Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU08

Den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44)

Innehåll

1991/92
FiU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet propositionen jämte
åtta motioner om den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen.
I propositionen föreslås att uppgiften att förvalta statens
fastighetsinnehav skall skiljas från myndigheternas ansvar för
lokalförsörjningen. Detta skall ske genom att
en fastighetskoncern bildas för förvaltning av huvuddelen av
statens fastighetsbestånd,
fastighetskoncernen skall bestå av ett helägt statligt
moderbolag och fyra dotterbolag; moderbolaget får rätt att
avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i dotterbolagen,
en ny förvaltningsmyndighet bildas för de fastigheter som inte
lämpar sig för bolagisering (slott, museer etc.),
en ny stabs- och servicemyndighet inrättas för uppdrag från
regeringen och myndigheterna.
I betänkandet görs tre tillkännagivanden till regeringen med
anledning av tre motioner om förvaltningen av universitetens och
högskolornas fastigheter.
Ytterligare ett tillkännagivande görs med anledning av två
motioner som tar upp frågor rörande statens ansvar för slotten
och kronomarkerna samt förvaltningen av nationella
kulturinstitutioner.
Utskottet godkänner i stort den föreslagna omorganisationen av
statens fastighetsförvaltning i enlighet med här redovisade
riktlinjer. Utskottet anser emellertid att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som beaktar de
ställningstaganden som redovisas i betänkandet.
Tre reservationer har fogats till betänkandet. I reservation
nr 1 från utskottets socialdemokratiska ledamöter avvisas
propositionens förslag i sin helhet. Ämnesområdena för övriga
reservationer framgår av innehållsförteckningen i slutet av
betänkandet. En meningsyttring har avgivits av vänsterpartiet.


Inledning


I betänkandet behandlar utskottet


dels proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen,
m.m.,


dels de med anledning av propositionen väckta motionerna


1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c),
1991/92:Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s),
1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s),
1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s),
1991/92:Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s),
1991/92:Fi28 av Carl Olov Persson (kds),
1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) och
1991/92:Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c).


Utskottet har berett försvarsutskottet, kulturutskottet och
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet.
Yttrandena (1991/92:FöU1y, 1991/92:KrU2y och 1991/92:UbU2y)
återfinns som bilagorna 1--3 i betänkandet.


Professor Håkan Westling, ordförande för Svenska akademiska
rektorskonferensen, och rektor Hans Wieslander, ordförande
för de nya högskolornas rektorskonvent, har inför utskottet
lämnat upplysningar i ärendet samt överlämnat en skrivelse till
utskottet.


Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:44--efter
föredragning av statsrådet Anne Wibble--föreslagit att
riksdagen


1. godkänner de riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen i propositionen som förordats,


2. godkänner att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en
stabs- och servicemyndighet,


3. bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra över
huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av
byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern,


4. godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens
förvaltningsverksamhet i enlighet med vad i propositionen
anförts förs över till fastighetskoncernen,


5. bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är
nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,


6. godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna om
storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och
riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av
aktieinnehavet i moderbolaget,


7. godkänner att regeringen inrättar en ny statlig myndighet
för fastighetsförvaltning,


8. godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade
fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i
bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande
myndigheten,


9. godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd av
återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en
ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall
överföras till riksgäldskontoret i syfte att minska
statsskulden.


I propositionen föreslås nya riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen. Uppgiften att förvalta statens
fastigheter skall enligt förslaget skiljas från myndigheternas
ansvar för lokalförsörjningen.


Förslaget innebär att huvuddelen av byggnadsstyrelsens
fastighetsbestånd skall överföras till bolag och
fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn till
verksamhetens omfattning föreslås en fastighetskoncern med ett
statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade
sakområdesvis i bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften
föreslås ett särskilt dotterbolag.


För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedömts
olämplig att föra över till aktiebolag föreslås att
förvaltningen skall handhas av en nybildad statlig myndighet.


Vissa delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och
servicemyndighet som bl.a. skall lämna råd och stöd till
regeringen och de statliga myndigheterna i
lokalförsörjningsfrågor. Ombildningen av byggnadsstyrelsen skall
enligt förslaget påbörjas den 1 juli 1992.


Motionerna
Riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning


1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas


1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen som anförts i motionen,


2. att riksdagen beslutar att de s.k. placerings- och
ändamålsfastigheterna skall överföras till ett av staten helägt
bolag,


5. att riksdagen hos regeringen begär att en
organisationskommitté tillsätts med uppgift att upprätta
detaljerat förslag till den angivna omorganisationen av statens
fastigheter.


1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhyrning av lokaler för högskolans
räkning.


1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i
denna del.


Bildandet av en fastighetskoncern


1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionala fastighetsbolag för universitet
och högskolor.


1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition i den del som avser
ändamålsfastigheter, i denna del.


1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i
denna del.


En ny stabs- och servicemyndighet


1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas


3. att riksdagen beslutar att den nuvarande byggnadsstyrelsen
ombildas till en stabs- och servicemyndighet,


4. att riksdagen beslutar att förvaltningen av rikshistoriska
fastigheter skall ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift,
i denna del.


Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning


1991/92:Fi25 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas


4. att riksdagen beslutar att förvaltningen av rikshistoriska
fastigheter skall ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift,
i denna del.


1991/92:Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas


1. att riksdagen beslutar att nationella kulturinstitutioner
inte skall ingå i den föreslagna statliga fastighetskoncernen,
2. att riksdagen beslutar att nationella kulturinstitutioner
skall förvaltas i myndighetsform.


1991/92:Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens ansvar för slotten och
kronomarkerna.


Donationsfastigheter


1991/92:Fi23 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om s.k. donationsfastigheter.


1991/92:Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition i den del som avser
ändamålsfastigheter, i denna del.


1991/92:Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler, i
denna del.


Översyn av fastighetsförvaltningen inom försvarsdepartementets
område


1991/92:Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förvaltningen av försvarets
uthyrningsbostäder.


Översyn av delar av fastighetsförvaltningen inom
näringsdepartementets område


1991/92:Fi28 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vad i
motionen anförts om utförsäljning av domänverkets skogar till
privatpersoner tas med i den analys som kommer att föregå
bolagiseringen.


Utskottet
Allmänt


Statens fastighetsbestånd är mycket blandat. En stor del
består av s.k. placeringsfastigheter, dvs. vanliga
kontorsfastigheter. En annan del består av s.k.
ändamålsfastigheter, dvs. byggnader som saknar, eller har en
mycket liten, alternativ användning eller har skräddarsytts för
sitt ändamål. Staten äger även stora markområden för produktivt
jord- och skogsbruk, men också lågavkastande mark som
naturreservat och liknande. Staten äger slutligen fastigheter
som av historiska och andra skäl har ansetts böra vara i statlig
ägo.


I propositionen har byggnadsstyrelsens placeringsfastigheter
åsatts ett värde på ca 23 miljarder kronor och
ändamålsfastigheterna ett värde på ca 15 miljarder kronor. Det
sammanlagda värdet uppgår sålunda till 38 miljarder kronor.


Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning


I propositionen sammanfattas riktlinjerna för
fastighetsförvaltningen i följande sju punkter.


1. Den statliga fastighetsförvaltningen bör skiljas från
brukandet av lokaler och mark.


2. En mer rättvisande bild bör ges av mark- och
lokalkostnaderna i statsbudgeten, både vad avser
fastighetsförvaltarnas resultat- och balansräkningar och de
nyttjande myndigheternas eller uppdragsgivarens/statens
utgifter.


3. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas med ett -- så långt
möjligt -- marknadsmässigt avkastningskrav. För förvaltning av
ändamålsfastigheter bör som minimum ställas sådana krav på
avkastning som inkluderar täckning av kapitalkostnader, dvs.
huvudsakligen anskaffningskostnad, samt på att det skapas
utrymme för uppbyggnad av eget kapital motsvarande
reinvesteringar m.m. så att förmögenhetens värde bevaras under
fastighetens ekonomiska livslängd. Därmed uppnås högre
effektivitet såväl hos myndigheterna som brukare, som hos staten
som fastighetsförvaltare.


4. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas i separata
resultatenheter, som så långt möjligt formas efter olika
fastigheters särart.


5. Statens ägarroll bör renodlas. Graden av kapitalbindning
och avkastningen på kapitalet bör fortlöpande bli föremål för
prövning. Marknadsmässiga redovisningsprinciper bör därför
tillämpas.


6. Styrelsens och den verkställande ledningens ansvar för
fastighetsförvaltningen bör klaras ut på ett bättre sätt än vad
som är möjligt inom myndighetsformen. Förvaltningen bör därför
företrädesvis bedrivas i aktiebolagsform. Regeringen skall
företräda staten som ägare i denna typ av bolag.


7. De fastigheter som av historiska och/eller andra skäl inte
kan överföras till bolag bör -- oavsett nuvarande förvaltare --
läggas under samordnad förvaltning i myndighetsform.


Riktlinjerna för myndigheternas lokalförsörjning innebär
bl.a. att myndigheterna inte skall förvalta fastigheter.
Myndigheterna kommer att vara hyresgäster hos olika hyresvärdar
i såväl statliga som kommunala eller privata fastigheter. I
propositionen framhålls att myndigheterna bör ges möjlighet att
träffa hyresavtal med upp till sex års löptid. För att
myndigheterna skall kunna träffa affärsmässiga hyresavtal bör de
kunna upphandla biträde från en nyinrättad särskild stabs- och
servicemyndighet. I de fall hyresavtal avser längre löptid än
tre år bör beslut alltid fattas i samråd med stabs- och
servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör alla
hyresavtal av ekonomisk betydelse prövas av regeringen, så att
den långsiktiga bindningen kan tydliggöras för statsmakterna.


