Vänsterpartiet hävdar att alla medborgare har rätt till
grundläggande samhällsservice på postområdet. Vi anser
att rätten egentligen borde utökas i stället för som nu
inskränkas genom nedläggningar av postkontor.
Det betyder att vi anser att lönsamma delar av Postens
verksamhet måste få bekosta de olönsamma delarna. För
att hålla reda på lönsamhet hos olika delar av verksamheten
kan givetvis särredovisning behöva ske. Vissa delar av
verksamheten kommer alltid att kunna gå med vinst.
Vi anser vidare att de anställda inom de statliga verken
måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som
effektiviserar verksamheten. Denna möjlighet försvåras
ytterligare om avsikten att omvandla Posten till aktiebolag
fullföljs. Dessutom reduceras möjligheterna till offentlig
insyn i verksamheten.
Postverket bör utveckla sin verksform i stället för att
bolagiseras. Om Posten ändå bolagiseras bör dess
verksamhet hållas samman i en koncern.
Kapitalavkastning och servicemål
Om brevmonopolet släpps och de statliga betalningarna
styrs andra vägar än över postgirot kommer Posten vid en
full konkurrenssituation att få stora svårigheter.
Konkurrenter kan plocka ut de lönsamma resterande
bitarna ur verksamheten. Därmed får Posten inte möjlighet
att själv klara den olönsamma delen av verksamheten. Om
kapitalavkastningskravet överordnas målen för service och
kvalitet blir tendensen att dessa mål hela tiden naggas i
kanten.
Som framgår av budgetpropositionen måste staten redan
med den nuvarande anpassningen av verksformen i riktning
mot aktiebolagsform ersätta posten med 300 miljoner
kronor för att upprätthålla olönsam betalnings- och
kassaverksamhet.
Den kapitalavkastning som nu begärs av postverket
måste naturligtvis kunna reduceras om postverket kan
redovisa kostnader för olönsam verksamhet som är
nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller för att
upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice.
Ett exempel på hur de marknadsekonomiska
principerna kommer att göra servicen sämre är principen att
kunder som själva lämnar in brev på posten ges lägre porto.
Äldre och handikappade, folk utan bil osv. som inte har lätt
att ta sig till postkontoret har då själva mindre möjlighet att
välja det lägre portot. På del efter del av verksamheten
kommer dessa segregerande principer att slå igenom på ett
eller annat sätt. Resursstarka kunder får fördelar. Servicen
kommer lätt att präglas av social orättvisa.
Om staten ska köpa allt som behövs av sociala och
regionalpolitiska skäl blir det dyrt för statskassan och mer
redovisningsarbete för postverket.
I Sverige har vi haft förhållandevis låga posttaxor och
hög framkomlighet för brev trots att landet är långt och
glesbefolkat. I t.ex. Frankrike kommer bara hälften så
många brev fram över natten som i Sverige där 96 %
kommer fram. I Spanien kommer 21 % fram och i Italien 15
%. Någon EG-anpassning på detta område behöver vi inte.
Postverket fungerar relativt väl och kan bli ännu bättre
genom en ytterligare förbättrad personalpolitik som syftar
till att utveckla kreativitet och arbetsglädje.
Postens ensamrätt till statliga utbetalningar via postgirot
bör bibehållas som en inkomstkälla för att klara nödvändig
service.
Ska bankerna tillåtas konkurrera med postgirot måste
postgirot ges rätt att agera på samma villkor som bankerna
och fritt bestämma över räntor och ge krediter.
Postkontoren bör också få rätt att kalla sin verksamhet för
''Bank'' där de har rätt att utföra banktjänster åt
Nordbanken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om postverkets ombildning till
aktiebolag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reducering av
kapitalavkastningskravet om postverket inte kan
upprätthålla service enligt uppställda mål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att postverkets ensamrätt till brevbefordran bör kvarstå,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att postgirot även framgent i huvudsak bör förmedla statens
betalningar för att kunna upprätthålla rikstäckande kassa-
och bankservice.1
Stockholm den 27 januari 1992
Bengt Hurtig (v)
Annika Åhnberg (v)
1 Yrkande 4 hänvisat till FiU