dels proposition 1991/92:49 om vissa frågor vid
överföringen av verksamheten vid statens vattenfallsverk till
aktiebolagsform,
dels proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt
ägda företag, m.m.,
dels 1991 års redogörelse för de statliga företagen,
vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1991/92:20,
dels de tre motioner som har väckts med anledning av
proposition 1991/92:49,
dels de sju motioner som har väckts med anledning av
proposition 1991/92:69.
Verkställande direktören Olof Rydh, Förvaltningsaktiebolaget
Fortia, samt styrelseordföranden direktör Göran Lövgren och
verkställande direktören Carl Ameln, Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB), har inför utskottet lämnat upplysningar och framfört
synpunkter kring regeringens förslag om privatisering av
statligt ägda företag. Från Svenska
gruvindustriarbetareförbundet har inkommit en skrivelse om bl.a.
nämnda förslag rörande LKAB.
Till betänkandet har som bilagor fogats yttranden som i
ärendet har avgivits av finansutskottet (1991/92:FiU2y;
bilaga2), socialförsäkringsutskottet (1991/92:SfU1y;
bilaga 3), socialutskottet (1991/92:SoU2y; bilaga 4),
trafikutskottet (1991/92:TU2y; bilaga 5) och
jordbruksutskottet (1991/92:JoU5y; bilaga 6).
Proposition 1991/92:69 jämte motioner har såvitt de gäller
statens bakteriologiska laboratorium överlämnats till
socialutskottet.
Sammanfattning
Utskottet ansluter sig till förslaget i proposition 1991/92:69
om försäljning av statens aktier i ett stort antal företag. Till
dessa hör Procordia AB, Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål
AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), LKAB samt -- efter
genomförd ombildning till aktiebolag -- statens vattenfallsverk
(Vattenfall) och domänverket. Enligt utskottets mening visar all
erfarenhet att ett privat, decentraliserat företagande utgör den
bästa grunden för ett ökat välstånd. Statens främsta uppgift
inom näringspolitiken måste vara att ange ramarna för
näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser
för långsiktig tillväxt. Utskottet anser därför att regeringen i
enlighet med förslaget i propositionen skall bemyndigas att vid
lämplig tidpunkt och -- om så behövs -- efter erforderlig
strukturanpassning etc. sälja statens aktier m.m. i angivna
företag. En särskild kommission kommer att tillkallas med
uppgift att bedöma vissa frågor kring försäljningarna av de
olika företagen. Utskottet tillstyrker vidare att
Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket bildades år 1990 för
förvaltning av statens aktier i vissa företag, avvecklas.
I en reservation (s) avvisas regeringens förslag.
Reservanterna är starkt kritiska mot att regeringen i
propositionen inte lämnar några uppgifter eller motiveringar
beträffande de enskilda företagen. I reservationen anförs att
staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll som ägare av
företag inom såväl basindustrierna som andra branscher.
Förändringar av det statliga ägandet måste prövas från fall till
fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för
beslut, sägs det vidare.
I betänkandet tillstyrker utskottet även förslag i proposition
1991/92:49 med anledning av tidigare beslut av riksdagen att
Vattenfall vid kommande årsskifte skall ombildas till
aktiebolag, Vattenfall AB. Utskottet instämmer bl.a. i
regeringens bedömning att beslut som rör verksamheten i det nya
bolaget inte skall underställas riksdagen; Vattenfall AB bör så
långt möjligt verka under samma förutsättningar som
icke-statligt ägda företag. Motioner (s; v) med krav på att
Vattenfall AB skall stå under riksdagens överinseende följs upp
i en reservation (s).
Propositionerna
Proposition 1991/92:49
Huvudsakligt innehåll
Riksdagen beslutade i maj 1991 att statens vattenfallsverk vid
årsskiftet 1991-1992 skall ombildas till aktiebolag, Vattenfall
AB. I propositionen behandlas riktlinjer för verksamheten vid
det nya aktiebolaget. Enligt regeringen bör Vattenfall AB så
långt det är möjligt verka under samma förutsättningar som
icke-statligt ägda företag. Beslut som rör verksamheten i
bolaget skall inte underställas riksdagen.
I propositionen föreslås vidare att Vattenfalls naturskyddade
vattenområden och älvsträckor inte skall överföras till det nya
bolaget. Regeringen avser att senare återkomma med förslag till
hur förvaltningen av dessa områden skall organiseras.
Vattenfalls verksamhet med högspänningsdistributionen och
utlandsförbindelserna skall tills vidare drivas i
affärsverksform. I propositionen lämnas förslag till
investerings- och finansieringsplan för denna verksamhet.
Regeringen föreslår därutöver att Trollhätte kanalverk skall
drivas vidare som ett affärsverk med ansvar för drift och
förvaltning av kanalverksamheten i Trollhätte och Säffle
kanaler.
Slutligen föreslås i propositionen en ny organisation för
elberedskapen.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- att riksdagen
1. godkänner att riktlinjer för verksamheten i Vattenfall AB i
enlighet med vad föredragande statsrådet anfört inte behöver
underställas riksdagen (avsnitt 1.2.1),
2. beslutar att de enligt naturresurslagen skyddade
vattenområden och älvsträckor som i dag förvaltas av statens
vattenfallsverk inte förs över till Vattenfall AB (avsnitt
1.2.3),
3. beslutar att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992
med ansvar för drift och förvaltning av statens kanalrörelse i
Trollhätte och Säffle kanaler (avsnitt 2),
4. bemyndigar regeringen att genomföra bildandet av ett
affärsverk för den nuvarande verksamheten i Trollhätte och
Säffle kanaler (avsnitt 2),
5. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för
det nya affärsverket för storkraftnätet under perioden den 1
januari -- den 30 juni 1992 i enlighet med vad föredragande
statsrådet förordat (avsnitt 3.2.2),
6. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag
inom affärsverket för storkraftnätets verksamhetsområde intill
ett sammanlagt belopp om 75 milj.kr. (avsnitt 3.2.2),
7. bemyndigar regeringen att för affärsverket för
storkraftnätets verksamhetsområde besluta i frågor som rör
förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram om 35
milj.kr. (avsnitt 3.2.2),
8. godkänner finansieringsplan för affärsverket för
storkraftnätet under perioden den 1 januari -- den 30 juni 1992
i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat (avsnitt
3.2.2).
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört om
9. överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till
Vattenfall AB,
10. uppgifter för, inriktning och organisation av affärsverket
för storkraftnätet (avsnitt 3.1),
11. vissa finansieringsfrågor och i övrigt om förändringar av
beredskapsorganisationen inom elkraftsområdet (avsnitt 4).
Proposition 1991/92:69
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att
sälja statens aktier i 35 angivna aktiebolag eller delar av
dessa bolag. Till företagen, som finns upptagna i bilaga 1
till detta betänkande, hör bl.a. AB Svensk Bilprovning, SSAB
Svenskt Stål AB, LKAB, ASSI, Procordia AB, OK Petroleum AB,
Vattenfall AB, domänverket (efter genomförd bolagsbildning) och
Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Enligt regeringen bör
staten driva en näringspolitik som stärker marknadsekonomin och
ökar näringsfriheten. Detta kan inte, sägs det i propositionen,
åstadkommas genom ett omfattande statligt ägande av företag.
Det föreslås att regeringen skall ges möjlighet att genomföra
försäljningarna i den takt som är affärsmässigt fördelaktig.
Många av de aktuella företagen behöver enligt regeringen
omstruktureras innan de kan säljas. Det aviseras i propositionen
att en särskild kommission kommer att tillkallas med uppgift att
bedöma vissa frågor kring försäljningen av de enskilda
företagen.
I propositionen framläggs vidare förslag om att
Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall avvecklas. Detta bolag,
som bildades hösten 1990, förvaltar statens aktier i tio hel-
eller delägda industriföretag. Beredningen av frågor rörande
försäljningen av statliga företag bör enligt regeringen göras i
regeringskansliet.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av
verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag
i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,
2. bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom
försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna
företagen,
3. godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda
företag som föredragande statsrådet har angivit,
4. bemyndigar regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget
Fortia i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,
5. till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag och till försäljningsomkostnader för vissa statligt ägda
företag under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört om
6. organisation och genomförande av privatiseringen av vissa
statligt ägda företag.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:49 är följande:
1991/92:N5 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. avslår propositionens avsnitt 1.2.1 om att verksamheten i
Vattenfall AB inte skall underställas riksdagen,
2. avslår propositionens avsnitt 1.2.2 om att vissa avtal i
Vattenfall får ändras utan riksdagens godkännande.
1991/92:N6 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. avslår proposition 1991/92:49 i den del som avser
privatisering av Vattenfall,
2. ber regeringen återkomma med ett förslag till riktlinjer
för Vattenfalls verksamhet som helägt statligt bolag.
1991/92:N7 av Siw Persson (fp) och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överföra statens vattenområden och
älvsträckor som skyddas enligt naturresurslagen till en för
ändamålet särskilt bildad stiftelse.
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:69 är följande:
1991/92:N17 av John Andersson (v) och Bengt Hurtig (v) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om
privatisering av statligt ägda företag, m.m.
1991/92:N18 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsäljning av statens hundskola.
1991/92:N19 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av ägandet i LKAB.
1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. avslår proposition 1991/92:69,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om staten som ägare av företag.
1991/92:N21 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
privatisering av Apoteksbolaget.
1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. avslår proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt
ägda företag, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt företagande.
1991/92:N23 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. avslår proposition 1991/92:69,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktiv för Vattenfall angående långsiktiga elavtal
för den elintensiva industrin.
Vissa uppgifter om de företag som omfattas av regeringens
förslag i proposition 1991/92:69
Totalt omfattas 35 företag av den i proposition 1991/92:69
föreslagna privatiseringen. I propositionen presenteras inga
särskilda uppgifter om dessa företag. I stället hänvisas till
1991 års redogörelse för de statliga företagen, vilken har
överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1991/92:20.
I bilaga 1 redovisas vissa uppgifter om de aktuella företagen.
I det följande lämnas ytterligare information om företagen i den
ordning de finns upptagna i bilagan. För varje företag redovisas
inom parentes uppgifter för år 1990 om antal anställda och
statens ägarandel. Till grund för redovisningen ligger främst
nyssnämnda redogörelse för de statliga företagen.
AB Kurortsverksamhet (347 anställda; 100%) utför
rehabiliterings- och utredningsinsatser inom ramen för den
svenska socialförsäkringen. Verksamheten bedrivs vid
riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås med totalt
430 vårdplatser. Patienterna remitteras huvudsakligen av de
allmänna försäkringskassorna. Ytterligare uppgifter om AB
Kurortsverksamhet lämnas i socialförsäkringsutskottets yttrande
(bilaga 3, s.37).
Statens hundskola (55 anställda; 100%) är förlagd till
Sollefteå och har till uppgift att dressera tjänstehundar för
statliga myndigheter och för Synskadades riksförbund.
Återkommande underskott i verksamheten har lett till
förändringar av organisationsformen vid flera tillfällen sedan
hundskolan tillskapades år 1962. Den socialdemokratiska
regeringen avlämnade i början av hösten 1991 till riksdagen
proposition 1991/92:7 med förslag till ombildning av statens
hundskola till aktiebolag. I den propositionen sägs att
möjlighet bör öppnas för fler än staten att ingå som ägare i
bolaget; staten skulle dock inneha aktiemajoriteten.
Socialutskottet har i betänkandet 1991/92:SoU9 nyligen enhälligt
tillstyrkt detta förslag.
Statens bakteriologiska laboratorium, SBL (uppgifter om
antal anställda lämnas i det följande; 100%) är ett nationellt
expertorgan inom smittskyddet. Verksamheten omfattar dels vissa
myndighetsfunktioner, såsom epidemiologisk övervakning, dels
produktion av bl.a. vacciner, diagnostiska undersökningar,
försvarsmedicinsk verksamhet m.m. Enligt uppgift från
regeringskansliet avser förslaget om privatisering endast
verksamheten med produktion av vacciner m.m. och detta efter det
att denna verksamhet, som för närvarande sysselsätter ca 100
personer, har blivit överförd till aktiebolagsform. Regeringen
har i dagarna beslutat att en särskild utredare skall tillkallas
med uppdrag att lämna förslag om inrättande av ett nationellt
smittskyddsinstitut. Regeringen har också uppdragit åt SBL att
redovisa förslag om överföring av produktionen av vacciner m.m.
till ett fristående aktiebolag. I båda fallen skall
utredningsarbetet vara avslutat senast den 1februari 1992.
Enligt uppgift från socialdepartementet väntas en proposition i
den senare frågan bli förelagd riksdagen under våren 1992.
AB Aerotransport (5 anställda; 50%) bedriver flygrörelse
genom delägande i Scandinavian Airlines System (SAS), Scanair,
Linjeflyg AB och Swedair AB. Den andra hälften av aktiekapitalet
i AB Aerotransport ägs av Svensk Interkontinental Lufttrafik AB,
i vilket svenska industriföretag är dominerande delägare.
Ytterligare uppgifter om AB Aerotransport redovisas i en
avvikande mening till trafikutskottets yttrande (bilaga 5,
s.45).
AB Svensk Bilprovning (2429 anställda; 52%) svarar för
övervägande delen av den enligt fordonskungörelsen (1972:595)
obligatoriska kontrollen inom fordonsområdet. I förordningen
(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser har AB Svensk
Bilprovning utpekats som riksprovplats för bl.a. motorfordon.
Kontrollen utförs vid 175 bilprovningsplatser spridda över hela
landet.
Företagskapital AB (4 anställda; 55%) tillhandahåller
riskkapital och ägs förutom av staten av ett flertal
bankföretag. Regeringen har i proposition 1991/92:51 om en ny
småföretagspolitik meddelat att de medel som har överförts och
ytterligare medel som kommer att överföras under år 1992 till
den statliga stiftelsen Småföretagsfonden tills vidare skall
förvaltas av Företagskapital AB. Förvaltningsuppdraget kommer
även att omfatta fondens ägarandelar i de sex regionala
riskkapitalbolag som efter beslut av riksdagen har bildats under
år 1991.
AB Industrikredit (55 anställda; 58%) har som främsta
uppgift att lämna långfristiga krediter till små och medelstora
företag inom alla branscher. Övriga aktier i bolaget innehas av
olika bankföretag.
Lantbrukskredit AB (ingen anställd; 50%) är inriktat på
medverkan i finansiering av investeringar inom näringslivet och
den offentliga sektorn. Företaget ägs till lika delar av staten
och Samkredit AB, vilket är helägt av Sveriges Allmänna
Hypoteksbank.