I propositionen understryks att här angivna riktlinjer i
princip bör tillämpas inom hela statsförvaltningen. Nuvarande
fastighetsförvaltande myndigheters uppgifter är eller kommer
därför att bli föremål för översyn och förändringar. Detta
gäller byggnadsstyrelsen, myndigheterna inom
försvarsdepartementets område, domänverket,
riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk m.fl. myndigheter.
Däremot finns det för närvarande inga skäl att vidta några
principiella förändringar i hur affärsverken skall bedriva sin
fastighetsförvaltning. En sådan omprövning kommer att ske inom
ramen för en fortlöpande översyn av affärsverken.


Förslag till direktiv till de organisationskommittéer som
erfordras för att förbereda genomförandet av de organisatoriska
förändringar som erfordras vid en omläggning av den statliga
fastighetsförvaltningen kommer att utarbetas i början av nästa
år.


När det gäller ägandet av fastigheterna delar utskottet
föredragandens uppfattning att det inte får vara en utgångspunkt
i arbetet med att effektivisera den statliga
fastighetsförvaltningen att det nuvarande statliga
fastighetsbeståndet skall vara kvar i statlig ägo. Utskottet
återkommer till denna fråga senare i betänkandet men vill här
ändå framhålla att bl.a. sådana omständigheter som
bevarandeintressen och på vilket sätt en fastighet utnyttjas
givetvis är faktorer som har betydelse för om staten skall
kvarstå som ägare.


Socialdemokraterna har tidigare i regeringsställning ställt
sig bakom förslaget att större delen av byggnadsstyrelsens
fastighetsbestånd bolagiseras och att myndigheterna själva tar
över ansvaret för sin lokalförsörjning. I motion Fi25
yrkandena 1 och 2 av Hans Gustafsson m.fl. (s) riktas emellertid
stark kritik mot propositionens förslag. Huvudpunkten i denna
kritik är att motionärerna främst ser de i propositionen angivna
riktlinjerna som en inriktning mot privatisering även om
regeringen gör en reservation för att utförsäljningen skall ske
på affärsmässiga grunder. En sådan inriktning motsätter sig
motionärerna bestämt. Tvärtom bör staten värna om sitt under
många år uppbyggda fastighetskapital. I det bolag som avses bli
bildat för placeringsfastigheter kan andra ägare inbjudas men
staten bör alltid äga majoriteten av aktierna. När det gäller
ändamålsfastigheter kan ett alternativ till statligt ägande över
huvud taget aldrig komma i fråga.


I motionen reses också starka tvivel på det rationella i att
sälja ut statens fastighetsinnehav också från
lönsamhetssynpunkt. Vid en försäljning avhänder sig staten all
framtida avkastning av fastigheterna. Den intäkt staten får
genom försäljningen torde enligt motionärernas uppfattning inte
motsvara värdet av denna långsiktiga avkastning.


Som motionärerna ser det innebär den syn på den statliga
fastighetsförvaltningen som redovisas i motionen att
propositionen måste omarbetas, och ett nytt detaljerat förslag
till omorganisation av fastighetsförvaltningen måste utarbetas.
I yrkande 5 i här aktuell motion förordas därför att riksdagen
ger regeringen i uppdrag att tillsätta en organisationskommitté
för att utarbeta ett sådant förslag.


Utskottet kan inte dela den dogmatiska syn på ägandefrågan som
förs fram i motion Fi25(s). Utskottet delar helt
föredragandens ståndpunkt att det inte är nödvändigt att staten,
direkt eller indirekt, äger placeringsfastigheter. Ett
ställningstagande till ägandet av ändamålsfastigheter är
dock mer komplicerat. Som nämnts kan det finnas goda motiv för
att vissa av dessa fastigheter bör kvarstå i statlig ägo.


Vid en eventuell försäljning av enskilda fastigheter är det
självfallet viktigt att detta sker på ett sätt och vid en sådan
tidpunkt att statens intressen tillgodoses på bästa sätt. Det
finns här också med anledning av vad som sägs i motion Fi25 (s)
om försäljning av statliga fastigheter skäl att erinra om
motiven för att bolagisera delar av statens fastighetsbestånd.
De viktigaste motiven är en strävan att åstadkomma en
marknadsstyrd inriktning av verksamheten, att åstadkomma en
flexiblare hantering av det statliga fastighetsinnehavet och
därmed bidra till en effektivare förmögenhetsförvaltning. Det är
därför nödvändigt att ägaren får möjlighet att besluta om
förvärv eller avyttring av enskilda fastigheter utifrån
företagsekonomiska överväganden.


Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker
utskottet motion Fi25 (s) yrkandena 1, 2 och 5.


I motionerna Fi23, yrkande 2, av Elving Andersson  och
Rune Thorén (c) och Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp)
ifrågasätts restriktionen att även universitet och högskolor
endast skall kunna träffa hyresavtal med en löptid av högst sex
år. I de fall hyresavtal avser längre tid än tre år bör enligt
propositionen beslut alltid fattas i samråd med den föreslagna
stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör
alla hyresavtal av ekonomisk betydelse prövas av regeringen.


Utbildningsutskottet delar i sitt yttrande (UbU2y) till
finansutskottet motionärernas uppfattning att universitet och
högskolor, för att verkligen kunna ta det
lokalförsörjningsansvar som den nya ordningen är avsedd att ge
dem, bör ges större utrymme att själva förhyra sina lokaler.


Den främsta orsaken till att restriktioner föreslås vad gäller
hyresavtalens längd är, som finansutskottet ser det, att den
statliga myndighetsstrukturen kommer att vara utsatt för
förändringar. Detta gäller dock med stor sannolikhet inte i
någon större utsträckning för universiteten och högskolorna.
Finansutskottet delar mot den bakgrunden utbildningsutskottets
ståndpunkt att de förslag till restriktioner som gäller
hyresavtalens längd bör kunna omprövas. Av direktiven till
organisationskommittéerna bör därför framgå att dessa frågor
skall uppmärksammas.


Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi23 (c)
och Fi29 (fp) i berörda delar om hyresavtalens längd bör av
riksdagen ges regeringen till känna.


Utskottet har i övrigt ingen erinran mot de allmänna
riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som här
redovisats.


Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern


I propositionen föreslås att mot bakgrund av den statliga
fastighetsförvaltningens betydande omfattning bör en
fastighetskoncern bildas. Koncernen bör bestå av ett moderbolag
och ett antal dotterbolag. Dotterbolagen bör vara uppdelade
sakområdesvis i bärkraftiga enheter. Koncernen bör kunna fungera
som en gemensam statlig fastighetskoncern, till vilken
fastigheter från skilda statliga verksamhetsområden successivt
kan överföras. Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av
svenska staten. Moderbolaget äger i sin tur aktierna i
dotterbolagen. Statens ägande i dotterbolagen blir således
indirekt. Riksdagen bör som den yttersta företrädaren för staten
ha möjlighet till inflytande i avgörande frågor. Därför bör
t.ex. en eventuell avyttring av aktier -- eller annan förändring
av statens ägarandel -- i moderbolaget underställas riksdagens
prövning. Moderbolaget bör inledningsvis äga samtliga aktier i
koncernens dotterbolag. Efter det att koncernen bildats bör
moderbolaget -- utan riksdagens och regeringens prövning --
fritt få avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i
dotterbolagen, eller på annat sätt få förändra sin ägarandel i
dessa.


Dotterbolagen föreslås bli fyra till antalet. Ett av
dotterbolagen bör förvalta främst s.k. placeringsfastigheter,
dvs. generellt användbara fastigheter främst avsedda för
kontorsändamål. Fastigheter som upplåts till universitet och
högskolor utgör en betydande del av det statliga
fastighetsbeståndet. Med hänsyn till dessa fastigheters särart
bör dessa samlas i ett särskilt dotterbolag. Övriga s.k.
ändamålsfastigheter bör föras över till ett tredje dotterbolag.
Om en ytterligare uppdelning på bolag senare skulle visa sig
ändamålsenlig bör en utgångspunkt vara att detta skall ske
sakområdesvis. I koncernen bör en uppdelning göras mellan
ägandet av fastigheterna resp. den tekniska förvaltningen av
fastigheterna. Ett dotterbolag bör därför bildas för att sälja
tekniska förvaltningstjänster till de fastighetsägande bolagen i
koncernen.


Moderbolaget i fastighetskoncernen bör i enlighet med
förslaget i propositionen formellt vara bildat och etablerat
senast den 1 juli 1992. Av praktiska skäl torde överföringen av
verksamheten komma att behöva ske stegvis. Hela ombildningen bör
dock i huvudsak vara avslutad den 31 december 1992.


Den kritik som i motion Fi25 (s) riktas mot denna
bolagsbildning har tidigare i betänkandet behandlats i avsnittet
om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen.


I ytterligare tre motioner tas frågor upp som anknyter till
hur den nya förvaltningen av statens fastigheter skall
organiseras. I samtliga tre motioner är det problem rörande
universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning som
behandlas.


