Teaterhögskolan i Malmö har sina rötter i elevskolan vid
Malmö Stadsteater. Denna elevskola tillkom vid
Stadsteaterns start 1944 och existerade fram till 1964. Då
grundades Statens skola för scenisk utbildning i Malmö.
Under sina första år hade scenskolan både en lyrisk och en
dramatisk linje. Sedan 1977 ingår teaterhögskolan i Malmö,
namnbytet skedde 1983, i Lunds universitet och utgör
numera tillsammans med musikhögskolan i Malmö en
självständig organisatorisk enhet inom universitetet.
Till skådespelarlinjen om 140 poäng söker årligen cirka
700 unga teaterentusiaster. Skådespelarlinjen har 12
nybörjarplatser per år. Vid teaterhögskolan i Malmö ges
också kompletteringsutbildning för yrkesverksamma
skådespelare. För de årligen cirka 40 sökande till denna
utbildning står 4 årsstudieplatser till förfogande.
Teaterhögskolan i Malmö anordnar också fristående kurser
för yrkesverksamma skådespelare.
Teaterutbildningen har sedan många år varit föremål för
ingående diskussion, inte minst i Malmö/Lund-regionen.
Till grund för denna diskussion har legat det underlag som
Benny Jonsson, UHÄ, utarbetade 1987 om den framtida
teaterutbildningen.
Den bärande tanken i Benny Jonssons utredning var att
de skolor som utbildar för teaterns yrken skulle vara så
kompletta som möjligt. I dag utbildas skådespelare skilda
från regissörer, dramaturger, scenografer, producenter och
tekniker. I yrkessituationen arbetar dock alla dessa grupper
mycket nära varandra, i ett komplicerat och känsligt
samspel. Det är från denna utgångspunkt lätt att se
fördelarna i ett system där flera yrkesgrupper inom teatern
kunde utbildas nära skådespelarna, som utgör något av
teaterns kärna. Förutom ökad kvalité i utbildningen skulle
sannolikt också ekonomiska fördelar vinnas.
Enligt vår mening bör därför en regilinje med en sådan
inriktning lokaliseras till Teaterhögskolan i Malmö.
Framför allt pedagogiska skäl talar för en sådan utveckling.
Det är hög tid att nu också i Sverige utveckla en utbildning
av regissörer med vissa gemensamma block för
skådespelarelever och regielever. Tanken är att
regieleverna i ett tidigt skede skall få grundläggande
skådespelarträning i röst och tal, rörelse och rollgestaltning
och få egen erfarenhet av skådespelarens arbete. I
huvudsak skall självfallet regieleverna ha separat
utbildning. Denna modell för regiutbildning är vanlig i
andra länder. Vi kan också konstatera att det utomlands är
vanligt att flera av teaterns yrkeskategorier utbildas
tillsammans med skådespelare.
Förslaget att utbilda regissörer och skådespelare
tillsammans skulle sannolikt också underlätta en
generationsbildning av unga teaterkonstnärer. Vi tror att
det skulle stimulera svenskt teaterliv. Med nuvarande
ordning, där regissörer och skådespelare utbildas skilda
från varandra, finns små möjligheter att på
utbildningsstadiet bilda konstnärliga grupper som håller
ihop också som yrkesverksamma enheter.
Skådespelareleverna skingras över hela landet och
assimileras i befintliga grupper och institutioner.
Tillsammans med en regikamrat finns bättre förutsättningar
för nya gruppbildningar och därmed genombrott för unga
konstnärliga generationer.
Teatertätheten i södra Sverige talar också för att en
regilinje lokaliseras till Malmö. Vi ser det som självklart att
utbildningen av regissörer ska ske i nära samarbete med
teatrarna i regionen, främst Malmö Stadsteater,
Helsingborgs Stadsteater, Skånska teatern,
Kronobergsteatern, Teater Halland och fria grupper.
Teaterhögskolan i Malmö är som redan antytts väl rustad
för att ta emot en regilinje. Professor Radu Penciulescu,
vars tjänster skolan disponerar, är en av landets mest
erfarna regiutbildare. Likaså tjänstgör högskoleadjunkten
Marek Kostrzewski vid skolan. Han har polsk
regiutbildning. Vidare verkar i regionen en rad framstående
regissörer som kan knytas till utbildningen. I kraft av sitt
internationella kontaktnät har teaterhögskolan möjlighet
att engagera ytterligare framstående regissörer/pedagoger
till den föreslagna regiutbildningen.
Linjenämnden för skådespelarlinjen vid Lunds
universitet har utarbetat ett förslag för en regilinje
lokaliserad till Malmö som är mycket realistisk och som vi
ställer oss helt bakom. Förslaget bygger på ett intag av två
regielever per år med eventuell periodicering för intag av
regielever som redan varit yrkesverksamma som
skådespelare. För denna senare grupp skulle utbildningen
kunna begränsas till 80 poäng. En intagningsmodell skulle
då kunna ha följande utseende:
Ett system med växelvis intagning av två skilda
kategorier av regielever skulle förstärka den profil som bör
ges den föreslagna regilinjen, nämligen regissörer med nära
samband till skådespelaryrket, regissörer och skådespelare
som en slagkraftig konstnärlig enhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av regiutbildning till
Malmö.
Stockholm den 10 januari 1992
Kurt Ove Johansson (s)
Maja Bäckström (s)
Kjell Nilsson (s)
Ulla-Britt Åbark (s)
Gunnar Nilsson (s)