Svalöf AB (550 anställda; 50%) bedriver förädling,
produktion och marknadsföring av lantbruks- och trädgårdsfrö.
SSAB Svenskt Stål AB (12014 anställda; 48%) är
Skandinaviens största stålproducent. Tillverkningen sker i
Luleå, Borlänge och Oxelösund. Verksamheten har under senare år
koncentrerats till produktion av tunnplåt och grovplåt samt
vidareförädling av tunnplåt. Sedan år 1989 är bolagets aktier
noterade på Stockholms fondbörs. Förutom staten äger bl.a.
Skandia och fjärde fondstyrelsen aktier i bolaget.
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (3671 anställda;
100%) bedriver främst brytning och förädling av järnmalm vid
gruvorna i Kiruna och Malmberget. Företaget grundades år 1890.
Under perioden 1907--1957 ägdes det av staten och Trafik AB
Grängesberg--Oxelösund. Sedan år 1976 är LKAB helägt av staten.
Celsius Industrier AB (16791 anställda; 100%) hette
tidigare Svenska Varv AB. Företaget bedriver marin verksamhet,
bl.a. vid Kockums och Karlskronavarvet, rörinstallationer och
fastighetsverksamhet. Den 1 juni 1991 har vidare FFV AB
inordnats som ett dotterbolag i Celsiuskoncernen. Uppgiften om
antal anställda inkluderar anställda vid FFV AB. Det tidigare
affärsverket FFV, som inrättades år 1943, ombildades till
aktiebolag under hösten 1990 efter beslut av riksdagen tidigare
detta år (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). FFV är en
industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av
krigsmateriel och civila verkstadsprodukter.
AB Statens Skogsindustrier, ASSI (7633 anställda;
100%) har under senare år koncentrerat tillverkningen till
förpackningspapper och förpackningar. Företaget tillverkar också
pappersmassa. Företaget bedrev tidigare även sågverksrörelse och
fönstertillverkning. Dessa verksamheter har avyttrats eller
avvecklats.
Ncb AB (4727 anställda; 51%) tillverkar bl.a.
pappersmassa, säckpapper och kraftpapper. I samband med en
finansiell rekonstruktion av bolaget år 1979 förvärvade staten
aktier i Ncb AB och blev majoritetsägare (jfr NU 1978/79:61).
Procordia AB (45193 anställda; 34%) ägdes helt av
staten fram till år 1987 (tidigare under namnet Statsföretag
AB). I samband med en nyemission detta år minskade statens
ägarandel till ca 80% och bolaget inregistrerades på
Stockholms fondbörs. År 1990 beslutades att en gemensam koncern
bestående av Procordia AB, läkemedelsföretaget Pharmacia AB och
livsmedelsföretaget Provendor AB skulle bildas. Statens
ägarandel i den nya Procordiakoncernen uppgår till ca 34%.
Förutom livsmedels- och läkemedelsföretag ingår som dotterbolag
i koncernen bl.a. Procordia United Brands AB -- som utgörs av
Procordias tobaks- och konfektionsföretag --, SARA Hotels AB och
Procordia Restauranger AB.
SIB-Invest AB (2 anställda; 100%) fick ny inriktning år
1989 i samband med att Sveriges Investeringsbank avvecklades.
Aktier och ett antal kreditengagemang överfördes därvid till
SIB-Invest som överläts till staten.
Cementa AB (1229 anställda; 5%) är landets ende
tillverkare av cement. Staten har sedan mitten av 1970-talet, då
cementproduktionen i Sverige koncentrerades till Cementa AB,
innehaft samma ägarandel i företaget. Därigenom har staten
givits möjlighet till insyn i Cementas verksamhet (jfr NU
1974:19).
SSPA Maritime Consulting AB (82 anställda; 100%)
bedriver dels teknisk konsultverksamhet, dels framtagning och
försäljning av tekniska system och produkter. Tidigare bedrevs
verksamheten i myndighetsform under benämningen statens
skeppsprovningsanstalt.
SGAB, Sveriges Geologiska AB (395 anställda; 100%)
bedriver konsultverksamhet inom geologiområdet m.m.
SEMKO AB (223 anställda; 51%) är riksprovplats för
elektrisk materiel. Förutom staten äger Svenska
elverksföreningen och Svenska brandförsvarsföreningen aktier i
företaget.
AB Svensk Anläggningsprovning (608 anställda; 100%) är
riksprovplats för tryckkärl, cisterner, lyftanordningar,
maskindrivna portar, containrar och verkstadsmaskiner.
Satellitbild i Kiruna AB (56 anställda; 90%) bearbetar
och säljer data från fjärranalyssatelliter.
Nordiska Satellitaktiebolaget (ingen anställd; 85%)
bildades år 1983 och ingår i en organisation som svarar för
Tele-X-projektet. Bolaget har i samverkan med Svenska
Rymdaktiebolaget det samlade ansvaret för genomförande av
Tele-X-programmet.
OK Petroleum AB (1399 anställda; 24%) bildades år 1986
efter en sammanslagning av det statliga oljebolaget Svenska
Petroleum AB och delar av Oljekonsumenternas Förbund (OK).
Förutom staten äger numera KF Industri AB och det finska
statliga oljebolaget Neste Oy aktier i OK Petroleum.
Statens vattenfallsverk (10230 anställda; 100%)
bildades år 1909 (då som kungl. vattenfallsstyrelsen) med
uppgift att förvalta samtliga statsägda vattenfall och kanaler.
Vattenfall har nu som landets största elkraftsföretag en ledande
roll inom elförsörjningen. Företaget svarar för ca 50% av
elproduktionen i landet och för ca 15% av distributionen av
elenergi till slutkunder. Riksdagen har som tidigare nämnts
beslutat att verksamheten vid Vattenfall med vissa undantag
skall överföras till aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992.
Domänverket (5239 anställda; 100%) ombildades till
affärsverk år 1912 med uppgift att förvalta statens skogs- och
jordbruksmark. Efter hand övergick emellertid verkets
myndighetsuppgifter till andra verk och organisationer, och
sedan 1960-talet har den affärsdrivande verksamheten varit den
helt dominerande. Domänkoncernen bedriver i första hand
skogsbruk och vidareförädling av skogsprodukter. Härutöver
förvaltas ett betydande fastighetsinnehav. Riksdagen beslutade i
maj 1991 (prop. 1990/91:87, 1990/91:NU38) att domänverket skall
ombildas till aktiebolag kring årsskiftet 1991-1992. En
proposition med förslag i olika frågor rörande ombildningen har
aviserats till början av år 1992.
Blekingen AB (339 anställda; 57%) är ett investmentbolag
med syfte att utveckla näringsverksamheten i Blekinge län.
Rödkallen AB (114 anställda; 44%) är ett investmentbolag
med huvudsaklig uppgift att skapa och utveckla lönsamma
verksamheter i företag med anknytning till högskolan i Luleå.
Sorbinvest AB (847 anställda; 39%) är ett
investmentbolag med uppgift att utveckla små och medelstora
företag i främst Västerbottens län.
Bergslagens Teknikutvecklings AB (58 anställda; 48%) är
ett investmentbolag med uppgift att utveckla teknikinnehåll och
stimulera verksamheter i små och medelstora företag i
Bergslagen.
Utvecklings AB Skeppsankaret (89 anställda; 25%)
bedriver näringsverksamhet och fastighetsförvaltning inom
Blekinge län i syfte att stimulera utvecklingen i regionen.
Troponor Invest AB (2 anställda; 42%) är ett
investmentbolag med uppgift att tillföra små och medelstora
företag i Västernorrlands och Jämtlands län riskkapital och
företagsledningskompetens.
Norrlands Center AB (2 anställda; 33%) har sitt säte i
Stockholm och har till uppgift att främja etablering och
utveckling av näringsverksamhet i företrädesvis Norrlands
inland.
SKDföretagen AB (871 anställda; 100%) är ett
holdingbolag för företag verksamma inom bl.a. ADB-området.
Bolaget äger bl.a. ca 90% av aktierna i DAFA Data AB.
Ytterligare uppgifter om SKDföretagen AB lämnas i
finansutskottets yttrande (bilaga 2, s.33).
Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB (98 anställda; 96%)
bildades år 1975 med uppgift att slutligt omhänderta
miljöfarligt avfall. Riksdagen bemyndigade år 1990 regeringen
att avyttra aktier i SAKAB; dock skall staten och kommunerna
tillsammans äga minst 51% av aktierna.
Utskottet
Redogörelse för de statliga företagen
Regeringen har genom skrivelse 1991/92:20 till riksdagen
överlämnat 1991 års redogörelse för de statliga företagen. I
denna lämnas uppgifter om företagens verksamhet under år 1990
eller motsvarande verksamhetsår. Skrivelsen har inte föranlett
några motioner. Utskottet föreslår att riksdagen lägger
skrivelsen till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
Ombildningen av statens vattenfallsverk till aktiebolag
Riksdagen beslutade i maj 1991 (prop. 1990/91:87,
1990/91:NU38) att statens vattenfallsverk (Vattenfall) skall
ombildas till aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992. Enligt
beslutet skall dock Vattenfalls verksamhet med
högspänningsdistributionen (storkraftnätet), inkl.
utlandsförbindelserna, tills vidare drivas i affärsverksform.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats att genomföra
ombildningen av affärsverket Vattenfall i enlighet härmed. På
förslag av näringsutskottet uttalade riksdagen samtidigt att det
borde klarläggas i vilka fall riksdagen skulle höras innan
viktigare beslut som rör det nya bolaget kan fattas. Regeringen
uppmanades att under hösten 1991 för riksdagen framlägga förslag
till de riktlinjer som därvidlag borde gälla.
Regeringen (föredragande: näringsminister Per Westerberg) har
genom proposition 1991/92:49 återkommit till riksdagen i frågan.
Enligt regeringen skall ombildningen av Vattenfall till
aktiebolag, Vattenfall AB, och bildandet av en från aktiebolaget
fristående organisation för storkraftnätet ses som ett första
steg i omvandlingen av den svenska elmarknaden mot ökad
konkurrens i en alltmer integrerad internationell elmarknad. I
kraft av sin storlek har Vattenfall en betydande roll när det
gäller utvecklingen på den inhemska elmarknaden, framhålls det.
Utskottet kommer i det följande att behandla proposition
1991/92:69 med förslag till privatisering av statligt ägda
företag, inkl. Vattenfall. I proposition 1991/92:49 sägs dock
att bolaget under en övergångsperiod bör kvarstå som statligt
helägt företag. Det bör emellertid, anser regeringen, så långt
som möjligt verka under samma förutsättningar som gäller för
privatägda företag. Som ägare har staten ett ansvar för att
företaget kan fortsätta att utvecklas på en konkurrensutsatt
marknad. Enligt regeringen bör Vattenfalls dominans på den
svenska elmarknaden inte öka. Det betonas att det är en uppgift
för bolagets styrelse att utforma mål och strategier för
Vattenfalls verksamhet. Om Vattenfall skall kunna utföra sina
uppgifter utan konkurrensnackdelar måste dess styrelse och
koncernledning ges möjligheter att disponera bolagets resurser
under samma förutsättningar som råder inom den icke-statliga
företagssektorn. Regeringen förordar därför att beslut rörande
verksamheten i det nya bolaget inte skall behöva underställas
riksdagen för godkännande.
Riksdagen bereds vidare genom propositionen tillfälle att ta
del av vad regeringen har anfört om överföringen av verksamheten
vid statens vattenfallsverk till Vattenfall AB. Överlåtelsen
kommer att ske genom ett s.k. inkråmsförvärv, varigenom
Vattenfall AB övertar statens vattenfallsverks ifrågavarande
verksamhet med tillhörande tillgångar och skulder. I utbyte
erhåller staten aktier i Vattenfall AB. I propositionen redogörs
bl.a. för det nya bolagets kapitalstruktur. Det erinras vidare
om att vissa av de avtal som Vattenfall AB övertar innehåller
bestämmelser, vari det stadgas att dessa för statens vidkommande
inte får ändras utan riksdagens eller alternativt regeringens
godkännande. Enligt regeringen bör dessa förbehåll upphöra att
gälla den 1 januari 1992.
Vattenfall har i statlig regi utvecklats till ett av världens
mest framgångsrika energitjänstföretag, sägs det i motion
1991/92:N6 (s). Motionärerna avvisar av olika skäl förslaget om
privatisering av Vattenfall. Utskottet återkommer till detta
yrkande i det följande. I motionen krävs vidare att varje
förändring av organisation och verksamhet vid det nya
aktiebolaget skall underställas riksdagen för godkännande.
Produktionen och distributionen av elenergi är en samhällsnyttig
angelägenhet för vilken det måste tas ett samlat ansvar i fråga
om säkerheten och den långsiktiga planeringen, anför
motionärerna.
Också i motion 1991/92:N5 (v) begärs att riksdagen även
fortsättningsvis skall höras inför viktigare beslut om
verksamheten i Vattenfall AB eller vid beslut som i enlighet med
avtalsbestämmelser förutsätter godkännande av riksdagen.
Motionärerna erinrar om att Vattenfalls styrelse inom ett år
måste ta ställning till om ett ånggeneratorbyte skall genomföras
i kärnkraftverket Ringhals 3 år 1995. Ett sådant byte skulle,
hävdas det, helt strida mot andan i de beslut som riksdagen
efter folkomröstningen om kärnkraften år 1980 har fattat i
frågan.
I Europa pågår för närvarande en utveckling mot ökad
konkurrens på och internationalisering av elmarknaderna. Beslut
inom EG kommer härvidlag att få stor betydelse. Enligt
utskottets mening är det väsentligt att också den svenska
elmarknaden utsätts för ökad och effektivare konkurrens.
Vattenfall AB måste ges sådana förutsättningar att det kan
vidareutvecklas och anpassas till de kommande förändringarna på
elmarknaden. Som sägs i propositionen bör bolaget kunna
disponera sina resurser under samma förutsättningar som gäller
för privatägda kraftföretag. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i propositionen om att riktlinjer för verksamheten i
det nya bolaget inte skall behöva underställas riksdagen för
godkännande. I likhet med regeringen anser utskottet även att
förbehåll om riksdagens eller regeringens godkännande i avtal
bör upphöra att gälla i samband med att avtalen övertas av
Vattenfall AB. Med det anförda avstyrks motionerna 1991/92:N5
(v) och 1991/92:N6 (s), den senare i här aktuell del.
Det sagda innebär emellertid inte att riksdagens insyn i
bolaget helt upphör. Så länge som detta är majoritetsägt av
staten kommer uppgifter om dess verksamhet att lämnas till
riksdagen genom de årliga redogörelserna för de statliga
företagen. Motioner får väckas med anledning av dessa
redogörelser.
