I betänkandet behandlas ett antal motioner som främst rör
vallagsfrågor av teknisk karaktär. Under hänvisning till
pågående översyn av vallagen genom en särskild utredningsman
avstyrks motionsyrkandena.
Motionerna
1990/91:K705 av Bengt Silfverstrand och Gunnar Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en revidering av
vallagen.
1990/91:K706 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att 11 kap. 3 § vallagen skall
ha följande lydelse: Väljare som -- -- -- fyllt 18 år. Vårdare
är den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag. Sådan valsedelsförsändelse
-- -- -- på följande sätt. Väljare lägger -- -- -- känt för dem.
Vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till
väljaren. Vittne skall -- -- -- vara vittne.
1990/91:K708 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar ändra vallagen i syfte att bättre skydda
rösthemligheten i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:K712 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att ändra reglerna om budröstning i 11 kap.
3§ enligt vad som angivits i motionen.
Utskottet
1. Partibegreppet m.m.
Motionen
Enligt motion 1990/91:K705 av Bengt Silfverstrand och Gunnar
Nilsson (båda s) bör en revidering av vallagen komma till stånd.
Motionärerna erinrar om dels den valtekniska definitionen av
partibegreppet som gjorts i 3 kap. 7§ regeringsformen: "Med
parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som
uppträder i val under särskild partibeteckning", dels om
reglerna för tillhandahållande av partimarkerade valsedlar samt
om obesatta mandat i kommunfullmäktigförsamlingar. Motionärerna
anser att bestämmelserna i 6 kap. 9§ vallagen om
tillhandahållande i vallokal av partimarkerade valsedlar bör ses
över. Vidare föreslås att reglerna rörande obesatt mandat bör
ändras så att plats som ej kunnat besättas går vidare bland
övriga partier i mandatfördelningsordning.
Riksskatteverket
Riksskatteverket har i en utvärdering av erfarenheter från
1988 års val tagit upp frågan om obesatta mandat. RSV anförde
följande:
Efter 1988 års val uppmärksammade bl.a. massmedia att
miljöpartiet de gröna fått mandat i många kommuner där partiet
egentligen inte ställt upp i valet. Eftersom det i dessa
kommuner inte fanns några tryckta valsedlar använde väljarna de
partimarkerade valsedlar som tillhandahölls av RSV.
Röster på parti som inte ställer upp i val är ingen ny
företeelse, i varje fall inte i kyrkofullmäktigval. I
septembervalen har det dock inte tidigare förekommit i sådan
omfattning att partiet kunde delta i mandatfördelningen.
RSV har från länsstyrelserna inhämtat uppgifter om de fall vid
1988 års kommunfullmäktigval där mandat blivit obesatt eller där
mandat besatts med stöd av enstaka handskrivna kandidatnamn.
I två kommuner har mandat för miljöpartiet blivit obesatt på
grund av att kandidatnamn helt saknats på valsedlarna. I nio
kommuner har någon suppleant inte kunnat utses för miljöpartiet.
Även vänsterpartiet kommunisterna saknar helt suppleanter i en
kommun.
Enligt 14 kap. 15 d § vallagen skall överskjutande mandat vara
obesatt under den tid för vilken valet gäller om ett parti
erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn på
partiets valsedlar. För kommunfullmäktige utses suppleanter
enligt 14 kap. 19§ vallagen. Härvid gäller i princip samma
regler i de fall suppleanter inte kan utses. Dessutom tillämpas
ett s.k. listtroget system, vilket innebär att suppleanter
endast kan utses med hjälp av de valsedlar som upptar ledamotens
namn.
Omfattningen av obesatta mandat och otillräckligt antal
suppleanter efter 1988 års val utgör enligt RSVs bedömning motiv
för en särskild översyn av ifrågavarande bestämmelser. Ett
alternativ till gällande bestämmelser är att platsen övergår
till det parti som står närmast på tur att tilldelas mandat. Vad
gäller suppleanter är dock en sådan lösning mindre lämplig. I
detta sammanhang kan dessutom folkstyrelsekommitténs förslag i
betänkandet Folkstyrelsens villkor (SOU 1987:6) om obligatorisk
förhandsanmälan tas upp till förnyad prövning. Vid
kommunfullmäktigvalen ger dock inte kommitténs förslag
motsvarande effekter eftersom anmälan för riksdags- eller
landstingsval enligt förslaget även skulle gälla för val till
kommunfullmäktige. För att få motsvarande effekt som vid
kyrkofullmäktigval krävs en vidareutveckling av kommitténs
förslag med förhandsanmälan för varje enskilt val.
Tidigare behandling, m.m.
En motion med i stort sett likartat syfte och av samma
motionärer behandlades av riksdagen hösten 1989. Utskottet
(1989/90:KU12) erinrade då om att frågan om tillhandahållande av
valsedlar nyligen behandlats av riksdagen med anledning av
motionsyrkande om att centrala valmyndigheten skulle beakta
partiorganisationernas önskemål om utläggning av valsedlar.
Utskottet erinrade om att tillhandahållandet av valsedlar gäller
alla tre valen och att det kan uppkomma situationer då man inte
vet vilken partiorganisation som skall avgöra frågan.
