Just nu sker, genom den kooperativa modellen som
redskap, en oerhörd utveckling i lokalt mobiliseringsarbete,
där människors kraft tas tillvara för att skapa självtillit,
känsla av makt och för att tillfredsställa gemensamma
lokala behov. Denna utveckling måste följas mycket noga
och stimuleras genom teoretisk forskning. Det finns nu
behov av att samordna och koncentrera resurserna för
forskningen kring de kooperativa frågorna. Idag finns det,
på flera av våra olika institutioner på universiteten,
forskning kring de kooperativa frågorna, bl.a. på
lantbruksuniversitetet för kooperativ ekonomi. Nätverket
för dessa forskare utgörs bl.a. av föreningen för kooperativa
studier. Det forskningstema som högskolan i Östersund
arbetar med för närvarande är regionalpolitik och
glesbygdsforskning. Dessutom genomförs enstaka kurser i
kooperation av hög kvalitet vid skolan. Någon speciell
institution för kooperativ forskning i ett bredare
samhällsperspektiv finns dock inte. En sådan bör därför
inrättas med inriktning på den kooperativa modellens
betydelse för regional utveckling.
Att dessa frågor kommer att öka i betydelse och att
behovet av utbildning och forskning är stort, visar inte minst
den nyligen utförda utredningen om dessa frågor, SOU
1991:24.
Det finns ett framtida behov av att knyta denna
forskning till en högskola där förutsättningar finns för en
positiv utveckling.
I Jämtlands län finns en stark tilltro till de kooperativa
idéerna. Under de senaste åren har ett hundratal nya
kooperativ bildats i de mest skiftande branscher och
näringar. Förutom de många föräldrakooperativen har även
kooperativ startat för omsorg om de äldre,
nätverkskooperativ, omsorg om de utvecklingsstörda,
inköpskooperativ, bykooperativ m.m. Denna expansiva
nykooperation visar på ett konkret sätt en tilltro till egen
kraft, engagemang och vilja att tillsammans skapa ett bra liv
i glesbygden. Inte minst är det kvinnorna som bär upp
denna utveckling. Det faktum att länets alla kommuner och
landsting, konsument-, producent- och nykooperation har
gått samman i en ekonomisk förening för att stödja denna
utveckling är en viktig manifestation. Det finns alltså en
bred uppslutning kring detta nyskapande arbete. Vi är
övertygade om att denna praktiska och konkreta
verksamhet för glesbygdens utveckling skulle vara en bra
miljö för forskning kring kooperativa frågor. Till denna för
forskningen viktiga omgivning hör den statliga
glesbygdsmyndigheten som nu är etablerad i Östersund
liksom den föreslagna etableringen av expertgruppen för
forskning om regional utveckling, ERU. Även Kooperativa
institutet har uttalat intresse av att Östersund utvecklas till
ett centrum för kooperativ forskning. Sammantaget finns
det alltså starka argument som talar för etablerandet av en
kooperativ forskning vid högskolan i Östersund.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser till
högskolan i Östersund för forskning i kooperativa frågor
med inriktning på regional utveckling och glesbygden.
Stockholm den 25 januari 1992
Berit Andnor (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)