med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen
I propositionen föreslås riksdagen fatta beslut om att
villkoren för statsbidrag till kommunerna för barnomsorg
ändras så att verksamheten i form av daghem och fritidshem
som drivs av annan än en kommun underlättas.
Sammanfattningsvis handlar förslaget om att göra det
möjligt att bedriva barnomsorg i aktiebolagsform vilket f.n.
ej är tillåtet.
Mot bakgrund av erfarenheter från befintlig barnomsorg
i enskild regi förefaller det nödvändigt att uppmärksamma
behovet av att kvalitetskrav fastställs samt att barnens
rättssäkerhet tillgodoses innan ''fri etableringsrätt'' kan
övervägas.
Enligt socialtjänstlagen skall den enskilda
barnomsorgen stå under kommunernas, länsstyrelsernas
och socialstyrelsens tillsyn. Det finns även bindande
föreskrifter som gäller för enskilda förskolor och
fritidshem. Gällande statsbidragsbestämmelser innehåller
krav och riktlinjer för verksamheten. Varje enskild
kommun beslutar också om villkoren för de
förskoleverksamheter som skall upptas i kommunens
barnomsorgsplan.
Det har dock visat sig att många kommuner avstår från
att teckna avtal med enskilda huvudmän. Det är heller inte
ovanligt att rutiner för tillsyn saknas. Detta beror enligt vår
mening bl.a. på att de enskilda huvudmännens rättsstatus
gentemot myndigheterna är oklar. Vi anser också att det
enskilda huvudmannaskapets såväl juridiska som praktiska
innebörd inte är tillräckligt definierad.
Vidare finner vi att brukarintresset måste beaktas --
både från kvalitetsmässig och rättslig synpunkt -- om
etableringsrätten skall utvidgas. Föräldrarnas möjligheter
till inflytande är osäkra om huvudmannen är en
sammanslutning som inte bygger på en demokratiskt styrd
organisation. Vi menar således att det inte går att bortse
från i vilket syfte verksamheten bedrivs. Vi finner det också
angeläget att utreda de skattemässiga konsekvenserna av de
företagsformer som kan komma ifråga. Vi vill dock
samtidigt poängtera att en mer genomarbetad proposition
mycket väl kan visa att och hur dessa farhågor kan
undanröjas.
De föräldrakooperativa daghemmen är tills vidare den
alternativa form av barnomsorg som bäst synes uppfylla de
höga krav som måste ställas. De bygger på ett engagemang
från föräldrar och barn som ger möjlighet att utforma
verksamheten efter de behov som finns. I kooperativen
finns möjligheter att konkret visa på solidaritet, ansvar för
svaga, ansvar för oss själva, respekt för varandra samt ett
gemensamt ansvarstagande. I kooperativen finns
möjligheter att inte bara påverka utan också att vara med
och skapa. Det är därför angeläget att man innan alla
frågetecken rätats ut fortsätter att uppmuntra det
föräldrakooperativa alternativet.
I de få personalkooperativa barnstugor som finns är
föräldrarnas medverkan inte lika självklar.
Personalkooperativ är i första hand ett sätt att ta tillvara
personalens engagemang och deras kreativitet och att ge
dem möjlighet att utvecklas i arbetet.
I grunden finns en viktig skillnad mellan ett kooperativ
och ett aktiebolag. Kooperativet är till för att öka sina
medlemmars välfärd genom den verksamhet som man
aktivt deltar i. Aktiebolaget finns för att öka aktieägarnas
förmögenhet, och själva verksamheten är alltså
underordnad. Denna grundläggande skillnad kommer förr
eller senare att visa sig i beteendet på marknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av de enskilda
huvudmännens rättsstatus inom den alternativa
barnomsorgen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kooperativ barnomsorg.
Stockholm den 19 november 1991
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Alf Egnerfors (s)
Bo Bernhardsson (s)