dels proposition 1991/92:97 om främjande av
biobränsleanvändningen (jordbruksdepartementet),
dels proposition 1991/92:100 bilaga 10
(jordbruksdepartementet) littera J (biobränslen),
dels proposition 1991/92:100 bilaga 13
(näringsdepartementet) littera H (energi) utom vad gäller
punkterna 5--8,
dels de två motioner som har väckts med anledning av
proposition 1991/92:97,
dels -- helt eller delvis -- 26 motioner i energifrågor
från allmänna motionstiden.
Utskottet behandlar proposition 1991/92:133 om en elmarknad
med konkurrens jämte motioner i betänkandet 1991/92:NU30.
Jordbruksutskottet har avgivit yttrande (1991/92:JoU6y) över
proposition 1991/92:97 jämte motioner (bilaga).
En skrivelse har inkommit från Sveriges energiföreningars
riksorganisation (SERO).
Sammanfattning
Regeringens förslag om anslag m.m. på energiområdet framlagda
dels i budgetpropositionen, dels i en proposition om främjande
av biobränsleanvändningen tillstyrks på samtliga punkter.
Utskottet avstyrker alla motioner. Vid betänkandet har fogats
tre reservationer; en (s) gäller riktlinjerna för
energipolitiken, två (nyd) avser kärnkrafts- resp.
vindkraftsproduktion.
Proposition 1991/92:97
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att 625 milj.kr. skall anvisas för
främjande av ökad användning av biobränslen. Medlen skall
finansiera olika statliga stöd till bl.a.
demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten är
att en särskild programstyrelse inom närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet.
Enligt regeringens uppfattning markeras därigenom insatsernas
särställning samtidigt som en effektiv samordning med andra
insatser på detta område uppnås.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av jordbruksminister
Karl Erik Olsson -- att riksdagen godkänner vad föredragande
statsrådet har förordat om ett stöd för utveckling av teknik för
elproduktion med biobränslen m.m.
Vidare föreslås att riksdagen till (J 3) Främjande av
biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 625 000 000 kr.
Proposition 1991/92:100 bilaga 10
I proposition 1991/92:100 bilaga 10 (jordbruksdepartementet)
framläggs förslag om anslag m.m. under nionde huvudtiteln för
budgetåret 1992/93. Regeringen föreslår -- efter föredragning av
jordbruksminister Karl Erik Olsson -- under här angivna rubriker
följande:
J 1. Bioenergiforskning (s.94f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande
om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94, 30000000 kr. för
budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för budgetåret 1995/96,
20000000 kr. för budgetåret 1996/97, 15000000 kr. för
budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr. för budgetåret 1998/99,
2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 48930000 kr.
J 2. Bidrag för ny energiteknik (s.95)
att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.
Proposition 1991/92:100 bilaga 13
I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker
föreslås:
Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät
(s.112--117)
att riksdagen
1. godkänner en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr.
och en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för
affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1991/92,
2. godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för
investeringsändamål, om högst 100 milj.kr.,
3. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för
affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad föredragande statsrådet har anfört,
4. godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska
kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört,
5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta
i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av
135 milj.kr.,
6. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka
affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill
ett sammanlagt belopp om 175 milj.kr.
Verksamheten vid Trollhätte kanalverk (s.117--119)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för
Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier
eller bildande av bolag inom en ram om 20 milj.kr.,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna
borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks
verksamhetsområde inom en ram om 20 milj.kr.,
3. godkänner investerings- och finansieringsplan för
Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört.
H 1. Elsäkerhet m.m. (s.119--121)
att riksdagen till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.
H 2. Statens elektriska inspektion (s.121f.)
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 14421000 kr.
H 3. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet (s.122--124)
att riksdagen
1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar
regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta
belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,
2. till Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
H 4. Energiforskning (s.124--126)
att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om
200000000 kr. för budgetåret 1993/94, 170000000 kr. för
budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för budgetåret 1995/96,
110000000 kr. för budgetåret 1996/97, 80000000 kr. för
budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr. för budgetåret 1998/99,
3. till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 280764000 kr.
H 9. Täckande av eventuella förluster i anledning av statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s.128f.)
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i
anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000
kr.
H 10. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi
(s.129f.)
att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning
av energi för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 150000000 kr.
H 11. Insatser för ny energiteknik (s.130f.)
att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 170000000 kr.
Riksdagen bereds vidare (s. 109--112) tillfälle att ta del av
vad föredragande statsrådet har anfört om de energipolitiska
programmen och utvecklingen av energisystemet.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:97 är följande:
1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för
utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.
1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på biobränslestödets användning,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av stöd till biogasproduktion,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya aktörer för biobränsleproduktion,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småskaliga vedeldade pannor,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att utveckla biobränsleproduktion
som ej hotar skogsmarkens näringsbalans,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av fortsatt försöksverksamhet vid
Studsvik,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter att skapa ny sysselsättning,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programstyrelsens sammansättning,
9. till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret
1992/93 anvisar 500000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1125000000 kr.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (40) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling av
energipolitiken.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gynna användning av elkraft och planera med
fortsatt drift av existerande kärnkraftverk,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillåta utveckling, effektökning och förbättring
av existerande kärnkraftverk,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge svensk industri möjlighet att få energi till
konkurrenskraftiga priser.
1991/92:N263 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag till ändringar av bestämmelserna för registrering av
elektrisk materiel.
1991/92:N401 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vinstmedel från vattenkraftsproduktion till
stöd åt regional utveckling.
1991/92:N402 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag i
enlighet med vad i motionen anförts om återförande av vinstandel
för producerad vattenkraftsel till kommuner och län där
vattenkraften produceras.
1991/92:N403 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på att restoljor omhändertas inom landet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om restriktioner mot export av restoljor mot bakgrund av
negativ påverkan på miljön i det egna landet.
1991/92:N404 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel från vattenkraften för regional
utveckling av Norrlands inland.
1991/92:N405 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla ett alternativt energisystem för
transportsystemet och för uppvärmningssystemet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ekonomiskt stöd för att på sikt utveckla
etanolproduktion baserad bl.a. på socker,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla ett biogasbaserat
uppvärmningssystem samt att inleda försök med omvandling av
biogas till etanol,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd för att utveckla oljeväxtforskningen
samt för att i regionen stödja uppbyggnaden av en
växtoljebaserad omestringsanläggning för tillverkning av
miljövänlig vegetabilisk "dieselolja",
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla tryckfärgstillverkning ur
vegetabilisk olja,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla metoder för att
kostnadseffektivt omvandla skogsavfall, lövmassa etc. till
etanol.
1991/92:N406 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de norrländska vattenkraftsregionerna
skall få del i vattenkraftens övervinster.
1991/92:N408 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om framtida etanolframställning i Norrköping.
1991/92:N410 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för etanolproduktion.
1991/92:N411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) [skall ges] i uppdrag att starta försöksverksamhet med
solcellsuppvärmda bostadshus.
1991/92:N413 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som
försöksområde för miljö- och energiteknik.
1991/92:N414 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd)
vari yrkas att riksdagen
1. beslutar om att ej ge ytterligare medel för forskning och
utbyggnad av vindkraft som energikälla,
2. beslutar upphäva lagen om avveckling av kärnkraften,
3. beslutar tillåta fortsatt utbyggnad och effektivisering av
kärnkraften,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om export av svensk elkraft.
1991/92:N415 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättandet av en parlamentarisk
avvecklingskommitté.
1991/92:N416 av Åke Selberg och Karl Hagström (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om torv som inhemskt förnybart biobränsle.
1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag om en nationell
energieffektivitetsplan,
4. hos regeringen begär en avvecklingsplan för kärnkraften, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. som sin mening ger regeringen till känna att
Barsebäcksverket skall vara det första kärnkraftverket som tas
ur drift,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationell avveckling av kärnkraften,
9. hos regeringen begär förslag så att produktionen och
konsumtionen av biobränslen gynnas, med målet att
biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar,
10. hos regeringen begär förslag om en tidsplan för
vindkraftens utveckling som garanterar en utbyggnad så att
vindkraftens andel av energikonsumtionen kraftigt ökar,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete med Norge om vågenergi med mål att
vågenergins andel av energikonsumtionen kraftigt ökar,
12. hos regeringen begär förslag om en plan för minskning av
användandet av kol,
13. hos regeringen begär förslag till en tidsplan för
utveckling av solenergin så att solenergins andel av
energikonsumtionen kraftigt ökar,
14. hos regeringen begär en tidsplan för avveckling av bensin,
diesel och olja som bränsle.
1991/92:N420 av Göran Magnusson och Margareta Israelsson
(bådas) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna behovet av stimulansåtgärder för biogasprojekt som
medverkar till att hålla odlingslandskapet öppet.
1991/92:N421 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
fullborda landsbygdens elektrifiering.
1991/92:N422 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs som leder
till att olika departement och förvaltningar samordnar sina
beslut och sin verksamhet så att de olika jordbruks-, miljö- och
energimålen uppfylls.
1991/92:N423 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att torven blir klassad som biobränsle,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att torvuttaget inte får överskrida tillväxten,
3. beslutar att torv skall berättiga till investeringsstöd för
kraftvärmeproduktion.
1991/92:N424 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rådgivning inom vind- och
vattenkraftsområdet.
1991/92:N425 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna behovet av bullerlagstiftning för vindkraftverk.
1991/92:N428 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om torvens betydelse för den framtida
energiförsörjningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att torven blir betraktad och klassad som biobränsle.
1991/92:N429 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
återbäring av elskatten med förslagsvis 1öre per kWh till de
vattenkraftsproducerande länen för att användas till att
stimulera infrastruktursatsningar och andra utvecklingsprojekt i
regionerna.
1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet
(2) att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av
vattenkraftsmedel enligt vad som i motionen anförts.
Utskottet
Riktlinjer för energipolitiken
Riksdagen antog våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40 s. 52
f.) riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken, grundade på
en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna,
Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna innebär
bl.a. följande: Energipolitikens mål är att på kort och lång
sikt trygga tillgången på energi på villkor som är
konkurrenskraftiga med dem som gäller i omvärlden.
Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i
största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv
energihushållning. Frågan om när kärnkraften skall vara
avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens uttalande år 1980
-- blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt
ställningstagande under överläggningarna som föregick
överenskommelsen.
Hösten 1991 anförde den nytillträdande regeringen följande om
energipolitiken i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s. 11):
Energipolitiken är av stor betydelse för möjligheten till en
hållbar ekonomisk tillväxt, men den styrs också av starka
miljöhänsyn. Den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast.
Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av
säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elkraft. Det är
viktigt att Sverige har internationellt konkurrenskraftiga
elpriser.
I två motioner har frågor om energipolitikens inriktning från
mer allmänna utgångspunkter tagits upp.
Den stora uppgiften för de kommande två decennierna är att
avveckla kärnkraften och att stimulera en fortsatt minskning av
användningen av fossila bränslen, heter det i motion
1991/92:Jo612 (s). Med tillfredsställelse noterar motionärerna
att regeringen har anfört att energiöverenskommelsen från år
1991 skall ligga fast. Såvitt gäller industrins energiskatter
bör de incitament som har skapats genom nuvarande energi- och
miljöskatter inte störas alltför mycket, betonas det.
Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om
fortsatt utveckling av energipolitiken i linje med vad de har
anfört.
Energiskatterna är i fokus för intresset i motion
1991/92:Jo645 (nyd). Svensk industri bör ges möjlighet att
anskaffa energi till konkurrenskraftiga priser, anser
motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande
med denna innebörd.
Regeringen har nyligen i kompletteringspropositionen (prop.
1991/92:150) lagt fram förslag om ändrad energibeskattning.
Förslaget, som bl.a. går ut på att industrins skattebelastning
skall minska och att energiskatterna för hushållen skall öka,
behandlas inte ytterligare i detta betänkande.
Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att
energiöverenskommelsen skall ligga fast. Med hänsyn härtill och
till vad som i regeringsförklaringen i övrigt har sagts om
energipolitiken avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Jo612 (s)
och 1991/92:Jo645 (nyd), båda i nu berört avseende.
Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m.
I riksdagens beslut våren 1991 om energipolitiken betonades
vikten av att riksdagen och regeringen har möjlighet att bedöma
resultaten av insatserna dels för energihushållning, dels för
tillskapande av ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsattes
att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen
årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har till
regeringen överlämnat en redovisning, Energirapport 1991, med
bl.a. en bedömning av elproduktionens utveckling under
1990-talet. Rapporten, som har remissbehandlats, innefattar även
en presentation av pågående insatser för ny kraft- och
värmeproduktion och för en effektivare energianvändning. NUTEK
anser att resultaten av de energipolitiska program för
omställning och utveckling av energisystemet som infördes den 1
juli 1991 ännu inte kan bedömas.
Regeringen anför i budgetpropositionen att den delar NUTEK:s
uppfattning när det gäller möjligheten att nu bedöma de
energipolitiska programmen och meddelar sin avsikt att noga
följa utvecklingen i syfte att återkomma med en utförligare
redovisning i 1993 års budgetproposition.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har anfört i
denna del.
