Inledning
I propositionen föreslås vissa uppmjukningar och anpassningar till skattereformen avseende främst de administrativa sanktionsbestämmelserna.
Det föreslås bl.a. att en ny eftergiftsgrund införs avseende skattetillägg, avgiftstillägg, tulltillägg och förseningsavgift. Vidare föreslås att eftertaxering och efterprövning inte får ske om beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.
I propositionen föreslås också att uttaget av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 normalt skall vara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret när det gäller såväl juridiska som fysiska personer.
Eftergift av skattetillägg m.m.
Eftergiftsgrunderna regleras på taxeringsområdet i 5 kap 6§ Taxeringslagen (TL). Regleringen innebär att det redan nu finns tämligen vida möjligheter att medge befrielse från sanktionsavgift om den felaktighet eller underlåtenhet som den skattskyldige gjort sig skyldig till framstår som ursäktlig.
Enligt propositionen anses de nuvarande befrielsegrunderna inte i tillräckligt hög grad medge en bedömning på grundval av omständigheterna i det enskilda ärendet. En ny befrielsegrund föreslås införas, nämligen om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.
Vi anser att det vore olyckligt att införa en ny regel som förstärker det subjektiva inslaget i bedömningen av befrielse från sanktionsavgift. Det vore en felaktig signal till de skattskyldiga, vilket skulle kunna leda till större osäkerhet om reglernas tillämpning och på sikt medföra ökade olikheter i bedömningen av de enskilda skattskyldiga.
Vi föreslår därför att regeringens förslag om införandet av en ny eftergiftsgrund för skatte-, avgifts- och tulltillägg samt förseningsavgift avslås. Därav följer att förslaget om att slopa den särskilda eftergiftsgrunden i lagen om mervärdeskatt vid s.k. räkenskapsfel också avslås.
Eftertaxering m.m.
Också då det gäller eftertaxering, efterbeskattning och efterprövning föreslås i propositionen att ett nytt subjektivt rekvisit införs, nämligen om ett sådant beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.
Vi anser att samma invändningar i princip kan riktas mot detta förslag som gäller för ovan behandlade eftergiftsgrunder. Det vore en helt felaktig signal till de skattskyldiga. Skatt skall fastställas så likformigt och riktigt som möjligt. Att införa ett skälighetsrekvisit skulle på sikt kunna leda till att den preventiva betydelsen av risken att råka ut för eftertaxering minskar. En sådan regel skulle också leda till behov av ändring i tidsfristreglerna för omprövning till nackdel för den skattskyldige.
Som anförs i propositionen är det inte möjligt att entydigt bestämma de omständigheter som kan medföra att ett eftertaxeringsbeslut skulle te sig uppenbart oskäligt. Införandet av en ny bedömningsgrund leder till att reglerna ytterligare kompliceras. Det är angeläget att reglerna är så enkla som möjligt och tillämpas så likformigt som möjligt.
Preliminär B-skatt
I samband med skattereformen ändrades reglerna om beräkning av den preliminära B-skatten för fysiska personer avseende uppbördsåret 1991/92 från 120 % till 110 % av den slutliga skatten. Justeringen motiverades med hänsyn till vissa uppskovsmöjligheter och att skattereformen även i övrigt medfört en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren. De nya reglerna togs in i en särskild lag.
Nu vill regeringen förlänga dessa regler att gälla även under uppbördsåret 1992/93 samt utvidga reglerna till att gälla även juridiska personer. Förslaget motiveras av hänsyn till senare tids svaga inkomstutveckling inom näringslivet och de antaganden som kan göras i fråga om 1992. Regeringen aviserar också att man vill återkomma med frågan om den fortsatta utformningen av regeln senare, när det finns bättre förutsättningar för att bedöma den framtida inkomstutvecklingen.
En ytterligare förlängning och utvidgning av reglerna skulle innebära att riksdagen på ett olämpligt sätt medverkar till att göra bestämmelserna alltför beroende av årliga bedömningar och antaganden med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. De riskerar då att förlora sin betydelse att på ett rimligt sätt motverka uppkomsten av omotiverade skattekrediter.
I propositionen hävdas att effekterna för statsbudgeten av förslaget kan beräknas vara obetydliga. Det hävdas att det huvudsakligen endast kommer att bli fråga om en omperiodisering av skatteintäkterna. Vi anser för vår del att frågan är alltför ytligt belyst i propositionen. Även om effekterna kan antas vara relativt begränsade behöver riksdagen för sitt ställningstagande en utförligare redovisning av dessa effekter för statsbudgeten.
Vi anser därför mot ovanstående bakgrund att den nuvarande schablonregeln -- i förening med den undantagsregel som är avsedd att användas i de enskilda fall då huvudregeln skulle medföra ett för högt preliminärt uttag -- i allmänhet leder till ett tillfredsställande beskattningsresultat. Regeringens förslag i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa en ny eftergiftsgrund avseende skatte-, avgifts- och tulltillägg samt förseningsavgift,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa den särskilda eftergiftsgrunden i lagen om mervärdeskatt vid s.k. räkenskapsfel,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa ett nytt rekvisit avseende reglerna för eftertaxering m.m.,
4. att riksdagen beslutar avslå förslaget angående preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93.
Stockholm den 21 november 1991 Lars Hedfors (s) Bo Forslund (s) Anita Johansson (s) Bruno Poromaa (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Gunnar Nilsson (s) Sverre Palm (s) Karl Hagström (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Roland Sundgren (s) Sten-Ove Sundström (s) Ingegerd Elm (s) Kaj Larsson (s) Inger Lundberg (s)