Industriprojekt för utvecklingen i Norrbottens län
Inledning
Farhågor finns för att nedbrytningen av ozonlagret i
framtiden kan medföra att Nordkalottområdet blir en
olämplig region att bo i.
Den pågående internationella forskningen i Kiruna har
ökat medvetenheten i länet om att dessa problem måste tas
på allvar.
Växthuseffekten kan också vara skälet till de nära nog
gröna vintrarna långt upp efter Bottenhavskusten.
Försurning av mark och vatten fortsätter och åstadkommer
skador även i norra Sverige.
Kostnader för sjukdomar som beror på föroreningar i
miljö och arbetsmiljö är sannolikt stora. PCB, DDT och
dioxiner tycks fortfarande tillföras miljön från okända
källor.
Att i längden belasta en känslig natur i norra landsändan
är ohållbart. Mycket av de stora miljöhoten måste
bekämpas på den internationella arenan men denna motion
tar upp tankar på projekt som kan utvecklas lokalt och
regionalt.
Genom verksamheten vid institutionen för
restproduktteknik vid Högskolan i Luleå har allmänheten
också fått information om att nya sätt att leva och producera
är möjliga.
Exempel på miljöproblem
Industrin i länet domineras av de stora, tillsvidare
statliga basindustrierna vilka har sin främsta tillgång i länets
råvaror och erfarna arbetskraft. De är också kraftigt
miljöstörande på olika sätt varför många åtgärder för att
skydda den yttre miljön vidtagits.
Men därifrån till att säga att man nått ett uthålligt
produktionssätt är steget långt. Vid t.ex. koksverket i Luleå
som försörjer masugnarna med koks är det troligt att
aromatiska klorföreningar som PCB, DDT och dioxin kan
bildas.
Om kolet sköljs med havsvatten i exporthamnarna eller
om havsvatten i mindre läckage eller vid stormar kommit i
kontakt med kolet blir detta belagt med natriumklorid
(koksalt). När kolet upphettas till 1 300
grader Celsius och sedan begjuts med vatten kan
aromatiska kolväten bildas. Bottenprover i Luleå skärgård
tyder på detta.
Natriumet från koksaltet kan också förenas med
keramiken och fogmassan i ugnarnas tegel. Därmed skadas
fogmassan och ugnarnas livslängd förkortas. Processen med
ombyggnader och reparationer blir dyr och tidsödande.
Dessutom kommer koksverksproduktionen i framtiden
att belastas med de koldioxidavgifter som är nödvändiga på
grund av våra åtaganden att minska koldioxidutsläppen.
Liknande genomgångar av miljöproblem kan också göras
för andra företag.
Ny teknik
Jag har i en tidigare motion 1990/91:N49 pekat på
möjligheterna att använda förgasade restoljor som energi
vid råjärnsframställningen. Jag hänvisar till denna motion.
Skulle svenska raffinaderier slippa exportera högsvavliga
restoljor skulle de slippa få svårigheter när dessa förbjuds
också i andra länder.
Det kan också i framtiden i skogsbruket finnas ett
överskott på biomassa som på grund av att återvinnings- och
återanvändningsteknik utvecklats inte behöver användas
för massatillverkning.
Redan nu befaras ett överskott av skogsråvara som kan
göra tidigare investeringar i skogsvård värdelösa. Biomassa
i stora volymer kan användas för att tillverka gas för
energiproduktion -- kanske också i råjärnsframställning.
Denna biomassa kan också tänkas användas för
tillverkning av produkter som idag tillverkas med
petroleum som bas. Tillverkning av alkohol för
energianvändning är också en möjlighet.
De energisystem som idag i flera kommuner försörjs
med spillvärme via fjärrvärmesystem kan också i framtiden
tänkas göras effektivare genom att man istället distribuerar
gas i stort sett utan energiförluster för lokal framställning av
såväl värme som el, t.ex. med hjälp av högeffektiva
bränsleceller.
Mycket tyder på att för att så småningom nå en uthållig
produktion och energiteknik så måste olika branscher
samordna delar av sin verksamhet för att nå ett optimalt och
miljöriktigt utnyttjande av resurser. Nya branscher kan
uppstå.
Detta talar för att en ägare till företag i olika branscher
är en fördel. I Norrbotten råder för närvarande detta
förhållande.
Marknaden förmår inte utan styrning på ett eller annat
sätt att påbörja svåra och riskfyllda miljöprojekt även om
de kan leda till en radikal förnyelse och göra Sverige
världsledande på ny uthållig och genomtänkt teknik.
Vänsterpartiet har i en partimotion om miljöpolitikens
grunder pekat på grundläggande principer för
industriproduktionens omställning. Jag hänvisar till denna
motion.
Förslag
Regeringen bör ta initiativ till ett forskningsprojekt med
syfte att få fram förutsättningarna för en omställning mot en
ekologiskt uthållig industriproduktion.
Forskningsprojektet bör ha sitt centrum i Norrbotten och
ägna sig åt de speciella förutsättningarna i detta län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett forskningsprojekt för
omställning mot en uthållig industriproduktion i
Norrbottens län.