Energiforskning
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 124--126)
föreslås att riksdagen skall godkänna de angivna riktlinjerna
för energiforskningen. Programmet för energiforskning bör,
anförs det, under nästa budgetår bedrivas i huvudsak i enlighet
med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (bet.
1989/90:NU40) och det energipolitiska beslutet våren 1991 (bet.
1990/91:NU40). Regeringen anmäler att ärenden som gäller
biobränslen enligt departementsförordningen (1982:1177, ändrad
senast 1991:1468) numera föredras av chefen för
jordbruksdepartementet.
Vidare begärs att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
inom angivna ramar under budgetåret 1992/93 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser för vart och ett av budgetåren
1993/94--1998/99 i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet. För budgetåret 1992/93 föreslås
ett reservationsanslag på ca 281 milj.kr.
Utskottet godkänner regeringens förslag i nu nämnt avseende.
Det föreslås också i budgetpropositionen (bil. 10 s. 94 f.)
att riksdagen på motsvarande sätt skall bemyndiga regeringen att
under vart och ett av budgetåren 1993/94--1998/99 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och
utveckling inom bioenergiområdet. För budgetåret 1992/93
föreslås ett anslag om ca 49 milj.kr. till bioenergiforskning.
Från detta anslag anvisas medel inom ramen för
energiforskningens huvudprogram. Inom biobränsleteknikområdet
lämnas stöd till forskning och utveckling som rör produktion och
distribution av trädbränslen, energiskog, avfall och biogas.
Även energirelaterad transportforskning ingår liksom den
forskning om förbränning och förgasning, som för närvarande sker
hos Studsvik AB. Bioenergiforskningen bör under nästa budgetår
bedrivas i huvudsak i enlighet med riksdagens
forskningspolitiska beslut våren 1990, anför regeringen.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag.
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
Energiteknik
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 130 f.) föreslås även anslag
till insatser för ny energiteknik. Enligt energiöverenskommelsen
våren 1991 skall medel för ändamålet anvisas årligen under en
femårsperiod. Från anslaget överförs medel till
energiteknikfonden. Vidare betalas över anslaget utgifter för
stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa
investeringar inom energiområdet, m.m. Enligt nu gällande regler
lämnas investeringsbidrag till tre ändamål, nämligen
kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och
solvärmeanläggningar. Stödet till kraftvärmeproduktion föreslås
fortsättningsvis bli anvisat över jordbruksdepartementets
huvudtitel (se i det följande). För stöd till kvarvarande
ändamål beräknar regeringen medel om 170 milj.kr. avseende
budgetåret 1992/93.
Utskottet tillstyrker också detta förslag till anslag.
Biobränsleteknik
Bidrag för ny energiteknik
Som nyss har nämnts beslöt riksdagen våren 1991 om ett stöd
för investeringar i nya anläggningar för kraftvärmeproduktion
med biobränslen och åtgärder för att förbättra konkurrenskraften
för befintliga anläggningar för kraftvärmeproduktion baserad på
biobränslen. I budgetpropositionen (bil. 10 s. 95) föreslås ett
anslag på 200 milj.kr. för kommande budgetår.
Även detta förslag tillstyrks av utskottet.
Främjande av biobränsleanvändningen
I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991
en kommission, biobränslekommissionen (I 1991:01), med uppgift
att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad
kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till
åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft.
Kommissionen förutsätts redovisa resultatet av sitt arbete
senast den 30 juni 1992.
Kommissionen skulle enligt sina direktiv (dir. 1991:11) med
förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och
förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen.
Hösten 1991 avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU
1991:93) El från biobränslen. I betänkandet föreslås riktlinjer
för de särskilda medel för utvecklingsinsatser för biobränslen
-- 625 milj.kr. -- som beräknades i energiöverenskommelsen.
Avgörande vid fördelningen av medlen bör vara, anser
kommissionen, teknikens potential för elproduktion med god
ekonomi och hög verkningsgrad; anläggningens storlek bör därmed
inte fälla utslaget. Vidare bör tillgång finnas till en
kommersiell teknik som är lämpad för de olika effektintervall
där det finns värmeunderlag av någon betydelse. Enligt
kommissionens uppfattning bör riskspridning ske genom att stödet
fördelas på mer än en teknisk lösning.
I proposition 1991/92:97 lägger regeringen fram förslag om ett
tidsbegränsat stöd om totalt 625 milj.kr. för utveckling av
teknik för elproduktion med biobränslen, m.m. Regeringen
ansluter sig till kommissionens bedömningar och förslag när det
gäller stödets inriktning. Särskilt betonas vikten av att
stödinsatserna koncentreras till ett mindre antal projekt; en
stark uppsplittring försvagar effekten av stödet och hindrar en
positiv utveckling. Det är angeläget, anförs det vidare, att
basen för teknikutveckling breddas, t.ex. till kommunala
energiverk och skogsindustrin. Till bl.a. denna fråga förutsätts
kommissionen återkomma i sitt slutbetänkande, påpekar
regeringen.
Administrationen av det nya stödet bör, enligt regeringens
uppfattning, knytas till NUTEK. Vidare bör stödinsatserna utgöra
ett eget program. Beslut i stödärenden bör fattas i en
programstyrelse, anför regeringen, som också förordar att hög
teknisk och industriell kompetens skall finnas representerad i
styrelsen.
Regeringens förslag innebär en alltför defensiv hållning till
teknikutvecklingsfrågor, heter det i motion 1991/92:N29 (kds).
Stödet bör snarare inriktas på många, enkla och småskaliga
anläggningar som på marknadsmässiga villkor kan kopplas in på
ett elnät, anser motionären. En sådan ordning skulle möjliggöra
uppbyggnaden av en elproduktion för lantbrukare som är inriktade
på omställning till energigrödor; de kan därigenom få avsättning
för egenproducerade biobränslen. Riksdagen borde göra ett
uttalande med denna innebörd.
Kritik av närbesläktad art kommer till uttryck i motion
1991/92:N30 (v). Även småskaliga projekt av okonventionell
karaktär för annat än elproduktion borde bli stödberättigade,
anser motionärerna och begär att riksdagen skall uttala sig till
förmån för en sådan inriktning. Förslag av mer övergripande
karaktär framförs i motion 1991/92:N419 (v). Användningen av
biobränslen kan enligt motionärernas uppfattning öka med 80 TWh;
för närvarande produceras ca 60 TWh på basis av sådana bränslen.
De anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag så
att produktionen och konsumtionen av biobränslen gynnas med
målet att biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar.
De invändningar mot förslaget i propositionen som framförs i
motionerna 1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v) och som går ut
på att stödet i alltför liten utsträckning är inriktat på
småskalig teknik bemöts av jordbruksutskottet i dess yttrande
(1991/92:JoU6y) till näringsutskottet. Jordbruksutskottet
åberopar därvid vad som anförs i propositionen om utgångspunkten
att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag till
elproduktionen redan från omkring år 2000 och att detta bidrag
skall kunna öka successivt. En sådan teknikutveckling måste
härvid främjas som medger att de möjligheter till kommersiell
produktion som kan finnas blir optimalt utnyttjade. Det
särskilda stödet bör därför inriktas främst på teknik som är
lämpad för anläggningar i de storleksintervall där huvuddelen av
potentialen för kraftvärmeproduktion från biobränslen finns,
anförs det. Enligt jordbruksutskottets uppfattning finns det
inte något motsatsförhållande mellan de riktlinjer för stödet
som anges i propositionen och det förslag som framförs i motion
1991/92:N29 (kds) om utvecklingen av småskalig teknik. Därför,
menar jordbruksutskottet, bör några bestämda storleksgränser
inte sättas som villkor för stöd.
Inte heller näringsutskottet anser det vara lämpligt att
fastställa bestämda storleksgränser för stödet. De riktlinjer
som anges av biobränslekommissionen -- och som regeringen har
ställt sig bakom -- är enligt näringsutskottets mening
ändamålsenliga. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna
1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v), den senare i här berört
avseende. Med hänvisning till det arbete som ännu återstår för
biobränslekommissionen i fråga om att föreslå ytterligare
åtgärder för främjande av biobränsleanvändningen avstyrker
utskottet även motion 1991/92:N419 (v) såvitt den gäller krav på
gynnande av biobränslen.
I motion 1991/92:N30 (v) berörs även sammansättningen hos den
föreslagna programstyrelsen. I denna bör inte bara teknisk och
industriell kompetens vara representerad -- såsom regeringen har
förordat -- utan även kompetens som innefattar miljöteknik,
naturvård och småskalig teknik, hävdar motionärerna och föreslår
att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Jordbruksutskottet förutsätter att programstyrelsen kommer att
präglas av såväl hög teknisk och industriell kompetens som stor
kunskap om miljö- och naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap
finnas om bl.a. småskalig teknik, anför jordbruksutskottet och
erinrar samtidigt om att programstyrelsen torde vara oförhindrad
att anlita konsulter och särskild expertis.
Näringsutskottet kan för sin del ansluta sig till
jordbruksutskottets uppfattning såvitt gäller administrationen
av stödet. Något uttalande av riksdagen i frågan ter sig dock
inte motiverat; motion 1991/92:N30 (v) avstyrks därmed i berörd
del.
I nyssnämnda motion tas även upp en rad andra frågor, som i
varierande utsträckning har beröring med det framlagda förslaget
till riktlinjer för stödet. Motionärerna efterlyser nya aktörer
i biobränsleproduktionen; det är inte givet att Vattenfall AB
och Sydkraft AB är de mest lämpade företagen att utveckla
småskaliga tekniker, heter det. Vidare anser motionärerna att
biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion knappast utgör ett
alternativ vid glesare bebyggelse. De pekar därför på behovet av
stimulans till utvecklingen av småskalig teknik med bättre
miljöegenskaper; det är främst vedeldning i villapannor som
motionärerna här åsyftar. De befarar också att en ökad
biobränsleproduktion -- i den mån denna innebär s.k.
totalavverkning -- hotar skogsmarkens näringsbalans. Resurser
borde därför avsättas för ett forsknings- och utvecklingsarbete
när det gäller skogsråvara för att finna optimala -- inte
maximala -- uttagsnivåer, anförs det. Även möjligheten till
sysselsättningsskapande effekter av biobränslefrämjande insatser
bör beaktas, hävdar motionärerna och föreslår att riksdagen
skall göra uttalanden till regeringen i nu angivna avseenden.
I biobränslekommissionens återstående uppgifter ingår bl.a.
att lägga fram förslag som främjar en ökad kommersiell
användning av biobränslen. Bedömningen av biobränslenas roll för
el- och värmeförsörjningen skall omfatta såväl skogsbränslen och
energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner. Kommissionen
skall även bedöma risken för såväl direkta som indirekta
miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina
förslag med utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna
för miljön skall bli så små som möjligt.
I sin kommentar till de nu aktuella yrkandena betonar
jordbruksutskottet vikten av effektiva insatser för att en ökad
energiproduktion med förnybara bränslen skall möjliggöras.
Avvecklingen av kärnkraften förutsätter en successiv utveckling
mot ett energisystem som i huvudsak är baserat på varaktiga,
förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan, fortsätter jordbruksutskottet. Resultatet av
kommissionens arbete kan förväntas ge ökade möjligheter att i
allt väsentligt tillgodose syftet med de nu berörda
motionsyrkandena.
Näringsutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motion 1991/92:N30 (v) även i här aktuella delar.
Anslag
Som har framgått i det föregående föreslår regeringen ett
anslag på 625 milj.kr. till främjande av biobränsleanvändningen.
Stödet bör, enligt regeringens uppfattning, begränsas i tiden
till högst fem år; det kommer därmed att i huvudsak sammanfalla
med perioden för investeringsstöd till anläggningar för
kraftvärmeproduktion för biobränslen. Hela beloppet föreslås bli
anvisat för budgetåret 1992/93. Regeringen anser att stödet bör
utformas på ungefär samma sätt som stödet från
energiteknikfonden.
Medelstilldelningen är otillräcklig, hävdas det i motion
1991/92:N30 (v). Motionärerna föreslår därför att anslaget ökas
med 500 milj.kr. Härutöver borde resurser kunna anskaffas genom
att andra finansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt,
heter det vidare.
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt regeringens
förslag om anslag.
Näringsutskottet konstaterar att den föreslagna nivån på
stödet överensstämmer med vad som beräknades i
energiöverenskommelsen. Utskottet godtar regeringens förslag;
därmed avstyrks motion 1991/92:N30 (v) i här behandlat avseende.
Effektivare energianvändning
Våren 1991 antog riksdagen ett femårigt program för
effektivare energianvändning. Det ersatte ett tidigare program
som riksdagen fattade beslut om våren 1988. Genom 1991 års
beslut utvidgades stödet till att omfatta all energieffektiv
teknik.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 129 f.) anförs att
verksamheten med energihushållning bör fortsätta i enlighet med
det av riksdagen godkända programmet. Regeringen föreslår att
150 milj.kr. skall anvisas för budgetåret 1992/93.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medel.
