Socialförsäkringsadministrationen har genomgått stora förändringar under 1980-talet. Tidsperioden har kännetecknats av ett decentraliseringsarbete, där verksamheten, så långt det varit möjligt, förts ut till försäkringskassornas lokalkontor. Under samma period har rationaliseringar med personalneddragningar på ca 2 000 årsarbetare genomförts.
Nu är försäkringskassorna mitt uppe i ännu en förändringsprocess. Den omställning som nu sker har sin grund i de beslut som riksdagen fattade förra året.
Försäkringskassorna får en ny förstärkt roll i arbetet med att återföra människor till arbetslivet -- rehabilitering. Samtidigt införs en ny lag där arbetsgivaren får skyldighet att betala ut sjuklön till sina anställda under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall. Dessutom överförs huvudmannaskapet för sjukresorna från försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen vid samma tidpunkt.
De förändringar som socialförsäkringsadministrationen nu är inne i innebär en omställning inom stora delar av organisationen och en utvidgad roll med nya arbetsuppgifter och förändrat arbetssätt.
Förändringarna innebär också att ett mycket stort antal anställda kommer att behöva övergå till nya arbetsuppgifter inom kassan eller till annan verksamhet utanför försäkringskassan.
För att klara denna stora omställning krävs mycket stora satsningar på personal- och kompetensutveckling. Ett brett upplagt utvecklingsarbete med en samlad förändringsplanering är helt nödvändig för att nå framgång.
Riksförsäkringsverket (RFV) har i sin anslagsframställning för budgetåren 1992/93 och 1993/94 beräknat kostnaden för kompetensutvecklingen till ca 400 milj.
kr. Dessa beräkningar grundar sig på underlag och bedömningar som försäkringskassorna har gjort.
Regeringen, som också tillmäter personalutvecklingen stor vikt i omvandlingen av den offentliga sektorn, föreslår i budgetpropositionen att försäkringskassorna i stället för 400 milj.
kr. skall erhålla 60 milj.
kr. för samma tid.
Vi tycker att en verksamhet som i så stor utsträckning förändras och som är så betydelsefull för individens trygghet och samhällsekonomin, måste ges realistiska möjligheter att uppfylla de krav som vi alla ställer på den.
De medel som nu föreslås för detta ändamål från regeringens sida anser vi är otillräckliga. Vi anser att en fördubbling av engångsanvisningarna till 60 milj. kr. per budgetår är nödvändig för att klara dessa förändringar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för kompetensutveckling för försäkringskassorna.
Stockholm den 24 januari 1992 Anita Modin (s) Iréne Vestlund (s)