I motion Fi23, yrkande 1, av Elving Andersson och Rune
Thorén (c) bejakas de grundläggande principer för den statliga
fastighetsförvaltningen som föreslås i propositionen.
Motionärerna är dock kritiska mot att universitets- och
högskolefastigheterna skulle överföras till ett enda
dotterbolag, vilket de menar är en alltför centralistisk modell.
Det skulle vara bättre att bilda regionala bolag, vilket skulle
ge utrymme för ett närmare samarbete mellan resp. högskoleenhet
och fastighetsbolaget. Dotterbolagens rätt att avyttra
fastigheter måste enligt motionärerna knytas till
förutsättningen att samförstånd uppnåtts med de berörda
lokalutnyttjarna, så att inte verksamheten där skadas.


I motion Fi26 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) föreslås
att riksdagen skall avslå propositionen. Motionärerna anser att
ändamålet med högskolefastigheterna -- att tjäna forskning och
utbildning -- skjutits i bakgrunden till förmån för det
kortsiktiga lönsamhetsperspektivet och att propositionen över
huvud taget inte berör frågan hur avkastningskravet på bolaget
skall kunna förenas med fastigheternas ändamål. Motionärerna
påpekar att statsmakternas strävan de senaste åren gått ut på
att öka friheten och stärka kreativiteten i högskolesystemet och
anser att de aktuella förslagen går i motsatt riktning. De
ifrågasätter hur den föreslagna överföringen av universitets-
och högskolefastigheterna till ett dotterbolag inom den statliga
fastighetskoncernen går ihop med regeringens deklarerade avsikt
att skapa mer autonoma universitet och högskolor som skall vara
enskilda juridiska rättssubjekt. En så genomgripande förändring
som den i propositionen föreslagna av universitetens och
högskolornas verksamhet bör, heter det i motionen, inte
behandlas oberoende av forskningspolitiken i övrigt och utan att
berörda universitet och högskolor får tillfälle att yttra sig
över förslagen.


I motion Fi29 av Margitta Edgren m.fl. (fp) framförs
synpunkter om ökad frihet och ansvar för högskoleenheterna.
Motionärerna hävdar att friheten för dessa att söka andra
hyresvärdar än det nya bolaget är illusorisk.


Utbildningsutskottet understryker med anledning av dessa
motioner i det tidigare nämnda yttrandet (UbU2y) att det är
viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans område
organiseras på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart
och ger utrymme för självständigt agerande från
högskoleenheternas sida. Mot bakgrund av den strävan efter ökad
frihet och autonomi för högskoleenheterna, som riksdagen bejakat
(prop. 1990/91:150 del II, UbU21, rskr. 389) finns det anledning
att pröva, om det är nödvändigt att för högskolefastigheternas
del skilja fastighetsförvaltningen från brukandet av lokalerna.
Frågan hur en, enligt regeringens förslag, förändrad
fastighetsförvaltning skulle påverka verksamheten, dvs.
forskning och utbildning samt förslagens konsekvenser för de
framtida behoven av anslag till utbildning och forskning behöver
ytterligare belysas.


Som utbildningsutskottet ser det bör riksdagen begära att
regeringen återkommer med redovisning på dessa punkter innan
slutlig ställning tas till bolagisering av statens fastigheter
på universitets- och högskoleområdet.


Finansutskottet är av samma uppfattning som
utbildningsutskottet att här behandlade frågor ingående bör
analyseras innan slutlig ställning tas till en ny organisation
av statens fastighetsförvaltning på universitetens och
högskolornas område. Finansutskottet anser emellertid att det
skulle vara olyckligt om en ändring av den nuvarande
organisationen av universitetens och högskolornas
fastighetsförvaltning skulle dra ut på tiden på grund av krav på
ytterligare utredningar. Finansutskottet vill samtidigt erinra
om att avsikten med förslaget i propositionen är att i betydande
utsträckning öka universitetens och högskolornas bestämmanderätt
i lokalförsörjningsfrågor. Finansutskottet föreslår därför att
riksdagen gör ett uttalande med den innebörden att i de direktiv
till de organisationskommittéer som regeringen ämnar tillsätta
skall de frågor som här tagits upp i utbildningsutskottets
yttrande beaktas.


I utbildningsutskottets yttrande tas även frågor upp rörande
ägandebilden när det gäller mark och fastigheter som brukas av
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Enligt uppgift från SLU
finns det jordbruksfastigheter som finns uppförda både på
domänverkets fond och på byggnadsstyrelsens fastighetsfond,
samtidigt som SLU själv har andel i den fasta egendomen i form
av egna investeringar i byggnader, markanläggningar,
skogsplanteringar m.m. Det är enligt utbildningsutskottets
uppfattning angeläget att dessa förhållanden klarläggs, innan
överföring av de berörda fastigheterna sker till de bolag som
bildas enligt förslagen i proposition 44 och den aviserade
propositionen om bolagisering av domänverket. Även i detta fall
är det viktigt att fastighetsförvaltningen organiseras på ett
sätt som står i samklang med fastigheternas ändamål att tjäna
forskningen och utbildningen vid SLU.


Finansutskottet förutsätter att dessa frågor tas upp till
behandling i organisationskommittéerna.


Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi23 (c)
yrkande 1, Fi26 (s) i berörd del och Fi29 (fp) i berörd del bör
av riksdagen som sin mening ges regeringen till känna.


Med hänsynstagande till vad utskottet anfört om universitetens
och högskolornas fastighetsförvaltning godkänner utskottet i
övrigt att huvuddelen av byggnadsstyrelsens
förvaltningsverksamhet, i enlighet med vad som föreslås i
propositionen, förs över till den föreslagna
fastighetskoncernen.


Utskottet har heller ingen erinran mot de i propositionen
angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i
moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella
ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget.


I propositionen begär regeringen två bemyndiganden av
riksdagen.


Det första avser ett bemyndigande att genom apportförfarande
föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av
byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern. Det andra
bemyndigandet innebär att regeringen bör få besluta om de
åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.


Utskottet har inget att erinra mot dessa förslag till
bemyndiganden.


I propositionen föreslås också att ansvaret för återbetalning
av byggnadsstyrelsens investeringslån och riksgäldslån, som
belöper på verksamhet som skall överföras till aktiebolag, bör
övertas av bolagen. Återbetalning bör, enligt föredraganden, ske
vid tidpunkt som regeringen bedömer som lämplig och ersättas med
motsvarande lån som upptas på kapitalmarknaden. En återbetalning
av byggnadsstyrelsens nuvarande lån bör inte påverka
statsbudgeten utan bör i stället användas för att reducera
statsskulden.


Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen
föreslagna hanteringen av byggnadsstyrelsens nuvarande samlade
lånestock.


En ny stabs- och servicemyndighet


I propositionen föreslås att en stabsfunktion bör inrättas,
som efter uppdrag förser regeringen med underlag för bedömning
av myndigheternas resursanspråk såvitt avser lokalförsörjning,
bistår regeringen med utredningar i lokalförsörjningsärenden
samt svarar för viss byggadministrativ kompetens och för vissa
förhandlingsuppgifter. Vidare föreslås att en servicefunktion
bör inrättas som kan tillhandahålla myndigheter tjänster inom
lokalförsörjningsområdet och det byggadministrativa området.


Regeringens behov av stabsfunktioner och myndigheternas behov
av service i lokalförsörjningsfrågor bör, enligt föredraganden,
ges en samlad organisatorisk lösning. I propositionen förordas
att en statlig myndighet får i uppdrag att svara för dessa
uppgifter. På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom
fastighets- och byggområdet föreslås att den nya stabs- och
servicemyndigheten bör skapas genom ombildning av delar av
nuvarande byggnadsstyrelsen.


För förvaltning av fastigheter som av olika skäl inte bör ingå
i den föreslagna fastighetskoncernen föreslås i propositionen
att en särskild förvaltningsmyndighet inrättas. Utskottet
återkommer senare i betänkandet till de uppgifter som skall
åläggas denna myndighet.


I motion Fi25 (s) yrkandena 3 och 4 anförs att förslaget
att inrätta en myndighet för vad man kallar stabs- och
servicefrågor och en ny statlig förvaltningsmyndighet innebär en
onödig splittring av byggnadsstyrelsens nuvarande resurser.
Motiven för att inte bolagisera hela det statliga
fastighetsbeståndet ser motionärerna som väl underbyggda.
Däremot ifrågasätts om en ny myndighet behöver bildas för
förvaltning av dessa fastigheter. Riksdagen beslutade redan med
anledning av kompletteringspropositionen i våras att
byggnadsstyrelsen skulle leva vidare. Enligt motionärerna kan en
samlad myndighet mycket väl förvalta de icke bolagiserbara
fastigheterna och sköta de uppgifter som i propositionen ålagts
den föreslagna stabs- och servicemyndigheten.


Utskottet delar inte de synpunkter som framförs i motionen vad
gäller de statliga myndighetsuppgifterna inom fastighetsområdet.
Som framhålls i propositionen och i detta betänkande bör
servicefunktionen hållas skild från stabs- och
förvaltningsuppgiften. Därigenom kan stabs- och
servicemyndigheten agera utan bindningar till ett eget
fastighetsbestånd i sitt arbete med att bistå myndigheterna vid
utvärdering av olika lokalförsörjningsalternativ.