En nationell energieffektivitetsplan efterlyses i motion
1991/92:N419 (v). Med ett ökat sparande och en höjd
energieffektivitet kan, enligt motionärernas mening, en
energibesparing om 80 TWh uppnås. De anser att detta är den
faktor i energisystemet som har störst utvecklingspotential. När
det gäller byggnormer är kraven högt ställda men det saknas ett
systemtänkande som går ut på en energiminskning i alla led,
anförs det.
Enligt energiöverenskommelsen från våren 1991 skall förslag
till ytterligare åtgärder föreläggas riksdagen i det fall att
insatserna för energieffektivisering bedöms som otillräckliga
vid omställningen av energisystemet. Redovisning skall, som
redan har nämnts, ske årligen i budgetpropositionen. En
redogörelse för gjorda insatser för en effektivare
energianvändning förutses ingå i 1992 års energirapport från
NUTEK.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion
1991/92:N419 (v) såvitt här är i fråga.
Energitillförsel
Fossila bränslen
Kolets andel av användningen av energislagen bör minskas från
30 TWh till 15 TWh fram till år 2010, heter det vidare i motion
1991/92:N419 (v). Riksdagen borde hos regeringen begära förslag
om en tidsplan för en sådan minskning av kolanvändningen. En
motsvarande begäran avseeende bensin, dieselolja och
eldningsolja återfinns i samma motion. Motionärerna anser att
användningen av bensin och dieselolja bör sänkas från 100 TWh
till 20 TWh fram till år 2010; för eldningsolja borde
motsvarande reduktion ske från 100 TWh till 30 TWh.
Med hänvisning till riktlinjerna för energipolitiken avslog
riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40 s. 107) yrkanden i tre
motioner (m; v; mp) som gick ut på att de skadliga effekterna av
koldioxidutsläpp från fossila bränslen skulle minskas. Den
strategi för minskad klimatpåverkan som var resultatet av
trepartiöverenskommelsen är väl ägnad att tillgodose kravet på
en energipolitik som utgår från vad natur och miljö kan bära,
anförde utskottet. Två reservationer (m; v, mp) avgavs.
Förutom energihushållningsåtgärder kräver en avveckling av
fossila bränslen att det skapas ersättningsenergi, exempelvis
genom biobränslen. Såsom har framgått i det föregående undersöks
förutsättningarna för ökad användning av biobränslen av
biobränslekommissionen. Med hänvisning till vad som nu har sagts
avstyrker utskottet motion 1991/92:N419 (v) i här aktuell del.
Vid förädling av råolja till lågsvavlig eldningsolja, gasol
och liknande produkter uppstår restprodukter med höga halter av
bl.a. svavel, tungmetaller och klorerade kolväten. Sådana s.k.
restoljor kan blandas med lättare produkter, t.ex. dieselolja.
Utblandade restoljor exporteras av raffinaderiföretaget
Skandinaviska Raffinaderi AB (Scanraff) till bl.a.
Storbritannien för användning som eldningsolja. Vattenfall --
som den 1januari 1992 har ombildats till aktiebolag,
Vattenfall AB -- har projekterat ett kraftverk intill Scanraffs
anläggning i Brofjorden i Lysekils kommun. I kraftverket, vars
effekt avsågs uppgå till 400 MW, ämnade Vattenfall testa och
demonstrera ny teknik -- förgasning med kombicykel för
elproduktion -- genom vilken man på ett från miljösynpunkt
skonsamt sätt skulle kunna utnyttja sådana restoljor som
bränsle. Vattenfall har emellertid nyligen beslutat att
projektet för närvarande saknar aktualitet; den starka
kraftbalansen -- och det därav föranledda lägre priset på
elkraft -- uppges vara den främsta orsaken. Samtidigt framhålls
att kraftverket kan komma till stånd på sikt.
I motion 1991/92:N403 (fp) understryks vikten av att planerna
på kraftverket fullföljs; motionären begär att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad som i motionen har anförts om
kravet på att restoljor skall omhändertas inom landet. Riksdagen
borde också göra ett uttalande om restriktioner när det gäller
export av restoljor, anser motionären och hänvisar till de
miljöeffekter som uppkommer i Sverige som en följd av
förbränningen i importlandet.
En liknande motion (v) -- som gick ut på att frågan om
ersättande av kol med förgasade restoljor borde utredas --
avslogs av riksdagen våren 1991. Utskottet hänvisade (bet.
1990/91:NU40) till Vattenfalls investeringsplaner och den
ytterligare prövning av projektet i Brofjorden som Vattenfall
förutsattes göra.
Enligt förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall får
avfall exporteras endast om det kan visas att avfallet slutligt
kommer att omhändertas på ett sätt som från hälso- och
miljösynpunkt hade varit godtagbart om det hade omhändertagits i
Sverige. Tillstånd ges av statens naturvårdsverk.
Scanraff betraktar inte de restoljor som uppkommer i processen
som miljöfarligt avfall. Efter utblandningen kan de användas som
eldningsolja och utgör därmed en handelsvara. Scanraff har
därför inte ansökt om exporttillstånd hos naturvårdsverket.
Regeringen beslutade våren 1990 att en särskild utredare
(M 1990:04; tekn.dr. Rune Olsson) skulle tillkallas med
uppgift att utreda vissa frågor rörande miljöfarligt avfall m.m.
I uppgiften (dir. 1990:45) ingår bl.a. att klarlägga olika
möjligheter för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Med
miljöfarligt avfall avses främst kemiskt industriavfall,
oljeavfall och annat kemiskt avfall. Utredningen förutses vara
slutförd vid utgången av år 1992. Utskottet har inhämtat att
frågor med anknytning till den nu aktuella kommer att behandlas
av utredningen.
Den s.k. Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter
av farligt avfall, som har ratificerats av bl.a. Sverige, träder
i kraft den 5 maj 1992. Konventionen kan innebära ökade
möjligheter att förhindra handel med avfall av det slag som
restoljorna är exempel på.
Riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. NU38) att omvandla
affärsverket Vattenfall till ett aktiebolag, Vattenfall AB,
innebär bl.a. att ansvaret för beslut om bolagets investeringar
vilar på bolaget och dess styrelse.
Utskottet delar de farhågor för restoljornas skadlighet för
miljön som kommer till uttryck i den nu berörda motionen. Med
hänvisning till de överväganden som förestår i utredningen om
miljöfarligt avfall och vad utskottet i övrigt har anfört
avstyrks emellertid motion 1991/92:N403 (fp).
Torv
Torv är beteckningen på ett biologiskt mer eller mindre
nedbrutet växtmaterial. Återbildningen sker långsamt. Sedan
länge pågår en debatt om huruvida torv skall anses vara fossilt
bränsle eller biobränsle och sålunda en form av förnybart
bränsle. Om torv skulle klassificeras som biobränsle skulle
detta innebära att den omfattades av visst statligt stöd, främst
det investeringsstöd till biobränsleeldade kraftvärmeverk som
riksdagen beslutade om våren 1991. Enligt lagen (1990:582) om
koldioxidskatt tas sådan skatt inte ut på biobränslen, avfall,
torv samt metanol och etanol. I den proposition (prop.
1989/90:111) som låg till grund för beslutet om dessa undantag
meddelades att den fortsatta skattebefrielsen för torv skulle
utredas.
I tre motioner begärs att torv skall klassificeras som
biobränsle. Torv erbjuder den kanske största tillväxtpotentialen
under den närmaste tioårsperioden, heter det i motion
1991/92:N416 (s). Så länge uttaget inte överskrider tillväxten
kan torv betraktas som förnybart; förbränningen av torv skulle
därmed inte ge något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett
uttalande av denna innebörd.
Tidigare beslut om investeringsstöd för biobränslen vid
kraftvärmeproduktion inger stor osäkerhet om torvens framtid,
hävdas det i motion 1991/92:N423 (c). Torven borde därför bli
klassad som biobränsle. Ett uttalande av riksdagen av denna
innebörd liksom ett uttalande om att uttaget av torv inte får
överskrida tillväxten begärs av motionärerna. De anser vidare
att riksdagen bör besluta att torv skall omfattas av det
nyssnämnda investeringsstödet till kraftvärmeproduktion.
Också i motion 1991/92:N428 (fp) begärs ett uttalande av
riksdagen om torvens betydelse för den framtida
energiförsörjningen och om att torven borde bli klassad som
biobränsle.
Motioner (s, m; c) med krav på att torv skulle definieras som
biobränsle avslogs av riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40).
Utskottet fann att det knappast var lämpligt att riksdagen
uttalade sig i denna fråga. Utskottet utgick från att hithörande
frågor skulle komma att diskuteras ytterligare inom
biobränslekommissionen. Vidare kunde frågan komma att övervägas
av statens naturvårdsverk i samband med att verket fullgör ett
uppdrag från regeringen om att redovisa en analys av åtgärder
mot klimatförändringar. Regeringens förslag om att stöd inte
skulle utgå till nya anläggningar för kraftvärmeproduktion där
torv svarar för den huvudsakliga bränsleförsörjningen godtogs av
riksdagen.
I biobränslekommissionens delbetänkande (SOU 1991:93) El från
biobränslen hänvisas (s. 26) till direktiven för kommissionens
arbete enligt vilka torv inte anges som biobränsle. Kommissionen
anmäler emellertid att dess arbete tills vidare även skall
innefatta frågor om torv. Detta beslut sägs vara betingat av
praktiska skäl, bl.a. till följd av att marknaderna för torv och
biobränslen företer stora likheter och att bränslena i viss
utsträckning är utbytbara i anläggningar för el- och
värmeproduktion. Inför det slutliga ställningstagandet i frågan
ville kommissionen emellertid avvakta resultatet av det
nyssnämnda uppdraget till naturvårdsverket.
Resultatet av detta uppdrag presenterades i december 1991 i
rapporten (4011) Växthusgaserna -- Utsläpp och åtgärder i ett
internationellt perspektiv. Enligt verkets uppfattning bör torv
inte klassificeras som biobränsle. Rapporten har
remissbehandlats.
Utskottet hänvisar -- liksom tidigare -- till att
biobränslekommissionen överväger frågan. Motionerna 1991/92:N416
(s), 1991/92:N428 (fp) och 1991/92:N423 (c) avstyrks således.
Biobränslen
Biogas
Två motioner rör ett fullskaleprojekt för biogasproduktion i
Kungsörs kommun.
Hittills har projektet inte kunnat finansieras på ett
tillfredsställande sätt, anförs det i motion 1991/92:N420 (s).
Detta medför att kostnaderna för producerad energi har blivit
höga. Eftersom detta fullskaleprojekt är det enda som är baserat
på energigrödor, skulle det vara av stort intresse om projektet
kunde fullföljas, heter det. Riksdagen bör göra ett
tillkännagivande om behovet av stimulansåtgärder för
biogasprojekt som medverkar till att hålla odlingslandskapet
öppet, anser motionärerna.
En samordning bör eftersträvas när det gäller att uppfylla
jordbruks-, miljö- och energimålen, sägs det i motion
1991/92:N422 (kds). Motionären anser att en översyn bör göras i
detta syfte. Han anger det nämnda projektet i Kungsörs kommun
som exempel på behovet av samordning.
I motion 1991/92:N30 (v) begärs ett uttalande av riksdagen om
nödvändigheten av stöd till biogasprojekt.
Biobränslekommissionen har, som tidigare redovisats, enligt
sina direktiv till uppgift att analysera de långsiktiga
förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av
biobränslen och lämna förslag till åtgärder för att stärka
biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.
Det är, menar utskottet, naturligt att frågor av det slag som
tas upp i motionerna kommer att omfattas av kommissionens
fortsatta arbete. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen
inte föregripa kommissionens överväganden och förslag. Med
hänvisning till vad som har anförts avstyrker utskottet
motionerna 1991/92:N420 (s), 1991/92:N422 (kds) och
1991/92:N30 (v), den sistnämnda i nu berörd del.
Studsvik AB:s forskning och utveckling på det
icke-kärntekniska området avser främst utveckling av teknik för
inhemska bränslen. Mot bakgrund av bolagets otillfredsställande
ekonomiska resultat beslöts våren 1991 (prop. 1990/91:184, bet.
NU48) om en överföring av ägarfunktionen till Vattenfall, som
samtidigt har fått i uppdrag att genomföra en omstrukturering av
bolaget. Styrelsen för Studsvik AB har beslutat om vissa
strukturförändringar, som bl.a. innebär att enheten Energi och
miljö -- som innefattar ett forsknings- och utvecklingsarbete
rörande förgasning av biomassa i småskaliga anläggningar --
skall läggas ned om det inte går att finna nya intressenter för
verksamheten.
Hotet om en nedläggning av denna enhet berörs i motion
1991/92:N30 (v). Medel bör avsättas för fortsatt verksamhet,
anser motionärerna. De framhåller att biogas kan baseras på
olika insatsvaror.