Vad regeringen i övrigt har anfört i propositionen om
överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till
Vattenfall AB ger inte anledning till någon kommentar från
utskottets sida. Som tidigare nämnts kommer utskottet senare i
detta betänkande att behandla förslaget om privatisering av
bl.a. Vattenfall.
I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m.
(naturresurslagen) finns (3 kap. 6§) de vattenområden särskilt
angivna som inte får byggas ut för kraftproduktion eller vari
vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Här ingår
dels de fyra s.k. huvudälvarna, nämligen Torneälven, Kalixälven,
Piteälven och Vindelälven, dels 15 andra älvar som helt eller
delvis berörs av nämnda förbud. I propositionen föreslås att de
naturskyddade vattenområden som för närvarande förvaltas av
statens vattenfallsverk inte skall överföras till Vattenfall AB.
Enligt uppgift från näringsdepartementet avser regeringens
förslag endast vattenområden som inte har exploaterats för
vattenkraftsändamål. Föredraganden meddelar i propositionen att
han avser att senare återkomma till regeringen med förslag till
hur förvaltningen av de berörda vattenområdena skall
organiseras.
Regeringens nu framlagda förslag välkomnas i motion 1991/92:N7
(fp). Förvaltningen av de aktuella vattenområdena måste
organiseras så att dessa får ett varaktigt skydd mot utbyggnad i
framtiden, anför motionärerna. De menar att en godtagbar lösning
härvidlag skulle vara att förvaltningen överförs till statens
naturvårdsverk. I motionen aktualiseras emellertid också en
annan modell. Denna skulle innebära att statens naturskyddade
vattenområden överlåts, till ett lågt pris, till en stiftelse,
vilken för ändamålet skulle bildas av ideella naturvårds- och
miljöorganisationer samt Vetenskapsakademien. Regeringen borde
undersöka intresset för en sådan lösning, anser motionärerna,
och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Utskottet tillstyrker det nu berörda förslaget i
propositionen. Som har framgått av det föregående kommer
riksdagen senare att få anledning att återkomma till frågan om
hur förvaltningen av de aktuella vattenområdena skall
organiseras. Utskottet finner inte anledning till något
initiativ av riksdagen med anledning av motion 1991/92:N7 (fp),
som alltså avstyrks.
I propositionen framläggs ytterligare förslag som gäller
ombildningen av Vattenfall till aktiebolag. Dessa förslag har
inte föranlett några motioner.
Inom den nuvarande Vattenfallkoncernen bildar Trollhätte
kanalverk ett eget affärsområde med ansvar för statens
kanalrörelse i Trollhätte och Säffle kanaler. På förslag av
regeringen beslutade riksdagen våren 1991 att Trollhätte
kanalverk skulle ombildas till aktiebolag. I propositionen
anförs emellertid nu att denna verksamhet tills vidare bör
drivas i affärsverksform. Regeringen påpekar att det har
framkommit svårigheter med överföringen av vissa
myndighetsuppgifter -- bl.a. beträffande lotsverksamheten --
till det tilltänkta aktiebolaget. Riksdagen föreslås därför dels
godkänna att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992 för
statens här aktuella kanalrörelse, dels bemyndiga regeringen att
genomföra bildandet av detta affärsverk. Utskottet tillstyrker
dessa förslag.
Som redan nämnts skall Vattenfalls verksamhet med
storkraftnätet, inkl. utlandsförbindelserna, tills vidare drivas
i affärsverksform i avvaktan på ett senare ställningstagande i
organisationsfrågan. I propositionen framläggs förslag till
investeringsplan och finansieringsplan för verksamheten under
första halvåret 1992 vid det nya affärsverket för
storkraftnätet. Investeringsramen beräknas uppgå till 346
milj.kr. Huvuddelen av dessa investeringar finansieras med
avskrivningsmedel. Regeringen förutser att högst 60 milj.kr.
behöver upplånas i riksgäldskontoret. Riksdagen föreslås vidare
bemyndiga regeringen dels att teckna borgen för lån till bolag
inom det nya affärsverkets verksamhetsområde intill ett
sammanlagt belopp av 75 milj.kr., dels att besluta i frågor som
rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom det nya
affärsverkets verksamhetsområde inom en ram av 35 milj.kr.
Utskottet tillstyrker de nu redovisade förslagen. Riksdagen
bereds genom propositionen även tillfälle att ta del av vad
regeringen har anfört om bl.a. uppgifter för och organisation av
det nya affärsverket. Utskottet finner inte anledning till någon
erinran härvidlag.
I propositionen redovisas vidare vissa förändringar av
beredskapsorganisationen inom elkraftsområdet. Enligt den
nuvarande organisationen har närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) det samordnande ansvaret för
funktionen Energiförsörjning. Inom denna funktion har Vattenfall
ett ansvar för beredskapsplaneringen inom delfunktionen Elkraft.
Förutom myndighetsanknutna uppgifter svarar Vattenfall i nära
samarbete med elbranschen för huvuddelen av det operativa
företags- eller branschanknutna planeringsarbetet. Inom den
ekonomiska planeringsramen för den civila delen av
totalförsvaret har för innevarande budgetår 32 milj.kr. avsatts
för vissa riktade beredskapsinsatser inom elkraftsområdet.
Medlen fördelas av Vattenfall till de privata kraftföretagen.
Enligt regeringen bör Vattenfalls myndighetsanknutna ansvar
inom elberedskapsområdet överföras till NUTEK. Den
branschanknutna operativa beredskapsplaneringen bör enligt
regeringen kunna hanteras av elbranschen. Det meddelas i
propositionen att kraftindustrin avser att organisera och
finansiera den branschanknutna beredskapsplaneringen inom
elförsörjningen. Planeringskansliet skall knytas till Kraftsam,
som är ett av Vattenfall och Svenska kraftverksföreningen
gemensamt organiserat planerings- och utredningsorgan. Vad
regeringen har anfört i dessa frågor har utskottet inget att
erinra emot.
Utskottet behandlar här slutligen ett yrkande i motion
1991/92:N23 (s) som har väckts med anledning av proposition
1991/92:69. I motionen erinras om de elintensiva
basindustriernas betydelse för utvecklingen i Norrland. Det är
väsentligt, anser motionärerna, att dessa industrier ges
möjlighet att teckna långsiktiga avtal om elleveranser till
konkurrenskraftiga priser. Riksdagen borde i ett uttalande
hemställa att regeringen verkar för att Vattenfall tecknar
sådana avtal med de berörda industrierna.
Vattenfall har tidigare tillämpat femåriga (för perioden
1984--1988) resp. treåriga (för perioden 1989--1991) avtal med
bl.a. större elförbrukande industrier. För framtida elleveranser
har Vattenfall tidigare under hösten 1991 inte varit berett att
teckna avtal annat än för år 1992. Enligt uppgift erbjuder
emellertid Vattenfall numera elintensiva industrier att teckna
avtal som sträcker sig över flera år. Utskottet finner därför
inte anledning till något initiativ i ärendet och avstyrker
alltså motion 1991/92:N23 (s) i den nu aktuella delen.
Privatisering av statligt ägda företag
Propositionen
Statligt ägda företag har funnits i Sverige sedan början av
1910-talet. Inledningsvis var den grundläggande idén för det
statliga ägandet att staten skulle ha inflytande över vissa
basindustrier, såsom gruv-, skogs- och stålindustrierna. Ägandet
har också sin grund i regionalpolitiska överväganden. Härutöver
har det statliga ägandet ökat under de senaste decennierna som
ett led i omstruktureringen av krisdrabbade bolag och branscher.
Det statliga ägandet inom stål- och varvsindustrierna är exempel
på detta.
I 1991 års redogörelse för de statliga företagen redovisas
inledningsvis en tablå med sammanfattande uppgifter om den
statliga företagssektorn. Förutom sju affärsverk omfattar denna
45 aktiebolag och sex kreditinstitut där staten äger minst
hälften av aktiekapitalet. Därtill kommer stiftelsen Samhall. De
statliga företagen äger i sin tur helt eller delvis eller
innehar minoritetsandelar i ca 450 bolag. Den totala
omsättningen i den statliga företagssektorn uppgick år 1990 till
ca 242 miljarder kronor. Företagen uppvisade ett sammanlagt
resultat efter finansnetto på ca 21 miljarder kronor. Utlåningen
från kreditinstituten var vid slutet av år 1990 ca 419 miljarder
kronor. Totalt sysselsattes detta år ca 308000 personer i den
statliga företagssektorn.
I proposition 1991/92:69 föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att sälja statens aktier i 35 angivna företag. Dessa
finns upptagna i bilaga 1 till detta betänkande. Regeringen
skall också på annat sätt än genom försäljning av aktier, t.ex.
genom nyemission, kunna minska statens ägarandel i företagen. En
särskild kommission skall tillsättas med uppgift att bedöma
vissa centrala frågor kring varje enskilt
försäljningsärende. Förvaltningsaktiebolaget Fortia, som
bildades hösten 1990 efter beslut av riksdagen och som förvaltar
statens aktier i ett antal hel- eller delägda företag, skall
avvecklas. Enligt regeringen kommer Fortia inte att ha någon
funktion att fylla i samband med försäljningen av statens
ägarintressen. För vissa omstruktureringskostnader inför
planerade försäljningar och för direkta försäljningsomkostnader
föreslås riksdagen anvisa ett förslagsanslag om formellt 1000
kr. Riksdagen bereds genom propositionen också tillfälle att ta
del av vad regeringen har anfört om organisation och
genomförande av den föreslagna privatiseringen.
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange
ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra
till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt, anförs det i
propositionen. Om staten samtidigt uppträder som företagsägare
uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens. Statligt ägda
företag riskerar dessutom att bli redskap för politiska
ambitioner. Enligt regeringen krävs det åtgärder på en rad
områden för att svenskt näringsliv skall kunna återvinna
konkurrenskraft. Bl.a. bör staten driva en näringspolitik som
stärker marknadsekonomin och ökar näringsfriheten och
konkurrensen. Detta, sägs det i propositionen, kan inte
åstadkommas vid ett omfattande statligt ägande av företag.
Enligt regeringen finns det ett betydande intresse hos
enskilda människor för ett ökat sparande i aktier. Det är bra
för vitaliteten i svensk ekonomi om många människor såsom ägare
engagerar sig i hur det går för företagen. Ett aktivt ägande får
även positiva effekter för tillgången på riskvilligt kapital. En
överföring av de statliga företagen till privat ägo är också
väsentlig för de enskilda företagens utveckling. Expansiva
statliga företag har inte alltid kunnat räkna med ägartillskott
för framtidsinriktade investeringar, anförs det i propositionen;
medlen har i stället tillskjutits till företag som har befunnit
sig i akut kris. Försäljning av de statliga företagen frigör
också kapital. För att statens förmögenhet inte skall minska bör
enligt regeringen detta kapital användas till investeringar i
infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt, till
investeringar i verksamheter som ger minst lika god avkastning
som de sålda verksamheterna eller till amortering på
statsskulden.
I fråga om riktlinjer för den föreslagna försäljningen av
statliga företag anges följande i propositionen. Allmänheten och
de anställda i företagen skall ges bred möjlighet att teckna
aktier m.m. För att en industriellt riktig struktur skall uppnås
kan det ibland vara lämpligast med en försäljning till annat
företag. När det gäller försäljning av mark bör arrendatorer i
vissa fall få förköpsrätt till den mark de brukar. Mark och skog
skall även kunna säljas till företag i branschen.
Endast företag som bedriver kommersiell verksamhet och som
arbetar på konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för
försäljning. Verksamhet som utövas på marknader med bristfällig
konkurrens bör utsättas för konkurrens eller förändras
strukturellt innan en försäljning kan genomföras. I vissa av de
35 företag som omfattas av förslaget om försäljning kan det
enligt regeringen vara motiverat att staten behåller ett
minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagens
verksamhet. Utöver de angivna företagen kan det finnas motiv att
överväga försäljning av ytterligare statlig verksamhet. Denna
bör dock först utsättas för konkurrens.
Tidpunkten för försäljningen av de enskilda företagen måste
väljas med omsorg. Försäljningen kommer att utsträckas under en
lång tidsperiod. Regeringen bör ha möjlighet att välja lämplig
tidpunkt att genomföra försäljningarna i den takt som är
affärsmässigt fördelaktig. Det är viktigt, betonas det, att
försäljningarna genomförs så att inte övriga företags
möjligheter att anskaffa kapital förhindras.
Regeringen kommer att besluta om varje enskilt
försäljningsärende. För bedömning av vissa centrala frågor i
dessa ärenden skall, som tidigare nämnts, en kommission
tillsättas och stå till regeringens förfogande. Direktiv skall
utfärdas beträffande de generella riktlinjer som skall gälla för
kommissionens arbete.
I propositionen redovisas inga uppgifter om de 35 företag som
omfattas av regeringens förslag. Inte heller lämnas några
enskilda motiveringar till förslaget om privatisering av de
olika företagen.
Utskottet har i ett inledande avsnitt (s.6) presenterat
vissa uppgifter om de aktuella företagen. Dessa sysselsatte år
1990 tillsammans ca 115000 personer, vilket motsvarade ca
2,5% av totala antalet sysselsatta i landet. Av företagen har
följande (i storleksordning) minst 1000 personer anställda:
Procordia AB (staten innehar 34% av aktiekapitalet), Celsius
Industrier AB (inkl. FFV AB; 100%), SSAB Svenskt Stål AB
(48%), Vattenfall (efter genomförd bolagsbildning; 100%), AB
Statens Skogsindustrier (ASSI; 100%), domänverket (efter
genomförd bolagsbildning; 100%), Ncb AB (51%),
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB; 100%), AB Svensk
Bilprovning (52%), OK Petroleum AB (24%) och Cementa AB
(5%).
Som tidigare nämnts anförs i propositionen att försäljning av
ytterligare statlig verksamhet kan bli aktuell på längre sikt.
Som exempel nämns härvidlag televerket, postverket, statens
järnvägar (SJ) och luftfartsverket. Riksdagen har nyligen på
förslag av regeringen beslutat bemyndiga regeringen att vid en
senare tidpunkt avyttra statens aktier i Nordbanken (prop.
1991/92:21, 1991/92:NU4).
Motionerna
I alla utom en av de sju motioner som har väckts med anledning
av propositionen avvisas regeringens förslag, helt eller
beträffande enskilda företag.
