Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om
den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i
kompletteringspropositionen del II.
Förslagen innebär att ett nytt generellt statsbidrag lämnas
till kommunerna utan styrande villkor. I samband därmed
avskaffas flera specialdestinerade bidrag,
skatteutjämningsbidraget samt det extra
skatteutjämningsbidraget. Med det nya bidragssystemet upphör
rundgången av pengar mellan stat och kommun genom att den s.k.
avräkningsskatten, den allmänna skatteutjämningsavgiften och den
särskilda skatteutjämningsavgiften (Robin Hood-skatten) slopas.
Det nya statsbidragssystemet skall användas för att jämna ut
skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.
Bidragskonstruktionen innebär dels en inkomstutjämning, dels en
kostnadsutjämning. Inkomstutjämningen innebär i princip att alla
kommuner kan få lika stor inkomst per invånare från skatt och
bidrag. När det gäller kostnadsutjämningen används under 1993
och 1994 ett i förhållande till den kommunalekonomiska
kommitténs förslag något modifierat strukturindex. En
expertgrupp skall få i uppdrag att föreslå en metod för
kostnadsutjämning som bör gälla från år 1995. I ett
tillkännagivande till regeringen föreslår utskottet att en
parlamentarisk referensgrupp skall följa expertgruppens arbete.
Utskottet tillstyrker förslaget att statsbidraget av
samhällsekonomiska skäl bör minskas med 7,5 miljarder kronor
fr.o.m. 1993. År 1993 dras 5,2 miljarder kronor in från
kommunerna och 2,3 miljarder kronor från landstingen.
Kommunerna får en övergångstid att anpassa sig till det nya
systemet. För 1993 kommer ingen kommun att få en
bidragsförändring jämfört med nuvarande regler som överstiger
1,5% av summan av skatt och bidrag. Mellan år 1993 och 1994
får bidragsförändringen maximalt uppgå till 3% av summan av
skatteinkomsterna för år 1994 och bidraget för år 1993. Till
detta kommer effekten av indragningen.
Utskottet tillstyrker principen att den tvååriga
eftersläpningen när det gäller utbetalning av
kommunalskattemedel skall tas bort. Detta kommer i hög grad att
underlätta den kommunalekonomiska planeringen. När det gäller
övergången till en ny utbetalningsordning samt frågan om
finansiell neutralisering av förslaget om minskat schablonavdrag
m.m. föreslår utskottet tillkännagivanden till regeringen.
Utskottet tillstyrker även att det tillfälliga lagreglerade
skattestoppet förlängs till att gälla även för år 1993.
De av utskottet föreslagna tillkännagivandena om ett nytt
utbetalningssystem och expertgruppens arbete sker bl.a. med
anledning av motionsyrkanden i dessa delar. Övriga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Reservationer har avgivits av företrädarna för
Socialdemokraterna. Enligt reservanterna är det en principiellt
riktig åtgärd att införa ett nytt generellt statsbidragssystem
och att slopa rundgången av pengar mellan staten och den
kommunala sektorn. Reformen bör dock genomföras i två etapper
som gör det möjligt att skapa rimliga och långsiktiga regler för
statsbidragen till kommunerna.
I den första etappen vill Socialdemokraterna att statsbidraget
för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande regler med
kvittning i princip efter den modell som föreslås i
propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat
bidragsbelopp baserat på gällande fördelning mellan kommunerna.
Samtidigt skall kommunerna ges ökad frihet att disponera dessa
resurser.
Den andra etappen vill Socialdemokraterna genomföra fr.o.m. år
1994. Ett nytt förslag till fördelningsnyckel bör utformas av en
parlamentarisk beredning. Arbetet bör bedrivas så att riksdagen
kan fatta beslut under våren 1993.
Socialdemokraterna reserverar sig vidare mot indragningen av
7,5 miljarder kronor från kommuner och landsting. En sådan
indragning är enligt reservanterna olämplig. I en reservation
motsätter man sig också att det kommunala skattestoppet
förlängs. Reservanterna framhåller att ett långvarigt
skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser littera
H Bidrag och ersättningar till kommunerna,
dels proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen)
del II Kommunal ekonomi,
dels de med anledning av proposition 1991/92:150 del II
väckta motionerna
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:Fi301, 1991/92:Fi302, 1991/92:Fi303, 1991/92:Fi304
och 1991/92:Fi305,
dels de från andra utskott överlämnade motionerna
1991/92:A813 i vad avser yrkande 3, 1991/92:Fö8, 1991/92:Jo601
i vad avser yrkande 2, 1991/92:Sk304, 1991/92:So273 i vad avser
yrkande 4 och 1991/92:T342 i vad avser yrkande 2.
Inkomna skrivelser och uppvaktningar
Skrivelser i ärendet har inkommit från Bjuvs kommun, Burlövs
kommun, Eslövs kommun, Härjedalens kommun, Jönköpings kommun,
Kävlinge kommun, Stockholms kommun, Svalövs kommun, Svedala
kommun och Säters kommun samt Svenska kommunförbundet,
Kommunförbundet Örebro län och Örebro läns SAP-distrikt.
Dessutom har företrädare för Svenska kommunförbundet,
Stockholms kommun och Kalix kommun uppvaktat utskottet eller
företrädare för utskottet med anledning av propositionens
förslag.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett övriga berörda utskott tillfälle
att avge yttrande över de förslag i propositionerna 100 bilaga
8 och 150 del II jämte motioner som rör resp. utskotts
beredningsområde.
Yttranden har avlämnats av socialutskottet (1991/92:SoU6y),
kulturutskottet (1991/92:KrU7y), utbildningsutskottet
(1991/92:UbU5y), trafikutskottet (1991/92:TU4y) och
bostadsutskottet (1991/92:BoU7y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 2--6 till betänkandet.
Regeringens lagförslag
Regeringens i proposition 150 del II framlagda lagförslag
återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
Propositionernas förslag
Proposition 100
I proposition 100 bilaga 8 (finansdepartementet) har
regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till
kommunerna (s.119--124) -- efter föredragning av statsrådet
Anne Wibble --
dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen
1. att bemyndiga regeringen att utge extra
skatteutjämningsbidrag för år 1993 i enlighet med vad i
propositionen förordats,
2. att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
23100000000kr.,
dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 879172000kr.
Proposition 150 del II Kommunal ekonomi
I proposition 150 del II (s. 1--100) har regeringen
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne
Wibble --
dels föreslagit riksdagen
1. att godkänna att statsbidragen till kommuner och
landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993
(avsnitt 4.6),
2. att godkänna inriktningen av ett nytt system för
utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdande av detta
(avsnitten 5.2 och 5.3),
3. att godkänna riktlinjerna för en finansiell neutralisering
av förslag om minskat schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4),
4. att godkänna principerna för ett nytt statsbidragssystem
(avsnitt 6.1),
5. att godkänna förslagen till avveckling av angivna
statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner (avsnitten 6.2.1
och 6.2.2),
6. att godkänna förslagen till ett nytt generellt
statsbidragssystem för kommuner (avsnitten 6.3.1--6.3.4),
7. att godkänna principerna för fördelning av statsbidrag år
1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitten
6.4.1 och 6.4.3),
8. att godkänna förslagen till avveckling av angivna
statsbidrag och avgifter i fråga om landsting (avsnitt 7.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen i övrigt anförts om
9. kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska
utvecklingen (avsnitt 4),
10. inomregional skatteutjämning och översyn av
strukturutjämningen (avsnitten 6.3.5 och 6.3.6),
11. om målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).
I proposition 150 bilaga II:1 (försvarsdepartementet) har
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel --
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i
propositionen beträffande de specialdestinerade statsbidragen
inom försvarsdepartementets område.
I proposition 150 bilaga II:2 (socialdepartementet) har
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt Westerberg
-- föreslagit
1. att riksdagen godkänner att statsbidraget till barnomsorg
slopas per den 1 januari 1993,
2. att riksdagen godkänner att statsbidraget till invandrar-
och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993,
3. att riksdagen godkänner att statsbidraget till service och
vård slopas per den 1 januari 1993,
4. att riksdagen godkänner att statsbidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993,
5. att riksdagen godkänner att statsbidraget till
bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993,
6. att riksdagen godkänner att statsbidraget till
specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per
den 1 januari 1993,
7. att riksdagen godkänner att det statsbidrag som utgör
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred
vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari
1993,
8. att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret
1992/93 anvisar ett belopp som är 2524000000kr. lägre än
vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6,
9. att riksdagen till Bidrag till service och vård för
budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är
1595200000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition
1991/92:100, bilaga 6,
10. att riksdagen till Driftskostnader för beredskapslagring
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är
3500000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition
1991/92:102, kapitel 5,
11. att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7000000kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga
6,
12. att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975000000kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga
6.
I proposition 150 bilaga II:3
(kommunikationsdepartementet) har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Mats Odell --
dels
1. återkallat förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 7 om
anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och
underhåll av statskommunvägar,
dels föreslagit
2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift
och underhåll av statskommunvägar och Byggande av
länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av
statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar
av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1
januari 1993,
3. att riksdagen till anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp
som är 112000000kr. lägre än vad som föreslagits i
proposition 1991/92:100, bilaga8.
I proposition 150 bilaga II:4 (finansdepartementet) har
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels föreslagit riksdagen att anta förslagen till
1. lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
2. lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,
3. lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år
1993,
4. lag om ändring i lagen (1987:560) om
skatteutjämningsavgift,
5. lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild
skatteutjämningsavgift,
6. lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,
dels föreslagit
7. att riksdagen godkänner att bidraget med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge bidrag med
anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i
enlighet med vad i propositionen förordats,
10. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett belopp som är 11 970 000 000 kr. lägre än
vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 8,
11. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med
anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 440 172 000 kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 8,
12. att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner
för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 19 844 500 000 kr.,
13. att riksdagen till Bidrag till förebyggande åtgärder mot
naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.,
14. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till landstingen
för budgetåret 1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 3 960 500 000 kr.,
15. att riksdagen till Bidrag med anledning av införandet av
ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.
I proposition 150 bilaga II:5 (utbildningsdepartementet)
har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel --
dels föreslagit att riksdagen antar förslaget till
1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
dels föreslagit
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att
sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt
statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av
invandrare i svenska språket slopas per den 1 januari 1993 i
enlighet med vad som tidigare redovisats,
3. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut
(1991/92:UbU10, rskr. 190) till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
21451906000kr.,
4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut
(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särskolor
m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 774978000 kr.,
5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut
(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särvux
för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 34703000kr.,
6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut
(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till undervisning av
invandrare i svenska språket under åttonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på
138 652 000 kr.,
dels
7. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om förekomsten av en särskild
parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget.
I proposition 150 bilaga II:6 (kulturdepartementet) har
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Birgit Friggebo
-- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Motionsyrkandena
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska
statsbidragen till kommuner och landsting med 7,5 miljarder
kronor fr.o.m. år 1993,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdesäkrade statsbidrag,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den kommunala verksamheten som en viktig
del av samhällets infrastruktur,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en kommunal expansion,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nej till ökad avgiftsfinansiering,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt
generellt statsbidragssystem,
14. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att lämna förslag till ett nytt behovsinriktat
generellt statsbidragssystem som kan träda i kraft 1994,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system
för utbetalning av kommunalskattemedel,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag till
kommunalskattestopp,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målstyrning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bra offentlig verksamhet.
1991/92:Fi47 av Alf Wennerfors och Kjell Nilsson (m, s) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att ändra instruktionen för
riksdagens revisorer så att revisorerna även fortsättningsvis
skall kunna granska sådana sektorer av nationellt intresse som
helt eller delvis hanteras på den kommunala nivån,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den statliga revisionen.
1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad
standard på riksfärdtjänsten.
1991/92:Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen upphäver lagen (SFS 1982:1070) om skatteutjämning i
Stockholms läns landstingskommun.
1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om insatser för bättre folkhälsa, bättre arbetsmiljö, bättre
rehabilitering och god samhällsekonomi.
1991/92:Fi75 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den särskilda expertgruppen för
översyn av strukturutjämningen bör få i uppdrag att lägga fram
förslag till ett nytt strukturkostnadsindex där glesbygdsfaktorn
får en ändrad utformning och ökad vikt och där en särskild
faktor för ö-läget ingår i indexet,
2. att riksdagen beslutar att för år 1993 införa ett särskilt
ö-faktorbidrag på 20 milj.kr. och för år 1994 på 60 milj.kr.
till Gotlands kommun utöver det statliga utjämningsbidraget i
enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Fi76 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att de kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för
utbetalning av kommunalskattemedel.
1991/92:Fi77 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att förändra övergångsreglerna enligt vad i motionen
anförts.
1991/92:Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
förutsättningarna för och innehållet i ett regelbundet
återkommande kommunalt forum som skall utgöra samtalsbas mellan
riksdagen och landets kommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vad syftet med en eventuell lagreglering
av barnomsorgen skall vara.
1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen avslår det föreslagna lagfästa skattestoppet
för kommunerna,
12. att riksdagen avslår den föreslagna indragningen av
statsbidrag till kommunerna.
1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om att statsbidragen till
kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m.
år 1993,
2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om ett nytt
system för utbetalning av kommunalskatt och ikraftträdande av
detta,
3. att riksdagen avslår riktlinjerna för en finansiell
neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m.,
4. att riksdagen godkänner principerna för och omläggningen
till ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad som anförts
i motionen,
5. att riksdagen beträffande avveckling av statsbidrag och
avgifter i fråga om kommuner godkänner vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt
statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen godkänner principerna för fördelning av
statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för år 1993 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av
angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting i enlighet
med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunernas anpassning till den
samhällsekonomiska utvecklingen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av strukturutjämningen m.m.,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målstyrning, uppföljning och utvärdering,
12. att riksdagen avslår förslaget om lag om statligt
utjämningsbidrag till kommuner,
13. att riksdagen avslår förslaget om lag om
skatteutjämningsbidrag till landsting,
14. att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av
kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,
15. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen
(1987:560) om skatteutjämningsavgift,
16. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av
lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,
17. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av
lagen (1990:609) om avräkningsskatt,
18. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om
neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
19. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge extra
skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
20. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93.
1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likvärdig service och trygghet för
handikappade.
1991/92:Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att en särskild "ö-faktor" skall vägas in vid
beräkning av statsbidrag till Öckerö kommun.
1991/92:Fi90 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att hänsyn måste tas
till vad i motionen anförts om Göteborgs kommuns extrema
problem.
1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.
1991/92:Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya
statsbidragssystemet för kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utjämningen av strukturella skillnader
mellan kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompensation till storstadskommunerna för
avräkningsskattens effekter.
1991/92:Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen i den till hösten aviserade
propositionen om möjligt bör finna en lösning på problemen med
slutskatteavräkningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av expertgruppens arbete.
1991/92:Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att det reviderade
strukturindex som skall utarbetas beaktar storstädernas
strukturellt högre kostnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avräkningsskattens effekter måste
neutraliseras för de mest drabbade kommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det felaktiga i att kvitta bort
slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år 1991.
1991/92:Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett bibehållande av statsbidraget till
kommuner och landsting.
1991/92:Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den kommunala beskattningsrätten.
1991/92:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en säkrare analys av
kommunsektorns utrymme för 1993.
1991/92:Fi303 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att hänsyn måste tas till Göteborgs kommuns extrema problem
vid de kommande besluten om kommunernas ekonomi.
1991/92:Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en statlig expertutredning
gällande kommunernas pensionsskulder m.m.
1991/92:Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och
amorteringsfriheten i det lån som Göteborg har beviljats av
riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompensation för den bristande
neutraliteten i skatteomläggningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nya statsbidragssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunal fastighetsskatt på kontor och
industrilokaler.
1991/92:A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den kommunala ekonomin.
1991/92:Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
statsbidraget till kommunerna för civil beredskap bör vara
specialdestinerat.
1991/92:Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ställa medel till förfogande inom
ramen för de särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till
kustkommunernas kostnader för strandstädning.
