med anledning av prop. 1991/92:153 Rekonstruktion av Nordbanken
Regeringen har ännu en gång på kort tid lagt en
proposition om räddning av Nordbanken. Redan tidigt i den
finansiella krisen krävde Vänsterpartiet åtgärder för att
reda ut olika aktörers agerande. Dåvarande
bankinspektionens roll har t.ex. inte blivit ordentligt
utredd. Varför slog den inte larm? Vi får intrycket att den
silade mygg och svalde kameler.
Trots att bankkrisen är ett internationellt fenomen har
man allt eftersom perspektivet vidgats kunnat se att den
socialdemokratiska regeringen gjorde ett strategiskt
misstag när man först släppte på valutaregleringen och
sedan genomförde skattereformen istället för tvärtom.
Samtidigt som man helt uppenbart inte förstod att om man
släpper på valutaregleringen måste kontrollorgan som
bankinspektionen stå starkt rustade med personella
resurser och lagar som gör det möjligt att ingripa när
marknadens aktörer inte klarar att hantera den nyvunna
friheten. Detta var inte fallet.
Mycket tyder på att det inte är sista gången som regering
och riksdag tvingas gripa in och städa upp i bankernas
affärer, men förhoppningsvis har banker och finansbolag
lärt sig läxan för överskådlig framtid. Vi tror emellertid inte
att det svenska folket kommer att nöja sig med svepande
förklaringar av vad som hände under 80-talet. Därför
kräver vi att det tillsätts en utredning som gör en fördjupad
analys av vad som hände med ekonomin under 1980-talet.
Hur agerade regeringarna, riksdagen, statens
kontrollorgan, de ekonomiska institutionerna och
företagen under 80-talet? Vilka är vinnarna och förlorarna?
Utredningen bör vara parlamentarisk.
Regeringen vill betala 21 kronor per aktie i Nordbanken
för de 23 % av aktierna som inte ägs av staten. Det kostar
staten ca två miljarder kronor. Det är främst institutionella
placerare som Skandia och Trygg-Hansa som äger
merparten av dessa aktier. Vi anser det olämpligt att betala
överkurs för dessa aktier som idag torde vara så gott som
värdelösa.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner konsekvent krävt
att större förändringar av statens ägande i företag skall
beslutas av riksdagen. Därför avslår vi regeringens begäran
i hemställanspunkterna 9, 10 och 11 om bemyndigande att
sälja aktier i Nordbanken och Securum.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om en utredning kring 80-talets
ekonomiska turer enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om priset på aktierna i Nordbanken,
3. att riksdagen avslår hemställanspunkt 9 i
propositionen där regeringen vill ha ett bemyndigande att
sälja aktierna i det aktiebolag som bildas för att inneha
aktier i Nordbanken,
4. att riksdagen avslår hemställanspunkt 10 i
propositionen där regeringen vill ha bemyndigande att sälja
aktierna i det nybildade aktiebolaget Securum AB,
5. att riksdagen avslår hemställanspunkt 11 i
propositionen där regeringen vill ha bemyndigande att sälja
de aktier i Nordbanken som kan förvärvas med stöd av
bemyndiganden i hemställanspunkterna 4 och 6.
Stockholm den 18 maj 1992
Lars Werner (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Annika Åhnberg (v)