För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras är det
angeläget, anförs det i motion 1991/92:N20 (s), att de statliga
företagen i huvudsak bibehålls i statlig ägo och utvecklas på
bästa möjliga sätt. Staten bör sålunda även fortsättningsvis ha
en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna
som andra branscher. Enligt motionärerna utgör statligt ägda
företag, liksom kooperativa företag, en motvikt till privata
maktgrupper. Om regeringens förslag om privatisering genomförs
kommer vinsterna från de aktuella företagens verksamhet att tas
om hand av privata aktieägare i stället för av staten. Detta
kommer att bidra till att klyftorna i samhället ökar.
Utförsäljningen kommer också, sägs det vidare i motionen, att
innebära att det övriga näringslivets möjligheter att
tillförsäkra sig riskkapital försämras. Motionärerna motsätter
sig inte förändringar av det statliga ägandet när så anses
motiverat. Dessa förändringar måste dock prövas från fall till
fall och får inte genomföras med enbart ideologiska
utgångspunkter. Riksdagen borde hos regeringen begära förslag
till riktlinjer för de statliga företagens verksamhet i enlighet
med vad som har anförts i motionen.
I huvudsak liknande synpunkter framförs i motionerna
1991/92:N22 (v) och 1991/92:N17 (v). En blandning av olika
ägarformer är önskvärd, sägs det i förstnämnda motion. Statligt
ägande är främst motiverat i fråga om strategiska
produktionsmedel eller i fråga om vissa basindustrier och
framtidsbranscher. Det statliga ägandet måste dock utövas på ett
aktivt sätt, anser motionärerna. De är positiva till
Förvaltningsaktiebolaget Fortias verksamhet och menar att detta
bolag inte skall avvecklas. I motionen hävdas sammanfattningsvis
att om regeringens förslag genomförs kommer detta att leda till
ojämnare förmögenhetsbildning, ökad privat maktkoncentration och
drastiska inskränkningar i riksdagens inflytande över det
statliga ägandet. I motion 1991/92:N17 (v) sägs att förändringar
av det statliga ägandet bör motiveras utifrån det enskilda
fallet och inte genomföras på basis av en ensidig inriktning på
att den statliga företagssektorn skall privatiseras. Enligt
motionärerna bör riksdagen ta ställning till varje enskild
förändring i ägandet.
Som tidigare nämnts avstyrks i motion 1991/92:N6 (s) förslaget
om privatisering av Vattenfall. Det är ett nationellt intresse
att detta bolag med sina naturtillgångar ägs av staten.
Vattenfall verkar vidare, hävdas det, på en marknad med
omfattande naturliga monopol som endast i begränsad utsträckning
kan brytas upp och utsättas för konkurrens. Enligt motionärerna
talar även detta för ett fortsatt statligt ägande av Vattenfall.
En liknande negativ inställning till förslaget om en
privatisering av Vattenfall förs fram i motion 1991/92:N23 (s).
Det kommer att krävas omfattande politisk styrning för att den
förestående omställningen i energisystemet inte skall få
katastrofala konsekvenser för vissa industrigrenar och regioner,
anför motionärerna. Mot den bakgrunden borde Vattenfall förbli i
statlig ägo.
I motion 1991/92:N19 (s) kritiseras regeringens förslag såvitt
gäller LKAB. Detta bolag står nu inför mycket omfattande
investeringar för att en framtida överlevnad skall säkras. En
privatisering av LKAB skulle emellertid få till följd, hävdar
motionärerna, att bolagets likvida medel snarare utdelas till de
nya ägarna än används för nödvändiga investeringar. Ett ändrat
ägande i LKAB skulle innebära ett hot mot det långsiktiga
handlingsmönster som företagande inom gruvbranschen förutsätter,
heter det i motionen.
Motion 1991/92:N18 (s) tar sikte på statens hundskola i
Sollefteå. På förslag av den socialdemokratiska regeringen
(prop. 1991/92:7) har socialutskottet (1991/92:SoU9) nyligen
enhälligt tillstyrkt att verksamheten vid hundskolan skall
överföras till ett aktiebolag. Enligt nämnda förslag skall
staten inneha aktiemajoriteten i bolaget. Motionärerna anser att
riksdagen bör vidhålla detta krav och inte i enlighet med
förslaget i den här aktuella propositionen tillåta att statens
aktier i bolaget helt kan avyttras. Samhällets behov av
tjänstehundar är stort, anförs det. Erfarenheterna visar att det
finns svårigheter att rekrytera fullgoda tjänstehundar från
privata uppfödare. Det är därför nödvändigt, menar motionärerna,
att staten äger minst 51% av aktierna i det nya aktiebolaget.
I den resterande motion som har väckts med anledning av
propositionen, motion 1991/92:N21 (m), ges stöd åt regeringens
förslag om privatisering av statliga företag. Motionären anser
emellertid att även statens aktier i Apoteksbolaget AB bör
säljas ut. En privatisering av bolaget skulle leda till att det
skapades en mer rationell och marknadsanpassad verksamhet med
åtföljande kostnadsbesparingar för såväl staten som kunderna.
Yttranden från andra utskott
Vid beredningen av propositionen har näringsutskottet inhämtat
yttranden från finans-, socialförsäkrings-, social-, trafik- och
jordbruksutskotten över propositionen och motionerna såvitt de
berör företag inom resp. utskotts beredningsområde. Yttrandena
har fogats som bilagor till detta betänkande (bilagorna 2--6).
I yttrandena får regeringens förslag genomgående stöd, medan
motionerna (s; v) med krav på att propositionen skall avslås
följs upp i avvikande meningar (s) resp. meningsyttringar (v). I
övrigt anförs bl.a. följande i yttrandena.
Finansutskottet framhåller att några grunder för
förvaltningen av och förfogandet över statens egendom inte har
fastställts av riksdagen. Utskottet anför att det ankommer på
näringsutskottet att bedöma behovet av sådana riktlinjer i
anknytning till den nu aktuella försäljningen av statliga
företag. Finansutskottet förutsätter att frågan om hur
inkomsterna från försäljningarna skall användas kommer att
behandlas i anslutning till att riksdagen tar ställning till de
budgetpolitiska riktlinjerna i samband med budgetregleringen.
Socialförsäkringsutskottet kommenterar regeringens förslag
såvitt gäller AB Kurortsverksamhet, som bedriver
rehabiliterings- och utredningsinsatser inom ramen för
socialförsäkringen. Verksamheten utförs vid
riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås. Enligt
socialförsäkringsutskottet fyller dessa sjukhus en mycket viktig
uppgift. Utskottet förutsätter att regeringen inför en
försäljning av AB Kurortsverksamhet noga beaktar de allmänna
försäkringskassornas behov av tillgång till resurser för
rehabiliterings- och utredningsinsatser.
I yttrandet från socialutskottet behandlas bl.a.
regeringens förslag om privatisering av statens bakteriologiska
laboratorium (SBL). Som har redogjorts för i inledningen till
detta betänkande avser, enligt uppgift från regeringskansliet,
förslaget om privatisering endast SBLs verksamhet med produktion
av vacciner m.m. Regeringen har nyligen uppdragit åt SBL att
lämna förslag om överföring av verksamheten till
aktiebolagsform. Socialutskottet anser att regeringens förslag
beträffande SBL bör uppfattas som en begäran om godkännande att
den del av verksamheten som avser vaccinproduktion m.m. får
överföras till ett aktiebolag, som därefter helt eller delvis
skulle få säljas. Med detta förtydligande tillstyrker
socialutskottet regeringens förslag. I den avvikande meningen
(s) anförs i denna del att förslaget bör avstyrkas i avvaktan på
senare förslag från regeringen om ombildning av den aktuella
verksamheten till aktiebolagsform.
Trafikutskottet konstaterar att både AB Aerotransport och
AB Svensk Bilprovning arbetar under begränsad konkurrens.
Utskottet förutsätter att regeringen inför fortsatta
överväganden om försäljning av statens aktier i de båda bolagen
beaktar frågan om hur konkurrensbegränsningarna skall kunna
reduceras eller elimineras.
Enligt jordbruksutskottet är det önskvärt att en eventuell
försäljning av domänverket inte försvårar möjligheterna till
tillvaratagande av miljö- och naturvårdens intressen. Allmänt
sett, anför jordbruksutskottet, torde dessa intressen lättare
kunna hävdas i de fall staten är ägare till marken.
Jordbruksutskottet pekar emellertid på möjligheterna att man
genom samverkan med skogsbruket kan finna alternativa lösningar
för säkerställande av vissa skyddsvärda områden.
Utskottets ställningstagande
Den statliga företagsgruppen har en mycket varierad
verksamhetsinriktning. I gruppen ingår affärsverk,
industriföretag, kreditinstitut, investmentbolag m.m.
Verksamheten spänner över vitt skilda fält. Härutöver äger
staten bl.a. omfattande skogs- och jordbruksegendomar.
Den brokiga sammansättningen av företag speglar väl det faktum
att uppbyggnaden av den statliga företagsgruppen inte har skett
enligt några vägledande principer. Det har ofta varit speciella
orsaker som föranlett staten att engagera sig i olika bolag. De
försäljningar av företag som har förekommit har huvudsakligen
genomförts utifrån resp. företagslednings bedömning. Någon
översyn från principiella utgångspunkter av statens
företagsverksamhet har inte gjorts.
Enligt näringsutskottets uppfattning är ett spritt enskilt
ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk
politik. All erfarenhet visar att ett privat, decentraliserat
företagande utgör den bästa grunden för ett ökat välstånd. För
att svenskt näringsliv skall kunna återvinna konkurrenskraft
krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar
näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan
inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag.
Som sägs i propositionen måste statens främsta uppgift inom
näringspolitiken vara att ange ramarna för näringslivets
verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig
tillväxt. Om staten därutöver uppträder som företagsägare finns
det en omedelbar risk för att en osund konkurrenssituation kan
uppstå. Regeringen kan tvingas ta hänsyn till olika intressen
med följd att konkurrensen snedvrids. Utskottet instämmer därför
i regeringens uppfattning att värnandet om rättvisa och fri
konkurrens kräver att staten står neutral mellan olika företag
på marknaden.
En privatisering av statliga företag innebär vidare att de
livskraftiga företagen ges bättre finansiella
utvecklingsmöjligheter. Expansiva statligt ägda företag har, som
även sägs i propositionen, inte alltid kunnat erhålla
erforderliga kapitaltillskott för framtidsinriktade
investeringar. Staten har i allmänhet endast varit beredd att
tillskjuta medel till företag som har varit i akut kris. Ett
privatägt aktiebolag kan tillgodose sitt behov av ytterligare
kapital genom en nyemission. Förutvarande och nya aktieägare får
därvid möjlighet att tillskjuta kapital, och företaget kan på
ett smidigt sätt erhålla medel till de investeringar som krävs
för framtiden.
Försäljning av statliga företag har också fördelar från
ägarspridningssynpunkt. Det finns ett betydande intresse hos
enskilda människor för ett ökat aktiesparande. Vid försäljningen
av statligt ägda aktier bör, i enlighet med vad som anförs i
propositionen, allmänheten och de anställda ges bred möjlighet
att teckna aktier. De anställda kan därigenom få ett ökat
inflytande över företagens verksamhet. Det är av betydelse för
svensk ekonomi att fler människor engagerar sig såsom ägare i
företagens utveckling.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet, med i det
följande angivet undantag, regeringens förslag om privatisering
av statligt ägda företag. Försäljningarna kommer att utsträckas
under en lång tidsperiod. För att affärsmässigt goda resultat
skall uppnås måste tidpunkten för försäljningarna av de enskilda
företagen väljas med omsorg. Det är väsentligt att valet av
tidpunkt också görs med beaktande av förhållandena på
riskkapitalmarknaden. Försäljningarna får inte leda till att det
övriga näringslivets möjligheter att tillförsäkra sig
riskkapital sätts i fara. Utskottet ansluter sig därför till
förslaget i propositionen att regeringen skall ges ett generellt
bemyndigande att sälja statens aktier m.m. i de aktuella
företagen vid lämplig tidpunkt och -- om så behövs -- efter
erforderlig strukturanpassning etc. Vidare tillstyrks att
regeringen bemyndigas att på annat sätt, t.ex. vid en
nyemission, minska statens ägande i företagen. Utskottet
ansluter sig också till de riktlinjer för försäljningarna som
anges i propositionen och till vad som där i övrigt anförs om
organisation och genomförande av dessa. Härav följer att
utskottet även tillstyrker att regeringen bemyndigas att
avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Också det föreslagna
anslaget för vissa omstruktureringar m.m. tillstyrks.
Som tidigare nämnts har regeringen nyligen uppdragit åt
statens bakteriologiska laboratorium att utarbeta förslag om
överföring av verksamheten med produktion av vacciner m.m. till
aktiebolagsform. Detta utredningsarbete skall vara avslutat
senast den 1 februari 1992. Enligt uppgift från
socialdepartementet väntas en proposition i frågan bli förelagd
riksdagen senare under våren 1992. Detta förslag torde komma att
beredas av socialutskottet. Enligt näringsutskottets uppfattning
bör riksdagens behandling av regeringens förslag om
privatisering av den aktuella verksamheten vid SBL anstå i
avvaktan på den aviserade propositionen om överföring av denna
verksamhet till aktiebolagsform. Utskottet har därför beslutat
att till socialutskottet -- under förutsättning av dess
medgivande -- överlämna proposition 1991/92:69 jämte motioner
såvitt de berör statens bakteriologiska laboratorium.
I propositionen anges, som redan har beskrivits, att
intäkterna från försäljningarna av de statliga företagen skall
utnyttjas dels för investeringar i infrastruktur, dels för
investeringar i andra verksamheter som ger god avkastning, dels
för amortering på statsskulden. Intäkterna från försäljningarna
kommer om inte annat beslutas att föras över statsbudgeten. De
aktuella investeringarna kommer i vederbörlig ordning att
underställas riksdagen för godkännande. Enligt utskottets mening
bör regeringen även kunna besluta om att influtna medel från
försäljningarna skall kunna användas för direkt amortering på
statsskulden utan att intäktsföras på statsbudgeten. Regeringen
bör löpande, t.ex. i budgetpropositionen, lämna en redovisning
över vilka försäljningar som har genomförts, vilka intäkter
dessa har givit samt i vad mån intäkterna har använts för direkt
amortering på statsskulden.
Om inte annat följer av det sagda ansluter sig
näringsutskottet i övrigt till vad finans-, socialförsäkrings-,
social-, trafik- och jordbruksutskotten har anfört i sina
yttranden över propositionen såvitt den gäller företag inom
resp. utskotts beredningsområde.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen med
angivet undantag och avstyrker de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1991/92:N6 (s), 1991/92:N17 (v), 1991/92:N18 (s),
1991/92:N19 (s), 1991/92:N20 (s), 1991/92:N22 (v) och
1991/92:N23 (s).