1991/92:Sk304 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun.
1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunernas tillämpning av statsbidraget
rörande "kompensation för merkostnader till följd av moms" SFS
1990:518 och 1154 samt förordningen 1990:1374.
1991/92:T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevarande av möjligheten till inomregional
skatteutjämning.
Proposition 150 del II
Inledning
I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen en
rad förslag till förändringar inom det kommunalekonomiska
området. I propositionen anger regeringen -- efter föredragning
av statsrådet Wibble -- bl.a. riktlinjer för finansieringen av
den kommunala ekonomin och principer för ett nytt generellt
statsbidragssystem för kommunerna.
Till propositionen har ett antal bilagor fogats (bilagorna
II:1--II:6) vari statsråden föredrar förslag till olika
lagstiftningsåtgärder och till medelsanvisning inom
vederbörandes ansvarsområde.
Utskottet gör i det följande en översiktlig presentation av
förslagen i propositionen. En närmare redovisning görs i
anslutning till behandlingen av de konkreta yrkanden som
framlagts i propositionen samt i motionerna. I betänkandet
behandlas också ett antal motionsyrkanden i kommunalekonomiska
frågor som väckts under den allmänna motionstiden.
Allmänna utgångspunkter
En allmän utgångspunkt för propositionen är den väsentliga
roll som kommunerna och landstingen har för välfärden. De svarar
för viktig tjänsteproduktion som vård, omsorg och utbildning.
Den kommunala sektorn har också en viktig samhällsekonomisk
betydelse genom sin omfattning såväl ekonomiskt som personellt.
Under de två senaste årtiondena har kommunerna och landstingen
expanderat mycket kraftigt. De har därmed stått för en stor del
av tillväxten i produktion och sysselsättning. Bristen på
konkurrens har emellertid inneburit att de tillgängliga
resurserna i många fall inte tas till vara på ett för samhället
effektivt sätt. Under de närmaste decennierna kommer situationen
att vara en annan. Den kommunala verksamheten måste därför
ställas om från expansion till konsolidering.
Enligt propositionen måste konkurrensen på det kommunala
området öka för att klara denna omställning och för att
tillgodose medborgarnas önskemål om service. Privata initiativ
måste främjas och hinder för konkurrens undanröjas. Arbetet med
att ta bort effektivitetshindrande regler måste bedrivas vidare.
Samtidigt är det av stor vikt att stärka kommuninvånarnas
ställning och öka den enskildes valfrihet.
Förslagen i propositionen bygger på kommunalekonomiska
kommitténs (Fi 1990:04) betänkande (SOU 1991:98) Kommunal
ekonomi i samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat
handlingsutrymme och samhällsekonomisk balans. I propositionen
redovisar regeringen sin syn på förhållandet mellan stat och
kommun och vad detta innebär för statens styrning och
uppföljning av den kommunala verksamheten. Vidare föreslås att
ett nytt generellt statsbidragssystem införs för kommunerna
fr.o.m. 1993 samt att en ökad generalisering görs i bidragen
till landstingen. Dessutom presenteras förslag till allmänna
riktlinjer för den kommunala ekonomin under åren 1993 till 1995.
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin
Den kommunala sektorns viktiga roll i samhällsekonomin belyses
bl.a. av att den kommunala sysselsättningen år 1990 uppgick till
27 % av det totala antalet sysselsatta och att den kommunala
konsumtionen samma år utgjorde 71 % av den totala offentliga
konsumtionen.
I propositionen slås fast att staten har ett övergripande
ansvar för att den offentliga verksamheten i vid mening
utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk
balans. Statsmakterna bör därför ange riktlinjer för
omfattningen av den skattefinansierade verksamheten i den
kommunala sektorn. Riktlinjerna bör främst gälla den totala
finansiella ramen och ta sikte på den kommunala skattesatsen och
de statliga transfereringarnas storlek. De bör omfatta en
treårsperiod och revideras årligen.
I propositionen sägs också att storleken på statens
transfereringar till kommuner och landsting bör bestämmas av hur
statsmakterna prioriterar den verksamhet som finansieras med
kommunalskatt och statsbidrag i förhållande till annan
skattefinansierad verksamhet, oavsett i vems regi den
produceras. Regeringen bedömer att statsbidragens betydelse för
den kommunala finansieringen kommer att minska i framtiden.
Kommunerna och landstingen kan i viss utsträckning finansiera
sin verksamhet med avgifter. Dessa möjligheter bör enligt
propositionen beaktas. Vid utformningen av hur avgifter tas ut
måste en bedömning av de fördelningspolitiska effekterna göras.
Vidare bör det finnas en effektiv konkurrens mellan olika
producenter. Betydelsen av en aktiv kapitalförvaltning betonas
också.
De kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar
mellan företrädare för regeringen och för kommunerna och
landstingen. Överläggningarna bör ske dels inför
ställningstagande till den finansiella ramen för de kommunala
utgifterna, dels inför förslag till reformer, besparingar,
omprioriteringar eller andra förändringar som berör den
kommunala sektorn.
Den s.k. finansieringsprincipen skall tillämpas. Denna innebär
att kommuner och landsting inte åläggs nya uppgifter utan att de
samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än
genom höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att
den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare minskas på
motsvarande sätt de statliga bidragen.
När det gäller den kommunala ekonomin för åren 1993--1995
anges i propositionen vissa riktlinjer. Dels föreslås att
statsbidragen till kommuner och landsting minskas med sammanlagt
7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 -- varav 5,2 miljarder för
kommunerna och 2,3 miljarder för landstingen --, dels att det
lagfästa skattestoppet förlängs till att omfatta även år 1993.
Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget, de gynnsamma
förutsättningar som det föreslagna nya statsbidragssystemet ger
kommunerna samt att eftersläpningen i utbetalningen av
kommunalskattemedel föreslås upphöra, bör kommuner och landsting
enligt propositionen utgå från att statsbidraget kommer att
utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.
Kommunernas och landstingens skatteinkomster
Systemet för hur staten betalar ut kommunalskattemedel till
kommuner läggs om så att utbetalningarna nästan i sin helhet
sker det år som skatten avser. Den nuvarande tvååriga
eftersläpningen tas bort. Det förbättrar kommunernas planering
genom att inkomster och utgifter kommer att budgeteras i samma
pris- och löneläge. Förändringen bör genomföras fr.o.m. år 1993.
Det nya systemet för statens utbetalning av
kommunalskattemedel bör grundas på det senast kända
skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget. Skatteunderlaget
räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av
skatteunderlaget de två efterföljande åren. Den prognosticerade
utvecklingen följs upp, och när taxeringsutfallet är känt görs
en slutreglering.
Nytt statsbidragssystem för kommunerna
Ett förslag till ett nytt generellt statsbidrag till
kommunerna lämnas i propositionen. Förslaget innebär att en stor
del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen avvecklas
fr.o.m. år 1993. Det nya statsbidraget beräknas till ca 40
miljarder kronor.
Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer
likvärdiga förutsättningar för kommunerna. Bidraget är ett
komplement till kommunernas skatteinkomster. Skillnaderna i
skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter
och effektivitet. Det nya utjämningsbidraget består
huvudsakligen av två delar: ett bidrag för utjämning av
kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå,
samt ett tillägg eller avdrag på grund av opåverkbara skillnader
i strukturella förhållanden. I avvaktan på resultatet från en
expertgrupp som skall utforma förslag till hur sådana
strukturella skillnader bäst beaktas genomförs 1993--1994 en
viss omfördelning baserad på den kommunalekonomiska kommitténs
förslag.
Den nuvarande rundgången av pengar mellan stat och kommun
upphör genom att skatteutjämningsavgifterna och
avräkningsskatten avskaffas. Detta innebär enligt propositionen
en tydligare gräns mellan det statliga och det kommunala
ansvaret samtidigt som den kommunala planeringen underlättas.
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
Ramen för det nya utjämningsbidraget utgör för år 1993 44,9
miljarder kronor. Det är de sammantagna konsekvenserna av att
avveckla ett antal specialdestinerade statsbidrag och
utjämningsbidragen samt att kvitta bort
skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten, den
mellankommunala omfördelningen till följd av äldrereformen och
kommunernas beräknade kostnader för bostadsbidrag och KBT. Från
detta belopp har därefter dragits den av samhällsekonomiska skäl
motiverade besparingen om totalt 5,2 miljarder kronor. Den
totala bidragsramen för år 1993 uppgår därmed till 39,7
miljarder kronor.
I propositionen redovisas utfallet av det föreslagna
utjämningssystemet per kommun. Med totala ramen på 39,7
miljarder kronor och med nu tillgängliga
skatteunderlagsprognoser som grund beräknas garantinivån --
dvs. den garanterade beskattningsbara inkomsten per invånare --
uppgå till 127,26% av den genomsnittliga.
Vid ett fullt genomslag av det nya bidragssystemet skulle ett
stort antal kommuner få vidkännas stora förändringar av sina
statsbidrag. Skillnaderna mellan det nya bidraget och ett
framräknat referensalternativ varierar mellan + 3500 kr. och
-5100 kr. per invånare. 172 kommuner kommer i intervallet
+ - 1000 kr. per invånare, vilket motsvarar en
inkomstminskning resp. inkomstökning på ca 5% av inkomsterna.
Enligt propositionen är det emellertid nödvändigt att
övergångsvis införa regler som innebär att effekterna av det nya
systemet begränsas. Därför föreslås att ingen kommun år 1993
till följd av det nya statsbidragssystemet skall vinna eller
förlora bidrag överstigande 1,5% av kommunens beräknade
inkomster av skatt och bidrag enligt referensalternativet. För
år 1994 får skillnaden mellan bidraget och utbetalade
utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst 3% av summan av
skatteinkomsterna år 1994 och utbetalat utjämningsbidrag år
1993.
Förändringar för landstingen
När det gäller landstingen begränsar sig förslagen avseende
bidragssystemet till sådana förändringar som krävs för att skapa
en enkelriktad ström av pengar från staten till landstingen.
Således föreslås att avräkningsskatten skall avskaffas fr.o.m.
år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994. För år
1993 skall utjämningsavgiften för landstingen sänkas till 0,40
kr. per skattekrona.
Sex specialdestinerade statsbidrag till landstingen föreslås
bli avvecklade. Motsvarande belopp förs över till utgiftsramen
för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Det nuvarande
skatteutjämningsbidraget till landstingen bibehålls i princip.
Målstyrning, uppföljning och utvärdering
I propositionen understryks att de åtaganden som statsmakterna
anser att kommunerna och landstingen har gentemot sina invånare
bör läggas fast i lag eller regleras med stöd av lag. Mer
specifika mål bör formuleras som är möjliga att konkret följa
upp och utvärdera.
Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör i huvudsak
omfatta det ansvar som man från statligt håll har lagt på
kommunerna och landstingen. Uppföljningen bör avse resultaten av
verksamheten och inte metoderna att uppnå resultaten.
Proposition hösten 1992
Regeringen återkommer med förslag till riksdagen på vissa
områden där ytterligare överväganden krävs. Det gäller bl.a.
lagförslag med anledning av att ett nytt system för utbetalning
av kommunalskattemedel skall införas och förslag om hur
slutavräkningens storlek avseende kommunalskattemedel år 1991
skall bestämmas.
Partimotionerna
Socialdemokraternas partimotion Fi84
Kommunerna i en ny tid
Enligt den socialdemokratiska partimotionen Fi84 är det
väsentligt att värna om och utveckla den kommunala
självstyrelsen. En viktig strävan måste därför vara att slå vakt
om beskattningsrätten. Det är också viktigt att kommunerna i
fortsättningen inte åläggs nya uppgifter utan att
finansieringsmöjligheterna har klarlagts. Ett system med fasta
och rationella spelregler för kommunerna måste läggas fast.
Staten bör ge den nödvändiga friheten till omprövningar och
effektiviseringar. I stället för att styra med detaljerade
regler måste resultaten sättas i förgrunden. Ett intensivt
förnyelsearbete pågår inom hela den kommunala sektorn.
Förändrade statsbidragsregler och minskad statlig styrning har
redan gett helt nya möjligheter.
Utrymmet för en expansion av den samlade kommunala
verksamheten är begränsat. Den konkurrensutsatta delen av
ekonomin kommer under 1990-talet att behöva ta i anspråk
omfattande delar av de resurser som står till buds för en
expansion.
Enligt motionen skall staten inte lägga på kommunerna nya
eller ändrade uppgifter utan att ha analyserat de ekonomiska
konsekvenserna. Kommunerna måste även fortsättningsvis ha en
betydande frihet att själva bestämma över användningen av sina
resurser. Finansieringsutrymmet för ny verksamhet och
kvalitetsförbättringar måste i första hand åstadkommas genom
omfördelning av resurser, effektiviseringar och därvid inte
minst förbättringar av produktiviteten. Ett viktigt led i detta
är att utveckla smidiga och effektiva former för måluppföljning
och utvärdering av verksamheten.
Kommunernas ekonomi -- vissa principer
Motionärerna konstaterar att utrymmet för en real ökning i den
kommunala sektorn är begränsat. Det är emellertid inte som
regeringen föreslår lämpligt att sätta ett generellt stopp för
en expansion. De ökade behoven av service för barn och äldre kan
inte finansieras enbart med effektiviseringar. En måttlig
expansion måste accepteras om inte servicen skall reduceras.
Regeringen vill strama åt ekonomin för den kommunala sektorn
mitt i den pågående lågkonjunkturen. Ett sådant totalt
expansionsstopp för den kommunala verksamheten skulle innebära
en ytterligare försvagad efterfrågan med negativa effekter på
serviceutbud och sysselsättning.
Enligt motionen skall skattefinansiering även i fortsättningen
vara den huvudsakliga grunden för den kommunala verksamheten.
Ökade avgifter ger endast marginella tillskott till de kommunala
inkomsterna men innebär att medborgare med små inkomster får
svårt att efterfråga viktiga sociala och andra tjänster.
Övergångsregler och fördelningsnycklar för statsbidragen måste
utformas så att stor hänsyn tas till utfallet av skattereformen
för de enskilda kommunerna och landstingen. Den för staten och
kommunerna positiva omläggningen av statsbidragssystemet får
inte äventyras genom oövertänkta sparkrav på kommunerna.
Regeringens politik kan också leda till kraftiga
avgiftshöjningar som kan påverka den låga inflationstakt som har
uppnåtts.
Utbetalning av skatt
I motionen sägs att förslaget om en snabbare utbetalning av
kommunalskatt är bra och att reformen bör genomföras. Samtidigt
understryks kraftigt att omläggningen skall vara budgetmässigt
neutral såväl mellan stat och kommun som på kommunnivå.
Ett samlat statsbidrag
Motionärerna säger ja till principen om ett samlat
statsbidrag, men underkänner den fördelningsnyckel och det
direkta genomförande som regeringen föreslår. Reformen bör i
stället genomföras i två steg. En ny fördelningsnyckel måste
arbetas fram och detta bör ske under medverkan av en
parlamentarisk kommitté.
Som övergångsregler föreslås bl.a. att statsbidraget i
huvudsak beräknas efter nuvarande regler och utbetalas efter
kvittning i princip enligt den modell som föreslås i
propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat
bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den friare
användning som propositionen föreslår, men med andra
övergångsregler.
Indragningen av resurser och skattestopp
Motionärerna säger nej till den föreslagna indragningen från
den kommunala sektorn av 7,5 miljarder kronor fr.o.m. 1993. Den
skulle direkt skada möjligheterna att erbjuda en god kommunal
service. Den framtida statsbidragsnivån bör bli föremål för
överläggningar mellan regeringen och de båda kommunförbunden.
Motionärerna säger också nej till ett fortsatt skattestopp för
kommunerna och landstingen. Ett lagstadgat skattestopp är ett
allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant
bör tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett
skattestopp komplicerar även finansieringslösningar som bygger
på framtida skatteväxlingar.