Utskottet avstyrker mot här angiven bakgrund motion Fi25 (s)
yrkandena 3 och 4 och förordar att delar av byggnadsstyrelsen
ombildas till en stabs- och servicemyndighet i enlighet med
propositionens förslag.


Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning


Statens fasta egendom omfattar vissa fastigheter som enligt
föredraganden inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform.
Detta gäller bl.a. fastigheter för utrikesförvaltningen,
kungliga slott, donationsfastigheter och monument. Utifrån de i
propositionen och i detta betänkande angivna utgångspunkterna
att man bör skilja förvaltningen av fastigheterna från stabs-
och servicefunktionen bör en särskild myndighet inrättas, som
skall ha som uppgift att bl.a. förvalta de fastigheter som inte
bör överföras till bolag.


I propositionen framhålls att merparten av byggnadsstyrelsens
nuvarande fastighetsbestånd kommer att överföras till bolag.
Överlåtelsen omfattar ett stort antal fastigheter.


I de fall där det kan visa sig svårt att praktiskt klara av
fastighetsbildning, skyddsföreskrifter för byggnadsminnen och
liknande frågor i god tid före den 1 januari 1993 bör den nya
fastighetsförvaltande myndigheten övergångsvis kunna förvalta
dessa fastigheter. Enligt föredraganden bör det ankomma på
regeringen att närmare besluta i dessa övergångsfrågor.


I motion Fi27 av Åke Gustavsson m.fl. (s) framhålls att
det finns flera slag av fastigheter än de i propositionen
nämnda, som inte är lämpliga att bolagisera. Motionärerna anför
att nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska
Teatern och de statliga museerna bör kvarstå i statlig ägo och
förvaltas i myndighetsform. Motionärerna erinrar om att det
finns mycket små möjligheter att bedriva verksamheten i andra
lokaler, varför fastighetsägaren kommer att ha ett faktiskt
monopol på lokalförsörjningen och därmed också bestämma
villkoren för hyressättningen.


Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande (KrU2y) till
finansutskottet att det finns skäl som talar för att även andra
kulturmiljöer och objekt bör myndighetsförvaltas än de som
åsyftas i propositionen. Kulturutskottet åsyftar de fastigheter
som används och/eller byggts för sådan mycket specialiserad
kulturell verksamhet som bedrivs av nationella
kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska Teatern och de
statliga museerna. Regeringen bör därför noga överväga frågan om
huruvida även sådana fastigheter bör myndighetsförvaltas.
Resultatet av dessa överväganden får, menar kulturutskottet,
även betydelse för bedömningen av frågan om i vilka former
nybyggda lokaler för opera-, teater- och museiverksamhet skall
förvaltas. Kulturutskottet anser därför att även dessa frågor
bör övervägas vid det kommande arbetet inom
organisationskommittéerna och inom regeringskansliet.


I likhet med kulturutskottet anser finansutskottet att
riksdagen med anledning av motion Fi27 som sin mening bör ge
regeringen till känna vad som här anförts om nationella
kulturinstitutioner.


I motion Fi30 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c)
understryks att långsiktiga bevarandeintressen måste tas till
vara vid urvalet av de fastigheter som bör kvarstå i statens ägo
som ett nationellt arv. Motionärerna anser att stor omsorg måste
ägnas åt den viktiga uppgiften att ur såväl byggnadsstyrelsens
som domänverkets fastighetsbestånd avgränsa de objekt som bör
tillhöra detta nationella arv. Motionärerna anför att det är
nödvändigt att ta hänsyn till många olika aspekter vid urvalet
och exemplifierar detta med sådana objekt som Vasaslotten,
Vasaminnena i Dalarna, "rikets fästningar", vissa
landshövdingeresidens, Mora äng utanför Uppsala, Vadstena
kloster och Linnés Hammarby. I motionen tas främst upp frågan om
statens ansvar för slotten och kronomarkerna. Motionärerna
betonar att det är viktigt att de historiska helheterna
bibehålls särskilt i fråga om slottsegendomarna, där
förvaltningen av slotten och parkerna nu åvilar
byggnadsstyrelsen och förvaltningen av kronomarkerna åvilar
domänverket. Denna uppdelning av förvaltningen får, enligt
motionärerna, inte hindra att de värdefulla och historiskt
intressanta kulturmiljöer som dessa egendomar utgör i
fortsättningen hålls samman och i sin helhet behålls av staten.


Riksdagen bör enligt motionärerna som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för slotten
och kronomarkerna.


I likhet med kulturutskottet (KrU2y) ser finansutskottet det
som ytterst angeläget att, när urvalet görs av de statliga
fastigheter som skall myndighetsförvaltas -- och således inte
överföras till den nya fastighetskoncernens dotterbolag
eller till det nya aktiebolag som skall komma i domänverkets
ställe -- så måste ställningstagandet ske även utifrån
kulturpolitiska bedömningar. Enligt propositionen skall de
organisatoriska förändringarna förberedas av särskilda
organisationskommittéer. Som kulturutskottet framhåller i
sitt yttrande bör regeringen i direktiven till dessa kommittéer
betona de kulturpolitiska aspekterna. Vidare bör expertis från
kultursektorn medverka i arbetet inom dessa kommittéer.


I propositionen exemplifieras olika slag av statliga
fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform.
I likhet med kulturutskottet anser finansutskottet att urvalet
inte bör begränsas till vad som nämns i denna exemplifiering.
Det finns starka kulturpolitiska skäl för en vidgning.
Kulturutskottet, som hänvisar till det synsätt som numera
präglar kulturmiljövården, anser att sådana kulturhistoriska
miljöer som slottsegendomar med omgivande kronomarker utgör bör
hållas samman som helheter och behållas som nationellt
kulturarv. Finansutskottet delar denna uppfattning. Som
framhålls i motion Fi30 får inte det faktum att förvaltningen av
slottsanläggningar och av omgivande mark som i dag är delad
mellan byggnadsstyrelsen och domänverket medföra att de även
fortsättningsvis förvaltas åtskilda. Detta bör beaktas vid
urvalet av fastigheter som inte skall bolagiseras och vid
utarbetandet av den aviserade propositionen om bolagisering av
domänverkets fastigheter.


Finansutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion
Fi30 (fp, m, c) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om förvaltningen av slottsanläggningar med
omgivande mark samt att vad som här anförts bör ingå i
direktiven för arbetet i organisationskommittéerna.


Som framgått av det tidigare avsnittet om stabs- och
servicemyndigheten avvisas i motion Fi25 (s) yrkande 4
förslaget att inrätta en myndighet för förvaltning av statens
fastigheter.


Utskottet biträder förslaget i propositionen att inrätta en ny
statlig myndighet för fastighetsförvaltning, som skall förvalta
de fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i bolagsform.


Donationsfastigheter


Byggnadsstyrelsen sköter förvaltningen av ett antal egendomar
som donerats till svenska staten. I propositionen framhålls att,
om egendomen är testamenterad till staten med villkor att staten
inte får avhända sig egendomen är det inte möjligt att överföra
den till bolag. Förslaget i propositionen innebär att
donationsfastigheter även fortsättningsvis skall förvaltas i
myndighetsform.


I motionerna Fi23 (c), Fi26 (s) och Fi29 (fp) anförs att det
är oklart hur donationsfastigheter vid universitet och högskolor
skall behandlas fortsättningsvis. Som motionärerna ser det är
risken stor att det inte blir några donationer i framtiden om
dessa fastigheter löper risk att bolagiseras.


I det tidigare nämnda yttrandet från utbildningsutskottet
(UbU2y) framhålls att donationsfastigheternas ställning måste
klargöras innan slutlig ställning tas till bolagisering av
statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.


Finansutskottet vill med anledning av motionerna Fi23 (c),
Fi26 (s) och Fi29 (fp) vad gäller donationsfastigheter anföra
följande.


Uskottet delar motionärernas och utbildningsutskottets mening
att proposition 44 på denna punkt är något oklar. Bl.a. rubriken
till detta avsnitt i propositionen, "Vissa donationsfastigheter"
(s. 23), ger en antydan om att även donationsfastigheter i vissa
fall skulle kunna bolagiseras.


Utskottet har från finansdepartementet erfarit att avsikten är
att samtliga donationsfastigheter skall förvaltas i
myndighetsform. För att det inte i framtiden skall råda något
missförstånd angående donationsfastigheternas status
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna
Fi23 (c), yrkande 3, Fi26 (s) i berörd del och Fi29 (fp) i
berörd del gör ett uttalande med innebörden att dessa
fastigheter skall förvaltas av staten.


Försvarets uthyrningsbostäder


I motion Fi24 av Sture Ericsson m.fl. (s) framhålls att
försvarets uthyrningsbostäder positivt bidrar till försvarets
möjligheter att bistå sina anställda med deras bostadsproblem.
Enligt motionärernas uppfattning är det lämpligt att dessa
fastigheter såväl förvaltas som brukas av den lokala
myndigheten. Ett sådant avsteg från principen att skilja
förvaltandet från brukandet torde inte, menar motionärerna, få
någon negativ ekonomisk eller administrativ effekt sett i det
större sammanhanget. Motionärerna vill att denna fråga beaktas
av den pågående utredningen om totalförsvarets
ledningsorganisation och myndighetsstruktur.