Vad därefter gäller förslaget i motion 1991/92:N21 (m) om en
privatisering av Apoteksbolaget AB har socialutskottet inhämtat
att vissa frågor om verksamheten vid detta bolag för närvarande
övervägs inom regeringskansliet. Socialutskottet anser att
riksdagen inte bör föregripa dessa överväganden och föreslår
därför att motionen avslås. Näringsutskottet ansluter sig till
socialutskottets bedömning och avstyrker alltså motion
1991/92:N21 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande 1991 års redogörelse för de statliga
företagen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1991/92:20 till
handlingarna,
2. beträffande riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall
AB, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 moment 1,
med anledning av proposition 1991/92:49 moment 9 och med avslag
på motion 1991/92:N5 och motion 1991/92:N6 yrkande 2
a) godkänner att riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB
i enlighet med vad som anges i propositionen inte behöver
underställas riksdagen,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet
till Vattenfall AB,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade
tillgångar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 moment 2
och med avslag på motion 1991/92:N7 godkänner att i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m. angivna
vattenområden såvitt gäller områden som inte har exploaterats
för vattenkraftsändamål och som för närvarande förvaltas av
statens vattenfallsverk inte överförs till Vattenfall AB,
4. beträffande vissa övriga frågor kring ombildningen av
statens vattenfallsverk till aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 momenten
3--8 och med anledning av proposition 1991/92:49 momenten 10 och
11
a) beslutar att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992
med ansvar för drift och förvaltning av statens kanalrörelse i
Trollhätte och Säffle kanaler,
b) bemyndigar regeringen att genomföra bildandet av ett
affärsverk för statens kanalrörelse i Trollhätte och Säffle
kanaler,
c) godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan
samt finansieringsplan för affärsverket för storkraftnätet i
enlighet med vad som anges i propositionen,
d) bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag
inom affärsverkets för storkraftnätet verksamhetsområde intill
ett sammanlagt belopp av 75000000 kr.,
e) bemyndigar regeringen att för affärsverkets för
storkraftnätet verksamhetsområde besluta i frågor som rör
förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram av
35000000 kr.,
f) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört
dels om uppgifter för samt inriktning och organisation av
affärsverket för storkraftnätet,
dels om förändringar av beredskapsorganisationen inom
elkraftsområdet,
5. beträffande avtal om elleveranser till den elintensiva
industrin
att riksdagen avslår motion 1991/92:N23 yrkande 2,
6. beträffande privatisering av statligt ägda företag,
m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:69 momenten
1--3 i ifrågavarande del och momenten 4 och 5, med anledning av
proposition 1991/92:69 moment 6 och med avslag på motion
1991/92:N6 yrkande 1, motion 1991/92:N17 i ifrågavarande del,
motionerna 1991/92:N18 och 1991/92:N19, motion 1991/92:N20
yrkande 1 i ifrågavarande del och yrkande 2, motion
1991/92:N22 yrkande 1 i ifrågavarande del och yrkande 2 och
motion 1991/92:N23 yrkande 1 i ifrågavarande del
dels bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som
anges i propositionen sälja statens aktier m.m., delar av
verksamheter inkl. fast egendom i nedan angivna företag:
1) AB Kurortsverksamhet,
2) Statens hundskola (efter genomförd ombildning till
aktiebolag),
3) AB Aerotransport,
4) AB Svensk Bilprovning,
5) Företagskapital AB,
6) AB Industrikredit,
7) Lantbrukskredit AB,
8) Svalöf AB,
9) SSAB Svenskt Stål AB,
10) Luossavaara-Kiirunavaara AB,
11) Celsius Industrier AB,
12) AB Statens Skogsindustrier,
13) Ncb AB,
14) Procordia AB,
15) SIB-Invest AB,
16) Cementa AB,
17) SSPA Maritime Consulting AB,
18) SGAB, Sveriges Geologiska AB,
19) SEMKO AB,
20) AB Svensk Anläggningsprovning,
21) Satellitbild i Kiruna AB,
22) Nordiska Satellitaktiebolaget,
23) OK Petroleum AB,
24) statens vattenfallsverk (efter genomförd ombildning till
aktiebolag),
25) domänverket (efter genomförd ombildning till aktiebolag),
26) Blekingen AB,
27) Rödkallen AB,
28) Sorbinvest AB,
29) Bergslagens Teknikutvecklings AB,
30) Utvecklings AB Skeppsankaret,
31) Troponor Invest AB,
32) Norrlands Center AB,
33) SKDföretagen AB,
34) Svensk Avfallskonvertering AB,
dels bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom
försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna
företagen,
dels godkänner de riktlinjer för en försäljning av
statligt ägda företag som anges i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att avveckla
Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med vad som anges i
propositionen,
dels till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om organisation av arbetet med och genomförande
av privatiseringen av vissa statligt ägda företag,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
7. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen avslår motion 1991/92:N21.
Stockholm den 10 december 1991
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Axel Andersson
(s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist
(s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund
(kds), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström
(m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och
Gudrun Norberg (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB, m.m.
(mom.2)
Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "I Europa" och slutar med "dessa redogörelser" bort
ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1991/92:N6 (s) och
1991/92:N5 (v) anser utskottet att Vattenfall även
fortsättningsvis bör stå under riksdagens överinseende. Mot
bakgrund av Vattenfalls dominerande ställning på elmarknaden --
företaget svarar för ungefär hälften av elproduktionen i landet
-- är det av nationellt intresse att viktigare beslut om
organisationen och verksamheten vid Vattenfall AB underställs
riksdagen för godkännande. Den kommande omställningen av
energisystemet i Sverige med övergång till förnybara inhemska
energislag och avveckling av kärnkraften förutsätter ett starkt
samhällsinflytande över bolagets verksamhet.
Regeringen bör återkomma med förslag till riktlinjer för
riksdagens medverkan vid beslut om verksamheten vid Vattenfall
AB i enlighet med vad utskottet här har anfört och i linje med
vad riksdagen uttalade i frågan våren 1991 (1990/91:NU38
s.15). Utskottet avstyrker sålunda propositionen i här aktuell
del och tillstyrker de berörda yrkandena i motionerna 1991/92:N6
(s) och 1991/92:N5 (v).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall
AB, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N5 och motion
1991/92:N6 yrkande 2, med anledning av proposition 1991/92:49
moment 9 och med avslag på proposition 1991/92:49 moment 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
a) riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB,
b) överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till
Vattenfall AB.
2. Privatisering av statligt ägda företag, m.m. (mom.6)
Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.20 med "Den statliga" och slutar på s.22 med "och
1991/92:N23 (s)" bort ha följande lydelse:
Staten äger en relativt omfattande och diversifierad
industrisektor. Inslaget av basindustri är förhållandevis stort,
men det finns också företag inom många andra områden. Det
statliga ägandet har huvudsakligen tillkommit dels av
sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl, dels av
skälet att viktigare naturtillgångar -- såsom skogen och malmen
-- skall skyddas. Som tidigare har redovisats sysselsatte den
statliga företagssektorn år 1990 totalt ca 308000 personer. De
statliga företagens utveckling har sålunda stor betydelse för
många människor.
Det framlagda förslaget i proposition 1991/92:69 om en
försäljning av statligt ägda företag åtföljs, som redan nämnts,
inte av enskilda motiveringar beträffande de 35 olika företagen.
Dessa finns endast upptagna i en bilaga till propositionen.
Regeringen lämnar inte heller några uppgifter om
verksamhetsinriktning, antal anställda och statens ägarandel i
de aktuella företagen. Föredraganden, näringsminister Per
Westerberg, har i sin tidigare roll som ledamot av utskottet
betonat vikten av att propositioner innehåller alla uppgifter av
betydelse i ärendet. I den nu aktuella propositionen saknas helt
sådana uppgifter. Näringsutskottet finner regeringens
tillvägagångssätt mycket anmärkningsvärt och på gränsen till
respektlöst mot riksdagen.
Regeringen synes inte ha analyserat konsekvenserna av en
försäljning i de enskilda fallen:
Regeringen framlägger förslag om en försäljning av LKAB, i
vilket staten blev delägare år 1907, utan att redovisa
konsekvenserna för sysselsättningen och för gruvnäringens
framtid.
Regeringen framlägger förslag om en försäljning av Vattenfall,
som staten bildade år 1909, utan att redovisa effekter på
möjligheterna att genomdriva den beslutade omställningen av
energisystemet.
Regeringen framlägger förslag om en försäljning av
domänverket, som blev statligt affärsverk år 1912, utan att
redovisa effekterna för bl.a. naturvården med avseende på
domänverkets markinnehav.
Regeringen framlägger förslag om en försäljning av statens
hundskola utan att redovisa konsekvenserna i fråga om den
framtida tillförseln i landet av kvalificerade tjänstehundar.
Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i AB
Svensk Bilprovning skall avyttras utan att redovisa
konsekvenserna beträffande den obligatoriska kontrollen inom
fordonsområdet.
Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i Cementa
AB skall avyttras utan hänsynstagande till riksdagens tidigare
(jfr NU 1974:19) ställningstagande till vikten av statlig insyn
i företagets verksamhet. Sedan mitten av 1970-talet är Cementa
landets ende tillverkare av cement.
Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) skall avyttras utan att redovisa
konsekvenserna för omhändertagandet av miljöfarligt avfall.
Regeringen kommenterar inte heller att riksdagen år 1990
(1989/90:JoU16) uttalade att staten och kommunerna tillsammans
skall äga minst 51% av aktierna i SAKAB.
Etc.
Vidare berörs i propositionen endast översiktligt effekterna
på riskkapitalmarknaden av de föreslagna försäljningarna.
Näringsministern har i annat sammanhang redovisat att
försäljningarna kan komma att uppgå till ca 10 miljarder kronor
per år. Försäljningar i en sådan omfattning kommer att i ett
slag ta i anspråk en stor del av det riskkapital som det övriga
näringslivet -- inte minst de små och medelstora företagen -- är
i behov av. Som redan nämnts uppvisade den statliga
företagssektorn år 1990 ett sammanlagt resultat (efter
finansnetto) med ca 21 miljarder kronor. Enligt utskottets
mening har regeringen inte visat att intäkterna från
försäljningarna kommer att ge en bättre avkastning än den som
för närvarande uppnås i företagen.
I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1991/92:N20 (s)
anser utskottet att staten även fortsättningsvis bör ha en
viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som
andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som
utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en
motvikt. De statliga företagen, och även de kooperativa, har
härvid en betydelsefull uppgift. Likaledes är det viktigt med en
statlig resp. kooperativ företagssektor när näringslivet har att
verka inom ramen för en alltmer institutionaliserad ekonomi. Det
kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt ägande
av företag i vissa speciella branscher. Som anförs i bl.a.
motion 1991/92:N6 (s) förutsätter den kommande omställningen av
energisystemet ett starkt samhällsinflytande som bäst
tillgodoses med ett statligt ägande av Vattenfall. Ett annat
exempel är LKAB. En avveckling av det statliga engagemanget i
detta bolag skulle, menar utskottet med instämmande i vad som
sägs i motion 1991/92:N19 (s), innebära ett hot mot
sysselsättningen i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och
mot den framtida gruvnäringen i landet.
Det sagda innebär inte att utskottet kategoriskt avvisar
förändringar i det statliga ägandet. Det är tvärtom av betydelse
att staten utövar sin ägarfunktion på effektivaste möjliga sätt.
Förvaltningsaktiebolaget Fortia har bildats med just syftet att
staten skall vara mera aktiv i sin roll som ägare av företag.
Förändringar av det statliga ägandet måste emellertid prövas
från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas
riksdagen för beslut. Utgångspunkten måste vara att bästa
möjliga förutsättningar skall skapas för varje företag.
Utskottet avvisar dock det nu framlagda förslaget om försäljning
-- eller snarare utförsäljning -- av statliga företag. Förslaget
synes enbart ha en ideologisk utgångspunkt.
Som tidigare ------ (= utskottet, s.21) ------
bakteriologiska laboratorium.
Om inte annat följer av det sagda ansluter sig
näringsutskottet till vad företrädarna för socialdemokraterna
har anfört i avvikande meningar till finans-,
socialförsäkrings-, social-, trafik- och jordbruksutskottens
yttranden över propositionen såvitt den gäller företag inom
resp. utskotts beredningsområde.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet propositionen med
angivet undantag. Vad som i propositionen anförs om organisation
av arbetet med och genomförande av den föreslagna
utförsäljningen av företag finner utskottet inte anledning att
ytterligare kommentera. Av det sagda följer att utskottet
tillstyrker de nu aktuella yrkandena i motionerna 1991/92:N6
(s), 1991/92:N18 (s), 1991/92:N19 (s), 1991/92:N20 (s),
1991/92:N23 (s), 1991/92:N17 (v) och 1991/92:N22 (v).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande privatisering av statligt ägda företag,
m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:69 moment 6
och med bifall till motion 1991/92:N6 yrkande 1, motion
1991/92:N17 i ifrågavarande del, motionerna 1991/92:N18 och
1991/92:N19, motion 1991/92:N20 yrkande 1 i ifrågavarande del
och yrkande 2, motion 1991/92:N22 yrkande 1 i ifrågavarande del
och yrkande 2 och motion 1991/92:N23 yrkande 1 i ifrågavarande
del
dels avslår proposition 1991/92:69 momenten 1--3 i
ifrågavarande del och momenten 4 och 5,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om statligt företagande,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om organisation av arbetet med och genomförande
av privatiseringen av vissa statligt ägda företag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som
företrädare för socialdemokraterna för fram i de två
reservationerna till detta betänkande. Jag anser sålunda att
riksdagen av angivna skäl dels skall avvisa regeringens förslag
om utförsäljning av statligt ägda företag, dels skall uttala att
verksamheten vid Vattenfall AB även fortsättningsvis skall stå
under riksdagens överinseende.
Förteckning över de företag som omfattas av regeringens
förslag i proposition 1991/92:69. Uppgifterna om företagen avser
år 1990 och har i förekommande fall avrundats till närmaste
heltal.
