med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn
I proposition 1991/92:16 föreslår den socialdemokratiska
regeringen, som formellt avgick den 4 oktober 1991, en
fördelningsplan för hur de medel som anvisats i beslutet om
forskningspolitiken (prop. 1989/90:90, FiU28) skall fördelas
på huvudmän samt över tiden, på budgetåren 1991/92
respektive 1992/93.
Den offentliga sektorn i Sverige kännetecknas av
vittgående problem. Samtidigt som omfånget av
verksamheten är mycket omfattande i internationella
jämförelser är skatteuttaget likaså unikt högt. Sverige är det
ickekommunistiska land som har högst skattetryck i
världen. År 1990 var skatternas andel av BNP 57,7 procent,
medan genomsnittet inom OECD var cirka 40 procent.
Trots ett mycket högt skattetryck samt omfattande
verksamhet har inte den verksamhet som bedrivs i offentlig
regi kommit att motsvara allmänhetens förväntningar på
hur främst serviceproduktion skall bedrivas.
Undermåliga styrsystem samt produktionsstrukturer
inom sjukvård, utbildning m.m. har resulterat i att
efterfrågan inte kommit att mötas med motsvarande
produktion. Produktiviteten har utvecklats svagt, och
kostnaderna har därmed stigit mer än vad som är rimligt.
För att kunna minska skattetrycket samt genomföra en
valfrihetsrevolution inom servicesektorerna är det
nödvändigt att kunskapen om alternativ till dagens
strukturer inom den offentliga sektorn fördjupas.
När det gäller ordinär myndighetsutövning bör de
ekonomiska konsekvenserna av olika budgetstyrsystem
utvärderas.
Beträffande tjänsteproduktion, som idag bedrivs i
offentlig regi, bör forskningen inriktas på att studera de
ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett system där
produktionen skiljs från finansieringen. Offentlig sektor
som upphandlare av tjänster blir därigenom ett viktigt tema
för fördjupad forskning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av forskning om den
offentliga sektorn i Sverige.