I sitt yttrande (FöU1y) till finansutskottet delar
försvarsutskottet motionärernas uppfattning om vikten av att den
pågående utredningen beaktar frågan om förvaltningen av
försvarets uthyrningsbostäder. I övrigt ställer sig
försvarsutskottet bakom de i propositionen föreslagna allmänna
riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och att roll- och
ansvarsfördelning för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning
slutligt bereds i utredningen om totalförsvarets
ledningsorganisation och myndighetsstruktur.


Finansutskottet har inget att erinra mot vad försvarsutskottet
anfört och förutsätter att frågor rörande försvarets
uthyrningsbostäder behandlas i här nämnda utredning. Med
hänvisning härtill avstyrks motion Fi24 (s).


Domänverkets skogar


I motion Fi28 av Carl Olov Persson (kds) anförs att
domänverket i dag låser produktionsresurser som kan värderas i
storleksordningen 25 miljarder kronor och som enligt motionären
förräntas dåligt. En utförsäljning av domänverkets mark till
privatpersoner skulle betyda mycket för glesbygden och därvid
delvis ersätta en dyrbar glesbygdspolitik. I den analys som
kommer att föregå bolagiseringen av domänverket vill motionären
att frågan om försäljning av domänverkets mark till enskilda
utreds.


I en kommande proposition om bolagisering av domänverket, som
regeringen avser att presentera i början av år 1992, kommer de
frågor som rör domänverkets markinnehav att behandlas. Med
hänvisning härtill avstyrks motion Fi28 (kds).


Ärendets fortsatta behandling


I propositionen meddelas att regeringen inom kort avser att
utarbeta direktiv till de organisationskommittéer som erfordras
för att förbereda genomförandet av de organisatoriska
förändringar som aktualiseras vid en ändring av den statliga
fastighetsförvaltningen.


Utskottet har i betänkandet i fyra tillkännagivanden rörande
fastighetsförvaltningen inom universitets- och högskoleområdet
och inom kultursektorn pekat på frågor som måste klarläggas vid
en ändring av den nuvarande fastighetsförvaltningen.
Utskottet anser att dessa frågor är av stor vikt.


Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma till riksdagen med
nytt förslag baserat på organisationskommittéernas överväganden.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande riktlinjer för statens fastighetsförvaltning
och lokalförsörjning
att riksdagen med avslag på motion
1991/92:Fi25 yrkandena 1, 2 och 5 samt med anledning av
motionerna
1991/92:Fi23 yrkande 2 och
1991/92:Fi29 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1991/92:44
yrkande 1 samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om universitetens och högskolornas hyresavtal,


res. 1 (s)
men. (v) - delvis


2. beträffande ombildning av delar av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:44 yrkande
4 och motionerna
1991/92:Fi23 yrkande 1,
1991/92:Fi26 i denna del och
1991/92:Fi29 i denna del
godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens
förvaltningsverksamhet förs över till fastighetskoncernen
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning,




3. beträffande riktlinjer om storleken på statens andel av
aktierna i moderbolaget m.m.
att riksdagen godkänner de i proposition 1991/92:44 yrkande 6
angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i
moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella
ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget,


4. beträffande bemyndigande att föra över fastighetsbestånd
till en fastighetskoncern
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44
yrkande 3 bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra
över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av
byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern,


5. beträffande bemyndigande angående genomförande av
bolagsbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44
yrkande 5 bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som
är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,


6. beträffande återbetalning av byggnadsstyrelsens nuvarande
lån
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44
yrkande 9 godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd
av återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs
en ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall
överföras till riksgäldskontoret i syfte att  minska
statsskulden,


7. beträffande en ny stabs- och servicemyndighet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44
yrkande 2 och med avslag på motion
1991/92:Fi25 yrkandena 3 och 4 i denna del godkänner att
delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och
servicemyndighet,


res. 2 (s)
men. (v) - delvis


8. beträffande ny statlig myndighet för
fastighetsförvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:44
yrkande 7 och med avslag på motion
1991/92:Fi25 yrkande 4 i denna del godkänner att regeringen
inrättar en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning,


res. 3 (s)
men. (v) - delvis


9. beträffande urval av fastigheter som skall överföras till
den nya fastighetsförvaltande myndigheten
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:44 yrkande
8 och motionerna
1991/92:Fi27 och
1991/92:Fi30
godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade
fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i
bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande
myndigheten samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört dels om förvaltningen av nationella
kulturinstitutioner, dels om statens ansvar för slotten och
kronomarkerna,


10. beträffande donationsfastigheter
att riksdagen med anledning av motionerna
1991/92:Fi23 yrkande 3,
1991/92:Fi26 i denna del och
1991/92:Fi29 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


11. beträffande försvarets uthyrningsbostäder
att riksdagen avslår motion
1991/92:Fi24,


12. beträffande domänverkets skogar
att riksdagen avslår motion
1991/92:Fi28,


13. beträffande ärendets fortsatta behandling


att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ärendets fortsatta behandling.




Stockholm den 5 december 1991


På finansutskottets vägnar


Per-Ola Eriksson


 I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan
Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom
Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G
Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Olle
Schmidt (fp) och Karin Starrin (c).


Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Reservationer
1. Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning (mom. 1)


Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "När det" och på s.7 slutar med "som ägare" bort
utgå.


dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och 5" bort ha
följande lydelse:


Utskottet vill med anledning av propositionen och motion Fi25
(s) yrkandena 1, 2 och 5 anföra följande.


Riksdagen fattade redan i våras ett principiellt beslut om en
ändrad organisation av statens fastighetsförvaltning. I beslutet
ingick att en arbetsgrupp inom regeringskansliet skulle
tillsättas för att förbereda en proposition. Dess egentliga
arbete påbörjades först efter sommaren. Det är därför helt
naturligt -- särskilt med tanke på regeringsskiftet -- att
beredningen av ärendet varit forcerad. Bl.a. har ju ingen remiss
till berörda myndigheter hunnits med.


Trots tidsbristen har arbetsgruppen presenterat ett mycket
intressant resultat särskilt beträffande värderingen av det
statliga fastighetsbeståndet. Den inventering som gjorts av
oberoende värderingsinstitut visar att även i dagens vikande
fastighetsmarknad betingar statens fastigheter ett betydande
värde. Fastigheterna är i allmänhet väl belägna och har ofta
tillkommit under gynnsamma ekonomiska förhållanden. Det är
därför troligt att de också för framtiden utgör en mycket god
kapitalplacering genom den värdetillväxt som kan påräknas.


Beträffande placeringsfastigheterna, värda 23 miljarder
kronor, anser regeringen att det inte är nödvändigt att staten
äger sådana fastigheter. Utskottet tolkar detta som en
inriktning mot privatisering även om regeringen gör en
reservation för att utförsäljningen skall ske på affärsmässiga
grunder. En sådan inriktning kan utskottet ej godta. Tvärtom
bör, vilket utskottet starkt vill betona, staten värna om sitt
under många år uppbyggda fastighetskapital. I det bolag som
avses bli bildat för placeringsfastigheter kan andra ägare
inbjudas men staten bör alltid äga majoriteten av aktierna.


Det vore också enligt utskottets uppfattning direkt olämpligt
om staten i det läge som nu råder på fastighets- och
finansmarknaden skulle öppna för ett stort utbud av statliga
fastigheter på marknaden. Det skulle ytterligare fördjupa
fastighetskrisen.


När det gäller ändamålsfastigheter som egentligen inte medger
något alternativt utnyttjande uttalar regeringen ingen särskild
uppfattning i ägarfrågan. Inte heller är argumenten helt
övertygande för en bolagisering av dessa fastigheter. Men om det
ändå skall ske har utskottet förstått att det närmast är utifrån
perspektivet att så stor del som möjligt av det samlade
fastighetsbeståndet skall bolagiseras.


Om nu placeringsfastigheterna successivt skall utbjudas till
försäljning blir endast ändamålsfastigheterna kvar. Man kan då
fråga sig vad man egentligen har vunnit i fråga om en
effektivare fastighetsförvaltning med anpassning till marknaden
när ändamålsfastigheterna knappast har någon alternativ marknad.
Utskottet drar av detta slutsatsen att den struktur för en
statlig fastighetskoncern som regeringen föreslår måste
ifrågasättas.


Att privatisera ändamålsfastigheterna vore ur statens synpunkt
som utskottet ser det än värre. De är mycket nära knutna till
brukaren som i realiteten saknar alternativ. Det ger hyresvärden
ett starkt övertag i kommande hyresförhandlingar.


Även vissa placeringsfastigheter är av en sådan karaktär att
det knappast kan bli tal om försäljning. Regeringskvarteren är
ett sådant exempel.


Mot denna bakgrund kan inte utskottet se det rationella i att
från lönsamhetssynpunkt sälja ut statens fastighetsinnehav. Vid
en försäljning avhänder sig staten all framtida avkastning av
fastigheterna. Den intäkt staten får genom försäljningen torde
inte motsvara värdet av denna långsiktiga avkastning.


Med utgångspunkt från den kritik som utskottet här riktat mot
propositionens förslag till en genomgripande förändring av den
statliga fastighetsförvaltningen, drar utskottet slutsatsen att
propositionen tvingats fram under alltför stor tidspress av skäl
som utskottet inte är informerat om. Utskottet ser det som
mycket betänkligt om en myndighet som byggnadsstyrelsen, som
förvaltar en stor del av statens förmögenhet, skall upphöra utan
att ett väl genomtänkt alternativ föreligger.