Bilaga 1
________________________________________________________________
Företag Omsätt- Antal Statens
ning anställda ägar-
andel
milj.kr. st %
________________________________________________________________
Socialdepartementet
AB Kurortsverksamhet 115 347 100
Statens Hundskola* ca 25 55 100
Statens Bakteriologiska
Laboratorium** ca 100 ca 100 100
Kommunikationsdepartementet
AB Aerotransport (ABA) 113 5 50
AB Svensk Bilprovning 930 2 429 52
Finansdepartementet
Företagskapital AB 44*** 4 55
AB Industrikredit 22 280*** 55 58
Lantbrukskredit AB 2 525*** - 50
Jordbruksdepartementet
Svalöf AB 424 550 50
Näringsdepartementet
SSAB Svenskt Stål AB 15 619 12 014 48
Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) 3 877 3 671 100
Celsius Industrier AB
(inkl. FFV AB) 14 344 16 791 100
AB Statens Skogsin-
dustrier (ASSI) 7 660 7 633 100
Ncb AB 4 952 4 727 51
Procordia AB 37 033 45 193 34
SIB-Invest AB 95 2 100
Cementa AB 1 613 1 229 5
SSPA Maritime Consul-
ting AB 41 82 100
SGAB, Sveriges Geologiska
AB 234 395 100
SEMKO AB 95 223 51
AB Svensk Anläggnings-
provning 293 608 100
Satellitbild i Kiruna AB 45 56 90
Nordiska Satellitaktie-
bolaget 5**** - 85
OK Petroleum AB 12 050 1 399 24
Statens vattenfalls-
verk* 19 462 10 230 100
Domänverket* 3 895 5 239 100
* Efter bolagsbildning
** Enligt uppgift från regeringskansliet avser regeringens
förslag endast verksamheten med produktion av vacciner m.m. och
efter en planerad bolagsbildning
*** Avser utlåning
**** Avser år 1989
________________________________________________________________
Företag Omsätt- Antal Statens
ning anställda ägar-
andel
milj.kr. st %
________________________________________________________________
Näringsdepartementet forts.
Blekingen AB 159 339 57
Rödkallen AB 60 114 44
Sorbinvest AB 417 847 39
Bergslagens Teknikut-
vecklings AB 47 58 48
Utvecklings AB Skepps-
ankaret 43 89 25
Troponor Invest AB* - 2 42
Norrlands Center AB* - 2 33
Privatisering av statligt ägda företag, m.m.
(prop. 1991/92:69)
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 26 november 1991 beslutat bereda
finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. jämte
motioner såvitt gäller SKDföretagen AB.
Propositionen
I propositionen begär regeringen ett bemyndigande för att
kunna genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier
i 35 aktiebolag. I vissa särskilda fall kan det dock vara
motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i
någon mån kunna påverka företagens verksamhet. Det begärda
bemyndigandet innefattar även möjlighet för regeringen att verka
för en minskning av statens ägarandel t.ex. genom att tillstyrka
en nyemission till andra än staten. De bolag som avses finns
förtecknade i en bilaga. Under Civildepartementet i denna bilaga
anges SKDföretagen AB.
I propositionen framhålls att allmänhet och anställda bör ges
bred möjlighet att teckna aktier. De anställda bör få möjlighet
att bli delägare i de företag där de arbetar.
Endast företag som bedriver kommersiell verksamhet och som
arbetar på konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för
försäljning.
Statens ägande av företag representerar ett betydande kapital.
Generellt bör gälla att statens tillgångar bör säljas till ett
marknadsmässigt pris och vid en kommersiellt riktigt vald
tidpunkt.
Motionerna
I detta yttrande behandlar utskottet motionerna 1991/92:N20 av
Ingvar Carlsson m.fl. (s) och 1991/92:N22 av Lars Werner m.fl.
(v).
Frågan om att privatisera SKDföretagen AB behandlas inte i
någon motion. Motionerna innehåller ett allmänt avslag på
propositionen, men i båda motionerna nämns att omstruktureringar
bland de statliga bolagen kan bli aktuella. Det finns enligt
motion N22 (v) viss verksamhet som det inte finns anledning att
bedriva i statlig regi. Korvfabriker och läskedrycksföretag
nämns som exempel.
Utskottet
Allmänt om SKDföretagen
Företagsgruppen bildades år 1989, med SKDföretagen AB som
moderbolag. Flera av de ingående företagen har en lång och
stabil historia. Grunden för verksamheten utgjordes av den
verksamhet som Statskonsult och DAFA bedrev. Statskonsult
bildades i slutet av 1960-talet. DAFA bildades år 1970 som
uppdragsmyndighet men ombildades till aktiebolag år 1986.
Verksamheten har successivt vidareutvecklats och
omstrukturerats. Nya verksamheter har tillkommit samtidigt med
att andra har avvecklats.
I dag består koncernen av ett trettiotal företag verksamma
inom områdena informationsbehandling/ADB, organisations- och
kompetensutveckling samt försäljning av information,
programprodukter och datorer. I vissa dotterbolag finns andra
delägare än staten.
Företaget finns representerat på ett antal orter i landet från
Malmö i söder till Kiruna i norr.
År 1990 var omsättningen 956 milj.kr. och antalet anställda
närmare 900. DAFA är störst med ca 400 anställda.
Offentliga och privata sektorn svarar för vardera cirka
hälften av koncernens omsättning.
Under de senaste åren har verksamheten expanderat med 30 % per
år samtidigt som branschen som helhet vuxit med 15 %.
Företagsgruppen har en uttalad ambition att bli ett av de fem
största företagen på marknaden i Norden.
Inom SKDföretagen har frågan om ägarkomplettering diskuterats
sedan något år tillbaka. Företagsgruppen arbetar på en marknad
där den för att nå långsiktig tillväxt och lönsamhet sannolikt
kommer att behöva förstärka sin kapitalbas. En kapitalökning
skulle kunna ske i samband med en ägarkomplettering. Det finns
på servicebyråområdet alltjämt betydande stordriftsfördelar att
vinna. En viktig förutsättning för en framtida ägarkomplettering
anges också vara att personalen ges möjlighet att bli delägare.
Det ger stimulans till personal och ledning, vilket är viktigt i
konsultföretag, där personalen är företagets huvudsakliga
tillgång.
SPAR-registret
Avgränsningen mot SPAR-registret klargjordes i samband med
bolagsbildningen av DAFA. Beställningar görs av SPAR-nämnden och
DAFA gör bearbetningarna.
Utskottets överväganden
Den statliga företagssektorn är mycket stor, och den omfattar
mycket skiftande verksamheter. Inom sektorn finns både små bolag
och stora industriföretag. Verksamheten spänner över vida fält
alltifrån stålproduktion och omfattande skogs- och
jordbruksegendomar till investmentbolag och kreditinstitut.
Det statliga företagsägandet har inte alltigenom varit en del
av en medveten och planerad strategi. Det har ofta varit
speciella och tillfälliga orsaker som utgjort skälet till att
staten engagerat sig i olika bolag. Det kan ha funnits
välgrundade motiv för ett statligt engagemang i ett visst
företag vid en viss tidpunkt. Detta ställningstagande har
emellertid sällan omprövats när förutsättningarna förändrats.
Mer sällan finns det enligt utskottets mening anledning till
fortsatt och utvidgat statligt engagemang. Det finns som
utskottet ser det en rad principiella problem förknippade med
statligt ägande. Om staten uppträder som företagsägare och själv
agerar på den marknad staten har till uppgift att ange
spelregler för, uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens.
Regeringen kan tvingas ta hänsyn till olika intressen som gör
att konkurrensen snedvrids. Utskottet delar således regeringens
uppfattning att rättvisan och den fria konkurrensen kräver att
staten står neutral mellan olika företag.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört tillstyrker utskottet att
regeringen ges bemyndigande att vid lämplig tidpunkt och på de
villkor som anges i propositionen sälja aktier i SKDföretagen.
De villkor som uppställs i propositionen bl.a. om att
verksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt marknad är
uppfyllda. Som framgått torde det i detta sammanhang vara av
särskilt värde att de anställda i företagen, moderföretaget och
dotterbolagen, ges tillfälle att bli delägare i företaget.
Finansutskottet vill avslutningsvis framhålla att det finns
viktiga principiella frågor förknippade med försäljning av
statliga bolag som sammanhänger med reglerna för förfogandet
över statens egendom. I regeringsformen (RF 9:8) stadgas att
statens medel och övriga tillgångar står till regeringens
disposition. Av RF 9:9 framgår att riksdagen fastställer i den
omfattning som behövs grunder för förvaltningen av statens
egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan därvid
föreskriva att åtgärd av visst slag inte får vidtas utan
riksdagens tillstånd.
Finansutskottet har behandlat dessa principiella frågor bl.a.
i ett yttrande till trafikutskottet (FiU 1987/88:3y). Utskottet
konstaterade därvid att några grunder för förvaltningen av
statens egendom och förfogandet över den inte har fastställts av
riksdagen. Däremot har riksdagen föreskrivit att vissa åtgärder,
t.ex. försäljning av fast egendom vars värde överstiger vissa
beloppsgränser inte får vidtas utan riksdagens tillstånd.
I proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska
politiken, som för närvarande bereds av finansutskottet, anges
en strategi för statens förmögenhetsförvaltning. Dessa
riktlinjer har emellertid inte förelagts riksdagen för
godkännande. De har inte heller föranlett något motionsyrkande.
Finansutskottet anser emellertid det angeläget att riksdagen
snarast fastställer i den omfattning som behövs grunder för
förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den. Det
ankommer på näringsutskottet att bedöma i vilken utsträckning
detta är behövligt i samband med privatisering av statligt ägda
företag och hur de i så fall bör utformas.
Finansutskottet förutsätter att frågan om hur inkomsterna av
försäljning av statliga företag skall användas, liksom vilka
generella principer som skall gälla för den statliga
förmögenhetsförvaltningen, kommer att behandlas i anslutning
till att riksdagen tar ställning till de budgetpolitiska
riktlinjerna i samband med budgetregleringen. Dessa frågor kan
självfallet inte ses isolerade från övriga statsinkomster eller
statsutgifter. Som allmän princip bör, som föreslås i
proposition 1991/92:38, gälla att kapital som frigörs på detta
sätt används till investeringar som skapar förutsättningar för
tillväxt, dvs. har en hög samhällsekonomisk avkastning, eller
för att amortera på statsskulden.
Stockholm den 3 december 1991
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan
Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom
Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G
Jenevall (nyd), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf
Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).
Avvikande mening
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors
(allas) anser att den del av finansutskottets yttrande som
under utskottets överväganden börjar med "Den statliga" och
slutar med "i företaget" bort ha följande lydelse:
Den statliga företagssektorn är relativt omfattande. Inom
sektorn finns både små och stora bolag. Inslaget av basindustri
är förhållandevis stort, men det finns också företag inom t.ex.
elektronik, bioteknik och livsmedel.
Som redovisas i den socialdemokratiska motionen har det
statliga företagsägandet tillkommit dels för att skydda viktiga
naturtillgångar såsom skogen och malmen bl.a. i Norrland, dels
av sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl.
Under den socialdemokratiska regeringen utvecklade och stärkte
den statliga företagsgruppen både sin finansiella styrka och sin
konkurrenskraft och står nu relativt stark. Den statliga
företagsgruppen utgör en viktig drivkraft i den svenska
ekonomin. Det statliga ägandet utgör också, tillsammans med de
kooperativa företagen, en betydelsefull motvikt till den privata
ägarkoncentrationen.
Utskottet ser regeringens förslag om en utförsäljning av de
statliga företagen som främst ett ideologiskt motiverat ingrepp.
Även om den uttalade ambitionen är att vid försäljningen försöka
sprida aktieägandet och erbjuda småsparare och anställda att
teckna aktier, visar erfarenheterna att dessa redan inom något
år ofta har sålt aktierna vidare. Det är vidare svårt att förstå
varför man vill avyttra statliga aktier för 10 miljarder årligen
och successivt urholka den kapitalbas som år 1990 gav ett
resultat efter finansiella poster på drygt 20 miljarder kronor.
Regeringen har inte visat hur den ska åstadkomma en bättre
avkastning på detta kapital genom en alternativ placering.
Som framhålls i den socialdemokratiska motionen kommer en
utförsäljning i den omfatttning som föreslås i propositionen att
ta i anspråk en stor del av det riskkapital som behövs för
näringslivet, inte minst för de mindre företagen. Det årliga
behovet av nyteckningar i börsföretagen kan uppskattas till 10 à
20 miljarder kronor per år under den första halvan av
1990-talet. Därtill kommer krav till följd av behoven av
uppstädning på fastighets- och finansmarknaderna på
uppskattningsvis 5 miljarder kronor. Det sammanlagda behovet kan
således komma att uppgå till 15--25 miljarder under de närmaste
åren. Detta kan jämföras med att volymen nyteckningar och
nyintroduktioner på Stockholmsbörsen under det för börsen unika
1980-talet uppgick till 5 à 10 miljarder per år.
Utskottet ser mot denna bakgrund med stor oro på regeringens
planer att sälja aktier för 10 miljarder per år under
överskådlig tid framöver. Näringslivets möjligheter att
nyemittera aktier via börsen krymper därmed. Andra företag än de
allra största och internationellt mest kända kommer att trängas
ut. De mindre företagen kommer således att drabbas hårt.
Utskottet anser att förslaget i propositionen att privatisera
statliga företag verkar mindre väl övervägt vad gäller de
samlade effekterna för de mindre och medelstora företagen.
Förslaget bör därför avslås av riksdagen. Staten bör även
fortsättningsvis kunna äga och driva företag. Ett aktivt ägande
innefattar förändringar i det statliga ägandet,
omstruktureringar, försäljningar och utökningar av ägandet. En
prövning måste göras i varje enskilt fall. Utgångspunkten måste
vara att det är näringspolitiskt motiverat och skapar goda
förutsättningar för företaget. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion N20 (s) som sin mening ge
regeringen till känna.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1991/92:SfU1y
Bilaga 3
Privatisering av statligt ägda företag m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 26 november 1991 beslutat bereda
socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda
företag, m.m. såvitt avser AB Kurortsverksamhet.
Socialförsäkringsutskottet vill med anledning härav anföra
följande.
Staten är ägare till hela aktiekapitalet i AB
Kurortsverksamhet. Bolagets omsättning under år 1990 utgjorde
114,9 milj.kr. Verksamheten består främst av rehabiliterings-
och utredningsinsatser inom den svenska socialförsäkringen och
bedrivs vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och i
Tranås. Sjukhusen har tillhopa 430 vårdplatser.
Behovet av särskilda resurser för arbetsförmågeutredning och
rehabilitering togs upp av rehabiliteringsutredningen i
betänkande SOU 1988:41 Tidig och samordnad rehabilitering.
