Utlänningsnämnden och förläggningskostnader
Bakgrund
Motivet att tillsätta en särskild nämnd för utlänningsärenden var att befria regeringen från flertalet asylärenden som överklagas. Det reformarbete som pågått under senare år, har bl.a. haft som syfte att förkorta handläggningstiden av asylärenden.
Förslaget om en särskild utlänningsnämnd, som också syftar till kortare handläggningstid, fanns i den proposition 1990/91:195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik, som den socialdemokratiska regeringen presenterade våren 1991 och som den nytillträdda regeringen drog tillbaka. Regeringen återkom sedan med en proposition 1991/92:30 om en särskild nämnd för utlänningsärenden.
Förslaget behandlades i riksdagen den 4 december och enligt propositionen skulle den nya instansordningen träda i kraft den 1 januari 1992.
Konsekvenserna av regeringens sätt att pressa fram ikraftträdandet har visat sig vara mycket negativa, både för den asylsökande och för statsutgifterna. All erfarenhet visar att det tar tid innan en ny organisation kan fungera fullt ut. Enligt generaldirektören för utlänningsnämnden beräknas att nämnden inte kan komma upp till en kapacitet av 300 fattade beslut per vecka förrän i september. Under tiden växer antalet ärendebalanser oroväckande och kostnaderna för förläggningsverksamheten skjuter kraftigt i höjden.
För verksamheten har regeringen tidigare begärt ca 1,6 miljarder kronor, och i kompletteringspropositionen begärs ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor. Totalt blir detta nästan 3 miljarder kronor.
Vi anser att krafttag nu måste tas för att säkerställa att beslut kan fattas snabbt och rättssäkert.
I budgetpropositionen anslogs 34 milj. kr. till utlänningsnämndens verksamhet. För att åstadkomma en snabb bearbetning av ärenden anslogs medel för förstärkning av basorganisationen under cirka 7 månader med ytterligare 40 anställda.
I kompletteringspropositionen beräknar kulturministern ett resurstillskott på cirka 12,5 milj. kr. för nästa budgetår, vilket motsvarar cirka 60 tjänster under 6 månader. Statsrådet beräknar återkomma med närmare bedömning i tilläggsbudget I. Förläggningskostnaderna räknas upp med 1.357 milj. kr. vilket innebär ett totalanslag på förläggningskostnaderna med 2.960,1 milj.kr.
Vårt förslag
Det finns, som nämns i kompletteringspropositionen, ett samband mellan förläggningskapaciteten och den tid det tar för den asylsökande att få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad. Idag överklagas de flesta beslut som fattats av Statens invandrarverk. Kan snabbare besked ges från utlänningsnämnden innebär det att de som får uppehållstillstånd också fortare kan erhålla kommunplats.
På detta sätt frigörs förläggningsplatser, en besparing kan alltså göras på förläggningssidan. Utlänningsnämnden bör därför ytterligare förstärkas för att få ned ärendebalansen. Det sammanlagda resultatet blir således att positiva effekter kan påvisas både för den det berör -- den asylsökande -- och samhällsekonomin.
Vi föreslår därför att utlänningsnämndens handläggningskapacitet kraftigt utökas med 46,5 milj.kr. utöver regeringens förslag. Samtidigt föreslår vi en minskning på anslaget förläggningskostnader med 857 milj. kr. Det innebär en minskning med ca 8.000 förläggningsplatser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till anslaget D 9 Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar 59
000
000 kr.,
2. att riksdagen till anslaget D 2 Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar 500
000
000 kr. utöver vad i budgetpropositionen föreslagits eller 857
000
000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit i kompletteringsproposititonen.
Stockholm den 8 maj 1992 Doris Håvik (s) Birgitta Dahl (s) Börje Nilsson (s) Lena Öhrsvik (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Maud Björnemalm (s) Widar Andersson (s)