Utvecklingen inom transplantationskirurgin har gått snabbt under de senaste årtiondena. Transplantation är numera en helt vedertagen metod vid behandling av flera sjukdomar. Förbättrad teknik och nya läkemedel har medfört att transplantationsresultaten har blivit avsevärt bättre, vilket för många människor har inneburit att deras liv kunnat förlängas och deras livssituation positivt förändrats.
I samband med tillkomsten av lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död vidtogs vissa ändringar i transplantationslagen. Huvudregeln att det krävs skriftligt samtycke fick kvarstå. Om det inte föreligger ett skriftligt samtycke, skall man däremot inte som tidigare utgå från att samtycke ändå finns utan i stället från att samtycke saknas. Presumtionen att samtycke saknas bryts först om den avlidne under sin levnad uttalat sig för ingreppet eller om det av andra skäl finns grundad anledning anta att ingreppet skulle vara i överensstämmelse med hans uppfattning. Om den avlidnes inställning inte är känd, bryts presumtionen om nära anhörig medger ingreppet. Finns det flera nära anhöriga och framkommer det att de är oense får ingrepp inte göras. Är det inte känt vilken inställning den avlidne hade och saknar han nära anhörig kan ingrepp inte heller ske.
Det framtida behovet av transplantationer beräknas öka. Den faktor som utgör den yttersta begränsningen vid all transplantationsverksamhet är tillgången på organ.
Det är angeläget att allmänheten görs uppmärksam på transplantationsverksamhetens värde och behovet av organ och givare. Lång väntan på organ för transplantation innebär att patientens tillstånd försvagas och möjligheterna att nå ett gott transplantationsresultat försämras.
Socialstyrelsen bör i samverkan med t.ex. Röda Korset och Svenska Kyrkan genomföra en kampanj för att medvetandegöra medborgarna om vikten av deras aktiva samtycke för att öka tillgången på transplantationsorgan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en landsomfattande kampanj för att öka tillgången på transplantationsorgan.
Stockholm den 21 januari 1992 Karin Falkmer (m) Inger René (m)