Utredningen lämnade en redogörelse för verksamheten vid
riksförsäkringsverkets båda förenämnda sjukhus, ävensom för
motsvarande verksamhet vid Åre sjukhus, som tidigare var ett av
riksförsäkringsverkets sjukhus, men överläts till Jämtlands läns
landsting år 1979. I samband med nämnda överlåtelse garanterades
i avtal en skyldighet att ta emot sådana patienter som de
allmänna försäkringskassorna remitterade till sjukhuset för
undersökning och utredning. Försäkringskassorna i södra Sverige
utnyttjade i huvudsak Tranås sjukhus, försäkringskassorna i
mellersta Sverige Nynäshamns sjukhus och kassorna i Norrland Åre
sjukhus för utredningar.
Patienter som remitterats till sjukhusen i Nynäshamn och
Tranås var antingen utredningspatienter eller vårdpatienter.
Utredningspatienterna remitterades från de allmänna
försäkringskassorna på grund av att de var särskilt
svårbedömbara ur sjukförsäkringssynpunkt och behövde utredning
antingen för rehabilitering eller för förtidspension.
Vårdpatienterna remitterades av sjukvårdshuvudmännen
huvudsakligen för vård av olika sjukdomstillstånd som ett led i
ett långsiktigt funktionsbevarande behandlingsprogram.
Utredningspatienterna utgjorde år 1988 ca 85 % av de remitterade
patienterna. Vid sjukhusen förekom även viss poliklinisk
verksamhet för personal, ortsbefolkning m.m.
Rehabiliteringsberedningen konstaterade att det hos
försäkringskassorna fanns ett stort behov av sjukhusens
utredande verksamhet. Samtidigt riktades viss kritik mot
verksamheten framför allt därför att vistelsen alltför sällan
ledde till återgång i arbetet utan till rekommendation om
förtidspensionering. Ett huvudproblem var att närmare 55% av
patienterna varit sjukskrivna längre tid än ett år när de skrevs
in. AB Kurortsverksamhet hade emellertid i en egen utredning
föreslagit en rad åtgärder som skulle leda till en aktivare och
mera målinriktad verksamhet vid sjukhusen. Förslagens inriktning
överensstämde enligt rehabiliteringsutredningen väl med den
analys av sjukförsäkringens behov som beredningen gjort, och
utredningen kunde även konstatera att förändringar påbörjats och
gett vissa resultat. Beredningen menade emellertid att
riksförsäkringsverkets sjukhus aldrig ensamma kunde klara av
detta behov utan fick ses som en resurs vid sidan om övrig
sjukvård. Den medicinska rehabiliteringen skulle enligt
beredningen ligga så nära individen som möjligt och byggas ut
inom primärvården med stöd av medicinska
rehabiliteringskliniker. När tillräckliga sådana resurser fanns
för varje landsting kunde enligt beredningen behovet av
rehabiliteringsresurser vid riksförsäkringsverkets sjukhus
ifrågasättas.
Utskottets bedömning av en försäljning av AB Kurortsverksamhet
måste ses mot bakgrund av de beslut som riksdagen tagit vid de
två nästföregående riksmötena om en ändrad inriktning av
socialförsäkringens roll och insatser inom arbetslivet för att
se till att människor inte drabbas av långa sjukskrivningar
eller förtidspensionering och åtgärder som kan ge dem som
drabbas möjligheter att komma tillbaka i arbetslivet. Förslag i
detta syfte har lagts fram i propositionerna 1989/90:62 om
insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens
verksamhet m.m. och 1990/91:141 om rehabilitering och
rehabiliteringsersättning och bygger i stora delar på
rehabiliteringsberedningens förslag. Delar av den ändrade
lagstiftningen på området har redan trätt i kraft
(1989/90:SfU12, rskr. 185) och återstående delar träder i kraft
den 1 januari 1992 (1990/91:SfU16, rskr. 303).
Socialförsäkringen kommer härigenom i högre grad än hittills att
användas för aktiva insatser för att rehabilitera de försäkrade
till arbete och den s.k. arbetslinjen inom socialförsäkringen
och arbetsmarknadspolitiken markeras. Som ett led i
genomförandet av dessa reformer anser utskottet att det är av
stor betydelse att försäkringskassorna har tillgång till
effektiva resurser för rehabilitering och
rehabiliteringsundersökningar och att riksförsäkringsverkets
sjukhus för närvarande fyller en mycket viktig uppgift.
Om bolaget säljs till annan anser utskottet att det finns
möjligheter att genom avtal erhålla garantier för den fortsatta
verksamhetens inriktning och kvalitet så länge behovet av
verksamheten kvarstår. Utskottet har därför ingen principiell
invändning mot propositionen i denna del, men förutsätter att
regeringen när en försäljning övervägs noga beaktar de aspekter
på behovet av utredningsresurser för försäkringskassorna som
utskottet ovan framhållit.
Stockholm den 5 december 1991
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson
(c), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Leif
Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s),
Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Ingvar Björk (s) och
Karin Wegestål (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Maud Björnemalm,
Widar Andersson, Ingvar Björk och Karin Wegestål (allas) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med "Om bolaget"
och slutar med "ovan framhållit." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser från de principiella aspekter på en
utförsäljning av statliga företag som framhållits i motion
1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) att näringsutskottet
bör avstyrka bifall till proposition 1991/92:69 i den del den
berör AB Kurortsverksamhet.
Socialutskottets yttrande
1991/92:SoU2y
Bilaga 4
Privatisering av statligt ägda företag m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1991/92:69 om privatisering av
statligt ägda företag, m.m. jämte motioner, såvitt propositionen
och motionerna rör utskottets område.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till frågan om
privatisering av statens hundskola (efter bolagsbildning) och
statens bakteriologiska laboratorium (efter bolagsbildning), som
behandlas i propositionen, och frågan om privatisering av
Apoteksbolaget AB som tas upp i en motion.
Socialutskottet
Propositionen
I propositionen föreslås regeringen få riksdagens bemyndigande
att genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier i
35 i en bilaga angivna aktiebolag eller att sälja delar av
företag i vilka staten äger samtliga aktier. Bemyndigandet bör,
enligt propositionen, även avse möjlighet för regeringen att
verka för en minskning av statens ägarandel t.ex. genom att
tillstyrka en nyemission till andra än staten. Regeringen bör
vidare ha möjlighet att välja lämplig tidpunkt att genomföra
försäljningarna i den takt som är affärsmässigt fördelaktig. Det
praktiska genomförandet av försäljningen måste, enligt
propositionen, hela tiden anpassas till förutsättningarna i det
enskilda fallet och de aktuella förhållandena i omvärlden.
Av bilagan framgår att regeringen vill ha ett bemyndigande att
efter bolagsbildning helt eller delvis sälja statens hundskola
och statens bakteriologiska laboratorium.
Motionerna
I motion 1991/92:N18 av Elvy Söderström m.fl. (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utförsäljning av statens hundskola.
För att uthålligt upprätthålla en hundproduktion av önskad
omfattning och kvalitet är det enligt motionärernas uppfattning
nödvändigt att staten äger majoriteten (minst 51%) av aktierna
i statens hundskola. Risken för att en eller flera privata ägare
avyttrar hela verksamheten måste också tas i beaktande enligt
motionärerna.
I motion 1991/92:N21 av Lennart Fridén (m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privatisering av Apoteksbolaget. Motionären
anför att redan nu kunde fler företag ha tagits med i
regeringens förslag om privatisering av statligt ägda företag.
Apoteksbolaget är ett sådant företag.
Tidigare behandling
I betänkandet 1991/92:SoU9 behandlar utskottet proposition
1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag och
proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkt 2 om den ekonomiska
regleringen vid ombildning av statens hundskola till aktiebolag.
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i
proposition 1991/92:7 att ombilda statens hundskola till
aktiebolag. Utskottet tillstyrker vidare förslaget i proposition
1991/92:25 bilaga 4 till principer för den ekonomiska
regleringen av ombildningen och tillstyrker ett bemyndigande
till regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med
avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att
genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag. Slutligen
tillstyrker utskottet ett förslagsanslag för Medel för
ombildning av statens hundskola till aktiebolag på 7 000 000
kr. i tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet delar regeringens syn att statens främsta
uppgift inom näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem
för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa
betingelser för långsiktig tillväxt. Utskottet delar också
uppfattningen att endast företag som bedriver kommersiell
verksamhet och som arbetar på konkurrensutsatta marknader bör
bli föremål för försäljning.
Utskottet, som i betänkandet 1991/92:SoU9 behandlat frågan om
bolagisering av statens hundskola, ser positivt på att statens
hundskola efter bolagsbildning öppnas för privat ägande.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att finna
formerna för detta och avgöra hur stor del av aktierna i bolaget
som bör kunna försäljas mot bakgrund av de samhällsintressen
statens hundskola har att tillgodose. Utskottet har alltså ingen
erinran mot propositionens förslag i denna del men föreslår att
motion 1991/92:N18 (s) avstyrks.
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har såväl
myndighetsfunktioner, såsom t.ex. epidemiologisk övervakning,
som produktionsverksamhet, såsom t.ex. tillverkning av vacciner.
Utskottet har inhämtat att regeringen den 28 november 1991 har
gett direktiv till en utredning om ett nationellt
smittskyddsinstitut. Denna del avses sålunda inte privatiseras.
Regeringen har också uppdragit åt SBL att lämna förslag om hur
produktionen av vacciner m.m. skulle kunna drivas i
aktiebolagsform. Utskottet anser att i denna del
regeringens förslag bör uppfattas som en begäran om godkännande
av att den del av SBL som avser produktion av vacciner m.m. får
ombildas till aktiebolag och att detta bolag senare helt eller
delvis får försäljas.
Utskottet ser inga principiella hinder mot att de
vaccinproducerande delarna m.m. av SBL överförs i bolagsform.
Utskottet har inte heller någon invändning mot att ett sådant
bolag helt eller delvis säljs. Utskottet har med det angivna
förtydligandet inte heller någon erinran mot propositionens
förslag i denna del.
Socialutskottet har inhämtat att vissa frågor om
Apoteksbolaget ABs verksamhet för närvarande övervägs i
regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen inte bör
föregripa dessa överväganden. Utskottet föreslår därför att
motionen 1991/92:N21 avstyrks.
Stockholm den 3 december 1991
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m),
Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s) och
Cathrine Pålsson (kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson
(samtliga s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
med "Utskottet delar också" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utgångspunkten skall vara att skapa bästa möjliga
förutsättningar för varje företag. Riksdagen förutsätts härvid
få ett inflytande över de beslut som skall fattas beträffande
organisation och verksamhet i statliga företag, vilket den
nuvarande regeringen vill frånta riksdagen.
Mot bakgrund av de samhällsintressen som statens hundskola
har att tillgodose är det viktigt att staten innehar en
aktiemajoritet i bolaget. Detta ger riksdagen en möjlighet att
också fortsättningsvis besluta om inriktning och kvalitet
utifrån de mål samhället ställer på verksamheten. Ett enigt
socialutskott ställde sig bakom dessa principer vid behandlingen
av proposition 1991/92:7 om ombildningen av statens hundskola
till aktiebolag. Utskottet anser att motion 1991/92:N18 bör
bifallas.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet bifall till proposition
1991/92:69 i denna del. Riksdagen kan inte samtidigt inta två
delvis olika ståndpunkter. Förslag om eventuella ytterligare
förändringar av hundskolan bör i vanlig ordning föreläggas
riksdagen efter en särskild beredning.
Socialutskottet konstaterar att regeringen efter överlämnandet
av proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda
företag, m.m. nu också beslutat att i särskild ordning utreda
statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Socialutskottet anser att den här beslutsordningen inte är
korrekt. För det första är SBL en myndighet och inte ett
statligt bolag. För det andra kan inte riksdagen ge regeringen
en helt öppen fullmakt utifrån en enbart näringspolitisk
proposition om att bolagisera SBL.
Socialutskottet anser att kommande förslag från regeringen om
SBL skall avvaktas och att propositionen därför nu bör avstyrkas
i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Jag anser att proposition 1991/92:69 bör avstyrkas med
hänvisning till vänsterpartiets motion 1991/92:N22. Enligt
vänsterpartiet kan det inte vara riktigt och rätt att med
ett beslut delegera rätten att utan motiv i det enskilda
fallet privatisera verk och företag.
Trafikutskottets yttrande
1991/92:TU2y
Bilaga 5
Privatisering av statligt ägda företag, m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att
senast den 3 december 1991 avge yttrande över proposition
1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. jämte
motioner såvitt gäller AB Aerotransport och AB Svensk
Bilprovning.
Med anledning härav får trafikutskottet anföra följande.
I propositionen i fråga föreslås främst att regeringen får
riksdagens bemyndigande att sälja statens aktier i 35 aktiebolag
eller delar av dessa. Aktiebolagen är upptagna i en bilaga till
propositionen. Av bilagan framgår att de aktiebolag vilkas
verksamhet berör utskottets beredningsområde är AB Aerotransport
(ABA) och AB Svensk Bilprovning.
I bl.a. motionerna 1991/92:N17 av John Andersson och Bengt
Hurtig (båda v), 1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och
1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på
propositionen.
Trafikutskottet ansluter sig för sin del till de
principiella överväganden som enligt regeringen talar för att
det statliga ägandet av företag bör minska. I första hand bör --
som framhålls i propositionen -- de företagsenheter eller
företagsgrupper inom den statliga sektorn som i dag arbetar
under kommersiella betingelser på konkurrensutsatta marknader
successivt säljas. Både ABA, via delägarskapet i SAS, och Svensk
Bilprovning arbetar visserligen under kommersiella betingelser
men i begränsad konkurrens. Utskottet förutsätter därför att
regeringens fortsatta överväganden inför en försäljning av
statens aktier i de båda företagen omfattar frågan hur
konkurrensbegränsningen skall reduceras eller elimineras. Sådana
överväganden synes för övrigt ofrånkomliga i samband med
Sveriges medverkan i det europeiska integrationsarbetet.
Trafikutskottet delar också regeringens uppfattning att det
krävs en betydande handlingsfrihet i fråga om val av former och
tidpunkt för försäljning. Det bemyndigande som regeringen begär
att själv besluta om försäljning av de företag som nu är i fråga
föranleder därför ingen erinran från utskottets sida. Självklart
gäller dock att försäljning bör ske till marknadsmässigt pris
och vid en kommersiellt väl vald tidpunkt. I fråga om
försäljningen av statens aktier i ABA tillkommer
erforderligheten av överläggningar med de övriga nordiska
delägarna i SAS innan regeringen fattar beslut.
Med det anförda vill trafikutskottet förorda att
näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
de nämnda motionerna i de delar som berör trafikutskottets
beredningsområde.