Ny demokratis partimotion Fi42
I Ny demokratis partimotion Fi42 framhålls att partiet i allt
väsentligt delar regeringens synpunkter på förslagen om den
kommunala ekonomin. Det är enligt motionärerna bra att
kommunerna får statsbidragen utan öronmärkning och att
utjämningen sker på rätt sätt.
Samtidigt pekar man på att det är svårt att överblicka
konsekvenserna av de omfattande åtgärder som föreslås. Därför
blir uppföljningen avgörande för ett bra resultat.
Vänsterpartiets partimotion Fi44
Allmänna utgångspunkter
Vänsterpartiet behandlar de kommunalekonomiska frågorna i sin
partimotion Fi44. Enligt motionen är kommunsektorn nästa
krisbransch. Den systematiska neddragningen av statsbidragen
innebär inte bara försämringar av vård och omsorg utan också en
fortsatt stigande arbetslöshet. Vänsterpartiet avvisar bestämt
regeringens förslag om en permanent indragning med 7,5 miljarder
kronor.
Regeringens förslag är att den kommunala självstyrelsen helt
underordnas det av statsmakterna formulerade samhällsekonomiska
utrymmet för kommunal verksamhet. Det finns enligt motionärerna
en uppenbar risk att ett generellt statsbidragssystem främst
kommer att fungera som ett smidigt sätt att strama åt kommun-
och landstingsverksamheten.
Den kommunala verksamheten är i huvudsak en del av samhällets
infrastruktur och en mycket viktig förutsättning för den
konkurrensutsatta verksamheten och stimulerar den ekonomiska
tillväxten. I motionen understryks också att det stora problemet
för kommunsektorn inte är dagens finansiella situation utan
intäkternas långsiktiga utveckling. Skatteinkomsternas
förändring och statsbidragens urholkning kommer enligt
långtidsutredningen att innebära ett finansiellt underskott på
30 miljarder kronor år 1997.
Behoven av den verksamhet som kommunerna utför kommer
samtidigt att växa framöver. Den neddragning av statsbidragen
som långtidsutredningen utgår ifrån innebär att kommunerna
tvingas till omfattande nedskärningar. Även om man lyckas höja
effektiviteten med 2% per år skulle det saknas resurser för
att möta de växande behoven inom sjukvården samt barn- och
äldreomsorgen, heter det i motionen.
Motionärerna säger nej till en ökad avgiftsfinansiering. En
sådan metod innebär minskad efterfrågan på offentlig service
från dem som bäst behöver tjänsterna. Det är felaktigt att se
avgifter som ett prioriteringsinstrument, eftersom det ger fel
signaler om behoven.
Statsbidragsfrågor
Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt system för
statsbidrag inte kan genomföras. När regeringens politiska
inriktning är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt
att behovsinriktade generella statsbidrag ges till kommunerna
sektorsvis. Därmed får statsmakterna stå till svars för var
resursneddragningarna skall ske. Partiets ställningstagande
skall inte ses som ett förord till nuvarande system. Man
instämmer delvis i kritiken av detta.
Spännvidden i utdebitering mellan kommunerna blir vidare
enligt motionärerna alltför stor i det föreslagna systemet och
dessutom uppstår inomregionala skillnader som är
anmärkningsvärda. En ny kommitté bör tillsättas för att
framlägga ett mer genomarbetat förslag som utgår från
realistiska ekonomiska förutsättningar. Ett nytt bidrag bör
kunna genomföras 1994. För 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå
sektorsvis och utan indragning av 7,5 miljarder kronor.
När det gäller statsbidragen till landstingen har motionärerna
inget att invända mot den modell som föreslås. Bidragen bör dock
vara realt oförändrade.
Övriga frågor
Vänsterpartiet har i princip inget emot att kommunsektorns
inkomster utbetalas utan eftersläpning. Det nya
utbetalningssystemet bör dock inte tas i bruk förrän år 1994.
Motionärerna säger nej till förslaget om skattestopp. Om
kommunerna skall ta större ansvar för verksamheten och göra
nödvändiga ingrepp kan inte ett skattestopp i den ena eller den
andra formen komma i fråga.
Partiet ser positivt på en ökad målstyrning av den kommunala
verksamheten. Det finns emellertid inget utvecklat system varken
för målstyrning, resultatuppföljning eller utvärdering. Det
finns därför ingen grund för att införa ett generellt
statsbidragssystem.
Sammanfattning
Vänsterpartiets förslag innebär enligt motionen
sammanfattningsvis att propositionen avslås viket innebär:
att regeringens förslag till indragning av 7,5 miljarder från
kommunsektorn avslås,
att partiet föreslår minst realt oförändrade statsbidrag under
1990-talet,
att ikraftträdandet för ett nytt statsbidragssystem skjuts upp
till 1994 och att en ny kommitté tillsätts, samt
att ett nytt utbetalningssystem för kommunalskattemedel inte
införs förrän år 1994.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet olika frågor om
den kommunala ekonomin. Betänkandet bygger i allt väsentligt på
de förslag och riktlinjer på området som regeringen presenterat
i kompletteringspropositionen (del II) och de motioner som
väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar i sammanhanget
också de förslag till bidrag och ersättningar till kommunerna
som regeringen presenterat i budgetpropositionen samt ett antal
motioner om olika kommunalekonomiska frågor som väckts under den
allmänna motionstiden.
Som ett led i förberedelserna för behandlingen av de
kommunalekonomiska frågorna företog utskottet den 12--13 mars
1992 en studieresa till Västernorrlands län. Utskottet besökte
Härnösands och Sundsvalls kommuner och Västernorrlands läns
landsting samt träffade företrädare för kommunförbundet i
Västernorrland.
Den 21 april 1992 ordnade utskottet en offentlig utfrågning om
den kommunala ekonomin. Utfrågningen handlade om den kommunala
ekonomin på kort och lång sikt. Några av de frågeområden som
togs upp var den kommunala sektorn och samhällsekonomin samt
kommunernas och landstingens ekonomiska situation. Företrädare
för Långtidsutredningen 1992, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet samt forskare i kommunalekonomiska frågor
medverkade.
Efter det att regeringen den 24 april överlämnade sina förslag
om den kommunala ekonomin i kompletteringspropositionen har
utskottet den 19 maj uppvaktats av Svenska kommunförbundet.
Företrädare för utskottet har också uppvaktats av Stockholms och
Kalix kommuner. Skrivelser från en rad enskilda kommuner har
dessutom inkommit till utskottet.
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin
Anpassning till samhällsekonomin
Propositionen
I propositionen anger regeringen sin syn på hur den
kommunala sektorns anpassning till den samhällsekonomiska
utvecklingen bör ske. Staten har ett övergripande ansvar för att
den offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt
som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Enligt
propositionen bör statsmakterna ange riktlinjer för omfattningen
av den skattefinansierade verksamheten i den kommunala sektorn.
Riktlinjerna bör omfatta en treårsperiod och bör revideras
årligen.
Över en längre period bör den kommunala sektorn vidare som
helhet uppvisa en finansiell balans i de delar som inte är
affärsdrivande. När det gäller omfattningen av statsbidragen
till kommunerna anser regeringen att dessa måste anpassas på så
sätt att den kommunala verksamheten utvecklas i överensstämmelse
med en balanserad samhällsekonomi.
Beträffande formerna för samverkan mellan stat och kommun
anförs i propositionen att de kommunalekonomiska besluten bör
föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och
för kommuner och landsting.
Kommuner och landsting bör inte åläggas nya uppgifter utan att
de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än
höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den
kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna
på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. I motsats till
kommunalekonomiska kommittén anser regeringen inte att denna
s.k. finansieringsprincip behöver lagfästas.
I den reviderade finansplanen har beräkningar gjorts av den
offentliga sektorns finansiella utveckling. Enligt dessa
beräkningar kommer den konsoliderade offentliga sektorn att
uppvisa ett finansiellt underskott på 92 miljarder kronor
budgetåret 1996/97 om inga åtgärder vidtas. Detta kommer enligt
propositionen att kräva en mycket stram prövning av både statens
och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste
inkludera statens nettobidrag till kommunsektorn.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anges att
utrymmet för en real ökning i den kommunala sektorn och därmed
en möjlighet till expansion av de finansiella resurserna är
begränsade. Det är emellertid inte lämpligt att som regeringen
föreslår sätta ett generellt stopp för en expansion.
Motionärerna menar att kommunernas och landstingens verksamhet
successivt får en ökad betydelse för samhällsekonomin.
Statsmakterna bör ägna den kommunala sektorn större
uppmärksamhet och se till att förutsättningar ges för
långsiktighet och sunt agerande för de kommunala organen.
Frågan om den kommunala sektorn ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv tas också upp i två enskilda motioner från
socialdemokratiskt håll som väcktes under den allmänna
motionstiden. I motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s)
understryks vikten av att riksdagens ställningstagande till
statsbidragen måste baseras på säkrast tänkbara uppgifter om
budgetutrymmet för såväl kommunsektorn som enskilda kommuner.
Enligt motionärerna finns det en stor skillnad mellan
regeringens bild av kommunsektorns utrymme för år 1993 och
Kommunförbundets uppgifter. Det är därför omöjligt att
överblicka de faktiska konsekvenserna för kommunsektorn och
därmed för viktiga delar av välfärden.
I motion A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) om kvinnors
arbetsmarknad pekar motionärerna på att de aviserade stora
indragningarna av statsbidrag kan äventyra sådan kommunal
verksamhet där kvinnor har sin utkomst och därmed skapa större
otrygghet för dessa.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) framhålls att det
är nödvändigt med en effektiv och ändamålsenlig kommunal
verksamhet. Det krävs realt ökade statsbidrag i stället för den
av regeringen förordade åtstramningen av kommunal verksamhet.
Samtidigt understryks att kommunerna och landstingen är en
viktig del av infrastrukturen och har en betydelsefull roll i en
offensiv ekonomisk politik.
En omfattande neddragning av statsbidragen kan enligt
motionärerna knappast kombineras med en oförändrad
verksamhetsnivå. Den oundvikliga följden blir i stället
nedskärningar och kvalitetssänkningar. Beräkningar från
Kommunförbundet och Landstingsförbundet pekar på att antalet
anställda kan behöva minska med sammanlagt uppåt 70000
personer inom kommunsektorn fram till år 1997 om finansiell
obalans skall kunna undvikas.
Enligt motionen är en offentlig finansiering den i särklass
mest rättvisa finansieringsformen av kommunal verksamhet.
Vänsterpartiet är bestämt emot ökad avgiftsfinansiering.
Ekonomiskt utsatta gruppers behov kan bli eftersatta samtidigt
som efterfrågan kommer att snedvridas genom att det är de
inkomststarka grupperna som ställer kraven.
I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds)
aktualiseras frågan om samspelet mellan kommunal verksamhet och
riksdagen. Enligt motionären bör riksdagen till hjälp för
bedömningar och utvärdering av förslag som berör den kommunala
sektorn ha ett särskilt forum där landets kommuner är direkt
företrädda. Det finns anledning att pröva frågan om inte ett
särskilt sekretariat för kommunal ekonomi och verksamhet bör
upprättas inom riksdagens ram.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar inledningsvis att propositionen om den
kommunala ekonomin är en del i en omfattande förändring av
samspelet mellan stat och kommun. De nu presenterade förslagen
måste enligt utskottet ses i ett sammanhang med den av
regeringen aviserade propositionen hösten 1992. Utskottet anser
i likhet med det som anförs i propositionen (s. 97) att det är
angeläget att kommuner och landsting redan nu får en så klar
vägledning som möjligt om vilka förutsättningar som kommer att
gälla för år 1993.
I propositionen anförs att riksdag och regering så långt det
är möjligt med hänsyn till de krav som den ekonomiska
utvecklingen i landet eller i vår omvärld ställer bör ge
kommunerna och landstingen de erforderliga
planeringsförutsättningarna i samband med att riksdagen tar
ställning till regeringens ekonomiska politik på medellång sikt.
Dessa riktlinjer bör grundas på den långtidsutredning som
publiceras vart tredje år.
I propositionen bedömer regeringen att det inte är möjligt för
riksdag och regering att nu lägga fast dessa förutsättningar för
en så lång tid som tre år. Förutsättningarna kan i väsentliga
avseenden förändras under en sådan jämförelsevis lång period.
Regeringen föreslår därför att de riktlinjer som riksdagen
formulerar på medellång sikt bör revideras årligen i samband med
att riksdagen tar ställning till regeringens ekonomiska politik
för de närmaste åren. Utskottet anser att detta är en lämplig
ordning.
Statsmakterna har ett övergripande ansvar för att den
offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt
med samhällsekonomisk balans. Det samhällsekonomiska utrymmet
för kommunsektorn begränsas dels av att den konkurrensutsatta
sektorn skall kunna expandera, dels av kravet att på sikt nå
finansiell balans i den offentliga sektorn.
Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens bedömning att
det kommer att krävas en mycket stram prövning av både statens
och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste även
omfatta statens nettobidrag till kommunsektorn. Utskottet
instämmer i bedömningen att statsbidragen till kommuner och
landsting kommer att utvecklas mycket restriktivt under åren
1993--1995.
Ett viktigt skäl för statsmakten att ange mål för den
kommunala sektorn är, framhålls det i propositionen, att denna
är skyddad från konkurrens. Genom att en allt större del av de
skattefinansierade tjänsterna kommer att utföras av privata
tjänsteproducenter kommer behovet att ange resursutrymmet i ett
nytt läge. Det blir inte längre meningsfullt att ange riktlinjer
för den kommunala konsumtionen på sätt som tidigare skett.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att
den väsentliga styrningen från statsmakternas sida kommer att
ske genom den finansiella ram som kommunalskattemedlen och
statsbidragen utgör. Utskottet återkommer till dessa frågor
senare i betänkandet.
Utskottet är väl medvetet om att ett nytt statsbidragssystem
och de övriga förändringar som förordas i propositionen måste
föregås av ett omfattande och komplicerat utrednings-,
beräknings- och beredningsarbete och att den tid som stått till
förfogande varit kort. När det gäller konsekvenserna för
kommunsektorn som helhet är dessa förhållandevis väl redovisade.
När det däremot gäller frågan om effekterna på kommunnivå blir
utfallet avhängigt av uppgifter som föreligger först hösten
1992. Den kommunvisa redovisningen är därför preliminär och kan
komma att förändras. Detta har påtalats för utskottet av såväl
Kommunförbundet som av många kommuner liksom i den
socialdemokratiska partimotionen Fi84. Beträffande förslaget
att övergå till ett nytt system för utbetalning av
kommunalskattemedel och konsekvenserna av detta för såväl
kommunsektorn totalt som för enskilda kommuner återkommer
utskottet.
Vad utskottet nu anfört aktualiserar frågan om behovet från
riksdagens sida av en fortlöpande uppföljning av de nu
förestående förändringarna i den kommunala verksamhetens
finansiering. Utskottet konstaterar att en första avstämning
kommer att föreläggas riksdagen redan till hösten. Det är därvid
angeläget att effekterna även på kommunnivå så långt möjligt är
belysta. Det är också väsentligt att regeringen successivt
följer upp såväl genomförandet som utfallet av reformen och
redovisar resultaten till riksdagen. Det bör lämpligen kunna ske
i samband med den av regeringen förordade årliga revideringen av
riktlinjerna för den kommunala ekonomin.
När det gäller kommunernas rätt att finansiera sin verksamhet
med skatter och avgifter vill utskottet erinra om vad som sägs i
propositionen (s. 12) om att normgivning gentemot kommuner och
landsting skall ske genom lag. Det är således kommuner och
landsting som inom de ramar som anges i lagstiftningen fritt
skall avgöra hur dessa instrument för finansiering av den
kommunala verksamheten används. Utskottet utgår i likhet med vad
som uttalas i propositionen från att man på kommunalt håll vid
utformningen av avgiftspolitiken även gör en bedömning av de
fördelningspolitiska effekterna.
