Översyn och utvärdering av socialförsäkringsnämndernas verksamhet m.m.
Den 1 januari 1987 övertog socialförsäkringsnämnderna
de uppgifter som tidigare legat på pensionsdelegationerna
och försäkringsnämnderna. I förhållande till de tidigare
förtroendemannaorganen fick socialförsäkringsnämnderna
ett betydligt utvidgat kompetensområde. Nämnderna avgör
frågor om förtidspension eller sjukbidrag,
handikappersättning, vårdbidrag, delpension,
arbetssjukdom och egenlivränta enligt det statliga
personskadeskyddet, eftergift och återkrav för
bidragsförskott och inkomstprövade folkpensionsförmåner.
Från den 1 januari 1988 tillkom möjligheten till omprövning
av tjänstemannabeslut för vissa ärenden om en försäkrad
begär det.
Socialförsäkringsnämnderna består av sju ledamöter.
Regeringen utser ordförande. Tre av ledamöterna utses av
Riksförsäkringsverket efter förslag av arbetsmarknadens
organisationer. De tre återstående ledamöterna väljes av
landstinget eller av kommunfullmäktige om
försäkringskassans område utgörs av en kommun.
Suppleanter utses på samma sätt som ordinarie ledamöter.
För ordföranden finns ingen suppleant.
I prop. 1985/86:73 anförde föredragande statsrådet bl.a.
följande:
Jag anser i likhet med utredningen att
socialförsäkringsnämnden bör ha en så bred och allsidig
representation från det egna försäkringskasseområdet som
möjligt. Ledamöterna bör ha god förankring i olika
medborgargrupper och ha kunskaper om lokala och
regionala förhållanden. De personer som i första hand bör
komma i fråga är de som är bosatta inom nämndens
område. De av landstinget valda ledamöterna får anses
företräda de flesta grupperna i samhället. Vi utgår också
ifrån att de kommer att tillföra försäkringskassorna
värdefulla kunskaper från landstingskommunens
verksamhetsområde, främst hälso- och sjukvården. Med
hänsyn till de många sambanden mellan
försäkringskassornas och primärkommunernas
verksamhetsområden anser vi att det är av värde om någon
av de landstingsvalda ledamöterna i respektive nämnd har
kommunal erfarenhet. På så sätt kan i viss utsträckning
önskemål om primärkommunal anknytning tillgodoses även
om det inte finns utrymme för representanter för varje
kommun i nämnden.
Socialförsäkringsnämnderna har nu verkat i över fem år.
Innevarande mandatperiod går ut den 30 juni 1992. Vi anser
att det finns skäl att göra en utvärdering av
socialförsäkringsnämndernas verksamhet, sammansättning
m.m. Riksförsäkringsverket gjorde 1989 en uppföljning av
arbetet i socialförsäkringsnämnderna och resultatet framgår
av ''Riksförsäkringsverket redovisar'' 1989:3 och 1989:23.
Den 1 januari 1992 har kommunerna tagit över
sjukhemsvården m.m. från landstingen. Några kommuner i
landet, därav två i Malmöhus län, har också på försök tagit
över ansvaret för hela primärvården. Kommunerna har
härigenom fått ett ökat ansvar för hälso- och sjukvården.
Faller försöksverksamheten väl ut bör alla kommuner ta
över ansvaret för primärvården. I ett sådant läge kan det
vara naturligt att varje kommun får en egen
socialförsäkringsnämnd som kommunfullmäktige själv
utser.
En utvärdering och översyn bör bl.a. belysa följande
frågor: Har socialförsäkringsnämnderna motsvarat de
förväntningar om ökat förtroendemannainflytande som
angavs av föredragande statsråd i propositionen ovan?
Har nämnderna medverkat till att man fått fram ''bättre''
beslut för de medborgare som berörs? Står kostnaderna
för nämndernas verksamhet i rimlig proportion till nyttan
för försäkringskassan och inte minst för berörda
medborgare? Skall ledamöterna utses på samma sätt som
nu? Bör ledamöter från arbetsmarknadens parter ingå?
Bör nämndernas geografiska områden ändras, t.ex. en
nämnd i varje kommun?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn och utvärdering av
socialförsäkringsnämndernas verksamhet, organisation och
sammansättning.
Stockholm den 16 januari 1992
Bo Arvidson (m)
Inga Berggren (m)