Stockholm den 3 december 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf
Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth
Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s),
Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors
(nyd), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Jarl Lander (s), Ines
Uusmann (s) och Pehr Löfgreen (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Jarl Lander och Ines Uusmann
(alla s) anser att den del av trafikutskottets yttrande som
börjar med "Trafikutskottet ansluter" och slutar med
"trafikutskottets beredningsområde" bort ha följande lydelse:
Som sitt sammanfattande ställningstagande till propositionen
avvisar trafikutskottet förslaget om privatisering av statligt
ägda företag som det presenteras i propositionen. Som det
framhålls i motion 1991/92:N20 (s) måste förändringar av det
statliga företagsägandet prövas från fall till fall och framför
allt inte som en vanlig realisation. Utgångspunkten måste vara
att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje företag, och
riksdagen måste få ett avgörande inflytande på de övergripande
beslut som skall fattas beträffande organisation och verksamhet
i statliga verk och företag, något som den nuvarande regeringen
vill frånta riksdagen. Det sagda hindrar inte att man kan tänka
sig fortlöpande förändringar i det statliga ägandet såsom
försäljning helt eller delvis till privata intressen, då så
anses motiverat.
När det gäller fråga om försäljning av statens aktier i AB
Aerotransport och AB Svensk Bilprovning (ASB), vilkas
verksamheter omfattas av trafikutskottets beredningsområde, vill
utskottet därutöver framhålla följande.
Det nuvarande AB Aerotransport (ABA) tillkom i slutet av
1940-talet.
Det ursprungliga ABA bildades år 1924 med ändamål att
bedriva lufttrafikrörelse dels inom Sverige, dels mellan Sverige
och utlandet. År 1943 bildades Svensk Interkontinental
Lufttrafik AB (SILA) för att bedriva interkontinental
lufttrafik. Samma år ingicks mellan det dåvarande ABA och SILA
ett samarbetsavtal enligt vilket ABA i princip skulle bedriva
europeisk trafik medan SILA skulle bedriva interkontinental
trafik.
År 1948 godkände riksdagen (prop. 1948:176, bet. SU94,
rskr. 188) ett avtal mellan det dåvarande ABA, som till ca 99%
ägdes av staten, och det privatägda SILA om att de båda bolagens
rörelser skulle sammanföras till ett företag, vilket skulle
drivas enligt affärsmässiga grunder i aktiebolagsform under ABAs
firma. Aktiekapitalet i det nya ABA skulle ägas av staten och av
enskilda intressenter till hälften vardera. Förslag rörande
organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart hade
framlagts av 1947 års luftfartsutredning. Denna framhöll bl.a.
(prop. s.10) att ett samarbete på likställighetens grund
mellan staten och näringslivet inom luftfarten syntes bli mera
givande om såväl de statliga som de enskilda intressena fick
tillfälle att göra sig gällande på detta område.
År 1951 träffade ABA, Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och
Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) ett avtal (det s.k.
konsortialavtalet) om bildande av konsortiet Scandinavian
Airlines System (SAS) med uppgift att för parternas räkning och
såsom en enhet bedriva trafikflygning och annan i samband därmed
stående verksamhet. Vissa tillägg har tillförts
konsortialavtalet och det har i olika omgångar förlängts, senast
för tid t.o.m. den 30 september 2005.
ABAs andel i SAS är tre sjundedelar och andelarna för
ettvart av DDL och DNL två sjundedelar. Hälften av
aktiekapitalen i SAS moderbolag ägs av vederbörande stat och
hälften av privata intressenter. Den privatägda hälften av
aktiekapitalet i ABA ägs som nämnts av SILA, i vilket bolag
svenska industriföretag är dominerande delägare. ABA och
Bilspedition AB äger vardera hälften av aktiekapitalet i
Linjeflyg AB (LIN). ABA äger vidare en fjärdedel av Swedair AB
och Linjeflyg tre fjärdedelar av detta bolag.
Riksdagen godkände år 1986 (prop. 1986/87:4, bet. TU5, rskr.
49) att konsortialavtalet rörande SAS med gjorda ändringar
fortsatt skall ligga till grund för det skandinaviska
luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september 2005. Motsvarande
godkännanden lämnades av det danska folketinget och det norska
stortinget.
Formellt har SAS moderbolag fått trafiktillstånden -- dvs.
för svensk del ABA. Enligt de för trafiktillstånden meddelade
villkoren och bestämmelserna får moderbolagen emellertid låta
den genom tillstånden medgivna verksamheten utföras av SAS.
AB Svensk Bilprovning (ASB) har sin grund i kraven i
34--101§§ fordonskungörelsen (1972:595) på kontroll av fordon
genom olika slag av besiktningar -- registreringsbesiktningar,
typbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m.
Besiktningarna av motordrivna m.fl. fordon skall enligt
fordonskungörelsen utföras av riksprovplats. I förordningen
(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser har AB
Svensk Bilprovning (ASB) utpekats som riksprovplats för
motorfordon m.fl. fordon.
I proposition 1963:91 angående säkerhetsinspektionen av
motorfordon, m.m. redovisades en diskussion om olika alternativ
för organisation av inspektionsverksamheten. Med utgångspunkt i
att sakkunskapen och objektiviteten i säkerhetsinspektionen inte
borde kunna ifrågasättas och i att inspektionen skulle kunna
uppfylla rimliga anspråk på service från den enskilde
fordonsägarens sida förordade föredragande departementschefen
som den lämpligaste organisationsformen ett aktiebolag, i vilket
staten skulle äga det avgörande inflytandet och i vilket
bilismens organisationer och bilverkstadsbranschen skulle ingå
som medintressenter. Härvid avsågs det förutskickade ASB.
Riksdagen hade inte något att erinra i denna del (SU 1963:83,
rskr. 198, bet. 3LU 1963:22, rskr. 184). I det därefter
inrättade bolaget äger staten 52% av aktierna.
Trafikutskottet anser att en rad frågor måste belysas innan
riksdagen bemyndigar regeringen att försälja statens aktier i
ABA och ASB.
För ABAs del gäller det bl.a. vilka synpunkter som övriga
skandinaviska delägare i SAS har på en privatisering.
Beträffande ASB gäller att regeringen bl.a. bör redovisa hur
ASBs nuvarande myndighetsutövning bör organiseras.
Mot bakgrund av det anförda förordar trafikutskottet att
näringsutskottet tillstyrker motionerna 1991/92:N17 (v),
1991/92:N20 (s) och 1991/92:N22 (v) och avstyrker propositionen
i de delar trafikutskottets beredningsområde berörs.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Jag instämmer i vad som anförs i den avvikande meningen och
anser att näringsutskottet bör tillstyrka motionerna 1991/92:N17
(v), 1991/92:N20 (s) och 1991/92:N22 (v) och avstyrka
propositionen i de delar trafikutskottets beredningsområde
berörs.
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU5y
Bilaga 6
Privatisering av statligt ägda företag m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 26 november 1991 berett
jordbruksutskottet tillfälle att senast den 3 december 1991 avge
yttrande över proposition 1991/92:69 om privatisering av
statligt ägda företag m.m. jämte motioner såvitt avser
försäljning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)
och Svalöf AB.
Propositionen
Regeringen (näringsdepartementet) föreslår i propositionen
bl.a. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens
aktier i 35 aktiebolag eller delar av dessa. Bland bolagen, som
är upptagna i bilaga till propositionen, återfinns Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Svalöf AB.
I propositionen framhålls bl.a. att statens främsta uppgift
inom näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem för
näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser
för långsiktig tillväxt. Ett statligt engagemang i företag måste
i varje enskilt fall kunna motiveras med särskilda skäl.
Regeringen bör ha möjlighet att välja lämplig tidpunkt att
genomföra försäljningarna i den takt som är affärsmässigt
fördelaktig. Det praktiska genomförandet av försäljningarna
måste hela tiden anpassas till förutsättningarna i det enskilda
fallet och de aktuella förhållandena i omvärlden. Endast företag
som bedriver kommersiell verksamhet och som arbetar på
konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för försäljning. I
vissa särskilda fall kan det vara motiverat att staten behåller
ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka
företagens verksamhet.
Motioner
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:N17 av John Andersson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas
att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om privatisering av
statligt ägda företag m.m.
1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om staten som ägare av företag.
1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om
privatisering av statligt ägda företag m.m. i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt företagande.
1991/92:N23 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69.
Utskottet
I motionerna N17 (v), N20 (s), N22 (v) och N23 (s) yrkande 1
framförs bl.a. principiella synpunkter på privatiseringen av
statligt ägda företag samt på statligt företagande i allmänhet.
Från de synpunkter jordbruksutskottet har att företräda
ansluter sig utskottet till de i propositionen redovisade
riktlinjerna för en privatisering av vissa statliga företag.
Utskottet föreslår att näringsutskottet tillstyrker de av
regeringen föreslagna bemyndigandena att genomföra en
försäljning. Utskottet avstyrker därmed motionerna N17, N20, N22
och N23 yrkande 1.
I anslutning till förslaget om en eventuell försäljning av
bl.a. domänverket vill jordbruksutskottet anföra följande.
Allmänt sett torde det vara lättare att hävda miljö- och
naturvårdens intressen i de fall staten är ägare till marken.
Domänverket förvaltar en betydande del av den statligt ägda
marken och har därmed ett stort ansvar för miljö- och
naturvården i skogsbruket. Markägarens roll i detta sammanhang
aktualiseras även genom tillämpningen av det s.k.
sektorsansvaret. Jordbruksutskottet konstaterade nyligen i sitt
betänkande om miljöpolitiken att varje sektor har ett miljö- och
naturvårdsansvar inom ramen för sin verksamhet (1990/91:JoU30 s.
255 f.). Enligt utskottets mening är det önskvärt att en
eventuell försäljning av domänverket inte försvårar
möjligheterna att tillvarata miljö- och naturvårdens intressen.
I detta sammanhang bör även nämnas möjligheterna att genom
utökad samverkan med skogsbruket hitta alternativa lösningar för
säkerställande av vissa naturtyper och biotoper. Nuvarande
finansieringsformer för förvärv av skyddsvärda områden skulle
t.ex. kunna kompletteras med att mark som förvaltas av
domänverket erbjuds i utbyte mot sådan mark som är skyddsvärd
från miljö- och naturvårdssynpunkt. Utskottet vill med det
anförda peka på de nya förutsättningar som en försäljning av
domänverket kan komma att innebära i detta hänseende.
Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt
inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.
Stockholm den 3 december 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Inge Carlsson (s),
Dan Ericsson (kds) i Kolmården, Christer Windén (nyd), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik
Norinder (m), Lena Klevenås (s), Berndt Ekholm (s), Lennart
Daléus (c) och Ulla Pettersson (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin,
Lena Klevenås, Berndt Ekholm och Ulla Pettersson (alla s) anför:
Det statliga företagsägandet har tillkommit dels för att
skydda viktiga naturtillgångar såsom skogen och malmen, dels av
sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl. Riksdagen har
tidigare anslutit sig till de allmänna riktlinjer för statligt
företagande som redovisades i den näringspolitiska propositionen
1989/90:88. Statligt ägda företag liksom kooperativa företag
utgör en motvikt till en alltför ensidig privat
ägarkoncentration. Ett strukturarbete har bedrivits där den
företagsmässiga utvecklingen stått i förgrunden. I detta arbete
har ingått att i vissa fall bredda ägandet genom att låta
privata intressen få ett inflytande eller genom att sälja
statliga företag när så ansetts motiverat. Härigenom säkerställs
ett ägande som upprätthåller konkurrensen och motverkar
maktkoncentrationen.
Enligt vår mening innebär regeringens förslag att de statliga
företagens vinst vid en privatisering tas om hand av privata
aktieägare i stället för att komma staten till godo. Därigenom
bidrar privatiseringen till att öka klyftorna i samhället.
Vidare kan konstateras att en utförsäljning i den skala som man
har tänkt sig tar i anspråk en stor del av det riskkapital som
behövs för det övriga näringslivet. En avyttring av våra
naturtillgångar skulle leda till en utarmning av lands- och
glesbygden. Enligt vår mening bör förändringar i det statliga
företagsägandet prövas från fall till fall och inte genomföras
som en ideologisk aktion. Sådana förändringar förutsätter också
att riksdagen får ett inflytande över de beslut som skall fattas
beträffande organisation och verksamhet i statliga företag.
Näringsutskottet bör mot bakgrund av det anförda avstyrka
propositionen. Regeringen bör anmodas att återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag som bygger på ett ansvarstagande
för företagen och de anställda samt garanterar industriellt
riktiga lösningar i de fall förändringar bör ske.
Näringsutskottet bör således tillstyrka motionerna N20 och N23
yrkande 1.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Ekonomin måste ha starka demokratiska inslag och underordnas
de ekologiska lagarna. Statligt ägande (helt eller delvis) är
främst motiverat när det gäller strategiska produktionsmedel och
verksamheter inom strategiska sektorer. Med strategisk avses
ägandets betydelse ur ett långsiktigt försörjningsperspektiv som
innefattar ekologiska, ekonomiska, sociala och regionala
avvägningar. Statligt ägande bör vara aktivt i den betydelsen
att staten kan flytta sitt ägande mellan företag och branscher.
Regeringens förslag är en ideologiskt grundad begäran som bygger
på de borgerliga partiernas gemensamma övertygelse att staten
inte bör äga företag. Privatiseringen kallas för ägarspridning.
Mycket tyder på att denna målsättning kommer att underordnas
andra mål, t.ex. att försäljningarna skall leda till
industriellt riktiga lösningar. Dessutom är det sannolikt att de
anställda snabbt säljer sina aktieposter och att dessa därefter
hamnar hos stora ägare. Regeringens begäran om bemyndigande
måste därför avvisas. Näringsutskottet bör mot bakgrund av det
anförda tillstyrka motionerna N17 och N22.
Vissa uppgifter om de företag som omfattas av regeringens
förslag i proposition 1991/92:696
Utskottet10
Redogörelse för de statliga företagen10
Ombildningen av statens vattenfallsverk till aktiebolag11
Privatisering av statligt ägda företag15
Propositionen15
Motionerna17
Yttranden från andra utskott19
Utskottets ställningstagande20
Hemställan22
Reservationer
1. Riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB, m.m. (s)25
2. Privatisering av statligt ägda företag, m.m. (s)26
Meningsyttring av suppleant (v)29
Bilagor
1. Förteckning över de företag som omfattas av regeringens
förslag i proposition 1991/92:6930
2. Finansutskottets yttrande 1991/92:FiU2y32
3. Socialförsäkringsutskottets yttrande 1991/92:SfU1y37
4. Socialutskottets yttrande 1991/92:SoU2y40
5. Trafikutskottets yttrande 1991/92:TU2y44
6. Jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU5y48