Enligt propositionen bör de kommunalekonomiska besluten
föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och
för kommuner och landsting. Överläggningar bör ske inför
regeringens förslag till riksdagen om den kommunala sektorn och
samhällsekonomin samt inför regeringsförslag om reformer,
besparingar m.m. Enligt motion Fi80 (kds) bör samspelet
förbättras mellan riksdagen och den kommunala sektorn genom
inrättande av ett samarbetsorgan och ett särskilt sekretariat.
Utskottet anser i likhet vad som anförs i propositionen att
överläggningar bör ske mellan regeringen och företrädarna för
kommunsidan inför viktiga kommunalekonomiska beslut. Därefter
bör resultaten och förslagen föreläggas riksdagen. Detta är
enligt utskottet den lämpliga formen för samråd mellan stat och
kommun.
När det gäller det som tas upp i motion A813 (s) om kvinnornas
arbetsmarknad vill utskottet hänvisa till det särskilda avsnitt
som finns i propositionen om utvecklingen i ett kvinnoperspektiv
(avsnitt 2.4. i propositionen).
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom
vad regeringen i propositionen anfört om kommunernas anpassning
till den samhällsekonomiska utvecklingen och avstyrker
motionerna Fi44 (v) yrkandena 10--12 och 18, Fi80 (kds) yrkande
1, Fi84 (s) yrkande 9, Fi302 (s) samt A813 (s) yrkande 3.
Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidragen till kommuner och
landsting minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år
1993. Enligt propositionen har den kommunala sektorn, sett som
en enhet, goda ekonomiska förhållanden under åren 1992 och 1993.
Indragningen bör fördelas med 70 % på kommunerna och 30 % på
landstingen. Hänsyn till denna indragning har tagits vid
beräkningen av statsbidragen för år 1993. Av samhällsekonomiska
skäl bör vidare kommuner och landsting utgå från att de nya
statsbidragen utvecklas mycket restriktivt under åren
1993--1995.
I propositionen görs bedömningen att sparkravet på den
kommunala sektorn som helhet är rimligt. De nya
statsbidragsreglerna, avregleringen, omfattande utnyttjande av
anbudskonkurrens m.m. bör erbjuda möjligheter till ökad
produktivitet. Man pekar också på att övergångsvis kan vissa
tillgångar säljas för att finansiera investeringar. I några fall
finns möjligheter att i stället för att avveckla verksamheter
delvis ersätta skattefinansiering med avgiftsfinansiering.
Motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 yrkas avslag
på propositionens förslag på indragning av 7,5 miljarder kronor.
Motionärerna menar att en sådan åtgärd är olämplig. Den skulle
direkt skada möjligheterna att i den kommunala verksamheten
erbjuda en god service.
Statsbidragen kommer även i fortsättningen att ha en stor
betydelse för den kommunala nivån. De bör bli föremål för
diskussioner vid återkommande överläggningar mellan regeringen
och de båda kommunförbunden. För år 1994 bör nivån dessutom bli
föremål för bedömning i den parlamentariska beredning som
föreslås i motionen. Bidragen bör inte uppräknas automatiskt med
index men bör inte heller urholkas av inflationen.
Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) och
Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) avvisas regeringens förslag
till indragning. I den förstnämnda motionen anges att
indragningarna innebär försämringar av barn- och äldreomsorgen.
I stället för att ge kommuner och landsting rimliga ekonomiska
förutsättningar och därmed ge kvinnorna en reell möjlighet att
organisera sitt arbete, väljer regeringen att uppmuntra
kvinnorna att med betydligt mindre resurser -- på kommersiell
bas -- driva privat vård och omsorg. I den senare motionen sägs
det att statsbidragsminskningen kan innebära att den kommunala
verksamheten i Kopparbergs län måste reduceras med 1500
tjänster.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 avvisar partiet bestämt
regeringens förslag på en permanent indragning med 7,5 miljarder
kronor fr.o.m. år 1993. Statsbidragen måste i stället
värdesäkras. Värdesäkrade statsbidrag innebär att
framtidsutsikterna ljusnar något för kommunerna. Omfattande
nedskärningar och massuppsägningar kan därigenom undvikas.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet behandlar förslaget om indragning av 7,5
miljarder kronor från kommunsektorn i sitt yttrande
(1991/92:SoU6y). Utskottet uttrycker i sitt yttrande förståelse
för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra
besparingar även på bidragen till kommuner och landsting.
Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker
motionerna Fi44 (v) yrkande 8, Fi83 (s) yrkande 12 och Fi84 (s)
yrkande 1.
Utskottets bedömning
I finansplanen angavs att den ekonomiska politikens
huvuduppgifter är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i
ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och
varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning av den ekonomiska
politiken förutsätter bl.a. att de skyddade sektorerna hålls
tillbaka så att det finns ett tillräckligt resursutrymme för de
konkurrensutsatta delarna av ekonomin att växa. Utvecklingen i
kommunsektorn spelar härvid en viktig roll.
Socialdemokraterna anger i sin motion Fi84 att en måttlig
ökning av den kommunala verksamheten det närmaste året ligger
inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Det skulle kunna
tillgodose de ökande behoven inom sektorerna vård och omsorg.
Propositionens förslag om att begränsa den kommunala
verksamheten skulle förutom att det får negativa effekter på
serviceutbudet också försvaga efterfrågan i ekonomin och få
negativa effekter på sysselsättningen.
I kompletteringspropositionen redovisas finansdepartementets
långsiktiga konsekvenskalkyl (LK) för perioden 1992--1997. I den
beskrivs den offentliga sektorns finansiella utveckling under
förutsättning att inga åtgärder vidtas. Trots en relativt god
tillväxt under åren 1993--1997 beräknas den konsoliderade
offentliga sektorn uppvisa ett finansiellt underskott på drygt
90 miljarder kronor i slutet av perioden. Underskottet för den
statliga sektorn beräknas överstiga 110 miljarder kronor. För
den kommunala sektorns del baseras kalkylen på antagandet om en
oförändrad konsumtionsvolym efter år 1993.
Det finns mot denna bakgrund som utskottet ser det inte något
utrymme för att i någon del tillmötesgå kraven på ytterligare
resurser till den kommunala sektorn. Tvärtom bör av
samhällsekonomiska skäl statsbidragen minskas. I propositionen
föreslås en minskning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993.
Det finansiella sparandet i kommunsektorn beräknas bli positivt
åren 1992 och 1993, men för åren därefter beräknas det bli
negativt kring 10 miljarder kronor.
Utskottet instämmer i propositionens sammanfattande bedömning
att det för år 1993 finns ett finansiellt utrymme för kommunerna
att bibehålla en oförändrad real nivå på de totala utgifterna
jämfört med år 1992. För landstingen finns till och med utrymme
för en viss ökning av utgifterna. Med hänsyn till de förväntade
finansiella underskotten från år 1994 bör kommunerna redan år
1993 utnyttja alla tillfällen till effektiviseringar i syfte att
kunna erbjuda en oförändrad eller bättre verksamhet till en
lägre kostnad.
En expansion av den kommunala verksamheten så som förespråkas
i motion Fi84 skulle på sikt ha direkt ogynnsamma
samhällsekonomiska verkningar. Finansutskottet gör härvidlag
samma bedömning som regeringen och socialutskottet när det
gäller kommunsektorns bidrag till de ur samhällsekonomisk
synpunkt nödvändiga besparingarna. I likhet med propositionen
vill utskottet peka på de påtagligt ökade möjligheter som det
nya generella statsbidragssystemet ger kommunerna när det gäller
effektiviseringar genom anpassning till lokala förutsättningar
och omprioriteringar, ökad produktivitet etc.
Utskottet vill emellertid samtidigt betona att en
förutsättning för att kommunerna skall kunna utnyttja dessa
möjligheter är att statsmakterna är återhållsamma med reglering
i de lagar och andra författningar som styr den kommunala
verksamheten. Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som
anförs i propositionen angående den s.k. finansieringsprincipen.
Denna innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya
uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera
dessa med annat än höjda skatter.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag
och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkandena 8 och 9, Fi83 (s)
yrkande 12, Fi84 (s) yrkande 1 samt Fi102 (s) yrkande 1.
Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens
skatteinkomster
Propositionen
I propositionen presenterar regeringen principerna för ett
nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och begär
riksdagens godkännande av dessa principer. I samband med
omläggningen behöver en rad lagar ändras. Regeringen återkommer
med erforderliga konkreta förslag i en proposition hösten 1992.
Systemet för utbetalning läggs om så att staten i princip
betalar ut kommunalskattemedlen till kommunerna det år skatten
avser och inte, som i dagens system, två år senare. Den
ekonomiska planeringen på kommunal nivå bör därigenom kunna
underlättas.
Statens utbetalning av kommunalskattemedel bör grundas på det
senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget.
Skatteunderlaget uppräknas sedan med en faktor som motsvarar den
beräknade ökningen av skatteunderlaget i riket de två
efterföljande åren. Den prognosticerade utvecklingen följs upp,
och när taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering.
Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt bör enligt
propositionen genomföras fr.o.m. år 1993. De slutavräkningar som
avser inkomståren 1991 och 1992, och som enligt gällande system
skall utbetalas under åren 1993 och 1994, skall i första hand
avräknas mot de ökade kommunalskatteutbetalningarna som följer
av att utbetalningssystemet läggs om samt att avräkningsskatten
slopas år 1993. Från slutavräkningen skall också den
periodiceringseffekt som uppkommer till följd av omläggningen av
statsbidragssystemet räknas av.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att
förslaget om en snabbare utbetalning av kommunalskatt är bra och
att reformen bör genomföras. Den gällande formen för utbetalning
leder till att inkomsterna för kommunerna ökar såväl år 1992 som
år 1993. Det beror på att utbetalningarna grundar sig på de
stora löneökningarna år 1990. Samtidigt ökar utgifterna långsamt
eftersom priser och löner för närvarande har en låg ökningstakt.
Resultatet blir ett betydande överskott år 1993. Åren 1994 och
1995 sker sedan en mycket kraftig försvagning av kommunernas
ekonomi.
Motionärerna instämmer i propositionens bedömning (s. 41) att
"I förhållandet mellan staten och den kommunala sektorn bör
omläggningen ge ett för båda parter budgetmässigt neutralt
utfall". Samtidigt uttalas i motionen stark oro för att effekten
på kommunnivå inte blir denna. Motionärerna utgår från att
regeringens uttalade målsättning om ett neutralt utfall också
blir den faktiska effekten på kommunnivå. Det kompletterande
regelsystemet måste utarbetas i syfte att nå detta mål. Någon
dold indragning kan inte accepteras.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs att
Vänsterpartiet i princip accepterar att kommunsektorns inkomster
betalas ut utan eftersläpning. Det är däremot förvånande att
regeringen lägger fram förslag om att genomföra systemet i en
tid när osäkerheten om skatteintäkterna är stor på grund av
skatteomläggningen och med hänsyn till osäkerheten om effekterna
av det nya statsbidragssystemet. Partiet föreslår därför att ett
nytt utbetalningssystem tas i bruk först år 1994.
I ytterligare några motioner tas frågan om den föreslagna
lösningen av slutavräkningen på skattemedlen upp. I motion
Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) sluter motionärerna upp
bakom de nya principerna för utbetalning av kommunalskatt.
Redovisningen av hur övergången skall ske är dock så bristfällig
att det är omöjligt för kommunerna att bedöma vilka
skatteinkomster de kommer att få under år 1993. Särskilt pekas
på effekterna för storstäderna.
Enligt motionen har kommunerna räknat med att år 1993 erhålla
såväl de statsbidrag för 1992 års verksamhet som betalas ut år
1993 som slutavräkningen på skattemedlen för år 1991. För
kommunerna är både dessa statsbidrag och slutavräkningen på
skatten att betrakta som fordran på staten. Genomförandet av det
nya utbetalningssystemet skall enligt propositionen ske på ett
sådant sätt att det blir budgetmässigt neutralt både för staten
och kommunerna. Såvitt motionärerna kan förstå är detta omöjligt
att uppnå bl.a. beroende på att staten och kommunerna tillämpar
olika redovisningsprinciper. Den valda modellen är budgetmässigt
neutral för staten men inte för kommunerna. Den aviserade
propositionen hösten 1992 bör enligt motionärerna innehålla en
lösning på detta problem.
Samma fråga tas upp i motion Fi100 av Jerzy Einhorn och
Margareta Viklund (kds). Motionärerna anser det felaktigt att
kvitta bort slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år
1991 på det sätt som förordas i propositionen. Detta är inte
rimligt eftersom det i realiteten innebär att staten skulle
kvitta en fordran som kommunerna har mot en annan fordran.
I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) föreslås att de
kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för
utbetalning av kommunalskattemedel. För detta talar såväl
principiella som praktiska skäl. De kyrkliga kommunerna,
understryker motionären, omfattas av samma skattesystem som
kommunerna och landstingen. Även praktiska skäl talar för att
skattemedlen betalas ut efter samma system till kyrkliga
kommuner som till kommuner och landsting. Det vore olyckligt om
borgerliga och kyrkliga kommuner skulle få olika
grundförutsättningar för sin planering inför kommande budgetår.
Utskottets bedömning
Utskottet ser positivt på propositionens förslag att införa
ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och att
det genomförs fr.o.m. 1993. Denna omläggning har sedan länge
efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna och
landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett aktuellt
skatteunderlag. I propositionen redovisas vissa principer för
hur omläggningen till ett nytt utbetalningssystem bör gå till. I
det följande redogör utskottet för sin syn på dessa frågor.
Enligt utskottets uppfattning är det av grundläggande
betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett i
förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av
samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får övergången inte
innebära en budget- och likviditetsmässig merbelastning för
staten. Samtidigt skall skiftet ske på ett för kommunerna
neutralt sätt ur såväl lividitets- som verksamhetssynpunkt.
I några motioner -- liksom av Svenska kommunförbundet och en
lång rad kommuner -- har ett antal problem i samband
genomförandet av ett nytt utbetalningssystem uppmärksammats. Det
gäller bl.a. frågan om de budgetmässiga effekterna för
kommunerna. Från kommunalt håll ser man såväl slutregleringen år
1993 av 1992 års statsbidrag som slutavräkningen av
kommunalskattemedlen som en fordran på staten.
Utskottet konstaterar att samstämmighet råder när det gäller
synen på utestående statsbidrag. När det gäller slutavräkningen
av kommunalskattemedlen framhålls däremot i propositionen (s.
41) att kommunerna enligt gällande lag inte kan grunda någon
rätt till visst framtida avräkningsbelopp. Utskottet noterar
vidare att man på den kommunala sidan accepterar att
avräkningsskatten kvittas mot slutavräkningen.
Omläggningen av såväl statsbidragssystemet som utbetalningarna
av kommunalskattemedel innebär att överföringen av medel till
kommunerna påskyndas. Detta leder till -- om inga andra åtgärder
vidtas -- att kommunsektorn under övergångsperioden erhåller
inkomster/bidrag avseende såväl de närmast föregående åren som
det aktuella året. Likviditetsmässigt skulle detta innebära en
belastning för staten och en förstärkning av kommunsektorn.
Avsikten med omläggningen är emellertid som ovan framgått att
den skall vara neutral. Eftersom staten och kommunerna har olika
redovisningsprinciper är en i alla avseenden neutral -- såväl
redovisningstekniskt som likviditetsmässigt -- lösning inte
möjlig att uppnå samtidigt för både stat och kommuner. Utskottet
ställer sig bakom regeringens förslag som är likviditetsmässigt
neutralt.
Sättet att skapa denna neutralitet som skisseras i
propositionen har emellertid kritiserats av Kommunförbundet och
enskilda kommuner. Utskottet, som inom sitt verksamhetsområde
har att ta ställning till statsbudgeten och hur den redovisas,
noterar att staten utbetalningsmässigt av samhällsekonomiska
skäl ej kan slutreglera såväl de specialdestinerade
statsbidragen som slutavräkningen fullt ut. Det skulle nämligen
innebära delvis dubbla utbetalningar under 1993. Det i
propositionen angivna förfaringssättet i samband med
omläggningarna ger emellertid den eftersträvade
likviditetsmässiga neutraliteten för såväl stat som kommun.
