med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Utlänningsnämnden och förläggningskostnader
Bakgrund
Motivet att tillsätta en särskild nämnd för
utlänningsärenden var att befria regeringen från flertalet
asylärenden som överklagas. Det reformarbete som pågått
under senare år, har bl.a. haft som syfte att förkorta
handläggningstiden av asylärenden.
Förslaget om en särskild utlänningsnämnd, som också
syftar till kortare handläggningstid, fanns i den proposition
1990/91:195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik, som
den socialdemokratiska regeringen presenterade våren
1991 och som den nytillträdda regeringen drog tillbaka.
Regeringen återkom sedan med en proposition 1991/92:30
om en särskild nämnd för utlänningsärenden.
Förslaget behandlades i riksdagen den 4 december och
enligt propositionen skulle den nya instansordningen träda
i kraft den 1 januari 1992.
Konsekvenserna av regeringens sätt att pressa fram
ikraftträdandet har visat sig vara mycket negativa, både för
den asylsökande och för statsutgifterna. All erfarenhet visar
att det tar tid innan en ny organisation kan fungera fullt ut.
Enligt generaldirektören för utlänningsnämnden beräknas
att nämnden inte kan komma upp till en kapacitet av 300
fattade beslut per vecka förrän i september. Under tiden
växer antalet ärendebalanser oroväckande och kostnaderna
för förläggningsverksamheten skjuter kraftigt i höjden.
För verksamheten har regeringen tidigare begärt ca 1,6
miljarder kronor, och i kompletteringspropositionen begärs
ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor. Totalt blir detta
nästan 3 miljarder kronor.
Vi anser att krafttag nu måste tas för att säkerställa att
beslut kan fattas snabbt och rättssäkert.
I budgetpropositionen anslogs 34 milj. kr. till
utlänningsnämndens verksamhet. För att åstadkomma en
snabb bearbetning av ärenden anslogs medel för
förstärkning av basorganisationen under cirka 7 månader
med ytterligare 40 anställda.
I kompletteringspropositionen beräknar kulturministern
ett resurstillskott på cirka 12,5 milj. kr. för nästa budgetår,
vilket motsvarar cirka 60 tjänster under 6 månader.
Statsrådet beräknar återkomma med närmare bedömning i
tilläggsbudget I. Förläggningskostnaderna räknas upp med
1.357 milj. kr. vilket innebär ett totalanslag på
förläggningskostnaderna med 2.960,1 milj.kr.
Vårt förslag
Det finns, som nämns i kompletteringspropositionen, ett
samband mellan förläggningskapaciteten och den tid det tar
för den asylsökande att få sin ansökan om uppehållstillstånd
prövad. Idag överklagas de flesta beslut som fattats av
Statens invandrarverk. Kan snabbare besked ges från
utlänningsnämnden innebär det att de som får
uppehållstillstånd också fortare kan erhålla kommunplats.
På detta sätt frigörs förläggningsplatser, en besparing
kan alltså göras på förläggningssidan. Utlänningsnämnden
bör därför ytterligare förstärkas för att få ned
ärendebalansen. Det sammanlagda resultatet blir således
att positiva effekter kan påvisas både för den det berör --
den asylsökande -- och samhällsekonomin.
Vi föreslår därför att utlänningsnämndens
handläggningskapacitet kraftigt utökas med 46,5 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Samtidigt föreslår vi en
minskning på anslaget förläggningskostnader med 857 milj.
kr. Det innebär en minskning med ca 8.000
förläggningsplatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till anslaget D 9 Utlänningsnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisar 59
000
000 kr.,
2. att riksdagen till anslaget D 2 Förläggningskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisar 500
000
000 kr. utöver vad i budgetpropositionen föreslagits eller
857
000
000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit i
kompletteringsproposititonen.
Stockholm den 8 maj 1992
Doris Håvik (s)
Birgitta Dahl (s)
Börje Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Widar Andersson (s)