Enligt vad utskottet har inhämtat pågår förhandlingar med
andra finansiärer än Vattenfall AB när det gäller den berörda
enheten vid Studsvik AB. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motion 1991/92:N30 (v) i nu aktuellt avseende.
Etanol
Etanol framställs genom förjäsning av socker- eller
stärkelserika produkter, främst jordbruksgrödor och skogsavfall.
Etanol är användbart som motorbränsle (motoralkohol).
Världsmarknadspriset på etanol är för närvarande mycket lågt
till följd av överskottsproduktion. Denna omständighet minskar
möjligheten till en prishöjning på inhemskt producerad etanol.
I motion 1991/92:N405 (s) begärs uttalanden av riksdagen som
sammanfattningsvis går ut på att etanolproduktionen skall ges
ökad stimulans. Satsningar borde göras på utveckling av
alternativ energiproduktion för transport- och
uppvärmningssystemen men också av etanolproduktion baserad bl.a.
på socker. Vidare borde försök inledas för omvandling av
biomassa och skogsavfall till etanol. Såvitt gäller skogsavfall
borde försöken förläggas till Kalmar, anser motionären.
Överskott av spannmål kommer i stor utsträckning att uppstå i
området norr om Mälaren; Köping har stora fördelar som
lokaliseringsort för en etanolproduktion, menar
upphovsmännen till motion 1991/92:N410 (s). Norrköping
förespråkas däremot i motion 1991/92:N408 (fp) som en lämplig
ort för en sådan produktion.
I trepartiöverenskommelsen om energipolitiken ingår åtgärder
för att främja etanoltillverkning (prop. 1990/91:88, bet. NU40).
Utgångspunkten för dessa åtgärder är riksdagens beslut våren
1990 om en ny livsmedelspolitik, som innebär en successiv
marknadsanpassning och avreglering av jordbruket. För att detta
skall åtstadkommas lämnas bl.a. ett omställningsstöd för sådan
areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till
alternativ användning.
Inom EG behandlas för närvarande ett förslag om reducering av
punktskatterna för motorbränsle framställt av jordbruksråvaror.
Förslaget går ut på att skatten på sådant bränsle inte får
överstiga 10 % av skatten på den mineraloljeprodukt som det
aktuella bränslet är avsett att ersätta. Ett syfte med förslaget
är att en bärkraftig etanolindustri snarast skall kunna komma
till stånd.
I ett antal motioner (s; fp; c) föreslogs våren 1991 att
riksdagen skulle uttala sig för att en etanolanläggning skulle
lokaliseras till en viss region eller ort. Utskottet uttalade
(bet. 1990/91:NU40) att det inte är riksdagens uppgift att lägga
synpunkter på var i landet intressenter bör förlägga en
anläggning för produktion av etanol. Riksdagen gick på
utskottets linje och avslog de berörda yrkandena.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker härmed
motionerna 1991/92:N405 (s), 1991/92:N410 (s) och 1991/92:N408
(fp), den förstnämnda i här berörd del.
Växtoljor
För att utvecklingen i Kalmar län skall främjas bör försök med
tillverkning av vegetabilisk olja inledas i regionen, anförs det
vidare i motion 1991/92:N405 (s). Motionärerna begär att
riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för tillverkning
av dels miljövänlig vegetabilisk "dieselolja", dels
vegetabiliskt baserad tryckfärg.
Växtoljor eller vegetabiliska oljor framställs ur fröet av
oljeväxter. Av växtföljdsskäl bör inte den andel av åkerarealen
som avser oljeväxter överskrida 15 %. För närvarande odlas
oljeväxter på motsvarande 6% av arealen. Vegetabilisk olja kan
användas som dieselolja, såväl i konventionella motorer som i
s.k. Elsbett-motorer. I konventionella dieselmotorer krävs dock
att oljan genom s.k. omförestring görs mer lik vanlig
dieselolja. För att jordbrukets behov av dieselolja -- främst
till traktorparken -- skall kunna tillgodoses med vegetabilisk
olja krävs att 15 % av den totala arealen tas i anspråk.
Lönsamheten för produktion av vegetabilisk olja bestäms av
priset på dieselolja men också av priset på det proteinfoder som
utvinns vid oljeproduktion. Enligt uppgift är tillverkningen av
vegetabilisk olja inte lönsam med den prisnivå på oljan som nu
råder.
För agroindustriella projekt -- som den i motionen åsyftade
tillverkningen av växtoljebaserade tryckfärger utgör exempel på
-- lämnas stöd från bl.a. skogs- och jordbrukets forskningsråd
samt från Stiftelsen Lantbruksforskning.
Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att ta
initiativ till de regionala projekt som efterlyses i motion
1991/92:N405 (s). Denna avstyrks sålunda i aktuell del.
Elproduktion
Kärnkraft
Frågan om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet har
genom åren varit föremål för en omfattande behandling i
riksdagen.
År 1980 uttalade riksdagen (prop. 1979/80:170, bet. NU70) att
kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn
till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla
sysselsättning och välfärd. Vidare angav riksdagen att den sista
reaktorn skall stängas senast år 2010.
Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad var, som
tidigare nämnts, inte föremål för förnyad prövning eller nytt
ställningstagande under de överläggningar som föregick
energiöverenskommelsen våren 1991 mellan Socialdemokraterna,
Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. I anslutning till
behandlingen av den energipolitiska propositionen senare under
våren 1991 avslog riksdagen med hänvisning främst till
energiöverenskommelsen ett stort antal motioner med förslag av
varierande art rörande kärnkraften (prop. 1990/91:88, bet.
NU40).
I fyra motioner aktualiseras åter frågan om kärnkraftens
framtid i den svenska energiförsörjningen. I två av dem -- båda
väckta av företrädare för Ny demokrati -- föreslås att
kärnkraftsproduktion skall stimuleras. De två andra -- från
företrädare för Vänsterpartiet resp. Kristdemokraterna -- ger på
olika sätt uttryck för en motsatt uppfattning.
En satsning på existerande kärnkraftverk är den enda
realistiska vägen som medger att utsläppen av växthusgaser inte
ökar, anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). Riksdagen borde
därför göra ett uttalande om vikten av att användningen av
elkraft gynnas och att det planeras för fortsatt drift av
existerande kärnkraftverk. Ett uttalande bör, menar
motionärerna, också gå ut på att utveckling, effektökning och
förbättring av existerande kärnkraftverk skall tillåtas. I samma
riktning går olika förslag i motion 1991/92:N414 (nyd); här
begärs att riksdagen skall besluta att fortsatt utbyggnad och
effektivisering av kärnkraften skall tillåtas. Riksdagen bör
även upphäva "lagen om avveckling av kärnkraften", sägs det.
Argument som går ut på att kärnkraften skulle vara miljövänlig
och behövs för att man skall komma till rätta med
koldioxidutsläppen håller inte, hävdas det däremot i motion
1991/92:N419 (v). Motionärerna åberopar bl.a. rapporter från
Förenta staterna som visar att medel som investeras i
effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp
som är sju gånger större än om motsvarande medel investeras i
kärnkraftverk. I motionen krävs att en avvecklingsplan för
kärnkraften skall tas fram. Vidare begärs att avvecklingen skall
inledas med att kärnkraftverket i Barsebäck tas ur drift;
motionärerna anser att denna anläggning är den sämsta från
lokaliseringssynpunkt.
En parlamentariskt sammansatt kommitté för avveckling av
kärnkraften efterlyses i motion 1991/92:N415 (kds). I motionen
hänvisas till regeringens redovisning i budgetpropositionen av
de energipolitiska programmens resultat; av denna framgår att
tillskottet till kraftbalansen beräknas bli litet. Motionären
finner det alarmerande att någon större förändring sålunda inte
har skett inom energipolitiken.
Genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) regleras användningen av kärnkraft. För att
bedriva sådan verksamhet krävs tillstånd; frågor i anslutning
härtill prövas av statens kärnkraftinspektion. Ett tillstånd kan
återkallas av inspektionen om vissa villkor i lagen inte iakttas
eller om det i annat fall finns synnerliga skäl från
säkerhetssynpunkt. Några bestämmelser i lag eller annan
författning som medger avstängning av kärnkraftverk av andra
skäl än säkerhetsskäl finns inte.
I december 1991 redovisades en översyn av kärntekniklagen i
betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på
kärnenergiområdet. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds
för närvarande inom regeringskansliet.
Med hänvisning till energiöverenskommelsen bör enligt
utskottets mening också de nu aktuella yrkandena om kärnkraftens
roll m.m. i energiförsörjningen avstyrkas. Motionerna
1991/92:Jo645 (nyd), 1991/92:N414 (nyd), 1991/92:N415 (kds) och
1991/92:N419 (v) avstyrks sålunda i här aktuella delar.
Sverige har en viktig uppgift när det gäller arbetet för en
internationell avveckling av kärnkraften, anförs det i motion
1991/92:N419 (v). Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett
uttalande av denna innebörd. Samtidigt kritiseras
Internationella Atomenergiorganet (IAEA) för att det inte har
lyckats hindra spridningen av klyvbart material; Sverige borde
därför ta initiativ till att IAEA:s roll att främja spridning av
kärnkraftsproduktion upphör, anser motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning behandlas frågor rörande
internationella förhållanden på kärnenergiområdet lämpligast i
internationella organ. Med det sagda avstyrker utskottet motion
1991/92:N419 (v) i här berörd del.
Vattenkraft
Återföring av vinstmedel
I sex motioner framläggs förslag om en återföring av
vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till de regioner där
den har producerats.
Huvuddelen av vattenkraftsproduktionen är lokaliserad till de
fyra Norrlandslänen, men endast en ringa del av avkastningen
kommer länen till godo, anförs det i motion 1991/92:N401 (s);
jämförelse görs med Norge, som uppges ha en skattelagstiftning
som tillgodoser krav av denna innebörd. Ett uttalande av
riksdagen i ämnet krävs i denna motion liksom i motionerna
1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c), 1991/92:N429 (kds),
1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v).
Frågan om en återföring av kraftföretagens vinster
diskuterades kortfattat i den regionalpolitiska kommitténs
betänkande (SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel. En mer
ingående behandling av ämnet har sedermera gjorts av utredningen
om kraftföretagens vinster, som i sitt betänkande (SOU 1991:8)
Beskattning av kraftföretag bl.a. har övervägt några tänkbara
modeller för sådan "vinståterföring". Enligt utredningens
förslag skall den särskilda beskattningen av
vattenkraftsproduktion ersättas av en fastighetskatt.
Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Riksdagen avslog våren 1991 två motioner (c) om återföring av
vinstmedel från vattenkraftsproduktionen. Utskottet (bet.
1990/91:NU40 s. 95 f.) avstyrkte dem med hänvisning till den
fortsatta beredningen av sistnämnda utredningsbetänkande;
regeringens förslag och remissutfallet borde avvaktas, menade
utskottet. I en reservation (c, v) följdes motionerna upp.
Som svar på fråga (1991/92:80) av Elvy Söderström (s) om
vinsterna från vattenkraften anförde finansminister Anne Wibble
hösten 1991 (RD 1991/92:27 s. 63 f.) att den särskilda skatten
för vattenkraftsproduktionen ger intäkter om totalt ca 1 miljard
kronor per år till statsbudgeten. Denna skatt -- liksom andra
skatter -- finansierar utgifterna på statsbudgeten, där bl.a.
regionalpolitiska insatser är en del, framhöll hon. Någon
återföring av skatten till berörda regioner var enligt
statsrådet inte aktuell. Hon hänvisade vidare till att det
nyssnämnda betänkandet om beskattning av kraftföretag var under
beredning inom regeringskansliet och påpekade att hon därför
inte var beredd att kommentera utredningens slutsatser. I svaret
underströks att regionalpolitiska insatser skulle komma att
spela en betydande roll framöver i regeringens politik.
Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motionerna
fortfarande är föremål för beredning inom regeringskansliet.
Någon anledning för riksdagen att föregripa denna behandling
finns inte, anser utskottet. Följaktligen avstyrks motionerna
1991/92:N401 (s), 1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c),
1991/92:N429 (kds) 1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v), den
sistnämnda såvitt här är i fråga.
Rådgivning om vattenkraftsproduktion
Riktad och oberoende rådgivning om vattenkraftsproduktion
efterlyses i motion 1991/92:N424 (c). När det gäller sådan
produktion finns ingen stödgivande funktion inom någon
myndighet, anförs det. Oberoende rådgivare skulle ha en viktig
uppgift att göra en första värdering av om en upprustning av
äldre eller nedlagda vattenkraftsanläggningar skulle vara
lämplig från miljösynpunkt och försvarbar från ekonomisk
synpunkt, anser motionärerna.
En motion (mp) med motsvarande inriktning avslogs våren 1991
på förslag av utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 94) med hänvisning
till de berörda myndigheternas stödgivande funktion, som
regelmässigt innefattar information och rådgivning i här
aktuella frågor.
