Under de senaste årtiondena har medvetenheten om
miljöförstöringen ökat dramatiskt bland allmänheten. Rent
vatten och oförstörda marker, ren luft och hälsosam mat är
viktigt för alla människor. Lösningar på miljöproblemen är
av yttersta vikt i dagen samhälle och dessa lösningar måste
baseras på mångdisciplinär kunskap och korrekt
information.
I Göteborg har genomförts flera försök att komma
tillrätta med stadens miljöproblem, bl.a. det
uppmärksammade Miljöprojekt Göteborg. Utöver
konkreta miljöförbättringar, resulterade det i en påtaglig
aktivering och utveckling av kunskap inom regionen. För
kommunen och hela regionen är det mycket angeläget att
dessa långsiktiga effekter tillvaratas och att kunskapen kan
samordnas och vidareutvecklas i långsiktiga former.
Ett kraftfullt initiativ i denna riktning, som kan få
utomordentligt stor betydelse för regionens kommuner och
näringsliv, togs 1989 då stadens tekniska högskola och
universitet skapade en gemensam miljövetenskaplig
sektion.
Den nya miljövetenskapliga sektionen har bildats inom
den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
Göteborgs universitet och den tekniska fakulteten vid
Chalmers tekniska högskola. Syftet är, att inom
miljöområdet främja långsiktig forskning inom
väldefinierade problemområden, att organisera och
genomföra grund- och forskarutbildning samt att förse
samhälle och allmänhet med information och service.
Stommen i verksamheten har högskolan och universiteten
helt i linje med regeringens intentioner skapat med egna
resurser.
Över hundra forskare i Göteborg arbetar idag med
miljöforskning inom sina basämnen. Många av dessa
forskare är knutna till ett eller flera programområden som
inrättats för att koordinera existerande miljörelaterad
verksamhet och underlätta kontakterna mellan allmänhet,
politiker, massmedia och forskarna. För närvarande pågår
forskning inom följande sex programområden:
Äskanden för CTH pMiljöanpassad
infrastruktur och bebyggelse pForskningsområdet
omfattar förhållandet mellan staden
och infrastrukturen med inriktning på de tekniska
försörjningssystemen och deras relation till bebyggelse och
markanvändning samt metoder för stadsutvecklingens
miljöanpassning.
Materialflöden -- Samhällets ämnesomsättning
Forskningsområdet omfattar råvaru-, produkt- och
restprodukthantering med sikte på slutande av samhälleliga
kretslopp.
Energi -- förbränning -- trafik
Forskningsområdet är mycket omfattande och kan
inriktas mot utveckling av ny miljövänlig energiteknik mot
analys av miljöeffekter från trafik- och energisystem samt
mot studier av förbränningsprocessernas optimering med
avseende på begränsning av miljöstörande utsläpp.
Äskanden för matematisk-naturvetenskaplig fakultet,
GU.
Ekotoxikologi och genetisk variabilitet
Ekotoxikologins forskningsområde rör förekomst,
spridning, omsättning och effekter av antropogena gifter i
miljön. Det kan antingen inriktas mot att detektera skador
i miljön och identifiera orsakssammanhang och/eller mot att
förutsäga effekter av antropogena gifter.
Luftföroreningar
Forskningsområdet omfattar luftföroreningarnas källor,
spridning, fördelning, atmosfärskemiska omvandlingar och
omsättning samt effekter på material, hälsa och i det
terrestra ekosystemet.
Akvatisk miljövetenskap
Forskningsområdet omfattar transport, förekomst,
former och effekter av toxiska eller eutrofierande ämnen
samt metoder för planering, styrning och övervakning av
miljökvalitet i akvatisk miljö.
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola
är de första högskolor i Sverige som erbjuder
forskarutbildning i miljövetenskap. De båda högskolorna
kommer även att erbjuda grundutbildning på tredje- och
fjärdeårsnivå. Målet är att ge miljövetenskapliga kurser
som vidareutvecklar den kunskap eleven har från sina två
års högskolestudier. Om antalet utländska studenter är
tillräckligt stort kommer kurserna att ges på engelska.
I den anslagsframställan som under vintern 1990
inlämnades till de båda fakulteterna underströk
miljösektionen det angelägna i att inrätta professurer och
andra tjänster inom miljöområdet. Detta är nödvändigt för
att såväl forsknings- som undervisningsansvar skall kunna
tas på permanent basis.
Om det av regeringen lagda förslaget om att avskaffa
FRN skulle vinna riksdagens bifall innebär detta att all
grund för fortsatt forskning av ovanstående art skulle
försvinna.
Detta vore naturligtvis förödande för alla fortsatta
framsteg inom miljöområdet.
Inför arbetet med den kommande
forskningspropositionen bör önskemålen från Chalmers
tekniska högskola och Göteborgs universitet tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av professurer vid
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om att lägga
ner forskningsrådsnämnden.
Stockholm den 24 januari 1992
Inga-Britt Johansson (s)
Berndt Ekholm (s)
Lena Klevenås (s)
Jan Fransson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Karl-Erik Svartberg (s)