med anledning av prop. 1991/92:148 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.
I propositionen föreslås att tidigare lagstiftning om
förtroendenämnder läggs fast i en ny lag och att sådana
nämnder även skall inrättas inom den kommunala hälso-
och sjukvården.
Utvärderingen av tidigare fungerande nämnder har visat
att erfarenheterna av nämndernas verksamhet varit
positiva. Utvecklingen i övrigt går mot en minskad
specialreglering och ökad frihet för kommunerna att
inrätta de nämnder som anses behövliga och lämpliga.
Det är ett steg i rätt riktning att verksamheten inte skall
kunna läggas på redan befintliga nämnder. Nämndernas
verksamhet skall enligt förslaget främst vara att ''främja
kontakterna mellan patienterna och hälso- och
sjukvårdspersonalen samt att åt patienterna förmedla den
hjälp som förhållandena kräver''. Detta innebär inte sällan
att ta del av klagomål rörande vård och behandling liksom
att kontakter vidarebefordras till de s.k.
patientombudsmännen och hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd.
De uppgifter som rent praktiskt kommit att åvila såväl
s.k. patientombudsmän som förtroendenämnder tangerar
både kontroll- och tillsynsfunktioner, och sådana uppgifter
bör inte ligga på personer eller nämnder tillsatta av
vårdhuvudmannen. Uppgifter av ren kontaktkaraktär
borde ligga på redan befintliga nämnder och kontroll- och
tillsynsfunktioner på andra, helt fristående organ som t.ex.
socialstyrelsens tillsynsmyndigheter och HSAN.
För att vidmakthålla en så stor integritet och frihet som
möjligt för förtroendenämndsledamöter bör huvudmannen
inte välja personer, som sitter i
landstingsstyrelse/förvaltningsutskott, direktion,
kommunstyrelse eller socialnämnd till ledamöter i
förtroendenämnd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om valet av ledamöter till
förtroendenämnd.