med anledning av prop. 1991/92:43 Vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m.m.
Inledning
I propositionen föreslås vissa uppmjukningar och
anpassningar till skattereformen avseende främst de
administrativa sanktionsbestämmelserna.
Det föreslås bl.a. att en ny eftergiftsgrund införs
avseende skattetillägg, avgiftstillägg, tulltillägg och
förseningsavgift. Vidare föreslås att eftertaxering och
efterprövning inte får ske om beslut skulle framstå som
uppenbart oskäligt.
I propositionen föreslås också att uttaget av preliminär
B-skatt under uppbördsåret 1992/93 normalt skall vara 110
% av den slutliga skatten året före inkomståret när det
gäller såväl juridiska som fysiska personer.
Eftergift av skattetillägg m.m.
Eftergiftsgrunderna regleras på taxeringsområdet i 5 kap
6§ Taxeringslagen (TL). Regleringen innebär att det redan
nu finns tämligen vida möjligheter att medge befrielse från
sanktionsavgift om den felaktighet eller underlåtenhet som
den skattskyldige gjort sig skyldig till framstår som
ursäktlig.
Enligt propositionen anses de nuvarande
befrielsegrunderna inte i tillräckligt hög grad medge en
bedömning på grundval av omständigheterna i det enskilda
ärendet. En ny befrielsegrund föreslås införas, nämligen om
det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.
Vi anser att det vore olyckligt att införa en ny regel som
förstärker det subjektiva inslaget i bedömningen av
befrielse från sanktionsavgift. Det vore en felaktig signal till
de skattskyldiga, vilket skulle kunna leda till större
osäkerhet om reglernas tillämpning och på sikt medföra
ökade olikheter i bedömningen av de enskilda
skattskyldiga.
Vi föreslår därför att regeringens förslag om införandet
av en ny eftergiftsgrund för skatte-, avgifts- och tulltillägg
samt förseningsavgift avslås. Därav följer att förslaget om
att slopa den särskilda eftergiftsgrunden i lagen om
mervärdeskatt vid s.k. räkenskapsfel också avslås.
Eftertaxering m.m.
Också då det gäller eftertaxering, efterbeskattning och
efterprövning föreslås i propositionen att ett nytt subjektivt
rekvisit införs, nämligen om ett sådant beslut skulle framstå
som uppenbart oskäligt.
Vi anser att samma invändningar i princip kan riktas mot
detta förslag som gäller för ovan behandlade
eftergiftsgrunder. Det vore en helt felaktig signal till de
skattskyldiga. Skatt skall fastställas så likformigt och riktigt
som möjligt. Att införa ett skälighetsrekvisit skulle på sikt
kunna leda till att den preventiva betydelsen av risken att
råka ut för eftertaxering minskar. En sådan regel skulle
också leda till behov av ändring i tidsfristreglerna för
omprövning till nackdel för den skattskyldige.
Som anförs i propositionen är det inte möjligt att
entydigt bestämma de omständigheter som kan medföra att
ett eftertaxeringsbeslut skulle te sig uppenbart oskäligt.
Införandet av en ny bedömningsgrund leder till att reglerna
ytterligare kompliceras. Det är angeläget att reglerna är så
enkla som möjligt och tillämpas så likformigt som möjligt.
Preliminär B-skatt
I samband med skattereformen ändrades reglerna om
beräkning av den preliminära B-skatten för fysiska personer
avseende uppbördsåret 1991/92 från 120 % till 110 % av den
slutliga skatten. Justeringen motiverades med hänsyn till
vissa uppskovsmöjligheter och att skattereformen även i
övrigt medfört en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget
för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren. De nya
reglerna togs in i en särskild lag.
Nu vill regeringen förlänga dessa regler att gälla även
under uppbördsåret 1992/93 samt utvidga reglerna till att
gälla även juridiska personer. Förslaget motiveras av
hänsyn till senare tids svaga inkomstutveckling inom
näringslivet och de antaganden som kan göras i fråga om
1992. Regeringen aviserar också att man vill återkomma
med frågan om den fortsatta utformningen av regeln senare,
när det finns bättre förutsättningar för att bedöma den
framtida inkomstutvecklingen.
En ytterligare förlängning och utvidgning av reglerna
skulle innebära att riksdagen på ett olämpligt sätt
medverkar till att göra bestämmelserna alltför beroende av
årliga bedömningar och antaganden med hänsyn till den
ekonomiska utvecklingen. De riskerar då att förlora sin
betydelse att på ett rimligt sätt motverka uppkomsten av
omotiverade skattekrediter.
I propositionen hävdas att effekterna för statsbudgeten
av förslaget kan beräknas vara obetydliga. Det hävdas att
det huvudsakligen endast kommer att bli fråga om en
omperiodisering av skatteintäkterna. Vi anser för vår del att
frågan är alltför ytligt belyst i propositionen. Även om
effekterna kan antas vara relativt begränsade behöver
riksdagen för sitt ställningstagande en utförligare
redovisning av dessa effekter för statsbudgeten.
Vi anser därför mot ovanstående bakgrund att den
nuvarande schablonregeln -- i förening med den
undantagsregel som är avsedd att användas i de enskilda fall
då huvudregeln skulle medföra ett för högt preliminärt
uttag -- i allmänhet leder till ett tillfredsställande
beskattningsresultat. Regeringens förslag i denna del bör
därför avslås av riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa en ny
eftergiftsgrund avseende skatte-, avgifts- och tulltillägg
samt förseningsavgift,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa den
särskilda eftergiftsgrunden i lagen om mervärdeskatt vid
s.k. räkenskapsfel,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa ett nytt
rekvisit avseende reglerna för eftertaxering m.m.,
4. att riksdagen beslutar avslå förslaget angående
preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93.
Stockholm den 21 november 1991
Lars Hedfors (s)
Bo Forslund (s)
Anita Johansson (s)
Bruno Poromaa (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Gunnar Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Karl Hagström (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Roland Sundgren (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Ingegerd Elm (s)
Kaj Larsson (s)
Inger Lundberg (s)