Sverige har en rik hantverkstradition sedan lång tid tillbaka i historien. Hantverk som har kommit till stånd genom gedigen utbildning genom lärlingens arbete under sin mästare.
Skolreformer av olika slag har gjort att elever kommer mer utbildade till arbetslivet. Samtidigt med detta har kraven höjts med följd att färre arbetstillfällen erbjuds. Den stora arbetslöshet vi har kan delvis minskas genom att lärlingslöner återinförs. Det är viktigt att ungdomar får möjlighet till kunskapsinhämtning för t ex hantverk. Många yrken håller på att försvinna genom rationalisering och höga krav på effektiva tillverkningsmaskiner.
Maskiner kan dock inte ersätta alla arbetsinsatser, utan hantverket måste finnas kvar. Det är därför viktigt att regeringen ger direktiv så att vi får tillbaka de gamla hantverkslinjerna på våra gymnasier igen.
Vissa utbildningar måste ske i nära samverkan med näringslivet, varför det blir naturligt att återinföra lärlingslöner dels för dem som går i utbildning, dels för dem som är nya på arbetsmarknaden.
Förslag
Ge intresserade möjlighet till utbildning i hantverk genom lärlingsplatser inom ''gamla'' yrken för att både bevara yrkeskunskapen och kunna behålla svenskt hantverk.
För att hålla kostnaderna nere för arbetsgivaren borde regeringen låta arbetsgivaren slippa att betala arbetsgivaravgift för ungdomar under t.ex. 25 år.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av utbildningsmöjlighet inom gamla hantverk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingslöner för nyanställda ungdomar under 25 år.
Stockholm den 27 januari 1992 Kenneth Lantz (kds)