Mot den bakgrunden föreslår utskottet att en
organisationskommitté tillsätts med uppgift att upprätta ett
detaljerat förslag till en omorganisation av förvaltningen av
statens fastigheter. Regeringen får därefter återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag.


Utskottet kan mot här angiven bakgrund sålunda inte ställa sig
bakom de riktlinjer som redovisas i propositionen.
Utgångspunkten för ett omarbetat förslag bör i stället vara att
större delen av byggnadsstyrelsens fastigheter -- dvs. både
placerings- och ändamålsfastigheter -- förs över till ett av
staten helägt bolag. Vidare bör den nuvarande byggnadsstyrelsen
ombildas till en stabs- och servicemyndighet som också skall
förvalta de fastigheter som inte lämpar sig för bolagisering.


Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi25 (s)
yrkandena 1, 2 och 5.


dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:


1. beträffande riktlinjer för statens fastighetsförvaltning
och lokalförsörjning
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi23
yrkande 2 och 1991/92:Fi29 i denna del samt med avslag på
proposition 1991/92:44 yrkande 1 godkänner vad som anförts i
motion 1991/92:Fi25 yrkandena 1, 2 och 5 och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,




2. En ny stabs- och servicemyndighet (mom. 7)


Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "propositionens
förslag" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi25 (s)
att de uppgifter som enligt propositionen skall utföras dels av
en stabs- och servicemyndighet, dels av en förvaltningsmyndighet
mycket väl kan utföras av en enda myndighet.


Utskottet tillstyrker motion Fi25 (s) yrkandena 3 och 4 i här
berörd del.


dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:


7. beträffande en ny stabs- och servicemyndighet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi25 yrkandena 3
och 4 i denna del och med avslag på proposition 1991/92:44
yrkande 2 beslutar att den nuvarande byggnadsstyrelsen ombildas
till en stabs- och servicemyndighet,


3. Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning (mom. 8)


Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som
börjar med "Som framgått" och slutar med "i bolagsform" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi25 (s)
att någon särskild myndighet för fastighetsförvaltning inte bör
inrättas. De fastigheter som utskottet behandlat i detta avsnitt
bör tillföras den s.k. stabs- och servicemyndigheten.


Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi25 (s) yrkande
4 i här berörd del.


dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:


8. beträffande ny statlig myndighet för
fastighetsförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi25 yrkande 4 i
denna del och med avslag på proposition 1991/92:44 yrkande 7
beslutar att förvaltningen av rikshistoriska fastigheter skall
ingå i stabs- och servicemyndighetens uppgift,




Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Lars-Ove Hagberg (v) anför:


Jag instämmer i de reservationer som fogats till betänkandet
av de socialdemokratiska företrädarna i utskottet.




Försvarsutskottets yttrande


1991/92:FöU1y


Bilaga 1
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m.


Till finansutskottet


Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda
försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1991/92:44 om den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m. samt den med anledning
härav avgivna motionen 1991/92:Fi24.


Bakgrund


Propositionen


I proposition 1991/92:44 föreslår chefen för
finansdepartementet, som samrått med chefen för
försvarsdepartementet, att de i propositionen angivna
riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen
skall tillämpas även inom försvarsdepartementets område.
Riktlinjerna måste dock preciseras och anpassas så att de
överensstämmer med utvecklingen av ansvars- och rollfördelningen
inom försvaret.


Innebörden av detta är enligt propositionen för det första
att förvaltningen av mark, anläggningar och lokaler som upplåts
åt försvaret även fortsättningsvis skall vara skild från
brukandet. För det andra innebär det att kostnaderna för
fastighetsförvaltningen måste visas även inom
försvarsdepartementets område. Ett system bör därför införas
där kapitalkostnader beaktas och där möjlighet ges till
lånefinansiering av investeringar. För det tredje skall
fastighetsförvaltningen bedrivas i särskilda resultatenheter.
Propositionen slår vidare fast att fastigheter som inte är
specifika för försvaret skall läggas under samma förvaltning som
liknande fastigheter under byggnadsstyrelsens ansvarsområde men
att associationsformerna för den dominerande andelen fastigheter
som upplåts åt försvaret behöver övervägas ytterligare. Dessa
överväganden sägs lämpligen kunna ske i utredningen om
totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur (Fö
1991:04).


Motionen


I motion 1991/92:Fi24 (s) konstaterar motionärerna att
försvaret har ca 700 uthyrningsbostäder och att det finns ett
fortsatt behov av sådana, främst för personal som tjänstgör viss
tid på platser där det inte finns en normal hyres- och
fastighetsmarknad. Motionärerna befarar att tillämpningen av den
i propositionen angivna principen att myndigheterna inte skall
förvalta fastigheter kan få olämpliga konsekvenser för
försvarets uthyrningsbostäder. Enligt deras uppfattning vore det
därför lämpligare att ifrågavarande fastigheter såväl förvaltas
som brukas av den lokala myndigheten.


Enligt motionärerna är det viktigt att frågan om förvaltningen
av försvarets uthyrningsbostäder behandlas i den pågående
översynen av totalförsvarets ledningsorganisation och
myndighetsstruktur och att förvaltningen utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen.


Försvarsutskottet


Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande 1990/91:FöU8 (s.
42--43) att det är angeläget att få ett bättre grepp om
kostnaderna för mark, anläggningar och byggnader liksom att ta
till vara effektiviserings- och besparingsmöjligheter. Utskottet
ställde sig därför bakom regeringsförslaget i den i
betänkandet behandlade propositionen 1990/91:102 att införa
kapitalkostnader, möjligheter till lånefinansiering och
reinvestering av försäljningsintäkter. Samtidigt framhöll
utskottet vikten av en särskild granskning av möjligheterna att
få ett hanterbart system utan för mycket byråkrati. Bl.a. borde
fortifikationsförvaltningens roll klarläggas bättre.


Försvarsutskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot de
i propositionen (1991/92:44) föreslagna allmänna riktlinjerna
för fastighetsförvaltningen och att roll- och ansvarsfördelning
för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning slutligt bereds i
utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och
myndighetsstruktur.


När det gäller det i motion Fi24 (s) aktualiserade problemet
med förvaltningen av uthyrningsbostäder vill utskottet erinra om
att det i sitt nyligen avgivna betänkande 1991/92:FöU2 bl.a.
behandlade frågan om försvarets uthyrningsbostäder. Utskottet
uppgav sig därvid ha erfarit att det såväl inom det militära
försvaret som inom övrig statsförvaltning finns ett fortsatt
behov av uthyrningsbostäder och att det inom regeringskansliet
pågår en beredning i syfte att ändra 1981 års beslut att
avveckla ifrågavarande bostäder.


Med hänsyn till det som här har anförts delar
försvarsutskottet motionärernas uppfattning om vikten av att i
utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och
myndighetsstruktur beakta frågan om förvaltningen av försvarets
uthyrningsbostäder.


Stockholm den 28 november 1991


På försvarsutskottets vägnar


Arne Andersson


I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp),
Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund
(s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma
(nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s)
och Bo Frank (m).


Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Kulturutskottets yttrande


1991/92:KrU2y


Bilaga 2


Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.




Till finansutskottet


Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1991/92:44 om den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen m.m. jämte motioner, såvitt
propositionen och motionerna berör utskottets beredningsområde.


Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen
samt motionerna 1991/92:Fi27 och 1991/92:Fi30.


Utskottet


Riksdagen godkände våren 1991 riktlinjer för den statliga
lokalförsörjningen, vilka bl.a. innebar att förutsättningarna
för att driva hela eller delar av den statliga
fastighetsförvaltningen i aktiebolagsform snarast borde prövas
och att inriktningen borde vara att en bolagsbildning skulle ske
per den 1 juli 1992 (prop. 1990/91:150 bil. I:1 s. 82--91 och
95, FiU30, rskr. 386). I enlighet med detta principbeslut
föreslår regeringen i proposition 44 att riksdagen skall
godkänna i propositionen framlagda riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen (yrkande 1).


I propositionen föreslås också att riksdagen skall godkänna
att huvuddelen av det fastighetsbestånd som nu förvaltas av
byggnadsstyrelsen skall föras över till en fastighetskoncern
(yrkande 3). Den nya fastighetskoncernen föreslås bestå av ett
moderbolag och fyra dotterbolag, varav tre skall svara för
fastighetsförvaltning och ett för försäljning av teknisk
fastighetsförvaltning till de övriga tre. Till ett av de
fastighetsförvaltande dotterbolagen avses s.k.
placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara
kontorsfastigheter, överlåtas. Till ett annat skall de
fastigheter föras som upplåts till universitet och högskolor.
Det tredje dotterbolaget skall förvalta övriga s.k.
ändamålsfastigheter, dvs. sådana fastigheter som det är svårt
att använda för något annat ändamål än det de används för i dag
eller det de byggts för. Till denna kategori hör fastigheter
inom kultursektorn, t.ex. teaterbyggnader och museer.
Ändamålsfastigheter kommer att värderas enligt den s.k.
produktionskostnadsmetoden, dvs. efter en bedömning av
fastigheternas återanskaffningsvärde. I avvaktan på att en sådan
värdering gjorts kommer fastigheterna att värderas utifrån en
förräntning som motsvarar nu utgående hyror. På sikt torde de
verkliga kostnaderna komma att motivera viss uppjustering av
hyrorna. Staten måste enligt propositionen vara beredd att i
vissa fall betala den lokalhyra som marknaden kräver även för
ändamålsfastigheterna. I annat fall kommer statsbudgeten att
visa en oriktig kostnadsbild. Dotterbolagen kommer att få
besluta om förvärv eller avyttring av enskilda fastigheter.
Moderbolaget kommer att få avyttra hela eller delar av sitt
aktieinnehav i dotterbolagen.