NUTEK har som sektorsmyndighet ansvar för att tillhandahålla
grundläggande information. Ytterligare material kan ofta
erhållas hos intresseorganisationerna. En betydande kompetens
finns dessutom samlad hos konsulter, leverantörer m.fl.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget med en
adekvat rådgivning av det slag som motionärerna tar upp. Såsom
har framgått av det föregående torde behovet av en sådan
rådgivning tillgodoses genom den information som finns hos
berörda organ. Mot bakgrund av det nu sagda avstyrker utskottet
motion 1991/92:N424 (c) i här aktuell del.
Vindkraft
Allmänt
Fortsatta satsningar på vindkraftverk ter sig föga
meningsfulla, anser upphovsmännen till motion 1991/92:N414
(nyd). För att samma mängd elenergi som i ett kärnkraftverk
skall alstras skulle det erfordras tiotusentals större eller
mindre vindkraftverk, med en miljöstörande placering utmed våra
kuster. Dessutom ger vindkraften en betydligt dyrare elkraft,
anför motionärerna och begär att riksdagen inte skall anvisa
ytterligare medel för forskning och utbyggnad av vindkraft.
I motsatt riktning går ett önskemål i motion 1991/92:N419 (v).
I denna begärs en tidsplan för vindkraftens utveckling som
garanterar en utbyggnad så att vindkraftens andel av
energikonsumtionen kraftigt ökar. Vindkraften är förnybar och
har ringa effekt på miljön, heter det. Nackdelen är en viss
inverkan på landskapsbilden, som dock är försumbar jämfört med
t.ex. åsynen av våra vägar och kraftledningar, anser
motionärerna.
Såsom har framgått i det föregående beslutade riksdagen våren
1991 (bet. 1990/91:NU40) att energiteknikfonden årligen skall
tillföras ca 200 milj.kr. bl.a. för utveckling av stora
vindkraftverk. Vidare beslöts om ett investeringsbidrag för små
och medelstora vindkraftverk; för ändamålet anslogs medel om 50
milj.kr. per år under en femårsperiod.
Hösten 1991 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:67, bet. SkU6)
om en utvidgning av det skattefria området för
vindkraftsproduktion från 100 kW till 500 kW.
Utskottet, som vill betona vikten av att energiproduktionen
präglas av mångfald, finner inte motiverat att de beslutade
stödformerna till vindkraftsproduktion skall upphävas. Det
berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd) avstyrks således.
Vidare anser utskottet att det inte är erforderligt att
besluta om en sådan tidsplan för utveckling av vindkraften som
efterlyses i motion 1991/92:N419 (v). Denna motion avstyrks
alltså såvitt nu är i fråga.
Rådgivning om vindkraftsproduktion
Vid årsskiftet 1991/92 upphörde ett projekt för rådgivning om
vindkraftsproduktion; bidrag till detta projekt har erhållits
från statens energiverk, sedermera NUTEK. Oro för hur sådan
rådgivning skall kunna ombesörjas i fortsättningen kommer till
uttryck i motion 1991/92:N424 (c). Ett tillkännagivande i frågan
av riksdagen begärs med hänvisning till den samhällsekonomiska
vinst som kan göras genom en rådgivning av det efterlysta
slaget.
Såsom har nämnts i det föregående infördes år 1991 ett stöd
till investeringar i vindkraftsanläggningar. Stödet
administreras av NUTEK och i samband härmed lämnas råd om
vindkraftsproduktion. Regeringen har i enlighet med riksdagens
beslut om riktlinjer för energipolitiken uppdragit åt NUTEK att
i samråd med statens naturvårdsverk och boverket utvärdera de
lagregler m.m. som kan ha betydelse för tillkomsten av småskalig
vindkraftsproduktion. Uppdraget skall redovisas till
näringsdepartementet våren 1992.
Det är, menar utskottet, angeläget med information till dem
som överväger att investera i vindkraftverk. Utskottet utgår
från att denna fråga kommer att aktualiseras i den berörda
utvärderingen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion
1991/92:N424 (c) i nu aktuell del.
Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion
Det finns ett påtagligt behov av lagstiftning om buller från
vindkraftverk, hävdas det i motion 1991/92:N425 (c);
motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna
innebörd. Bullerkällorna i ett vindkraftverk är dels
kraftöverföringen i maskinhuset, dels vindbruset från vingarna,
fortsätter de. Trots att nyare modeller är tystare kvarstår
bullerproblemet.
NUTEK har som nämnts i uppdrag att se över lagregler m.m. som
har betydelse för utbyggnad och drift av småskaliga
vindkraftsanläggningar. Vidare gör naturvårdsverket en översyn
av bl.a. de bedömningsgrunder som bör gälla för regler om buller
från vindkraftverk. Resultaten från NUTEK:s och
naturvårdsverkets undersökningar kommer att utgöra underlag för
de allmänna råd som boverket avser att utarbeta på detta område.
Utskottet noterar att frågan om buller från vindkraftverk nu
har uppmärksammats och att åtgärder övervägs. Med hänsyn härtill
saknas anledning till åtgärd från riksdagens sida. Motion
1991/92:N425 (c) avstyrks härmed.
Solenergi
Solenergi kan tas till vara för produktion av såväl värme som
elkraft.
För värmeproduktion utnyttjas solvärmesystem (t.ex. solfångare
eller passiv solvärme genom utformning av byggnader m.m.).
Förutsättningarna för att man skall kunna tillgodogöra sig
solenergi är beroende av en rad faktorer. I Sverige, där
instrålningen är störst under sommaren, -- dvs. då
uppvärmningsbehovet är lägst -- förutsätts att det skapas
möjligheter till effektiv lagring av solvärme för att kravet på
en rimlig kostnad skall kunna tillgodoses. Flera solvärmeprojekt
pågår eller planeras. I Nynäshamn övervägs för närvarande ett
projekt som bedöms innebära en stark stimulans för
teknikutvecklingen på området. I Älvkarleby drivs ett treårigt
projekt i samarbete mellan NUTEK, statens råd för
byggnadsforskning, Vattenfall AB och vissa branschföretag. Goda
resultat har kunnat påvisas innebärande såväl en
kostnadssänkning som en prestandahöjning.
För elproduktion används bl.a. solceller som omvandlar
solstrålningen direkt till el av låg spänning. Tekniken är
baserad på utnyttjande av olika grundämnen, exempelvis kisel.
Solcellerna används ännu så länge främst i mindre elsystem utan
anslutning till något yttre nät. Hittillsvarande solcellssystem
är relativt dyra och utrymmeskrävande och de har låg
verkningsgrad. Internationellt görs stora satsningar på
utvecklingen inom solcellsområdet, framför allt i Förenta
staterna, Japan, Tyskland och Italien. Inom det internationella
energiorganet (IEA) pågår projekt som går ut på att solcells-
och solvärmeteknik i byggnader skall kombineras i ett system.
Stora framsteg har gjorts -- främst när det gäller s.k.
tunnfilmsteknik -- som innebär en avsevärd kostnadsreduktion
jämfört med de kristallina celler som hittills har varit
vanligast.
Utnyttjande av solenergi i olika former har utvecklats mycket
men det finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential,
bl.a. på lagringssidan, heter det i motion 1991/92:N419 (v).
Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande
till förmån för en utvecklingsplan i vilken bör anges att
solenergi skall ge minst 15 TWh år 2000.
I det föregående har en redovisning lämnats om stöd till bl.a.
solvärmeanläggningar. Våren 1991 avslog riksdagen (bet.
1990/91:NU40 s. 122 f.) en motion (v) med krav på ytterligare
stöd. I en annan motion (v) begärdes en plan för utveckling av
solenergin av samma innebörd som den nu aktuella. Båda
motionerna avstyrktes av utskottet. Reservationer (m - motiv.;
v, mp) avgavs i detta ämne.
Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången
motsvarande motioner behandlades. Härav följer att motion
1991/92:N419 (v) avstyrks i denna del.
NUTEK borde ges i uppdrag att låta starta försöksverksamhet
med solcellsuppvärmda bostadshus, heter det i motion
1991/92:N411 (c). I motionen hänvisas till en ny typ av
solceller med klart lägre tillverkningskostnad. Genom
användningen av sådan teknik skulle hushållens el- och
uppvärmningskostnader kunna hållas på en låg nivå, anförs det.
En liknande motion (c) avslogs våren 1991 på förslag av
utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 122 f.) med hänvisning till att
stöd för det åsyftade ändamålet kunde lämnas genom
energiforskningsprogrammet. Vidare hänvisades till att
regeringen i proposition 1990/91:88 om energipolitiken anmält
sin uppfattning att ansvaret för stödet till solvärme i bostäder
borde ligga hos boverket. NUTEK avsågs ansvara för stöd till
motsvarande ändamål vad gäller andra användningsområden.
Utskottet tillfogade som en kommentar till motionsyrkandet att
användningen av solcellsteknik för uppvärmningsändamål skulle
innebära en omväg över produktion av elkraft.
Utskottet hänvisar till behandlingen våren 1991 och avstyrker
motion 1991/92:N411 (c).
Vågenergi
Liksom vindkraft är vågenergi förnybar och har liten inverkan
på miljön, sägs det i motion 1991/92:N419 (v). Vågenergi kan ge
minst 5TWh utanför Sverige och 25 TWh utanför Norge.
Motionärerna vill att riksdagen skall utttala sig för ett
samarbete med Norge om vågenergi med mål att vågenergins andel
av energitillförseln kraftigt skall öka.
Samma yrkande (v) avslogs våren 1991 (bet. 1990/91:NU40
s.107). Utskottet avstyrkte detta med hänvisning till vad
energiforskningsutredningen hade anfört i sitt betänkande (SOU
1989:48) Energiforskning för framtiden. Vågkraften har små
möjligheter att bli konkurrenskraftig, anförde utskottet. Det
hänvisades också till pågående grundforskning om vågenergi.
Det har inte framförts några bärande motiv för att utskottet
nu skulle ändra uppfattning. Med det sagda avstyrks motion
1991/92:N419 (v) i denna del.
Elmarknad
Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) förvaltar och
driver sedan den 1 januari 1992 efter beslut av riksdagen (prop.
1990/91:97, bet. NU38) det svenska storkraftnätet för elenergi,
inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 112--117) lämnas förslag
till investerings- och finansieringsplaner avseende Svenska
kraftnät. Vidare begärs bemyndigande för regeringen att besluta
i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
affärsverkets verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr. Även
ett bemyndigande att teckna borgen till bolag i vilka Svenska
kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp av 175
milj.kr. begärs av regeringen. Det meddelas att regeringen
tillämpar samma principer för den ekonomiska styrningen av
Svenska kraftnät som tidigare tillämpades mot statens
vattenfallsverk. Dessa principer, som beslutades av riksdagen år
1988 (prop. 1987/88:87, bet. NU41), gäller avkastningskrav och
beloppsgränser för investeringar utan regeringens godkännande.
Regeringens förslag i nu nämnda avseenden har inte föranlett
några motionsyrkanden. Förslagen godtas av utskottet.
Export av elkraft
En utbyggnad av våra elenergiresurser, främst genom satsningen
på kärnkraft, skulle kunna ge landet en lönsam exportvara,
anförs det i motion 1991/92:N414 (nyd). Riksdagen bör göra ett
uttalande med denna inriktning, menar motionärerna.
Såsom har nämnts i det föregående överfördes den 1 januari
1992 huvuddelen av verksamheten i statens vattenfallsverk till
ett aktiebolag, Vattenfall AB. Verksamheten i storkraftnätet har
avskilts från Vattenfall AB och ingår i Svenska kraftnät. Dessa
åtgärder skall ses som ett första steg i omvandlingen av den
svenska elmarknaden mot ökad konkurrens och som en förberedelse
för en alltmer internationell elmarknad med ökade möjligheter
för export och import.
Ytterligare insatser för en reformering av elmarknaden
föreslås eller aviseras i proposition 1991/92:133 om en
elmarknad med konkurrens, vilken nyligen har avlämnats. I denna
anges målet vara att genom ökad konkurrens nå ett än mer
rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra
kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. I
propositionen preciseras uppgifterna för Svenska kraftnät.
Vidare aviseras ett kommande förslag om reformering av
eldistributionen; en sådan avses gå ut på att den som har
koncession för en elektrisk kraftledning skall vara skyldig att
mot ersättning upplåta ledningskapacitet. I propositionen
hänvisas också till kommande förslag till ny konkurrenslag; en
kontinuerlig övervakning bedöms särskilt viktig under
omställningsperioden när nya villkor börjar att gälla på
marknaden. Det meddelas vidare att en särskild utredare skall
tillkallas med uppgift (dir. 1992:39) att föreslå förändringar i
ellagstiftningen i enlighet med de mål som anges i
propositionen. Näringsutskottet behandlar propositionen jämte
motioner i betänkandet 1991/92:NU30.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet det här
berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd).