Däremot leder det valda förfaringssättet till en engångseffekt
på kommunernas balansräkningar vilken dock vare sig 1993 eller
framåt påverkar kommunernas verksamhet.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i sina
överläggningar med företrädare för kommunsektorn föjer upp vilka
balansräkningseffekter alla de förändringar som nu genomförs i
samspelet mellan stat och kommun får för de enskilda kommunerna.
I det sammanhanget är det också av intresse att följa upp hur
kommunernas anläggningstillgångar liksom den kommunala
pensionsskulden hanteras.
Vad utskottet här anfört med anledning av propositionens
förslag och motionerna Fi84 (s) yrkande 2, Fi99 yrkande 1 och
Fi100 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet avstyrker motion Fi44 (v) yrkande 15.
Kyrkliga kommuner
I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) förordas att det nya
utbetalningssystemet även skall omfatta de kyrkliga kommunerna.
Enligt utskottets mening bör hithörande frågor prövas i samband
med den fortsatta beredningen av den s.k. ERK-utredningens
betänkande (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Motion Fi76
(c) avstyrks därmed.
Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag
Propositionen
De aviserade förslagen att införa karensdagar och slopa
schablonavdragen leder sammantaget till att kommunernas
skatteunderlag ökar. Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner
beräknas få ökade skatteinkomster på sammanlagt drygt 6
miljarder kronor per år.
Nettoeffekten av dessa åtgärder bör enligt föredragande
statsrådet regleras mellan staten och kommunsektorn. De metoder
som står till buds är att minska statsbidragen eller att
reducera skatteunderlaget. Enligt propositionen ligger det
närmast till hands att reducera skatteunderlaget genom en
procentuell nedräkning. För att åstadkomma ett budgetmässigt
neutralt förhållande mellan stat och kommun bör skatteunderlaget
minskas med ca 2%. Regeringen återkommer med förslag i höstens
kommunalekonomiska proposition. Enligt propositionen bör
eventuellt de kommuner som inte omfattas av det nya
statsbidragssystemet få en större nedräkning av
skatteunderlaget.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) konstateras att
Socialdemokraterna i andra motioner yrkat avslag på införande av
karensdagar och slopande av schablonavdrag. I det nu aktuella
sammanhanget yrkas därför avslag på förslaget i propositionen om
neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag.
Utskottets bedömning
I propositionen redovisas två alternativa metoder att
neutralisera effekterna av att införa karensdagar och slopa
schablonavdraget. En minskning av statsbidraget skulle innebära
att vissa kommuner inte skulle omfattas av åtgärderna. En
minskning av skatteunderlaget står å andra sidan i visst
motsatsförhållande till en av de principer som legat till grund
för statsbidragsreformen, nämligen att det bör vara en
nettoström av pengar från staten till den kommunala sektorn.
Utskottet är för sin del inte berett att utan ytterligare
belysning av frågan acceptera att en nedräkning görs av det
kommunala skatteunderlaget. Som utskottet ser det bör det, inom
ramen för principen om en nettoström från staten till kommunerna
och där kommunerna alltid behåller skatteinkomsterna från det
egna skatteunderlaget, finnas fler alternativ att åstadkomma den
önskvärda neutraliseringen. Ställningstagandet bör ske i samband
med den kommunalekonomiska propositionen hösten 1992. En mera
uttömmande redovisning bör därför göras i denna proposition.
Alternativa vägar att få till stånd en neutralisering för de
kommuner som inte omfattas av det nya statsbidragssystemet bör i
sammanhanget också övervägas.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av propositionens
förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet avstyrker motion Fi84 (s) yrkande 3.
Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna
Principiella utgångspunkter
Propositionen
En stor del av de specialdestinerade statsbidragen till olika
kommunala verksamheter föreslås bli avvecklade och ersättas av
ett nytt generellt bidrag till kommunerna. Ett generellt system
främjar bättre det lokala självbestämmandet och anpassningen av
den kommunala verksamheten än vad de specialdestinerade bidragen
gör.
Kommunerna ges genom en sådan ordning ett ökat ansvar för sin
verksamhet. Detta sker genom att kommunerna ges större
handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning samt
prioriteringen mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala
verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare sätt.
Ett viktigt syfte med att införa ett nytt statsbidragssystem
är också att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar
mellan kommunerna. Bidraget bör därför utgöra ett komplement
till kommunernas skatteinkomster och inte göras beroende av
vilken verksamhet kommunen bedriver. Skillnaden i skattesats bör
på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.
Motionerna
Enligt motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) är det en
principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens
statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande
detaljreglering. Som en lämplig övergång till det kompletta nya
systemet föreslås att statsbidraget för år 1993 i huvudsak
beräknas efter nu gällande regler med kvittning i princip enligt
propositionens modell. För kommunerna betyder detta ett samlat
bidragsbelopp som när det gäller volymen är baserat på gällande
regler men med den friare disposition som "påsen" innebär.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 anges att
förutsättningarna för att övergå till ett generellt system är
att statsbidragen inte minskar i värde och att staten vid behov
kan överföra resurser till kommunerna för uppgifter inom vård,
omsorg, utbildning och arbete. Spännvidden i utdebitering mellan
kommunerna enligt det nya systemet blir enligt motionärerna
alltför stor samtidigt som anmärkningsvärda inomregionala
skillnader uppstår.
Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt
statsbidragssystem till kommunerna inte kan genomföras. En ny
kommitté bör tillsättas för att lägga fram ett mer genomarbetat
förslag som även utgår från mer realistiska förutsättningar för
kommunerna. Ett nytt bidragssystem bör kunna genomföras år 1994.
Enligt motion Fi93 av John Andersson (v) bör reformen inte
genomföras nu. I stället bör frågan utredas på nytt och i väntan
på detta bör det nuvarande systemet användas. Som skäl anges
bl.a. att förslaget är svårt att analysera och att frågetecknen
är många. Det är också tveksamt om det nya statsbidragssystemet
lever upp till sitt syfte att skapa mer likvärdiga ekonomiska
förutsättningar mellan kommunerna. Som exempel nämns Dorotea
kommun som enligt motionären skulle ställas inför mycket stora,
för att inte säga oöverstigliga, problem att klara
omställningen. I motionen yrkas avslag på propositionen i sin
helhet.
Yttranden från andra utskott
Socialutskottet framhåller i sitt yttrande SoU6y att man
inte har något att erinra mot principerna för det nya
statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för
åren 1993 och 1994. Utskottet delar också uppfattningen i
propositionen att bidraget skall ses som ett komplement till
kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken
verksamhet som kommunerna bedriver. Utskottet delar också det
som anförs om att dagens styrning via statsbidrag inte bör
ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.
Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande UbU5y att en
reformering av statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom
att ge kommunerna större handlingsfrihet när det gäller bl.a.
prioritering mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala
verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör
därför läggas om nu med av regeringen föreslagna övergångsregler
i avvaktan på resultatet av vissa bearbetningar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar helt den syn som redovisas i propositionen och
i yttrandena från social- och utbildningsutskotten. Det är
således enligt finansutskottet angeläget att nu införa ett nytt
generellt statsbidragssystem för kommunerna. Det finns också ett
brett stöd ute i kommunerna för en sådan reform. Det visar bl.a.
remissvaren över kommunalekonomiska kommitténs betänkande. Genom
att ge kommunerna ett ökar ansvar för sin verksamhet kommer
besluten att kunna fattas där resultaten av dessa bäst kan
bedömas. Kommunerna får större handlingsfrihet när det gäller
verksamhetens utformning och därigenom kan verksamheten bedrivas
på ett för medborgarna effektivare sätt. Utskottet kan därför
inte ställa sig bakom de förslag som motionsvägen förts fram om
att skjuta upp delar av reformen till år 1994.
Med hänvisning till vad utskottet här sagt avstyrker utskottet
motionerna Fi44 (v) yrkandena 13 och 14, Fi84 (s) yrkande 4 och
Fi92 (v).
Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993
Propositionen
Rundgången av medel mellan stat och kommuner skall enligt
propositionen upphöra. Därför skall såväl den allmänna som den
särskilda skatteutjämningsavgiften samt avräkningsskatten
avskaffas fr.o.m. år 1993.
Statliga bidrag som utgår till verksamhet för vilken
kommunerna är ansvariga samordnas i ett generellt system för de
statliga bidragen. Undantag görs för
bidrag som utgår till andra bidragsmottagare på samma villkor
som till kommuner
bidrag till förnyelse- och utvecklingsverksamhet
Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen samt
skatteutjämningsbidraget, extra skatteutjämningsbidraget och
bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen avskaffas. Det gäller även det särskilda
systemet för mellankommunal kostnadsutjämning som infördes i
samband med äldrereformen.
I propositionens huvudanförande hemställer regeringen -- efter
föredragning av chefen för finansdepartementet -- att riksdagen
skall godkänna att angivna avgifter och statsbidrag i fråga om
kommuner avvecklas. I försvarsdepartementets,
socialdepartementets, kommunikationsdepartementets,
finansdepartementets och utbildningsdepartementets bilagor till
propositionen (bilagorna II:2--5) lägger därefter statsråden
fram förslag till avveckling inom vederbörandes ansvarsområde.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att det
är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens
statsbidrag och lägga dem i en gemensam "påse" utan omfattande
detaljreglering. Förslaget godtas i denna del men med tanke på
utjämningseffekterna förordas i motionen att förslaget genomförs
först år 1994 sedan en parlamentarisk kommitté sett över
fördelningsnyckeln.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att förslagen i propositionen att slopa
rundgången av medel samt principerna för vilka bidrag som skall
avvecklas inte mötts av några invändningar i de motioner som
väckts. Det är emellertid angeläget att omläggningen görs så
snart som möjligt. Utskottet återkommer till de konkreta
förslagen om avvecklingen av angivna statsbidrag och avgifter i
samband med behandlingen av de olika departementens
ansvarsområden.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande 5.
Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna
Statligt utjämningsbidrag
Propositionen
Ett nytt generellt statsbidrag införs. Bidraget kallas
statligt utjämningsbidrag till kommuner. Det statliga
utjämningsbidraget består av tre delar:
ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster
upp till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en
uppräknad medelskattekraft,
tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av
opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt
tillägg för befolkningsminskning
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) menar
motionärerna att propositionen visar tydliga tecken på att ha
tillkommit under en kort beredningstid. Det saknas bl.a. i
åtskilliga avsnitt en tillfredsställande redovisning av den
bakomliggande analysen liksom av konsekvenserna vid ett
genomförande. Det går därför inte att göra en helhetsbedömning
av effekterna av förslagen. Det är också otillfredsställande att
inte propositionen redovisar några lösningar på det problem som
består i att sju kommuner inte omfattas av det nya
statsbidragssystemet.
Genom att vilja införa övergångsregler på visst sätt och
avisera en omprövning genom en expertgrupp visar regeringen att
det föreslagna systemet har stora brister. Det är speciellt
stötande att de sju rikaste kommunerna i landet ställs utanför.
Reformen bör genomföras i två steg. En parlamentarisk beredning
bör omedelbart tillsättas. Denna bör få i uppgift att utarbeta
en rättvis fördelningsnyckel för statsbidraget i "påsen".
I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) förordas att
den generella garantinivån bör sänkas i förhållande till
regeringens förslag. Enligt motionärerna är det en principiellt
viktig fråga hur långt den eftersträvade inkomstutjämningen
skall drivas. Regeringsförslaget innebär en betydligt högre
inkomstgaranti än nuvarande skatteutjämningssystem. En så hög
utjämningsnivå att endast tre kommuner i riket har högre egen
skattekraft innebär en extremt dyrbar lösning. Den slår dessutom
särskilt mot storstadsregionerna.
Yttranden från andra utskott
Såväl socialutskottet i sitt yttrande SoU6y som
utbildningsutskottet i sitt yttrande UbU5y biträder
propositionens förslag när det gäller såväl den principiella
inriktningen av ett nytt bidragssystem som de övergångsregler
och de bearbetningar som föreslås.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser för sin del att det i propositionen
framlagda förslaget är väl avvägt och bör genomföras. Samtidigt
är utskottet medvetet om att vissa övergångseffekter kommer att
uppstå i samband med skiftet av statsbidragssystem och
återkommer till detta i samband med behandlingen av
propositionens förslag om överarbetning av strukturindex och
övergångsregler.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till nytt
generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitt 6.3.1--6.3.4)
och avstyrker motionerna Fi84 (s) yrkandena 6 och 10 samt Fi95
(m) yrkande 1.
Inomregionala frågor
Propositionen
Det statliga utjämningssystemet bör ges en sådan utformning
att det inte finns behov av särskilda regionala
utjämningssystem. Den inomregionala skatteutjämningen i
Stockholms län bör dock bibehållas under åren 1993 och 1994. Det
fortsatta behovet av detta system skall prövas i samband med
ställningstagandet till en reviderad strukturutjämning inför år
1995. Den expertgrupp som skall utreda frågan om
strukturutjämning inom statsbidragets ram bör bl.a. också ägna
uppmärksamhet åt frågan om hur detta system kan utformas för att
tillgodose även de behov som den inomregionala utjämningen
tillgodoser i dag.
Motionerna
I motion Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) krävs att
riksdagen upphäver lagen (1982:1070) om skatteutjämning i
Stockholms läns landsting. Motionärerna hänvisar till att
kommunalekonomiska kommittén föreslagit att lagen skall upphöra
redan år 1993 och pekar också på att det föredragande statsrådet
i propositionen deklarerat att landstingen i princip inte bör ha
rätt att ta ut skatt för att sedan fördela om pengar mellan
kommuner.
I motion T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) om
infrastruktur m.m. i Södertälje anser motionärerna att det är de
berörda kommunerna som skall besluta om det finns behov av en
inomregional skatteutjämning. För Södertäljes del är det
inomregionala bidraget av avgörande betydelse för kommunen. Det
motsvarar en skattehöjning på 1:40 kr. Det vore en oacceptabel
inskränkning i den kommunala självstyrelsen från statsmaktens
sida att ta bort denna rättighet.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser att möjligheten skall kvarstå för
Stockholms läns landsting att ha någon form av inomregional
skatteutjämning även under övergångsåren 1993 och 1994. En
anpassning med hänsyn till effekten av det statliga systemets
övergångsregler är därvid möjlig.
Utskottet ställer sig således bakom det som anförs i
propositionen på denna punkt (avsnitt 6.3.5) och avstyrker
motionerna Fi68 (m) och T342 (v,fp,c) yrkande 2.
Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen
Propositionen
En mer ingående analys bör göras för att utveckla grunder och
metoder för utjämning av strukturella skillnader inom ramen för
det nya statsbidragssystemet. En expertgrupp bör tillsättas för
att vidareutveckla systemet för strukturutjämning.
Motionerna
I ett antal motioner ställs krav på att olika förhållanden
skall beaktas vid översynen av strukturutjämningen. Det är
främst två olika typer av strukturfrågor som tas upp, dels
behovet av en särskild ö-faktor, dels storstädernas särskilda
förhållanden.
I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) anges att
propositionens förslag på många punkter har stora förtjänster.
Förslaget till statligt utjämningsbidrag borde dock ha givits en
mera rättvis utformning. Motionären påpekar att många
remissinstanser varit mycket kritiska mot det strukturindex som
regeringen nu föreslår och ansett att detta bör kompletteras med
andra faktorer. Det gleshetsbegrepp som kommittén använt och som
regeringen utgår ifrån tar inte hänsyn till att det kan innebära
stora kostnader för en kommun att ha ett stort antal små
tätorter. Förslaget tar ej heller hänsyn till de speciella
förhållanden som gäller för ö-kommuner. Ett nytt
strukturkostnadsindex bör därför tas fram. I detta bör
glesbygdsfaktorn få en ändrad utformning och ökad vikt samt en
särskild faktor för ö-läget ingå.
