Den nuvarande formen för statsbudgeten gör den
svåröverskådlig och ger inte en rättvisande bild av
statsutgifterna. Detta beror i stor utsträckning på att
utgifter för investeringar respektive drift blandas samman
på ett olyckligt sätt.
I både kommuner och landsting arbetar man med dels
en driftbudget och dels en kapitalbudget. Detta ger en mer
rättvisande bild över det finansiella läget.
Med det nuvarande systemet direktfinansierar staten
även mycket långsiktiga investeringar. När det t.ex. gäller
satsningar på järnvägar och vägar är ju detta investeringar
som gäller för flera årtionden framåt i tiden. Att sådana
investeringar skall betalas till fullo redan det första året
leder ofrånkomligen till att investeringsnivån blir för låg.
Att i budgeten tvingas prioritera mellan viktiga
långsiktiga investeringar inom t.ex.
kommunikationssektorn å ena sidan och löpande utgifter
för t.ex. pensioner och barnbidrag å den andra sidan gör att
även objekt som leder till stora samhällsekonomiska vinster
skjuts på framtiden på grund av ett kortsiktigt kärvt
budgetläge.
Regeringen bör därför av riksdagen ges i uppdrag att
utreda förutsättningarna för att dela upp statsbudgeten i
dels en kapitalbudget och dels en driftsbudget. Detta system
bör tillämpas från och med nästkommande
budgetproposition.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdelning av statsbudgeten i en
drift- och en kapitalbudget.
Stockholm den 24 januari 1992
Elving Andersson (c)