Landsbygdens elektrifiering
Staten har sedan början av 1940-talet lämnat stöd för en
elektrifiering av landsbygden. Vidare har en fortlöpande
strukturrationalisering på eldistributionsområdet -- varigenom
antalet distributionsföretag har minskat från ca 3000 till ca
300 -- inneburit att dyrbara elektrifieringar har kunnat
genomföras genom att kostnaderna har fördelats på ett stort
antal abonnenter.
Mot bakgrund av de uppnådda resultaten beslöt riksdagen våren
1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17, bet. NU36) om ett avslutande
tioårsprogram för elektrifiering av helårsbebodda fastigheter.
För nyanläggningar skulle stöd lämnas med 2,5 milj.kr. per år
t.o.m. budgetåret 1989/90. År 1985 beslöts att denna medelsram
skulle få användas även för upprustning. På näringsutskottets
förslag beslöt riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:NU25) om en
förlängning av programmet med ett budgetår, dvs. till den 1 juli
1991.
Våren 1991 aktualiserades frågan åter genom tre motioner
(s;c), vilka avslogs av riksdagen (bet. 1990/91:NU40 s.
78--80). I anslutning till utskottets behandling redovisades
vissa uppgifter från statens energiverk. Därav framgick att
antalet helårsbebodda fastigheter som saknade elkraft år 1990
uppgick till 204; den totala kostnaden för elektrifiering av
dessa beräknades till ca 70 milj.kr., varav ca 45 milj.kr. avsåg
de tre nordligaste länen. Utskottet ansåg att NUTEK borde följa
utvecklingen och återkomma med redovisning av antalet
kvarstående helårsbodda fastigheter som inte är elektrifierade.
Vidare borde verket ta upp diskussioner med de berörda
distributörerna. Motionerna följdes upp i reservationer (c; v,
mp).
År 1992 finns fortfarande året-runt-bostäder som saknar
elektricitet, sägs det i motion 1991/92:N421 (v); paradoxalt nog
ligger dessa ofta i regioner där vattenkraften har byggts ut.
Detta är djupt orättvist, anser motionärerna, som finner att
staten även i fortsättningen bör bidra till kostnaderna för
landsbygdens elektrifiering.
Enligt vad utskottet har inhämtat görs en uppföljning av
förhållandena för de berörda fastigheterna inom ramen för
NUTEK:s kontinuerliga verksamhet. Läget bedöms härvid vara
oförändrat i förhållande till det som redovisades av statens
energiverk våren 1991. Efter den 1 juli 1991 har fem ansökningar
om stöd inkommit till NUTEK. Den del av medelsramen som ännu
återstår, ca 1,8 milj.kr., är intecknad och kommer att utbetalas
till mottagarna när förutsättningarna härför föreligger i form
av erforderlig dokumentation. NUTEK har i skrivelse i januari
1992 till landets samtliga länsstyrelser lämnat information om
riksdagens beslut rörande stödet till landsbygdens
elektrifiering. NUTEK har därvid betonat att endast lokala
bidrag -- från landsting och kommuner -- hädanefter kan komma i
fråga för detta ändamål.
NUTEK har beviljat stöd -- dels från energiteknikfonden, dels
från medlen för landsbygdens elektrifiering -- till ett
pilotprojekt för elförsörjning av ett bostadshus i Hagfors
kommun. Projektet ingår som del i internationella energiorganets
(IEA) projekt Solar R & D. Elkraften produceras i ett elverk som
utgör en kombination av en solcellspanel, ett vindkraftverk och
en generator som drivs med rapsolja. Huvudman för projektet är
Uddeholms Kraft AB, som anser att denna typ av elverk kan bli
aktuell även för andra objekt inom sitt distributionsområde. Den
valda lösningen bedöms intressant även av de övriga
finansiärerna, inte minst på grund av hög kostnadseffektivitet.
Anläggningen beräknas kosta ca 450000 kr. -- inkl.
utvecklingskostnader -- vilket kan jämföras med en anslutning
till nätet som skulle uppgå till drygt 800000 kr. Driftstart
beräknas ske hösten 1992; en slutrapport förutsätts bli
redovisad två år senare.
Utskottet har inte funnit att nya omständigheter har
framkommit som motiverar något annat ställningstagande än det
som gjordes våren 1991. Härav följer att utskottet avstyrker
motion 1991/92:N421 (v).
Elsäkerhet m.m.
Anslag
Riksdagen beslöt våren 1988 om en ny kontrollordning för
elektrisk materiel (prop. 1987/88:82, bet. NU30), som innebar
att kravet på typgodkännande (S-märkning) ersattes med krav på
registrering före marknadstillträdet. Samtidigt förstärktes
marknadskontrollen (dvs. av de produkter som redan har nått
marknaden). Verksamheten finansieras med avgifter som tas ut i
samband med registreringen. I budgetpropositionen (bil. 13
s.119--121) föreslås till elsäkerhet m.m. ett formellt anslag
av 1000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vidare föreslås (bil. 13 s. 121 f.) ett anslag till statens
elektriska inspektion om drygt 14 milj.kr. Inspektionen har till
uppgift att främja säkerheten vid framställning, överföring och
användning av elektrisk ström. Utskottet godtar även detta
förslag.
Registrering av elektrisk materiel
Trots beslut i olika organ om harmonisering avseende
tillämpning av regler för elektrisk materiel går det långsamt
med genomförandet avseende registrering och provning, anförs det
i motion 1991/92:N263 (m). Konsumenterna drabbas dels genom
högre priser, dels genom en eftersatt produktutveckling, menar
motionären.
Elsäkerhetsutredningen presenterade i november 1991 sitt
betänkande (SOU 1991:94) ELSU 91 -- Förslag till omfattning,
organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet.
I betänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag till
vilka ändringar som bör göras i den s.k. ellagen (1902:71 s.1)
för att en harmonisering med EG:s direktiv om produktansvar
skall kunna uppnås. Regeringen har nyligen lagt fram proposition
1991/92:135 om produktansvar för skador orsakade av elektrisk
ström. Denna proposition behandlar utskottet i betänkandet
1991/92:NU31.
I utredningens betänkande lämnas vidare vissa förslag om
elektrisk materiel. Den nya kontrollordningen som infördes i
Sverige vid årsskiftet 1989/90 innebär ett steg i anpassningen
till de regler som gäller inom EG, påpekar utredningen. Denna
anpassning kommer att leda till minskade krav på
förhandskontroll och verifikation av säkerheten hos elmateriel.
För att detta inte skall leda till en ökad frekvens av
olycksfall och bränder krävs en effektivisering av kontrollen,
anförs det. Utredningen föreslår att marknadskontrollen skall
bibehållas men att den -- när det gäller elsäkerhet -- i större
utsträckning skall ske i projektform. Syftet är att man på ett
bättre sätt skall kunna göra prioriteringar. För kontrollen
skall entreprenörer kunna anlitas, föreslås det vidare. Den av
utredningen föreslagna ordningen skulle innebära en ytterligare
anpassning till EG:s regler. Beredning av utredningens förslag i
denna del pågår inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motion 1991/92:N263 (m) med hänvisning
till vad som nu har anförts.
Övriga frågor
Verksamheten vid Trollhätte kanalverk
Beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk begärs i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 117--119) vissa bemyndiganden
och ett godkännande av investerings- och finansieringsplanen.
Verksamheterna vid Trollhätte och Säffle kanaler drivs från
årsskiftet 1991/92 av ett nyinrättat affärsverk, Trollhätte
kanalverk (jfr prop. 1991/92:49, bet. NU10). Enligt regeringen
bör affärsverksformen utnyttjas övergångsvis och i avvaktan på
ställningstaganden om Vänersjöfartens roll i regionen och
kanalverksamhetens framtida inriktning.
Regeringens begäran om bemyndiganden m.m. tillstyrks av
utskottet.
Garantier m.m.
I budgetpropositionen föreslås också (bil. 13 s. 122--124) ett
formellt belopp av 1000 kr. till anslag för utgifter för
förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt
vissa förordningar, däribland förordningen (1988:805) om
statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Gällande garantiram
föreslås minska till 1 miljard kronor.
Utskottet godtar regeringens förslag.
Vidare framläggs i budgetpropositionen (bil. 13 s. 128 f.)
förslag om ett formellt belopp av 1 000 kr. för utgifter för
eventuella förluster i samband med infriandet av
borgensförbindelser som har ställts ut av statens
vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för
fullgörande av skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån
som har upptagits av statens vattenfallsverk och som vid
årsskiftet 1991/92 har övertagits av Vattenfall AB.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag; detta
tillstyrks alltså.
Lokalisering av försöksområde
Ett förslag till utveckling av Norduppland som försöksområde
för miljö- och energiteknik bör läggas fram av regeringen,
anförs det i motion 1991/92:N413 (v). Ett första steg i en
sammanhållen strategi för alternativ energiproduktion bör vara
att satsa på breda forsknings- och utvecklingsinsatser inom en
region, fortsätter motionären. Behovet av regionalpolitiska
insatser men också närheten till universitet och relevant
energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet
till Norduppland, sägs det vidare.
Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motioner av
motsvarande innebörd som den nu aktuella. Våren 1989 (bet.
1988/89:NU25) hänvisade utskottet -- med avstyrkande av motionen
-- sålunda till tidigare ställningstagande i ämnet, nämligen att
det närmast var en angelägenhet för resp. lokala intressenter
att ta det initiativ som erfordras för att förslaget skulle bli
prövat.
Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning. Med det
anförda avstyrks motion 1991/92:N413 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 40 och
motion 1991/92:Jo645 yrkande 12,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande redovisning av de energipolitiska programmens
resultat, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
13 avsnitt H i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande energiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 4
a) godkänner de riktlinjer för energiforskningen som anges i
propositionen,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet som innebär
åtaganden om 200000000 kr. för budgetåret 1993/94,
170000000 kr. för budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för
budgetåret 1995/96, 110000000 kr. för budgetåret 1996/97,
80000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr.
för budgetåret 1998/99, c) till Energiforskning för
budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 280764000 kr.,
4. beträffande bioenergiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
10 punkt J 1
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet som innebär
åtaganden om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94,
30000000 kr. för budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för
budgetåret 1995/96, 20000000 kr. för budgetåret 1996/97,
15000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr.
för budgetåret 1998/99,
b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 930 000
kr.,
5. beträffande energiteknik
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 11 till Insatser för ny energiteknik för
budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 170000000 kr.,
6. beträffande biobränsleteknik
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
10 punkt J 2 till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret
1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 200000000 kr.,
7. beträffande riktlinjer för främjande av
biobränsleanvändningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1991/92:N29, motion
1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion
1991/92:N419 yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd
till utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen som
anges i propositionen,
men. (v) - delvis
8. beträffande anslag till främjande av
biobränsleanvändningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 punkt
J3 och med avslag på motion 1991/92:N30 yrkande 9 till
Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
625000000 kr.,
men. (v) - delvis
9. beträffande effektivare energianvändning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 10 till Vissa åtgärder för effektivare användning
av energi för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 150000000 kr.,
10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 1,
men. (v) - delvis
11. beträffande fossila bränslen
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkandena 12 och 14,
men. (v) - delvis
12. beträffande restoljeeldat kraftverk, m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:N403,
13. beträffande klassificering av torv
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N416, 1991/92:N423 och
1991/92:N428,
14. beträffande stimulans av biogasprojekt
att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 2 och
motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422,
men. (v) - delvis
15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB
att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 6,
men. (v) - delvis
16. beträffande etanolproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 1--3 och 6
och motionerna 1991/92:N408 och 1991/92:N410,
17. beträffande växtoljor
att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 4 och 5,
18. beträffande kärnkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11,
motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3, motion 1991/92:N415 och
motion 1991/92:N419 yrkandena 4 och 5,
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis
19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 7,
men. (v) - delvis
20. beträffande återföring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N401, 1991/92:N402,
1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och motion
1991/92:A481 yrkande 2,
men. (v) - delvis
21. beträffande rådgivning om vattenkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,
22. beträffande avbrytande av stöd till
vindkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 1,
res. 3 (nyd)
23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 10,
men. (v) - delvis
24. beträffande rådgivning om vindkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,
25. beträffande åtgärder mot buller vid
vindkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion 1991/92:N425,
26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 13,
men. (v) - delvis
27. beträffande solcellsuppvärmda bostadshus
att riksdagen avslår motion 1991/92:N411,
28. beträffande vågenergi
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 11,
29. beträffande verksamheten vid affärsverket svenska
kraftnät
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H i ifrågavarande del
a) godkänner en utökning av investeringsplanen med
30000000 kr. och en ökning av upplåningsbehovet med
20000000 kr. för affärsverket svenska kraftnät för
budgetåret 1991/92,
b) godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för
investeringsändamål, om högst 100000000 kr.,
c) godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för
affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad som anges i propositionen,
d) godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska
kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som anges i
propositionen,
e) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta
i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av
135000000 kr.,
f) bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka
affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill
ett sammanlagt belopp om 175000000 kr.,
30. beträffande export av elkraft
att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 4,
31. beträffande landsbygdens elektrifiering
att riksdagen avslår motion 1991/92:N421,
men. (v) - delvis
32. beträffande anslag till elsäkerhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 1 till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1000 kr.,
33. beträffande statens elektriska inspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 2 till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 14421000 kr.,
34. beträffande registrering av elektrisk materiel
att riksdagen avslår motion 1991/92:N263,
35. beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H i ifrågavarande del
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för
Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier
eller bildande av bolag inom en ram av 20000000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna
borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks
verksamhetsområde inom en ram av 20000000 kr.,
c) godkänner investerings- och finansieringsplan för
Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 enligt vad som anges
i propositionen,
36. beträffande täckande av förluster i anledning av
statliga garantier inom energiområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 3
a) med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar
regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta
belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,
b) till Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
37. beträffande täckande av eventuella förluster i anledning
av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt H 9 till Täckande av eventuella förluster i anledning
av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för
budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
38. beträffande lokalisering av försöksområde
att riksdagen avslår motion 1991/92:N413.