I propositionen föreslås riksdagen vidare godkänna att den
mindre del av de statliga fastigheterna, som av historiska eller
andra skäl inte är lämplig att förvalta i bolagsform, i
fortsättningen skall förvaltas av en nyinrättad statlig
myndighet (yrkande 8). De kungliga slotten och kungliga
Djurgården bör enligt propositionen förvaltas enligt de
principer som gäller i dag. Även förvaltningen av fästen och en
del andra historiska byggnader samt monument och statyer bör ske
i myndighetsform och följa de principer som gäller i dag.


Under våren 1991 godkände riksdagen att domänverket
skall ombildas till aktiebolag och att försäljning av
domänmark skall få ske inom en ram av 950 milj.kr. (prop.
1990/91:87, NU38, rskr. 318). Därvid gjorde riksdagen ett
tillkännagivande om vikten av att mark av stort naturvårdsvärde
får ett betryggande skydd även fortsättningsvis, t.ex. genom
överföring av marken till naturvårdsfonden. Frågan om särskilt
skydd av fastigheter av intresse för kulturmiljövården
aktualiserades inte. I proposition 44 aviserar regeringen att
den skall återkomma till riksdagen i början av år 1992 med
förslag i en särskild proposition om bolagiseringen av
domänverket. Till de mera komplexa frågor som måste lösas hör de
särintressen som är kopplade till markinnehavet. Inriktningen
skall vara att produktiv skogs- och jordbruksmark skall
överlåtas till ett aktiebolag. Där en effektiv
förmögenhetsförvaltning inte bör vara enda kriteriet --
exempelvis i fråga om vissa kulturhistoriskt värdefulla objekt
av särskilt värde -- bör fastigheterna kvarstå i statlig ägo och
förvaltas av den nya förvaltningsmyndigheten. I en del fall,
anförs det, bör den del av en fastighet som berörs av
särintressen avskiljas och förvaltas av denna myndighet, medan
resterande del överlåts till aktiebolaget. I andra fall kan mark
med särintressen överlåtas till bolaget om bolaget i
överlåtelseavtalet gör sådana åtaganden att särintresset även i
framtiden kan åtnjuta ett fullgott skydd. I de fall det inte går
att säkert bedöma om en fastighet bör stanna i statens ägo eller
överlåtas till aktiebolaget bör fastigheten stanna i statlig ägo
i avvaktan på ett slutligt ställningstagande.


I två motioner väckta med anledning av proposition 44,
nämligen Fi27 (s) och Fi30 (fp, m, c), tas upp frågor som rör
statliga lokaler och statlig mark inom kultursektorn.


I båda motionerna betonas att man vid den kommande
bolagiseringen av lokaler och mark och vid urvalet av de
fastigheter som skall kvarstå i statens ägo måste utgå från
statens kulturpolitiska ansvar.


I motion Fi30 understryks att långsiktiga bevarandeintressen
måste tas till vara vid urvalet av de fastigheter som bör
kvarstå i statens ägo som ett nationellt arv. Motionärerna anser
att stor omsorg måste ägnas åt den viktiga uppgiften att ur
såväl byggnadsstyrelsens som domänverkets
fastighetsbestånd avgränsa de objekt som bör tillhöra detta
nationella arv. Motionärerna anför att det är nödvändigt att ta
hänsyn till många olika aspekter vid urvalet och exemplifierar
detta med sådana objekt som Vasaslotten, Vasaminnena i Dalarna,
"rikets fästningar", vissa landshövdingeresidens, Mora äng
utanför Uppsala, Vadstena kloster och Linnés Hammarby. I
motionen tas främst upp frågan om statens ansvar för slotten och
kronomarkerna. Motionärerna betonar att det är viktigt att de
historiska helheterna bibehålls särskilt i fråga om
slottsegendomarna, där förvaltningen av slotten och parkerna nu
åvilar byggnadsstyrelsen och förvaltningen av kronomarkerna
åvilar domänverket. Denna uppdelning av förvaltningen får enligt
motionen inte hindra att de värdefulla och historiskt
intressanta kulturmiljöer, som dessa egendomar utgör, i
fortsättningen hålls samman och i sin helhet behålls av staten.
Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om statens ansvar för slotten
och kronomarkerna.


Även i motion Fi27 framhålls att det finns flera slag av
fastigheter än de i propositionen nämnda, som inte är lämpliga
att bolagisera. Motionärerna anför att nationella
kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska teatern och de
statliga museerna bör kvarstå i statlig ägo och förvaltas i
myndighetsform. Motionärerna erinrar om att det finns mycket små
möjligheter att bedriva verksamheten i andra lokaler, varför
fastighetsägaren kommer att ha ett faktiskt monopol på
lokalförsörjningen och därmed också bestämma villkoren för
hyressättningen. Det kan i sammanhanget nämnas att motsvarande
synpunkter beträffande ändamålsfastigheter i allmänhet framförs
i en annan motion, nämligen Fi25 (s). Även i denna motion --
över vilken kulturutskottet inte yttrar sig -- konstateras att
sådana fastigheter är så nära knutna till brukaren att denne i
realiteten saknar alternativ. I motionen anförs därför att
ändamålsfastigheter inte får privatiseras.
Kulturutskottet anser, i likhet med vad som anförs i
motionerna Fi27 och Fi30, att det är mycket viktigt att
ställningstagandena i samband med genomförandet av de nya
formerna för ägande och förvaltning av statliga lokaler och
statlig mark utgår från det kulturpolitiska ansvar som staten
har. Detta kulturpolitiska ansvar avser såväl bevarandet av det
nationella kulturarvet som hänsynstagandet till att vissa
kulturverksamheter är mycket nära knutna till och beroende av de
lokaler där de finns i dag.


Det är enligt utskottets mening ytterst angeläget att, när
urvalet görs av de statliga fastigheter som skall
myndighetsförvaltas -- och således inte överföras till den nya
fastighetskoncernens dotterbolag eller till det nya aktiebolag
som skall komma i domänverkets ställe -- ställningstagandet sker
även utifrån kulturpolitiska bedömningar. Enligt propositionen
skall de organisatoriska förändringarna förberedas av särskilda
organisationskommittéer. Kulturutskottet anser att regeringen i
direktiven till dessa kommittéer bör betona de kulturpolitiska
aspekterna. Vidare bör expertis från kultursektorn medverka i
arbetet inom dessa kommittéer.


I propositionen exemplifieras olika slag av statliga
fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform.
Kulturutskottet anser att urvalet inte bör begränsas till vad
som nämns i denna exemplifiering. Det finns starka
kulturpolitiska skäl för en vidgning. Kulturutskottet, som
hänvisar till det synsätt som numera präglar kulturmiljövården,
anser att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar
med omgivande kronomarker utgör bör hållas samman som helheter
och behållas som nationellt kulturarv. Som framhålls i motion
Fi30 får inte det faktum att förvaltningen av slottsanläggningar
och av omgivande mark i dag är delad mellan byggnadsstyrelsen
och domänverket medföra att de även fortsättningsvis förvaltas
åtskilda. Detta bör beaktas vid urvalet av fastigheter som inte
skall bolagiseras och vid utarbetandet av den aviserade
propositionen om bolagisering av domänverkets fastigheter.


Kulturutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion
Fi30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om direktiv till och arbetet i organisationskommittéerna
samt om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark.


Kulturutskottet har vid sina överväganden funnit att det finns
skäl som talar för att även andra kulturmiljöer och objekt bör
myndighetsförvaltas än de som åsyftas i propositionen eller de
som kulturutskottet behandlat i det föregående. Utskottet
åsyftar de fastigheter som används och/eller byggts för sådan
mycket specialiserad kulturell verksamhet som bedrivs av
nationella kulturinstitutioner såsom Operan, Dramatiska teatern
och de statliga museerna. Regeringen bör därför noga överväga
frågan om huruvida även sådana fastigheter bör
myndighetsförvaltas. Resultatet av dessa överväganden får
betydelse även för bedömningen av frågan om i vilka former
nybyggda lokaler för opera-, teater- och museiverksamhet skall
förvaltas. Utskottet anser därför att även dessa frågor bör
övervägas vid det kommande arbetet inom
organisationskommittéerna och inom regeringskansliet.
Kulturutskottet anser att riksdagen med anledning av motion Fi27
som sin mening bör ge regeringen till känna vad kulturutskottet
anfört i denna fråga.


Stockholm den 28 november 1991


På kulturutskottets vägnar


Elisabeth Fleetwood


I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s) och Ronny Karlsson (fp).


Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.




Utbildningsutskottets yttrande


1991/92:UbU2y


Bilaga 3


Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44)




Till finansutskottet


Finansutskottet har den 21 november 1991 beslutat bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen
och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. jämte motioner
såvitt propositionen och motionerna berör utbildningsutskottets
beredningsområde.


I propositionen föreslås nya riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen. Uppgiften att förvalta statens
fastigheter skall enligt förslaget skiljas från myndigheternas
ansvar för lokalförsörjningen. I propositionen föreslås vidare
att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en efterfrågestyrd
stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skall lämna råd och stöd
till regeringen och de statliga myndigheterna i
lokalförsörjningsfrågor. Ombildningen föreslås påbörjas den 1
juli 1992.