I motion Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) ställs
också krav på att en särskild ö-faktor skall vägas in vid
beräkningen av statsbidrag. Motionen tar primärt sikte på
förhållandena för Öckerö kommun. Kommunen är enligt motionärerna
otillbörligt missgynnad av de generella beräkningsgrunder som
använts och som inte beaktar kommunens särart som
skärgårdskommun. I motionen hävdas att kommunens struktur med
tio öar och tio tätorter innebär problem och merkostnader bl.a.
när det gäller kommunikationer, renhållning, vatten och avlopp
och räddningstjänst men även beträffande vård, omsorg och
undervisning. Den ö-faktor som åberopas av utredningen som ett
sätt att kompensera Öckerös och Gotlands mycket speciella
situation måste därför enligt motionärerna vägas in i systemet.
Effekterna av den föreslagna strukturutjämningen för
storstadsområdena tas upp i tre olika motioner. I motion
Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) görs gällande att det
strukturindex som använts i propositionen är behäftat med stora
svagheter. Varken kommittén eller regeringen påstår att de
föreslagna faktorerna förklarar de kommunala kostnaderna. Därmed
har man också enligt motionärerna sagt att man inte vet om det
framräknade indexet verkligen avspeglar behov och struktur. Man
vet över huvud taget inte vad indexet avspeglar. Den samlade
bedömningen är emellertid att systemet även på denna punkt
missgynnar storstadsregionerna. Storstädernas speciella problem
och strukturella kostnader bör därför beaktas vid den aviserade
översynen av strukturindex.
Det är enligt motion Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
positivt att regeringen tagit intryck av den kritik som riktats
mot kommitténs förslag. Motionärerna pekar på ett antal faktorer
som de anser viktiga att ta hänsyn till för storstadsregionernas
del. Det gäller bl.a. det höga lokala kostnadsläget som påverkar
den service som kommunen erbjuder, de stora behoven av sociala
insatser och trafikservice m.m. samt den väl utbyggda
barnomsorgen. Det visar sig enligt motionärerna att kommuner med
flest inskrivna barn i barnomsorgen också får sämst utfall och
tvärtom. Det betyder i praktiken att kommuner med hög kvinnlig
förvärvsfrekvens drabbas hårdast av det nya systemet.
I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund
(kds) krävs en rättvis behandling av Stockholm. Den föreslagna
konstruktionen av bidragssystemet uppvisar enligt motionen stora
brister. Många kommuner drabbas orimligt hårt. Inte minst gäller
det landets storstadsregioner. Förslaget innebär en orimlig
överföring av medel, sägs det, från storstadsregionerna till
andra kommuner. Systemet som föreslås bortser t.ex. helt från de
särskilda storstadskostnaderna som är en realitet. I motionen
hävdas att kommunalekonomisk forskning visat att dessa är
20--25% högre än för genomsnittskommunen. En förutsättning för
att det av regeringen föreslagna nya statsbidragssystemet skall
kunna fungera är att det nya strukturindex som skall utarbetas
tar hänsyn till storstädernas högre kostnader.
Utskottets bedömning
Utskottet är givetvis på det klara med att en relativt
omfattande kritik under remissbehandlingen har framförts mot
kommitténs förslag på denna punkt. Att hitta väl avvägda metoder
för utjämning för strukturella förhållanden är inte minst ett
tekniskt problem. Utskottet anser det därför väl motiverat att
tillsätta en expertgrupp för att bearbeta och vidareutveckla
systemet med strukturutjämning. Men frågan innehåller också
moment av bedömningar och värderingar. Utskottet anser därför
att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör följa
expertgruppens arbete.
I ett antal motioner har ställts krav på att storstädernas
särskilda förhållanden beaktas i samband med översynen av
strukturutjämningen. På motsvarande sätt har Gotlands och
Öckerös särart i strukturellt hänseende tagits upp. Utskottet
utgår från att det som tas upp i motionerna tillhör de frågor
som kommer att särskilt beaktas i expertgruppens arbete.
Vad utskottet ovan sagt om expertgruppens arbete och om en
parlamentarisk referensgrupp bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c)
yrkande 1, Fi89 (s), Fi95 (m) yrkande 2, Fi99 (fp) yrkande 2 och
Fi100 (kds) yrkande 1.
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
Propositionen
För att bedöma effekterna av ett nytt statsbidragssystem har
ett s.k. referensalternativ tagits fram. Den beräknade
fördelningen av 1993 års nettobidrag skall jämföras mot detta.
Referensalternativet utgörs av 1992 års nettobidrag, sedan
hänsyn tagits till indragningen på 5,2 miljarder kronor, minskat
med den beräknade automatiska pris- och löneökningen av
statsbidragen mellan åren 1992 och 1993 på sammanlagt 1,9
miljarder kronor. I propositionen beräknas garantinivån i det
nya systemet till 127,26% med nu kända förutsättningar.
Utgångspunkten har varit en total bidragsram om 39,7 miljarder
kronor och senast kända skatteunderlagsprognos, uppräknad till
1993 års nivå.
Regeringen föreslår också vissa övergångsregler för åren 1993
och 1994. Enligt propositionen skall ingen kommun år 1993 till
följd av det nya systemet vinna eller förlora bidrag
överstigande 1,5% av kommunens beräknade sammantagna inkomster
av skatt eller bidrag enligt referensalternativet. På
motsvarande sätt får för år 1994 skillnaden mellan bidraget för
år 1994 och utbetalade utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst
3% av summan av skatteinkomsterna år 1994 och utbetalt
utjämningsbidrag år 1993.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att
statsbidraget för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande
regler med kvittning i princip efter den modell som förordas i
propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat
bidragsbelopp baserat på nu gällande fördelning mellan
kommunerna men med en friare disposition av medlen. Det sker
således ingen omfördelning, som leder till att vissa kommuner
blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla
kommuner på att slippa den gamla detaljregleringen.
Ivar Franzén (c) lämnar i motion Fi77 förslag till mjukare
övergångsregler. Motionären pekar på att ett flertal kommuner
har haft anledning att räkna med väsentligt högre statsbidrag än
vad de nu skulle få. Man har därför stora svårigheter att på ett
rationellt och effektivt sätt klara anpassningen av 1993 års
verksamhet eftersom många av de beslut som styr 1993 års
verksamhet redan är fattade. För att underlätta kommunernas
anpassning vid sjunkande bidrag bör gränsen för högsta
förändring enligt motionären sättas till 1% år 1993 och 2%
år 1994. Förändringen bör kunna ske inom den angivna
kostnadsramen.
Utskottets bedömning
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslaget att
genomföra statsbidragsreformen. Utskottet kan därför inte ställa
sig bakom det alternativa förslag som framförs i den
socialdemokratiska partimotionen Fi84 som skulle innebära att
nuvarande system för fördelning mellan kommunerna bibehölls
under år 1993. Utskottet vill erinra om att det finns en bred
uppslutning från de kommunala företrädarna om inriktningen av
reformen. Det vore därför en felaktig signal till kommunerna om
omläggningen skulle senareläggas.
Utskottet har förståelse för det som framförs i motion Fi77
(c) om en mjukare övergång än den som förordas i propositionen.
Enligt vad utskottet erfarit skulle de spärregler som motionären
för fram i och för sig innebära något mindre kostnader för
staten än regeringens förslag men samtidigt skulle den
nödvändiga anpassning som kommunerna måste göra senareläggas och
göras över en längre tidsperiod. Utskottet anser inte att detta
vore till fördel för samhällsekonomin. Genomförandet bör därför
inte skjutas upp på det sätt som motionären förordar. Utskottet
anser att förslaget i propositionen innebär en rimlig avvägning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi77 (c) och
Fi84 (s) yrkande 7.
Förändringar i statsbidragen för landstingen
Enligt propositionen begränsar sig förslagen avseende
landstingssystemet till sådana förändringar som krävs för att
skapa en ström av pengar enbart från staten till landstingen.
Vissa förändringar bör därför göras av statsbidragssystemet för
landstingen. Rundgången av medel mellan stat och landsting bör
upphöra. Således föreslås att avräkningsskatten avskaffas
fr.o.m. år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994.
För år 1993 föreslås att skatteutjämningsavgiften för
landstingen sänks till 0,40 kr. per skattekrona.
Sex specialdestinerade statsbidrag föreslås avvecklas inom
områdena beredskapsplanläggning, färdtjänst, omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda, särskola, särvux och kollektiv
landsbygdstrafik (extra skatteutjämningsbidrag).
Nuvarande skatteutjämningssystem för landstingen behålls. De
ändras dock på så sätt att en renodlad landstingskommunal
åldersfaktor tillämpas för de landstingsfria kommunerna. Vidare
skall liksom för kommunerna ett tillägg för befolkningsminskning
göras om folkmängden under den senaste femårsperioden har
minskat med över 2% av folkmängden vid femårsperiodens början.
Motion
Av motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) framgår att
motionärerna godkänner förslagen i propositionen till avveckling
av statsbidrag och avgifter i fråga om landsting. Motionärerna
anser emellertid att förslaget bör genomföras först år 1994.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att propositionens förslag i denna del har
fått stöd från såväl socialutskottet i dess yttrande SoU6y som i
princip i den motion som berör frågan. Utskottet tillstyrker
förslaget till förändringar för landstingen och avstyrker motion
Fi84 (s) yrkande 8.
Målstyrning, uppföljning och utvärdering
Propositionen
När det gäller de nationella målen för verksamheter som
bedrivs av kommuner och landsting anges att de bör läggas fast i
lag eller regleras med stöd av lag. Målen och kraven från
statsmakternas sida bör enligt propositionen fastställas på ett
sätt som innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan statlig och
kommunal nivå.
De övergripande nationella målen syftar till att ange en
allmän inriktning för den kommunala verksamheten. Inom denna ram
bör mer specifika mål formuleras som är möjliga att konkret
följa upp och utvärdera. Dessa mål kan avse såväl kvantitativa
som kvalitativa förhållanden.
Från statsmakternas sida bör det bedrivas såväl sektorsvis
uppföljning och utvärdering inom t.ex. hälso- och sjukvård,
äldreomsorg, barnomsorg och skola som motsvarande aktiviteter av
övergripande slag. Statsmakterna behöver ett underlag för att
bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade kommunala
verksamheten liksom för att bedöma att skillnaderna i de
obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket inom landet.
Motionerna
Vänsterpartiet ser enligt motion Fi44 positivt på en ökad
målstyrning av den kommunala verksamheten. Metoderna är
emellertid ännu outvecklade. Målstyrning, resultatuppföljning
och utvärdering måste ske sektorsvis, och system för detta bör
utvecklas. Först när ett sådant system har prövats är det
möjligt att på ett realistiskt sätt bestämma storleken på
statsbidragen till kommunerna.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 framhåller
motionärerna att det är viktigt att de offentliga verksamheterna
utvärderas och att de goda exemplen sprids. Det skall vara
möjligt att fördela resurser utifrån medborgarnas behov och
efterfrågan. Man måste se till att verksamheterna uppfyller de
uppsatta målen till minsta möjliga kostnad. För att detta skall
lyckas krävs metoder för att bättre styra och följa upp
verksamheterna.
I motion Fi47 av Alf Wennerfors (m) och Kjell Nilsson (s)
påtalas att den statliga revisionen av den kommunala
verksamheten inte behandlas vare sig i propositionen eller i det
betänkande som ligger till grund för denna. För såväl riksdagens
revisorer som riksrevisionsverket är granskningsrätten avseende
den kommunala sektorn knuten till det hittills gällande
statsbidragssystemet. Motionärerna anser att samma principiella
resonemang som i propositionen förs om den statliga
uppföljningen och utvärderingen också bör gälla för den statliga
revisionen.
Införandet av ett nytt statsbidragssystem bör, framhålls det,
inte medföra någon principiell förändring av riksdagens
revisorers och riksrevisionsverkets granskningsrätt avseende den
kommunala sektorn. Detta bör klargöras i instruktionerna för de
båda myndigheterna.
Yttranden från andra utskott
Av socialutskottets yttrande SoU6y framgår att utskottet
delar uppfattningen i propositionen att dagens styrning via
statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av
verksamheten. Däremot krävs en precisering av de resultatkrav
som staten ställer på verksamheten. Den statliga uppföljningen
bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna att uppnå
resultaten. Utskottet delar vidare föredragandens uppfattning
att kommuner och landsting inom ramen för sitt ansvar kommer att
åtgärda de eventuella brister och försummelser som
uppmärksammas.
I utbildningsutskottets yttrande UbU5y framhåller
utskottet att en fungerande statlig uppföljning och utvärdering
är en nödvändig del i ett mål- och resultatorienterat
styrsystem. Vikten av uppföljning och utvärdering sektorsvis
ökar med det föreslagna systemet. Särskilt är detta fallet,
vilket också understryks i propositionen, för de verksamheter
(t.ex. gymnasieskolan) där vinsten eller nyttan framför allt
står att finna i det samhällsekonomiska och inte i det
kommunalekonomiska perspektivet. Utskottet utgår från att
regeringen noga följer utvecklingen av arbetet med uppföljning
och utvärdering.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot
huvudlinjerna i det som i propositionen anförs om målstyrning,
uppföljning och utvärdering. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om vad utskottet tidigare understrukit om behovet av en
övergripande uppföljning av den nu förestående omläggningen av
samspelet mellan stat och kommun i finansiellt hänseende.
Utskottet noterar också att det såväl i motioner som från
närmast berörda utskott uppenbarligen finns en bred uppslutning
kring de nya formerna för statlig styrning och kontroll av den
kommunala verksamheten.
När det gäller frågan om den statliga revisionens roll utgår
utskottet från att regeringen uppmärksammar på vilket sätt
utvecklingen mot ett ökat inslag av uppföljning och utvärdering
hos de statliga sektorsorganen påverkar riksrevisionsverkets
roll. Riksdagens revisorers roll i riksdagens uppföljande och
utvärderande verksamhet är för närvarande föremål för översyn i
den av talmanskonferensen utsedda riksdagsutredningen. Inom
ramen för detta arbete kan utformningen av instruktionen komma
att prövas.
Utskottet avstyrker med vad som anförts motionerna Fi44 (v)
yrkande 17, Fi47 (m,s) och Fi84 yrkande 11.
Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde
Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila del
Propositionen
Av propositionen framgår att den inriktning som den
kommunalekonomiska kommittén föreslagit för statens
bidragsgivning till kommunerna i allt väsentligt också bör
tillämpas på försvarsdepartementets område. En avreglering bör
därför genomföras i syfte att förbättra kommunernas möjligheter
att själva forma sin verksamhet inom den civila delen av
totalförsvaret enligt de förutsättningar som finns lokalt.
Enligt propositionen bör de statsbidrag inom
försvarsdepartementets område som avser kommunernas fortlöpande
beredskapsverksamhet och som inte avser engångsåtgärder
omfattas. Föredraganden gör dock den bedömningen att en sådan
avreglering bör anstå tills vidare bl.a. mot bakgrund av att det
reformarbete som nu pågår inom totalförsvarets civila del bör
beaktas.
Motion
I motion Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) anförs att den
lokala förankringen av beredskapsarbetet är mycket viktig.
Motionärerna pekar på att det sedan år 1986 är kommunstyrelsen
som på lokal nivå är högsta civila totalförsvarsmyndighet. Med
tanke på detta viktiga ansvar bör därför det statsbidrag som
utgår ligga utanför det generella statsbidragssystemet och i
stället vara specialdestinerat för civil beredskap.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att
yttra sig. Försvarsutskottet har avstått från att yttra sig men
överlämnat ovan nämnda motion Fö8 yrkande 2 till
finansutskottet.
Utskottet anser -- i likhet med vad som förordas i
propositionen -- att en avreglering av de specialdestinerade
statsbidragen inom försvarsdepartementets ansvarsområde bör
anstå tills vidare. Utskottet finner inte anledning att göra
något uttalande i frågan förrän regeringen tagit slutlig
ställning i frågan och förslag förelagts riksdagen.
Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet
motion Fö8 (kds) yrkande 2.
Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde
Bidrag till barnomsorg
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidraget till barnomsorg
slopas fr.o.m. år 1993. För att säkerställa ett tillräckligt
stöd till enskilda alternativ och skapa förutsättningar för att
efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses
krävs, enligt föredraganden, en utvidgad lagreglering av
kommunernas ansvar på detta område. Regeringen har därför för
avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1992 med
förslag om en utvidgad lagreglering samt ett förslag till
vårdnadsbidrag (s. 107 i propositionen).
Som en konsekvens av slopandet av bidraget fr.o.m. år 1993
föreslås riksdagen att till Bidrag till barnomsorg för
budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 milj.kr. lägre
än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6
(SoU15, rskr.223).
Motion
I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) anförs att
familjepolitiken skall underlätta för föräldrar att själva välja
den vård och fostran som passar dem och barnen bäst. Någon
lagreglering enbart för det som i dag kallas kommunal barnomsorg
är inte möjlig om det är rättvisa man avser att skapa.
Socialutskottets yttrande
Utskottet har i sitt yttrande SoU6y inget att erinra mot
att statsbidraget till barnomsorg slopas fr.o.m. år 1993 och
inordnas i ett generellt bidrag. Utskottet har heller ingen
erinran mot att det anslag till Bidrag till barnomsorg för
budgetåret som riksdagen tidigare fastställt minskas med den
andel av beloppet som avser bidrag för verksamhet under år 1993.
Det bör ankomma på finansutskottet att göra den närmare
bedömningen av avräkningsbeloppet.
När det gäller motion Fi80 (kds) hänvisar utskottet till vad
som anförs i regeringsförklaringen om familjepolitiken och till
sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15. Utskottet
konstaterar också att ett förslag till införande av
vårdnadsbidrag aviseras till hösten 1992 samtidigt med ett
förslag till en utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet.
Motionsyrkandet får därmed anses tillgodsett. Socialutskottet
föreslår att motionen avslås.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet
när det gäller propositionens förslag att slopa statsbidraget
till barnomsorg fr.o.m. år 1993 och inordna det i ett generellt
statsbidrag till kommunerna. Detsamma gäller frågan om en
lagreglering av barnomsorgen som behandlas i motion Fi80 (kds).
Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen
föreslagna medelsberäkningen.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och
avstyrker motion Fi80 (kds) yrkande 2.
Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan
Propositionen
I propositionen förordas att statsbidraget till invandrar- och
flyktingbarn i förskolan avvecklas fr.o.m. år 1993 och lyfts in
i det generella bidraget.
Socialutskottets yttrande
Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås i
propositionen på denna punkt.
Utskottets bedömning
Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad
socialutskottet anfört, att statsbidraget till invandrar- och
flyktingbarn i förskolan skall upphöra fr.o.m. år 1993.
Bidrag till service och vård
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget
till service och vård slopas fr.o.m. år 1993. Som en konsekvens
av detta föreslås riksdagen till Bidrag till service och vård
för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1595 milj.kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6
och som därefter anvisats av riksdagen (SoU15, rskr.223).
Det särskilda system med mellankommunal kostnadsutjämning som
infördes i samband med äldrereformen föreslås upphöra i
anslutning till att det nya statsbidragssystemet träder i kraft.
Det tillfälliga särskilda stimulansbidraget om totalt 5,5
miljarder kronor föreslås bibehållas och utges enligt de
principer som riksdagen tidigare beslutat om.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens
förslag att slopa statsbidraget till service och vård fr.o.m. år
1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget
till Bidrag till service och vård minskas med den andel av
beloppet som avser bidrag för verksamheten under år 1993.
Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den
närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än
socialutskottet när det gället propositionens förslag att
inordna statsbidraget till service och vård i ett generellt
statsbidragssystem till kommunerna. Utskottet har heller inget
att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag.
Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget
till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas fr.o.m. år 1993.
Bidraget infördes år 1975 för att stimulera uppbyggnaden av
kommunal färdtjänst.
Motion
I motion Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) anförs att en
konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet kan bli att
skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller
färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor
med handikapp. I socialtjänstlagen krävs därför preciseringar
och kompletteringar som syftar till att göra servicen likvärdig
över landet och att den erbjuds på en sådan nivå att den
tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp
har.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens
förslag om att slopa statsbidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m. fr.o.m. år 1993.
Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt
betänkande lagt fram förslag till förbättringar i färdtjänsten.
Regeringen planerar att förelägga riksdagen en proposition med
förslag på det handikappolitiska området till hösten. De frågor
som tas upp av motionären övervägs sålunda i regeringskansliet,
varför något initiativ från riksdagens sida inte behövs.
Utskottet föreslår att motionen avstyrks.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser i likhet med socialutskottet att
ifrågavarande statsbidrag bör inordnas i det generella bidraget
till kommunerna.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och
avstyrker motion Fi86 (s).
Bidrag till bostadsanpassning
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner
att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas fr.o.m. år
1993.
Bostadsutskottet
I sitt yttrande BoU7y uttalar bostadsutskottet att
förslaget att avveckla statsbidraget till bostadsanpassning m.m.
kan accepteras. Utskottet förutsätter dock att den av regeringen
förordade regleringen av kommunernas skyldigheter att svara för
bostadsanpassningen inte skall ge ett sämre stöd än vad som
utgår i dag.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har, när det gäller propositionens förslag att
slopa statsbidraget till bostadsanpassning m.m. fr.o.m. år 1993,
ingen annan uppfattning än den bostadsutskottet givit uttryck
för. Med anledning av vad bostadsutskottet anfört vill utskottet
understryka att en av tankegångarna bakom ett nytt
statsbidragssystem är att omprioriteringar kan göras på lokal
nivå. Utskottet konstaterar att bostadsanpassningen därigenom
kan ges minst samma stöd som för närvarande.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn
Propositionen
I propositionen föreslås att statsbidraget till
specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas
fr.o.m. år 1993.
Socialutskottet
Enligt sitt yttrande SoU6y har socialutskottet inget att
erinra mot propositionens förslag. Utskottet konstaterar att
regeringen har för avsikt att låta samhällets stöd till dessa
barn bli föremål för uppföljning i särskild ordning.
Utskottets bedömning
Finansutskottet delar socialutskottets bedömning att det
aktuella bidraget kan inordnas i ett generellt
statsbidragssystem till kommunerna.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag.
Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Propositionen
Enligt kommitténs förslag skall den allmänna
sjukvårdsersättningen minskas med det belopp som motsvarar de
ekonomiska konsekvenserna av att skatteutjämningsavgifter och
avräkningsskatter avvecklas. Till bidraget skall föras de
specialdestinerade bidrag som avvecklas. Vidare föreslår
kommittén att den årliga automatiska ökningen av kostnaderna för
skatteutjämningsbidragen som följer av att de beskattningsbara
inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom att den
allmänna sjukvårdsersättningen eller nivån på grundgarantierna i
skatteutjämningssystemet minskas.
I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av
kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till
vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som
under föregående år lämnats till privata vårdgivare och som
enligt nuvarande regler dras av från ersättningen till
sjukvårdshuvudmännen. Därför föreslås att
skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och
avvecklas först år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga
indragningen som riksdagen beslutade om för år 1992 återföras
till landstingen under år 1993, vilket innebär en förstärkning
med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av samhällsekonomiska skäl
bidragen minskas med 2 300 milj.kr.
Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till
6 995 milj.kr.
I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till allmän
sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är
975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i proposition
1991/92:100 bilaga 6 och som riksdagen anvisat (SoU15, rskr.
233).
I propositionen förordas också att riksdagen till Bidrag till
sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som
är 7 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i
budgetpropositionen. Det hänger samman med att de föreslagna
förändringarna innebär en minskning av ifrågavarande bidrag med
267 milj.kr. samtidigt som anslaget ökas med 260 milj.kr. med
hänsyn till utvecklingen av sjukpenningutgifterna.
Motionerna
I motion Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) anförs att enligt
Socialdemokraternas kommunalekonomiska alternativ skulle
landstingen tilldelas 2 miljarder kronor mer än enligt
regeringens alternativ. Detta ökade ekonomiska utrymme bör
kunna finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller
på landstingen för att förverkliga det program för "ont i
ryggen" som statens beredning för utvärdering av medicinsk
teknologi (SBU) utarbetat. Därigenom skulle stora besparingar
kunna göras.
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) avvisas
förslaget att dra in resurser från landstingen varje år fr.o.m.
år 1993. En indragning är olämplig och skadar möjligheterna att
ge en god service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och
omsorg på ett bra sätt.
Yttranden från andra utskott
Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget i
propositionen om bidrag till vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottet får det ankomma på
finansutskottet att göra den närmare bedömningen av
avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård
m.m.
Socialutskottet avstyrker motion Fi72 (s) med hänvisning till
sin inställning till nödvändigheten att i enlighet med
propositionens förslag av statsfinansiella skäl minska anslaget
till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.
När det gäller förslaget till anslag till Bidrag till
sjukförsäkringen har socialförsäkringsutskottet i sitt
yttrande SfU3y anfört att de förändringar som föreslås i
bilaga II:2 har direkt samband med regeringens förslag rörande
den kommunala ekonomin och bör behandlas av finansutskottet i
det sammanhanget.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet när
det gäller bidrag till vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har heller inget att erinra mot
den av regeringen föreslagna medelsberäkningen till Bidrag till
allmän sjukvård m.m. eller mot den av regeringen föreslagna
medelsberäkningen till Bidrag till sjukförsäkringen.
Utskottet har tidigare ställt sig bakom propositionens förslag
när det gäller indragningen av 7,5 miljarder kronor från
kommunsektorn och avstyrkt det socialdemokratiska alternativet
av statsfinansiella skäl. Att öka landstingens ekonomiska
utrymme på det sätt som motionerna Fi72 och Fi84 förordar
avstyrks följaktligen av utskottet.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag på dessa
punkter och avstyrker motionerna Fi72 (s) och Fi84 (s) i här
berörda delar.
Driftkostnader för beredskapslagring m.m.
Propositionen
I proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling anförs
att de förslag som där redovisas om sjukvårdshuvudmännens
överlagring av viktigare importberoende sjukvårdsartiklar medför
att staten ger riktade bidrag till sjukvårdshuvudmännen
motsvarande kapitalkostnaderna för investeringen i utökade
lagervolymer, medan sjukvårdshuvudmännen skall svara för drift
och administration. Frågan om ett särskilt statligt bidrag för
drifts- och administrationskostnader under en övergångsperiod
avser regeringen pröva i samband med att ställning tas till
kommunalekonomiska kommitténs förslag (SOU 1991:98).
I den kommunalekonomiska propositionen föreslås nu att till
Driftkostnader för beredskapslagring m.m. skall anvisas ett
belopp som är 3,5 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i
proposition 1991/92:102.
Utskottets bedömning
Propositionens förslag i denna del har inte tagits upp i någon
motion eller i något yttrande. Finansutskottet har inget att
erinra mot den förändrade medelsberäkning som gjorts och
tillstyrker förslaget.
Beredskapsplanläggning
Propositionen
I propositionen föreslås att bidraget till
beredskapsplanläggning inordnas i det generella statsbidraget
till kommunerna.
Socialutskottet
Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget att slopa
det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen
för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i
krig.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har samma uppfattning som socialutskottet och
tillstyrker således att bidraget till beredskapsplanläggning
slopas.
Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och
byggande av länstrafikanläggningar
Propositionen
Förslaget i propositionen om att införa ett generellt
statsbidrag till kommunerna berör två av anslagen inom
kommunikationsdepartementets område. Som skäl för förslagen på
trafikområdet framhålls i propositionen att det i framtiden blir
än viktigare att investeringarna i vägnätet bygger på en
helhetssyn. Ansvaret för väghållningen bör därvid avgränsas så
att statens uppgift renodlas till att svara för det övergripande
vägnätet som är av nationell och regional betydelse. Det övriga
vägnätet bör därmed enligt propositionen i större utsträckning
än i dag vara en kommunal angelägenhet.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att det särskilda
statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar
upphör. I propositionen förordas vidare en begränsning av
statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar.
Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag
till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av
cykelleder samt delar av bidraget till
kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. Anslaget till byggande
av länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan därmed
reduceras med 112 milj.kr. I det reducerade beloppet har
beaktats kvarstående statliga åtaganden på 131 milj.kr. som
redan avsatts för olika projekt för verksamhetsåret 1993.
Ansvaret för riksfärdtjänsten behandlas också i propositionen.
Det framgår att denna fråga för närvarande bereds inom
regeringskansliet. I propositionen framhålls att det är
naturligt att medel för detta ändamål förs över till det
generella statsbidragssystemet om ansvaret för riksfärdtjänsten
förs över till kommunerna.
Motion
I motion Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) tas frågan om
huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten upp. I motionen anges
att riksfärdtjänsten bör ses som en del i en större
trafikpolitisk satsning, vars syfte är att göra det möjligt för
personer med funktionshinder att kunna resa på samma villkor som
alla andra medborgare. Enligt motionärerna är det därför av stor
betydelse att resurserna för riksfärdtjänsten finns samlade hos
en central myndighet så att de funktionshindrades resor inte
skall vara beroende av enskilda kommuners ekonomi. I motionen
framhålls vikten av att minst oförändrad standard garanteras
fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande TU3y att det är
av stor vikt att det politiska och ekonomiska ansvaret för
trafiksystemet renodlas. Ansvaret för den löpande planeringen
och förvaltningen av trafikens infrastruktur bör därvid så långt
som möjligt decentraliseras och delegeras. Trafikutskottet
biträder propositionens förslag om att det särskilda
statsbidraget till drift och underhåll av statskommunala vägar
och delar av statsbidraget till byggande av
länstrafikanläggningar bör upphöra den 1 januari 1993 och
inordnas i det generella bidragssystemet till kommunerna.
Trafikutskottet anför vidare att riksdagen den 7 maj 1992
beslutade att anvisa 835,7 milj.kr. under anslaget Bidrag till
drift och underhåll av statskommunvägar och 1 037,4 milj.kr.
under anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1992/93 (proposition 1991/92:100 bilaga 7, TU15, rskr. 248).
Trafikutskottet föreslår att riksdagen ändrar detta beslut så
att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget och att
det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr.
Trafikutskottets ställningstagande avser endast principen att
vissa bidrag bör inordnas i det generella statsbidragssystemet
till kommunerna. Bidragens storlek överlämnas till
finansutskottet för bedömning.
I fråga om ansvaret för riksfärdtjänsten, som tas upp i motion
Fi53 (s), konstaterar trafikutskottet att propositionen varken
innehåller förslag om kommunalisering eller förändrade regler
för riksfärdtjänsten. I sammanhanget pekar trafikutskottet på
tidigare uttalanden om att det finns flera viktiga fördelar att
vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten och
förutsätter att resultatet av pågående beredningsarbete inom
regeringskansliet innebär att riksfärdtjänsten även
fortsättningsvis kommer att tryggas. Med hänvisning till det
anförda föreslår trafikutskottet att motion Fi53 (s) avstyrks.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än trafikutskottet
när det gäller propositionens förslag att i det generella
statsbidragssystemet till kommunerna inordna statsbidraget till
drift och underhåll av statskommunvägar och i berörda delar
statsbidraget till länstrafikanläggningar.
Utskottet delar även trafikutskottets mening i frågan om
huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten som behandlas i motion
Fi53. Utskottet har heller inget att erinra mot den av
regeringen föreslagna medelsberäkningen.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och
avstyrker motion Fi53 (s).
Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde
Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.
Propositionen
Genom den allmänna och den särskilda skatteutjämningsavgiften
samt genom avräkningsskatten förs ansenliga belopp från den
kommunala sektorn till staten. En utgångspunkt för det nya
statsbidragssystemet till kommunerna har varit att åstadkomma en
ström av pengar enbart från staten till kommunerna. Nuvarande
överföringar av medel från kommunal till statlig nivå skall
upphöra och den totala ramen för de statliga bidragen minska i
motsvarande mån. Skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten
och bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen bör därför slopas.