Stockholm den 28 april 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta
Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle
Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Gudrun
Norberg (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjer för energipolitiken (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.9 med "Utskottet anser" och slutar på s.10 med "berört
avseende" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att energiöverenskommelsen --
som tillkom på grundval av en bred politisk representation --
ligger fast. Den mest angelägna energipolitiska uppgiften för de
två kommande decennierna är, menar utskottet med instämmande i
vad som anförs i motion 1991/92:Jo612 (s), att avveckla
kärnkraften och stimulera en fortsatt minskning av användningen
av fossila bränslen. För att kärnkraften skall vara avvecklad
senast år 2010 måste arbetet med detta påbörjas så tidigt att
den genomgripande omställningen av vårt energisystem hinner
genomföras före denna tidpunkt utan allvarliga störningar för
energiförsörjningen eller sysselsättningen.
Vidare vill utskottet framhålla betydelsen av att
hushållningen med energi ges prioritet. Detta är angeläget inte
minst av miljöskäl. Det program för effektivare användning av
energi som riksdagen har beslutat om måste successivt
kompletteras, bl.a. genom en vidareutveckling av styrmedlen.
Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här
har anfört. Därigenom skulle motion 1991/92:Jo612 (s) i nu
behandlad del bli tillgodosedd. Motion 1991/92:Jo645 (nyd)
avstyrks däremot i här berört avseende.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 40
och med avslag på motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Kärnkraftsproduktion (mom.18)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Välfärden i Sverige är helt beroende av konkurrenskraften i
den svenska industrin. Energikostnaderna har en direkt inverkan
på sysselsättningen, på vår internationella konkurrenskraft och
på utländska företags benägenhet att investera i vårt land.
Sverige bör därför ha så billig och säker energi som möjligt.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna
1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) om att kärnkraften är
ett av de mest miljövänliga och ekonomiska energialternativen.
Sverige bör således utnyttja de existerande kärnkraftverken.
Dessa kan ytterligare effektiviseras med bibehållna högt ställda
säkerhetskrav; enligt utskottets mening är ett tillskott till
elförsörjningen på 10 TWh per år möjligt. Vidare bör satsningar
göras på utveckling av kärnkraftsteknologin, som är en av
Sveriges spetsteknologier. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta
sig till utskottets uppfattning.
I en logisk energipolitik bör det, menar utskottet, inte
finnas utrymme för något i förväg bestämt slutdatum för en viss
energiproduktion. Det är därför rimligt att de planer på en
avveckling av kärnkraften till år 2010 -- som riksdagen har
ställt sig bakom -- upphävs.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motionerna 1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) i berört
avseende. Övriga här behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande kärnkraftsproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkandena
10 och 11 och motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3 och med
avslag på motion 1991/92:N415 och motion 1991/92:N419 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (mom.22)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som sägs i motion 1991/92:N414 (nyd) om
behovet av billig och säker energi anser utskottet att en
fortsatt satsning på vindkraften är föga meningsfull. För att
samma effekt som i ett kärnkraftverk skall uppnås skulle det
behövas tiotusentals större eller mindre vindkraftverk med en
miljöstörande placering utmed Sveriges kuster. Härtill kommer
att el som har producerats genom vindkraft är betydligt dyrare
än kärnkraftsproducerad el. Mot denna bakgrund bör stödet
avseende forskning och utbyggnad av vindkraftsproduktionen
avbrytas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion
1991/92:N414 (nyd) i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande avbrytande av stöd till
vindkraftsproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N414 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I följande frågor har jag en uppfattning som skiljer sig från
utskottets.
Riktlinjer för energipolitiken
Hittillsvarande energipolitik måste anses vara misslyckad. Som
ett exempel härpå kan anges att landets elkonsumtion trots
lågkonjunkturen har ökat. Ett annat exempel är att de
alternativa energislagen inte svarar för mer än 1% av vår
elproduktion. Vänsterpartiet anser att det krävs en mer
handlingsinriktad energipolitik för att Sverige skall kunna
uppfylla viktiga mål inom miljö-, fördelnings-, energi- och
utrikespolitiken. Mot denna bakgrund bör en energiplan
utarbetas som bygger på att kärnkraften skyndsamt skall
avvecklas och på att användningen av fossila bränslen skall
minskas avsevärt eller -- i vissa fall -- helt slopas.
Bortfallet av denna energi bör ersättas huvudsakligen med en
ökad energieffektivitet och ett höjt sparande samt med förnybara
energikällor -- främst biobränsle, vindkraft och solenergi.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad jag här har anfört.
Främjande av biobränsleanvändningen
Biobränslen har en rad goda egenskaper. De har endast en
begränsad miljöpåverkan samtidigt som de har en mångsidig
användning genom att de medger produktion av såväl kraft och
värme som drivmedel. Vidare är råvaran inhemsk med en i många
fall regional betydelse när det gäller dess framställning. För
närvarande ger biobränsle ett årligt energitillskott av omkring
60 TWh; ett tillskott med ytterligare 80 TWh borde dock vara
möjligt. Regeringen bör lägga fram ett förslag till en plan för
ökad användning av biobränslen.
De i propositionen framlagda förslagen om främjande av
biobränsleanvändningen anser jag har givits inte bara en
felaktig inriktning utan också en otillräcklig
medelstilldelning.
Uppenbarligen tar förslagen sin utgångspunkt i rådande
struktur inom energiproduktionen; härigenom utesluts dess värre
en rad intressanta alternativa tekniker. När det gäller
anläggningarnas storlek anser jag att stöd bör kunna utgå även
till småskaliga projekt. Visserligen är stöd till sådant ändamål
inte formellt uteslutet; av formuleringarna i propositionen
framgår dock att det tänkta storleksintervallet är mycket snävt.
Vidare bör stöd kunna lämnas till projekt av okonventionell
karaktär. I samband med jordbrukets omställning har flera
intressanta projekt lanserats; ett av dem innebär att ett antal
jordbruk tillsammans kan försörja en energianläggning med
biobränslen.
Ytterligare en aspekt som har kommit bort i regeringens
förslag gäller aktörerna; regeringen synes tro att endast
befintliga kraftproducenter har förmåga att utveckla
biobränsleproduktionen. Jag anser däremot att man genom att
hålla öppet för nya företag och andra aktörer kan åstadkomma en
stimulans för utvecklingen av framför allt den småskaliga
tekniken på biobränsleområdet. Sådan teknik är särskilt lämpad
för bebyggelse i glesbygden, där fjärrvärmeteknik av naturliga
skäl inte är ett alternativ. Mot den bakgrunden bör en del av
resurserna avsättas för utveckling av teknik för miljövänlig
uppvärmning i villapannor.
Det är angeläget att betona att en ökad biobränsleproduktion
inte får innebära ett hot mot skogsmarkens näringsbalans. Därför
måste de anslagna medlen avse även forsknings- och
utvecklingsarbete för att den optimala nivån för uttag av
trädbränsle skall kunna fastställas. Vidare måste system för
återföring till skogsmarken av de näringsämnen som finns i
vedaskan tas fram.
Mot bakgrund av de ytterligare anspråk på resurser som nu
angivna förslag ställer anser jag att 500 milj.kr. utöver
regeringens förslag bör anslås för budgetåret 1992/93. Härutöver
kan resurser anskaffas genom att olika aktörer erbjuds samarbete
i -- och därmed finansiering av -- vissa projekt.
Genom ett uttalande av riksdagen med den innebörd som jag här
förordar blir motionerna 1991/92:N419 (v) och 1991/92:N30 (v)
tillgodosedda i berörda delar.
Nationell energieffektivitetsplan
Energiproduktion är ofta starkt förknippad med miljöproblem av
olika slag. Därför anser jag att miljöpolitikens mål bäst kan
tillgodoses genom den energi som inte behöver produceras.
Sparande och ökad energieffektivitet är, enligt min mening, den
faktor i energisystemet som kan utvecklas mest; ett ökat
energiutrymme på 80 TWh kan bli möjligt genom ändamålsenliga
åtgärder. Regeringen bör därför anmodas att snarast låta
upprätta en nationell energieffektivitetsplan. Genom en åtgärd
av detta slag blir det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N419
(v) tillgodosett.
Fossila bränslen
De största miljöproblemen som är direkt kopplade till vår
energikonsumtion är -- frånsett kärnkraften -- utsläppen av
giftiga, försurande eller på annat sätt miljö- och hälsoskadliga
ämnen, t.ex. koldioxid, tungmetaller och svavel. Användningen av
fossila bränslen bör mot denna bakgrund i huvudsak ha upphört år
2010. Vänsterpartiet anser att användningen av kol för
energiändamål bör ha minskat från nuvarande 30 TWh till 15 TWh
år 2010. Vid denna tidpunkt bör även användningen av
eldningsolja ha reducerats från nuvarande 110 TWh till 30 TWh.
Förbränningen av bensin och dieselolja ger de relativt största
mängderna av föroreningar; dessa bränslen bör därför ersättas
med andra drivmedel så att användningen kan minska från 110 TWh
till 20 TWh. För samtliga nu nämnda bränsleslag bör regeringen
lägga fram en avvecklingsplan i enlighet med de mål som här har
angetts. Därmed skulle de aktuella kraven i motion 1991/92:N419
(v) tillgodoses.
Stimulans av biogasprojekt
Biogasproduktionen kommer att bli en mycket viktig del i den
framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan vara
baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel,
hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt min
uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges en kraftfull
och konsekvent stimulans. Riksdagen bör uttala sig till förmån
för sådana satsningar. Härigenom skulle motion 1991/92:N30 (v)
bli tillgodosedd i aktuell del.
Förgasningsprojekt vid Studsvik AB
Det forsknings- och utvecklingsarbete avseende småskaliga
anläggningar för förgasning av biomassa som pågår vid Studsvik
AB måste garanteras en fortsatt verksamhet. Medel bör därför
avsättas för detta ändamål i enlighet med vad som anförs i
motion 1991/92:N30 (v). Ett uttalande av riksdagen skulle
tillgodose motionen såvitt nu är i fråga.
Kärnkraft
Kärnkraften skall enligt Vänsterpartiets uppfattning avvecklas
så snart som möjligt, och avvecklingen måste starta omedelbart.
Den bör -- så snart det är juridiskt möjligt -- inledas med att
Barsebäcksverket tas ur drift. Bortfallet bör kompenseras
huvudsakligen med ökad energieffektivitet och med ökad
användning av biobränslen och vindkraft.
Argumentet att kärnkraften skulle behövas för att man skall
komma till rätta med koldioxidutsläppen måste tillbakavisas.
Rapporter från Förenta staterna visar att medel som investeras i
effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp
som är sju gånger större än om motsvarande belopp investeras i
ett nytt kärnkraftverk.
Det måste dessutom betonas att kärnavfallsproblemet inte i
något avseende har kommit närmare sin lösning.
Även på det internationella planet har vårt land ett ansvar
beträffande kärnkraften. Sverige bör sålunda kraftfullt agera
för att en avveckling av kärnkraften skall komma till stånd även
i andra länder. Vidare måste konstateras att Internationella
Atomenergiorganet (IAEA) inte har lyckats förhindra spridning av
klyvbart material. Sverige måste därför ta nya initiativ för att
IAEA:s roll att främja spridning av kärnkraftsproduktion skall
upphöra; härigenom skulle även spridningen av kärnvapen kunna
hindras.
Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd blir
berörda yrkanden i motion 1991/92:N419 (v) tillgodosedda.
Återföring av medel från vattenkraftsproduktionen
Bland de åtgärder som krävs för en kraftfull regionalpolitik
ingår att de vinster som har uppkommit från
vattenkraftsproduktionen skall återföras till de regioner där
den har producerats. Medlen bör därvid investeras i
infrastrukturåtgärder. Detta skulle även komma de små och
medelstora industrierna till godo. Jag anser -- i likhet med vad
som sägs i motion 1991/92:A481 (v) -- att regeringen bör anmodas
att snarast lägga fram ett förslag till riksdagen med denna
inriktning. Härigenom skulle denna motion i aktuell del liksom
övriga här behandlade motioner blir tillgodosedda.