Det föreslås vidare i propositionen att huvuddelen av
byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skall överföras till bolag
och fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn
till verksamhetens omfattning föreslås en fastighetskoncern med
ett statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag,
uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. De fastigheter
som upplåts för universitet och högskolor föreslås sammanföras
i ett sådant dotterbolag. För fastighetsdriften föreslås ett
särskilt dotterbolag.


För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedöms
olämplig att föra över till aktiebolag -- bl.a. vissa
donationsfastigheter -- föreslås att förvaltningen skall
handhas av en nybildad statlig myndighet.


Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till de tre
motioner som direkt tar upp frågor om fastigheter för statlig
utbildningsverksamhet, nämligen motionerna 1991/92:Fi23,
1991/92:Fi26 och 1991/92:Fi29.


I motion 1991/92:Fi23 (c) bejakas de grundläggande principer
för den statliga fastighetsförvaltningen som föreslås i
propositionen. Motionärerna är dock kritiska mot att
universitets- och högskolefastigheterna skulle överföras till
ett enda dotterbolag, vilket de menar är en alltför
centralistisk modell. Det skulle vara bättre att bilda
regionala bolag, vilket skulle ge utrymme för ett närmare
samarbete mellan respektive högskoleenhet och
fastighetsbolaget. Dotterbolagens rätt att avyttra fastigheter
måste enligt motionärerna knytas till förutsättningen att
samförstånd uppnåtts med de berörda lokalutnyttjarna, så att
inte verksamheten där skadas (yrkande 1). Vidare bör enligt
motionärerna universitetens donationsfastigheter undantas från
bolagiseringen och även fortsättningsvis kunna ägas och
förvaltas av respektive högskoleenhet (yrkande 3). I motion
1991/92:Fi26 (s) föreslås att riksdagen skall avslå
propositionen. Motionärerna anser att ändamålet med
högskolefastigheterna -- att tjäna forskning och utbildning --
skjutits i bakgrunden till förmån för det kortsiktiga
lönsamhetsperspektivet och att propositionen över huvud taget
inte berör frågan hur avkastningskravet på bolaget skall kunna
förenas med fastigheternas ändamål. Vidare hävdas i motionen
att det i framtiden kan bli mycket svårt att motivera
donationer till fastigheter då dessa skall ägas av det nya
bolaget. Motionärerna påpekar att statsmakternas strävan de
senaste åren gått ut på att öka friheten och stärka
kreativiteten i högskolesystemet och anser att de aktuella
förslagen går i motsatt riktning. De ifrågasätter hur den
föreslagna överföringen av universitets- och
högskolefastigheterna till ett dotterbolag inom den statliga
fastighetskoncernen går ihop med regeringens deklarerade avsikt
att skapa mer autonoma universitet och högskolor som skall vara
enskilda juridiska rättssubjekt. En så genomgripande förändring
som den i propositionen föreslagna av universitetens och
högskolornas verksamhet bör, heter det i motionen, inte
behandlas oberoende av forskningspolitiken i övrigt och utan
att berörda universitet och högskolor får tillfälle att yttra
sig över förslagen. I motion 1991/92:Fi29 (fp) slutligen
framförs liknande synpunkter om ökad frihet och ansvar för
högskoleenheterna. Motionärerna påtalar att friheten för dessa
att söka andra hyresvärdar än det nya bolaget är illusorisk. De
anser också att det i propositionen är oklart hur
donationsfastigheter vid universitet och högskolor skall
behandlas och att det knappast kommer att bli några donationer
i framtiden, om dessa fastigheter också skall överföras till
det nya bolaget.


Utbildningsutskottet vill med anledning av propositionen och
motionerna anföra följande.


En större frihet och autonomi för universitet och högskolor
måste eftersträvas. Det är viktigt att fastighetsförvaltningen
på högskolans område organiseras på ett sätt som tar hänsyn
till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt
agerande från högskoleenheternas sida. De bör t.ex. ges
möjlighet att själva svara för fastighetsdriften och därvid
vara fria att köpa tjänster på marknaden var de finner bäst,
samt även att äga vissa fastigheter. Frågan hur en enligt
regeringens förslag förändrad fastighetsförvaltning skulle
påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning, samt
förslagens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till
utbildning och forskning behöver ytterligare belysas. När det
gäller donationsfastigheter är det oklart vilka sådana som
skulle komma att övertas av fastighetsbolaget för
högskolefastigheter, och hur den föreslagna ordningen skulle
inverka på potentiella donatorers vilja att i framtiden donera
fastigheter eller investeringsmedel för fastigheter för
högskoleändamål. Riksdagen bör enligt utbildningsutskottets
mening begära att regeringen återkommer med redovisning på
dessa punkter innan slutlig ställning tas till bolagisering av
statens fastigheter på universitets- och högskoleområdet.


I propositionen redovisas även vad de av riksdagen beslutade
nya riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen (prop.
1990/91:150 bil. I:1, bet. FiU30, rskr. 386) enligt regeringens
mening kommer att innebära för myndigheternas ansvar och
befogenheter på detta område. Bl.a. sägs att myndigheterna, som
själva skall svara för sin lokalförsörjning, skall kunna träffa
hyresavtal med upp till sex års löptid. I de fall hyresavtal
avser längre löptid än tre år bör beslut dock alltid fattas i
samråd med den nya stabs- och servicemyndigheten.  Vid längre
löptider än sex år bör alla hyresavtal av ekonomisk betydelse
enligt propositionen prövas av regeringen. I motionerna
1991/92:Fi23 (c) yrkande 2 och 1991/92:Fi29 (fp) ifrågasätts
dessa restriktioner.


Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att
universitet och högskolor, för att verkligen kunna ta det
lokalförsörjningsansvar som den nya ordningen är avsedd att ge
dem, bör ges större utrymme att själva förhyra sina lokaler.


Utskottet har av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gjorts
uppmärksamt på att ägandebilden när det gäller mark och
fastigheter som brukas av SLU i många fall är oklar. Enligt
uppgift finns det jordbruksfastigheter som finns uppförda både
på domänverkets fond och på byggnadsstyrelsens fastighetsfond,
samtidigt som SLU själv har andel i den fasta egendomen i form
av egna investeringar i byggnader, markanläggningar,
skogsplanteringar m.m. Det är enligt utbildningsutskottets
uppfattning angeläget att dessa förhållanden klarläggs, innan
överföring av de berörda fastigheterna sker till de bolag som
bildas enligt förslagen i proposition 1991/92:44 och den
aviserade propositionen om bolagisering av domänverket. Även i
detta fall är det viktigt att fastighetsförvaltningen
organiseras på ett sätt som står i samklang med fastigheternas
ändamål att tjäna forskningen och utbildningen vid SLU.


Utbildningsutskottet anser att finansutskottet med anledning
av propositionen och motionerna 1991/92:Fi23, 1991/92:Fi26 och
1991/92:Fi29 bör föreslå riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.


Stockholm den 28 november 1991


På utbildningsutskottets vägnar


Ann-Cathrine Haglund


I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ulf Melin (m),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s) och
Lena Öhrsvik (s).


Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid ärendebehandlingen.


Avvikande mening


Ann-Cathrine Haglund (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren
(fp), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds)
och Ulf Melin (m) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med "En större" och slutar med "på
universitets- och högskoleområdet" bort ha följande lydelse:


En större frihet och autonomi för universitet och högskolor
måste eftersträvas. Det är viktigt att fastighetsförvaltningen
på högskolans område organiseras på ett sätt som tar hänsyn
till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt
agerande från högskoleenheternas sida. De bör t.ex. ges
möjlighet att själva svara för fastighetsdrift och därvid vara
fria att köpa tjänster på marknaden var de finner bäst, samt
även att äga vissa fastigheter. Frågan hur en enligt
regeringens förslag förändrad fastighetsförvaltning skulle
påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning, samt
förslagens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till
utbildning och forskning behöver ytterligare belysas. När det
gäller donationsfastigheter är det nämligen oklart vilka sådana
som skulle komma att övertas av fastighetsbolaget för
högskolefastigheter, och hur den föreslagna ordningen skulle
inverka på potentiella donatorers vilja att i framtiden donera
fastigheter eller investeringsmedel för fastigheter för
högskoleändamål. Utbildningsutskottet förutsätter att
regeringen beaktar dessa punkter innan slutlig ställning tas
till bolagisering av statens fastigheter på universitets- och
högskoleområdet.


Innehåll
Sammanfattning1
Inledning2
Propositionen2
Motionerna3
Utskottet5
Allmänt5
Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning5
Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning till en fastighetskoncern8
En ny stabs- och servicemyndighet11
Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning12
Donationsfastigheter14
Försvarets uthyrningsbostäder15
Domänverkets skogar16
Ärendets fortsatta behandling16
Hemställan16


Reservationer
1. Riktlinjer för statens fastighetsförvaltning och
lokalförsörjning (mom. 1) (s)18
2. En ny stabs- och servicemyndighet (mom. 7) (s)20
3. Ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning (mom. 8)
(s)21


Meningsyttring av suppleant (v)21


Bilagor
1. Försvarsutskottets yttrande (1991/92:FöU1y)22
2. Kulturutskottets yttrande (1991/92:KrU2y)25
3. Utbildningsutskottets yttrande (1991/92:UbU2y)30