Motionsyrkandet avstyrktes under hänvisning till att
riksskatteverkets rapport var under beredning inom
regeringskansliet.
Hösten 1990 behandlades (1990/91:KU4) och avslogs en motion om
översyn av vallagens regler rörande partibegreppet under
hänvisning till att frågan om obesatta mandat och
tillhandahållandet av valsedlar skulle tas upp till beredning i
regeringskansliet med anledning av RSVs utvärdering av
erfarenheter av 1988 års val. Utskottet hänvisade till att
frågor om valsedelsutläggning m.m. ingår bland de frågor som
enligt RSVs förslag bör bli föremål för en lagteknisk översyn
och avstyrkte motionsyrkandet.
Kommittédirektiv
Regeringen tillsatte den 7 mars 1991 en särskild utredare för
att se över valförfarandet från administrativ och teknisk
synpunkt (dir. 1991:3). Utredaren bör enligt direktiven ha stor
frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom
ramen för sin översyn. Exempel på frågor som kan behandlas finns
angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 1990. Den
slutliga beredningen av valfrågorna bör göras under
parlamentarisk medverkan.
2. Rösthemligheten
Motionen
I motion 1990/91:K708 av Margit Gennser (m) föreslås att
riksdagen ändrar vallagen i syfte att bättre skydda
rösthemligheten i de fall röstning sker genom maka/make. Enligt
motionären är det inte så vanligt att röstning sker genom
make/maka eller bud. Därför är olikheter i färgsättning (kanten)
av de ytterkuvert som används vid budröstning resp. personlig
inställelse inte lämpligt med hänsyn till valhemligheten. Det
finns enligt motionären risk att valförrättare i små valdistrikt
kan minnas namnen på dem som röstat genom bud. Därför bör
valkuverten vara identiska. Det bör ankomma på vederbörande
utskott att utforma erforderlig författningstext.
Gällande regler
Enligt 9 kap. 3 § vallagen går röstning i vallokal till på
följande sätt (personlig inställelse).
När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för
vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda
platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren.
Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn,
sin födelsetid och sitt hemvist inom valdistriket eller, om han
är upptagen i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket
där han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren kontrollerar att
väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han
ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett
valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med
obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i väljarens
närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i
röstlängden att väljaren röstat.
För röstning med valsedelsförsändelse gäller enligt 11 kap.
1§ att "Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt. Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda
innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt.
Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens
make eller barn eller makens barn får ej vara vittne."
I 7 § föreskrivs följande:
Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar
valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i
röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att försändelsen
är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid
samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter
valförrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att
iordningställda innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet, att
väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val
samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I
närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter
valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.
Pågående utredning m.m.
Den översyn av valförfarandet som nu pågår omfattar i enlighet
med direktiv och de förslag som riksskatteverket (RSV) framlagt
bl.a. frågor om valsedlar och valkuvert.
RSV anför i sin utvärdering av 1988 års val bl.a. följande:
Vid upprättande av valsedels- och brevröstningsförsändelser
skall särskilda s.k. innerkuvert användas istället för de
valkuvert som används vid röstning i vallokal m.m. Enligt 8 kap.
9§ vallagen får valkuvert lämnas ut endast i samband med
röstning och endast tillställas valnämnder och röstmottagare.
Innerkuvert däremot sprids tillsammans med övrigt material för
valsedels- och brevröstningsförsändelser i mycket stor
omfattning. Det förekommer dock att även valkuvert kommer ut i
cirkulation utanför vallokalerna och röstmottagningsställena. Om
sådana kuvert används vid exempelvis valsedelsförsändelser utgör
det grund för underkännande. Uppföljningen av underkända
förtidsröster visar att antalet sådana underkända röster
successivt ökar och att de vid 1988 års val uppgick till ca 200
röster. Eftersom det inte med fullständig säkerhet kan
garanteras att valkuvert endast finns i vallokaler och på
röstmottagningsställen kan de nuvarande bestämmelserna om två
skilda kuverttyper ifrågasättas. Om de särskilda innerkuverten
slopas skulle dessutom vissa ekonomiska vinster göras.
RSV återkom i PM 1990-02-22 bl.a. till frågan om behovet av
översyn av reglerna om olika kuverttyper.
3. Budröstning
Motionerna
I motionerna 1990/91:K706 av tredje vice talman Bertil
Fiskesjö m.fl. (c) och 1990/91:K712 av Anders Björck m.fl. (m)
föreslås att reglerna om budröstning ändras så att begreppet
vårdare definieras i lagtexten och att den som avlämnar
valsedelsförsändelse (budet) i egenskap av vårdare skall ange i
vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt
motionärerna är möjligheten till budröstning av stort värde.
Brister i tillämpningen av budröstningen har emellertid
föranlett kritik i rätt många fall. Frågan har prövats av
valprövningsnämnden i ett antal ärenden. Nuvarande ordning är
enligt motionärerna inte invändningsfri; och otillbörlig
påverkan har uppdagats och i något fall har valet fått göras om.