Tidsplan för utveckling av vindkraften
Vindkraften har två stora fördelar; den är förnybar och den
har en ringa effekt på miljön. Dess nackdel är den inverkan som
vindkraftverk kan ha på landskapsbilden. Denna omständighet är
dock försumbar jämfört med åsynen av våra vägar och de
kraftledningsgator som skär sönder landskapen.
Regeringen bör -- såsom begärs i motion 1991/92:N419 (v) --
förelägga riksdagen ett förslag som innehåller en tidsplan för
vindkraftens utveckling med målet att detta slags elproduktion
skall ge minst 20 TWh år 2010; även riktlinjer för lokalisering
av vindkraftsproduktionen till i första hand Sveriges södra
kuster bör ingå i regeringens förslag.
Tidsplan för utveckling av solenergi
Solenergi har fördelen att vara förnybar och inte ge några
utsläpp av skadliga ämnen. En nackdel är att anläggningarna är
utrymmeskrävande. Utvecklingen av solenergi har i flera
avseenden varit framgångsrik; ännu återstår dock omfattande
utvecklingsarbete, inte minst när det gäller tekniken att lagra
den erhållna värmen. Riksdagen bör hos regeringen begära en
tidsplan för utvecklingen av solenergi som innebär att målet om
ett årligt tillskott med 15 TWh skall vara uppnått år 2010.
Landsbygdens elektrifiering
Att det fortfarande år 1992 finns ett stort antal
året-runt-bostäder i Sverige som saknar elektricitet är inte
bara egendomligt utan framför allt djupt orättvist. Dessa
bostäder ligger -- paradoxalt nog -- ofta i de regioner där
vattenkraften har byggts ut. Det är av stort allmänt intresse
-- bl.a. från räddningssynpunkt -- att det finns en bofast
befolkning även i utpräglade glesbygder. Enligt min uppfattning
bör staten lämna stöd till landsbygdens elektrifiering.
Regeringen bör -- i enlighet med vad som sägs i motion
1991/92:N421 (v) -- anmodas att framlägga förslag om fortsatta
åtgärder med detta syfte.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 1, 7, 8, 10, 11, 14, 15, 18--20, 23,
26 och 31 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Jo612 yrkande 40
och motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
7. beträffande riktlinjer för främjande av
biobränsleanvändningen
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 i
ifrågavarande del och med bifall till motion 1991/92:N29, motion
1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion 1991/92:N419
yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd till utveckling
av teknik för elproduktion med biobränslen som anges i det
föregående,
8. beträffande anslag till främjande av
biobränsleanvändningen
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 punkt
J3 och med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 9 till
Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1125000000 kr.,
10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
11. beträffande fossila bränslen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkandena 12
och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts i denna del,
14. beträffande stimulans av biogasprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
18. beträffande kärnkraftsproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N415 och motion
1991/92:N419 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion
1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11 och motion 1991/92:N414
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i
det föregående anförts i denna del,
19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
20. beträffande återföring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N401,
1991/92:N402, 1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och
motion 1991/92:A481 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad i det föregående anförts i denna del,
23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
31. beträffande landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N421 som sin
mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i
denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU6y
Bilaga
Främjande av biobränsleanvändningen
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 10 mars 1992 berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1991/92:97 om främjande av biobränsleanvändningen
jämte motioner.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen
att 625 milj.kr. anvisas för främjande av ökad användning av
biobränslen. Medlen skall finansiera olika statliga stöd till
bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten
är att en särskild programstyrelse inom närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet.
Därigenom markeras insatsernas särställning samtidigt som en
effektiv samordning med andra insatser på detta område uppnås.
I propositionen framhålls bl.a. att målet för energipolitiken
på kort och lång sikt är att trygga tillgången på energi på med
omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå
från vad natur och miljö kan bära. Detta framgår av riksdagens
energipolitiska beslut våren 1991 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.
373). I anslutning till regeringens proposition om
energipolitiken tillkallades en kommission,
biobränslekommissionen (dir. 1991:11), för att analysera de
långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning
av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka
biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen skulle med förtur
redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning
av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. I november 1991
överlämnade kommissionen delbetänkandet (SOU 1991:93) El från
biobränslen till regeringen. Kommissionens arbete skall vara
avslutat senast den 30 juni 1992.
Motionerna
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för
utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.
1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på biobränslestödets
användning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av stöd till
biogasproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av nya aktörer för
biobränsleproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småskaliga vedeldade pannor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla
biobränsleproduktion som ej hotar skogsmarkens näringsbalans,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om programstyrelsens sammansättning,
9. att riksdagen till främjande av biobränsleanvändningen för
budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 125 000 000 kr.
Utskottet
Stöd till utveckling av teknik för elproduktion med
biobränslen
Enligt motion N29 (kds) intar regeringen i sitt förslag en
alltför defensiv hållning till teknikutvecklingsfrågor. När det
gäller förgasning av biobränslen bör utvecklingen inriktas på
enkla småskaliga anläggningar som på marknadsvillkor skall kunna
kopplas upp på elnätet. En sådan utveckling möjliggör för
lantbrukare, som arbetar med omställning till energigrödor, att
slå sig samman och relativt enkelt bygga upp en elproduktion. I
motion N30 (v) yrkande 1 konstateras att propositionens
inriktning när det gäller småskaliga anläggningar är mycket
restriktiv även om sådant stöd inte utesluts. Enligt
motionärerna lämpar sig biobränslen utmärkt för
kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir resultatet
(värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av
okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör därför
vara stödberättigade.
Jordbruksutskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i
propositionen att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag
till elproduktionen redan från omkring år 2000, och detta bidrag
skall kunna öka successivt. Sådan teknikutveckling måste då
främjas som medger att de möjligheter som kan finnas till
kommersiell produktion blir optimalt utnyttjade. Det särskilda
stödet bör därför inriktas främst på utveckling av sådan teknik
som är lämpad för anläggningar i de storleksintervall där
huvuddelen av potentialen för kraftvärmeproduktion från
biobränslen finns. Samtidigt bör framhållas att avgörande för
stödet bör vara teknikens potential för elproduktion med god
ekonomi och hög elverkningsgrad, inte den aktuella anläggningens
storlek. Detta innebär ej att det föreligger ett
motsatsförhållande gentemot utvecklingen av småskalig teknik vid
den typ av anläggningar som motion N29 pekar på. Några bestämda
storleksgränser bör således inte sättas som villkor för
utvecklingsstöd. Samma tankegångar återfinns i
biobränslekommissionens delbetänkande. Jordbruksutskottet har
således inte funnit anledning till annan bedömning än
föredragande statsrådet när det gäller inriktning av stödet. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna N29 och
N30 yrkande 1. Utskottet vill samtidigt erinra om att frågan om
ytterligare utvecklingsinsatser för att främja
biobränslehanteringen kommer att behandlas i kommissionens
slutbetänkande.
Administration av stödet samt medelsanvisning för budgetåret
1992/93
Enligt motion N30 (v) bör den av regeringen föreslagna
programstyrelsen som skall administrera det nya stödet ha en hög
kompetens när det gäller miljöproblematik och naturvård. Vidare
bör kunskap finnas om småskalig teknik samt förmåga till
nytänkande och gränsöverskridande (yrkande 8). Beträffande
anslaget konstaterar motionärerna att regeringens förslag är
helt otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av
biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör
ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer
erbjuds samarbete kring olika projekt (yrkande 9).
Jordbruksutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
om hur stödet bör administreras. Utskottet förutsätter därvid
att programstyrelsens sammansättning skall präglas av såväl hög
teknisk och industriell kompetens som stor kunskap om miljö- och
naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap finnas om småskalig teknik
samt förmåga till nytänkande och gränsöverskridande. Utskottet
vill vidare erinra om att programstyrelsen torde vara
oförhindrad att anlita konsulter och särskild expertis. Mot
bakgrund av det anförda föreslår jordbruksutskottet att motion
N30 yrkande 8 lämnas utan vidare åtgärd.
Jordbruksutskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till anslag. Genom ifrågavarande utvecklingsstöd kan
staten bl.a. lyfta av en del av risken för de företag som är
beredda att satsa egna resurser på oprövad teknik. Utskottet
avstyrker således motion N30 yrkande 9.
Övriga frågor
I motion N30 (v) yrkas att biogasproduktionen skall
stimuleras. Sådan produktion kommer enligt motionärerna att bli
en viktig del i den framtida energiförsörjningen (yrkande 2).
Vidare framhålls att nya aktörer för biobränsleproduktion bör
släppas fram som kan engageras i utvecklingen av småskalig
teknik (yrkande 3). En del av avsatta resurser bör användas för
utveckling av småskaliga vedeldade pannor. Stimulans av sådan
teknik behövs framför allt i glesbygd (yrkande 4). I motionen
betonas vidare att produktionen av biobränsle inte får bidra
till lösningen av ett stort miljöproblem på bekostnad av ett
annat. Det är enligt motionärerna nödvändigt att utveckla en
biobränsleproduktion som inte hotar skogsmarkens näringsbalans
(yrkande 5).
Som redovisats ovan skall biobränslekommissionens arbete
avslutas senast den 30 juni 1992. Kommissionen skall enligt sina
direktiv i det fortsatta arbetet analysera de långsiktiga
förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av
biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka
biobränslenas konkurrenskraft. I uppdraget ingår vidare att
värdera möjligheten till elproduktion med biobränslen i större
skala samt att i övrigt lägga fram förslag som främjar en ökad
kommersiell användning av biobränslen. Bedömningen av
biobränslenas roll för el- och värmeförsörjningen skall omfatta
såväl skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade
avfallsfraktioner. Kommissionen skall även bedöma risken för
såväl direkta som indirekta miljöeffekter av ökad
biobränsleanvändning och utforma sina förslag med utgångspunkt i
att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli så små
som möjligt (se dir. 1991:11).
Jordbruksutskottet anser för egen del att det är viktigt att
effektiva insatser görs för att möjliggöra en ökad
energiproduktion med förnybara biobränslen. Utskottet vill
dessutom erinra om att avvecklingen av kärnkraften förutsätter
en successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat
på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor med minsta
möjliga miljöpåverkan. Resultatet av kommissionens arbete kan
enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att i
allt väsentligt tillgodose syftet med motion N30 yrkandena 2, 3,
4 och 5. Motionen avstyrks således i berörda delar.
Stockholm den 26 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart
Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge
Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén
(nyd), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m),
Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Enligt min mening är propositionens inriktning felaktig. Stöd
till småskaliga anläggningar utesluts inte men inställningen är
uppenbarligen mycket restriktiv. Biobränslen lämpar sig utmärkt
för kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir
resultatet (värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av
okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör vara
stödberättigade.
Jag anser vidare att regeringens förslag till anslag är helt
otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av
biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör
ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer
erbjuds samarbete kring olika projekt.
Biogasproduktionen måste stimuleras. Sådan produktion kommer
enligt min mening att bli en viktig del i den framtida
energiförsörjningen. Vidare måste nya aktörer för
biobränsleproduktion släppas fram som kan engageras i
utvecklingen av småskalig teknik. Småskalig teknik med bättre
miljöegenskaper för vedeldning behöver stimuleras. En del av
avsatta resurser bör därför användas för utveckling av sådan
teknik som främst behövs i glesbygd. Det bör särskilt betonas
att produktionen av biobränsle inte får bidra till lösningen av
ett stort miljöproblem på bekostnad av ett annat. Det är
nödvändigt att utveckla en biobränsleproduktion som inte hotar
skogsmarkens näringsbalans.
Näringsutskottet bör mot bakgrund av det anförda tillstyrka
motion N30 yrkandena 1--5 och 9.
Utskottet9
Riktlinjer för energipolitiken9
Redovisning av de energipolitiska programmens resultat,
m.m.10
Energiforskning10
Utveckling och introduktion av ny energiteknik11
Energiteknik11
Biobränsleteknik11
Bidrag för ny energiteknik11
Främjande av biobränsleanvändningen12
Anslag14
Effektivare energianvändning15
Energitillförsel16
Fossila bränslen16
Torv17
Biobränslen19
Biogas19
Etanol20
Växtoljor21
Elproduktion21
Kärnkraft21
Vattenkraft23
Återföring av vinstmedel23
Rådgivning om vattenkraftsproduktion24
Vindkraft24
Allmänt24
Rådgivning om vindkraftsproduktion25
Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion25
Solenergi26
Vågenergi27
Elmarknad28
Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät28
Export av elkraft28
Landsbygdens elektrifiering29
Elsäkerhet m.m.30
Anslag30
Registrering av elektrisk materiel30
Övriga frågor31
Verksamheten vid Trollhätte kanalverk31
Garantier m.m.31
Lokalisering av försöksområde32
Hemställan32
Reservationer
1. Riktlinjer för energipolitiken (s)37
2. Kärnkraftsproduktion (nyd)37
3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (nyd)38