En viktig anledning till att problem uppkommer och att missbruk
inte kan uteslutas är att det i gällande bestämmelser inte
närmare anges vem som skall anses som vårdare eller hur
vårdnadsförhållandet skall styrkas. Genom att institutets
omyndighetsförklaring inte längre finns kvar torde användningen
av vårdare som bud komma att öka. I motionen framläggs förslag
till lagändring i preciserande syfte.
Gällande regler, m.m.
Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse
återfinns i 11 kap. vallagen. Enligt 3§ får väljare, som på
grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa
sig i vallokalen, lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som
är väljarens barn, barnbarn, fader, moder, syskon eller vårdare
som fyllt 18 år. I nämnda paragraf finns också
detaljföreskrifter om valsedelsförsändelser. Då
valsedelsförsändelse mottas skall valförrättaren kontrollera att
gällande regler iakttagits -- 11 kap. 7§. Bud som ej är känt
av röstmottagaren är skyldig att legitimera sig -- 8§. Väljare
som är gift får lämna valsedel genom sin make -- 1§.
Tidigare behandling, m.m.
Motionsyrkanden avseende budröstning har tidigare behandlats
av riksdagen, senast hösten 1990 (1990/91:KU4). Då avslogs
motionsyrkanden under hänvisning till tidigare bedömning, varvid
utskottet framhöll vikten av att budröstningsförfarandet och
partiernas roll hålls klart isär och att det var av särskild
betydelse att de som medverkar i röstningsförfarandet på
vårdinstitutioner följer gällande regler. Det kunde enligt
utskottet förutsättas att de politiska partierna kommer att
verka för att de aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade
om gällande föreskrifter. Utskottet hänvisade även till att
frågan kommer under övervägande inom justitiedepartementet med
anledning av riksskatteverkets skrivelse med utvärdering av 1988
års val. I en reservation (m, c, fp, mp) yrkades bifall till
motionens lagförslag. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Som framgår av redovisningen i det föregående tillsatte
regeringen den 7 mars i år en särskild utredare för att se över
valförfarandet från administrativa och tekniska utgångspunkter
(dir. 1991:3). Syftet med utredningen är att anpassa
valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom
bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning
samt till den tekniska utvecklingen framför allt inom
ADB-området. I ett senare skede avses enligt direktiven
utredningsarbetet bedrivas under parlamentarisk medverkan. En
allmän utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara de tre
huvudkraven som enligt förarbetena till 1972 års vallag ställs
på valförfarandet. Det måste sålunda fylla högt ställda krav på
tillförlitlighet och ge garantier för att valen sker under
former som tryggar den för fria val nödvändiga rösthemligheten
samt att valförfarandet är smidigt och enkelt.
Den centrala valmyndigheten, riksskatteverket (RSV), har
redovisat erfarenheter efter 1988 års allmänna val och på
grundval av dessa erfarenheter lagt fram en rad förslag till
förbättringar av valförfarandet och valadministrationen.
Under beredningen av ärendet har den särskilde utredaren
företrätt inför utskottet och lämnat uppgifter om arbetets
uppläggning och tidsplan. För närvarande pågår huvudsakligen
faktainsamling som senare skall följas upp genom en särskild
studie av förhållandena i 15 kommuner som RSV företar. Ett
delbetänkande avses bli framlagt i början av hösten 1992
varefter den parlamentariska medverkan i utredningsarbetet avses
komma till stånd.
Som framgått kommer frågor rörande budröstning, såväl genom
vårdare som äkta make, att behandlas i utredningsarbetet.
Detsamma gäller valsedlars tillhandahållande i vallokalerna samt
frågor om partibegreppet och valhemligheten. De i motionerna
aktualiserade frågorna kommer sålunda att övervägas. Utskottet
vill särskilt understryka vikten av att budröstningsreglerna med
avseende bl.a. på vårdare ges en sådan utformning att risken för
otillbörlig påverkan elimineras och att kraven på rösthemlighet
säkras. Det är också av stor vikt att nuvarande möjligheter att
missbruka partibeteckningar och kandidatnamn inte förekommer i
framtiden. Det är enligt utskottet otillfredsställande med en
ordning som innebär att det är möjligt för ett parti eller en
partibildare att föra upp kandidater under andra partiers
beteckningar och därigenom kunna tillgodoräkna sig röster --
under förutsättning att det första namnet på valsedeln är ett
anmält kandidatnamn. Det är inte heller en godtagbar ordning att
ett parti eller en partibildare för upp kandidater -- ofta väl
kända namn -- från andra partier på egen valsedel. Sådana
förfaranden får anses otillbörliga och utskottet utgår från att
utredningsmannen ägnar hithörande frågor särskild uppmärksamhet
och lämnar förslag till lösning av berörda problem.
Med hänvisning till det anförda är enligt utskottet
motionernas syften tillgodosedda. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionerna är således för närvarande inte
erforderlig, varför motionsyrkandena avstyrks. Utskottet
behandlar ett antal andra valfrågor -- bl.a. om
valkretsindelning och personval -- i ett annat betänkande
(1991/92:KU15).
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K705, 1990/91:K706,
1990/91:K708 och 1990/91:K712.
Stockholm den 14 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Stig
Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.