Som tidigare anförts i samband med behandlingen av frågor
under socialdepartementets ansvarsområde föreslås som en
temporär lösning att skatteutjämningsavgiften för landstingen
får finnas kvar under år 1993 för att sedan avskaffas år 1994.
För år 1993 sänks skatteutjämningsavgiften med 0,40 kr. per
skattekrona.
Flera remissinstanser har avstyrkt kommunalekonomiska
kommitténs förslag att den del av det extra
skatteutjämningsbidraget som avser förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor skall ingå i det generella
statsbidraget. Därför föreslås i propositionen att ett nytt
specialdestinerat statsbidrag inrättas för detta ändamål.
I propositionen följs ställningstagandena om införandet av ett
nytt statligt utjämningsbidrag upp med ett lagförslag. På
motsvarande sätt läggs förslag fram om lagändringar beträffande
lag om skatteutjämningsbidrag till landsting, lag om
skatteutjämningsavgift resp. särskild skatteutjämningsavgift
samt lag om upphävande av lagen om avräkningsskatt. Samtidigt
begärs ett godkännande att slopa bidraget med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på
samtliga lagförslag. Som tidigare framgått hänger detta
genomgående samman med det socialdemokratiska alternativa
förslaget som innebär att statsbidragsreformen och därmed
sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m. år
1994.
Utskottets bedömning
Som finansutskottet tidigare anfört finns starka skäl att
följa propositionens förslag när det gäller införandet av ett
nytt statsbidragssystem och slopandet av rundgången av pengar
mellan stat och kommun. Utskottet konstaterar att den s.k. Robin
Hood-skatten därmed avskaffas. Att som förordas i motion Fi84
uppskjuta denna angelägna reform har utskottet tidigare avvisat.
Utskottet kan för sin del också acceptera att ett statsbidrag
införs för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda och med
några mindre ändringar propositionens förslag och avstyrker
motion Fi84 yrkandena 12--13 samt 15--17.
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt
statsbidragssystem
Propositionen
I propositionen föreslås att den indragning som gjordes från
kommuner och landsting år 1992 i form av en tillfällig höjning
av skatteutjämningsavgiften återbetalas till den kommunala
sektorn under åren 1993 och 1994.
Till landstingen återbetalas 1,5 miljarder kronor genom att
skatteutjämningsavgiften sänks med motsvarande belopp.
Återstående medel bör i första hand betalas ut till kommunerna i
syfte att dels underlätta övergången från dagens
statsbidragssystem till ett nytt system, dels övergångsvis
reglera vissa effekter av skattereformen. Regeringen skall
enligt propositionen besluta om utbetalningen. För ändamålet
avsätts 950 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Motioner
I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) hävdas att Gotlands
kommun genom de föreslagna förändringarna rörande strukturindex
under åren 1993 och 1994 förlorar 20 resp. 60 milj.kr. I
avvaktan på ett ändrat strukturkostnadsindex föreslår motionären
att kommunen kompenseras genom ett särskilt ö-faktorbidrag under
åren 1993 och 1994.
Frågan om Göteborgs kommunala ekonomi tas upp i några
motioner. I motion Fi90 av Johan Lönnroth (v) sägs att efter
de justeringar som gjorts är principen för utjämningsbidraget
godtagbar ur Göteborgssynpunkt. Men den av regeringen föreslagna
generella neddragningen av statsbidragen till kommunerna i
kombination med det nya utjämningsbidragssystemet riskerar
enligt motionären, om det genomförs år 1993, leda till en social
katastrof i Göteborg. Särskild hänsyn måste under en prövotid
tas till hur Göteborg tidigare behandlats ur
statsbidragssynpunkt. I motion Fi303, väckt under den
allmänna motionstiden, har motionären en motsvarande
argumentering. Göteborgs kommuns extrema problem måste enligt
motionen beaktas vid de kommande besluten om kommunernas
ekonomi.
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) om
Göteborgs framtid krävs dels att Göteborg bör kompenseras för
den bristande neutraliteten i skatteomläggningen, dels att
särskild hänsyn bör tas till Göteborgs stora ekonomiska problem.
I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) hävdas att de
omläggningar som föreslås i propositionen inte uppfyller kraven
på neutralitet när det gäller avräkningsskatten. När
avräkningsskatten nu avskaffas och för att bibehålla den
budgetmässiga neutraliteten minskas statsbidragen i motsvarande
mån. Ånyo sker emellertid beräkningen på nationell nivå utan
hänsynstagande till att storstadsregionerna faktiskt förlorat på
skatteomläggningen. Avvecklingen medför enligt motionärerna en
ytterligare kraftig och godtycklig omfördelning från
storstadsregionerna till andra delar av landet.
I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund
(kds) förs ett liknande resonemang. Det är inte enligt
motionärerna rimligt att kommuner som drabbats negativt av
skattereformen dessutom skall drabbas genom en reducering av
sina statsbidrag. Staten måste därför kompensera de drabbade
storstadskommunerna i denna del.
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att
neutraliseringen av skattereformen på kommunnivå skall ske med
utgångspunkt från det socialdemokratiska alternativa förslaget
på det kommunalekonomiska området.
Utskottets bedömning
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i
propositionen att den indragning som gjorts från kommunerna år
1992 bör användas för att finansiera vissa effekter av de
föreslagna övergångsreglerna och reglera effekterna av
skattereformen för de kommuner vars skatteunderlag relativt sett
påverkas mest negativt.
De medel som på detta sätt finansierar övergångsreglerna
används just för att minska alltför stora omfördelningar utifrån
bl.a. strukturindex. Att därutöver neutralisera effekterna på
sätt som föreslås i motion Fi75 (c) om ett särskilt
ö-faktorbidrag kan utskottet inte tillstyrka.
När det däremot gäller skattereformens effekter är det
uppenbart att vissa kommuner påverkats på ett påtagligt sätt.
Utskottet utgår från att det som sagts om effekterna för dessa
kommuner kommer att beaktas i samband med att de nu aktuella
medlen fördelas. Utskottet anser att det bör ankomma på
regeringen att efter generella principer besluta om bidragen
till enskilda kommuner. Utskottet tolkar den socialdemokratiska
partimotionen så att dessa medel -- med hänsyn till den av
motionärerna förordade uppläggningen av reformen -- inte skall
stå till förfogande under år 1993. Detta innebär att
motionärerna föreslår att de kommuner som särskilt påverkats av
skattereformens effekter ej skall kompenseras under år 1993.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda
förslaget om ett särskilt övergångsbidrag och har inget att
erinra mot den medelsberäkning som har föreslagits. Regeringen
bör också erhålla det begärda bemyndigandet att utge bidrag.
Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c) yrkande 2, Fi84 (s)
yrkande 18, Fi90 (v), Fi95 (m) yrkande 3, Fi100 (kds) yrkande 2,
Fi303 (v) och Fi305 (s) yrkandena 2 och 3.
Kommunalt skattestopp år 1993
Propositionen
Det vilar enligt propositionen ett mycket stort ansvar på
statsmakterna vad gäller kravet att fastställa stabila
finansiella ramar. Det är synnerligen angeläget, framhålls det,
att ramarna fastställs och att det därmed klart anges vilket
utrymme som finns. Grunden för dessa ramar skulle kunna ryckas
undan genom höjningar av den kommunala utdebiteringen.
Mot denna bakgrund föreslås att det nuvarande kommunala
skattestoppet som gällt för åren 1991 och 1992 förlängs till att
avse ytterligare ett år.
Motionerna
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) slås fast att
långvariga skattestopp inte är förenliga med den syn på kommunal
självstyrelse som motionärerna har. Ett lagstadgat skattestopp
är ett mycket allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Ett sådant bör endast tillgripas under korta perioder.
Även från andra utgångspunkter kan förslaget om skattestopp
ifrågasättas menar motionärerna. Syftet med det nya
statsbidragssystemet torde vara att skillnader mellan kommuner i
utdebitering enbart skall vara uttryck för en självvald nivå på
standard och effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra
en kommun att arrangera verksamheten på det sätt den önskar.
Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s)
och Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) avvisas förslaget om ett
förlängt skattestopp med hänvisning till effekterna för den
kommunala självstyrelsen.
I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs också nej till
förslaget om skattestopp. Det är enligt motionärerna den
kommunala självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får
bestämma utdebiteringsnivån utifrån sina egna ambitioner. Skall
kommunerna ta ett större ansvar och göra nödvändiga ingrepp och
effektiviseringar, kan inte skattestopp av olika sorter komma i
fråga.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare redogjort för sin syn på det
samhällsekonomiska läget och behovet av att kommunsektorn bidrar
till att sanera de offentliga finanserna. Den samhällsekonomiska
balansen får inte äventyras genom att kommunalskatterna åter
skulle öka. Utskottet kan därför acceptera den föreslagna
förlängningen på ett år av skattestoppet även om ett sådant
givetvis innebär en viss tillfällig begränsning av det kommunala
självbestämmandet.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet förslaget till
lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993
och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 16, Fi83 (s) yrkande
11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).
Anslagsfrågor
Propositionen
I propositionen föreslås anslag för budgetåret 1992/93 till
Statliga utjämningsbidrag till kommuner, till Bidrag med
anledning av avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen, till Skatteutjämningsbidrag till
kommunerna m.m., till Bidrag till förebyggande av naturolyckor
och till Skatteutjämningsbidrag till landstingen.
När det gäller anslagen och anslagsförändringarna har dessa
beräknats med beaktande av förslag avseende anslagsförändringar
på andra huvudtitlar. Beträffande de förslag som presenterades
i proposition 1991/92:100, bilaga 8 punkt H har
medelsberäkningarna jämkats på motsvarande sätt.
Motion
I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) förordas att
riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Detta
hänger samman med det socialdemokratiska alternativa förslaget
som tänks bli genomfört fr.o.m. år 1994. Riksdagen föreslås även
bemyndiga regeringen utge extra skatteutjämningsbidrag enligt nu
gällande system äver för år 1993.
Utskottets bedömning
Finansutskottet tillstyrker vad som i propositionen anförts om
anslagen i bilaga II:4 till propositionen. Utskottet har heller
ingen erinran mot förslagen till medelsberäkningar. Motion Fi84
(s) yrkandena 19 och 20 avstyrks.
Det av regeringen i budgetpropositionen begärda bemyndigandet
att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 saknar
aktualitet i det nya bidragssystemet.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att
sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt
statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av
invandrare i svenska språket slopas fr.o.m. år 1993 och inordnas
i det generella statsbidragssystemet för kommunerna.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande
1991/92:UbU5y för sin del att ifrågavarande statsbidrag
avvecklas på det sätt som förordas i propositionen. Utskottet
betonar samtidigt att det är viktigt att utvecklingen inom de
olika verksamheterna följs upp i det nya statsbidragssystemet.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än den
utbildningsutskottet har redovisat och tillstyrker därför
propositionens förslag.
Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås avvecklade
Propositionen
I propositionen hemställs om ändrad medelsanvisning för
sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt
bidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i
svenska språket inför den föreslagna avvecklingen den 1 januari
1993 av nämnda statsbidrag.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna
anslagsbeloppen för de olika bidragen. Utskottet noterar att
anslaget till sektorsbidraget för skolan för budgetåret 1992/93
nu beräknas utifrån att ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas för
ett ökat antal platser på ett tredje gymnasieår. Finansutskottet
bör således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut
anvisa de begärda medlen.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört
tillstyrker finansutskottet de i propositionen förordade
jämkningarna av de tidigare beslutade anslagen till Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet, Bidrag till
driften av särskolor m.m., Bidrag till driften av särvux och
Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för
budgetåret 1992/93.
Övriga förslag
Propositionen
I propositionen föreslås att en bestämmelse förs in i
skollagen som innebär att om en kommun grovt eller under längre
tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen
meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens
bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa
bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör få kvittas
mot belopp som staten annars skulle betalat ut till kommunen.
I propositionen anmäler också utbildningsministern sin avsikt
att återkalla det utredningsuppdrag som regeringen på riksdagens
begäran beslutat om för att följa upp konsekvenserna av det nya
sektorsbidraget för skolan. Insatserna bör nu i stället inriktas
på att följa upp effekterna av det nya statsbidragssystemet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet instämmer i vad som anförs i
propositionen om att staten som ytterst ansvarig för
skolväsendet genom en lagbestämmelse bör ges möjligheter att
rätta till försummelser i den kommunala skolverksamheten. Sådana
möjligheter kan fylla en funktion bl.a. som skydd för de
svagaste grupperna. Utskottet biträder för sin del förslaget.
Propositionens redovisning beträffande uppföljningen av
sektorsbidraget och dess konsekvenser bör utan erinran läggas
till handlingarna.
Utskottets bedömning
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än
utbildningsutskottet när det gäller förslaget till ändring av
skollagen eller redovisningen i propositionen beträffande
uppföljningsfrågorna på skolområdet och tillstyrker vad som
förordas i propositionen på dessa punkter.
Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde
Den regionala kulturverksamheten
Propositionen
I avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det
statliga stödet till kulturen som kommer att genomföras föreslås
i propositionen att statsbidragen till den regionala
kulturverksamheten behålls i sin nuvarande form.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande KrU7y att det
behövs en grundläggande analys av bl.a. målformulering och
bedömning av ansvarsfördelning inom den regionala
kulturverksamheten innan det kan komma i fråga att föra in
kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse vid en sådan
bedömning kan bl.a. vara de överväganden om den offentliga
verksamhetens uppbyggnad som den s.k. regionutredningen
(C1991:09) skall analysera. Enligt årets budgetproposition är
avsikten att denna utredning inom kort skall följas upp av en
parlamentarisk beredning. Med hänvisning till det anförda finner
kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad som
föreslås i propositionen.
Utskottets bedömning
Finansutskottet instämmer i vad kulturutskottet anfört och
biträder således propositionens förslag.
Övriga kommunalekonomiska frågor
Kommunernas pensionsskulder
Motionen
I motion Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m)
begär motionärerna att en särskild statlig expertutredning skall
tillsättas gällande kommunernas pensionsskulder. Som skäl för
detta anges storleken på den kommunala sektorns pensionsskulder
och dess inverkan på den enskildes pensionstrygghet,
kreditgivarnas informationsbehov, vikten av att pensionsskulden
kan fastställas på ett korrekt sätt vid överlåtelse av
verksamheter eller vid ändringar i huvudmannaskap samt
betydelsen av att kommunsektorns totala engagemang kan göras
tydligt vid olika samhällsekonomiska bedömningar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de kommunala
pensionsförhållandena har betydelse för såväl samhällsekonomi
och kommunalekonomi som för den enskilde. Utskottet vill
peka på att i den nya kommunallagen (1991:900) har reglerna om
räkenskapsföring och årsredovisning skärpts. Fullmäktige skall
utfärda ett redovisningsreglemente. Årsredovisningen skall
vidare upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Syftet
med de nya reglerna är att ge en total bild av kommunernas och
landstingens ekonomiska ställning. Därför ställs numera krav på
att årsredovisningen skall omfatta verksamhet även i
företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen
borgensåtaganden och pensionsskulder.
Enligt utskottets mening bör de frågor som motionärerna
aktualiserat primärt lösas inom kommunsektorn med beaktande av
reglerna i den nya kommunallagen. Enligt vad utskottet erfarit
pågår redan ett omfattande utvecklingsarbete på kommunalt håll
för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. Det
finns därför goda förutsättningar för att flera av de
förhållanden som uppmärksammas i motionen kommer att få en
tillfredsställande lösning. Det finns således enligt utskottets
bedömning för närvarande inget behov av en särskild statlig
utredning. Olika samarbetsbehov mellan den statliga och den
kommunala sektorn bör kunna lösas under hand genom ett
samrådsförfarande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Fi304 (m).
Kommunal fastighetsskatt
Motionen
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) väcks
tanken att klara storstädernas försämrade ekonomi genom
införande av en fastighetsskatt på hus med kommersiell
verksamhet. Skatten skulle enligt motionärerna kunna tas ut
antingen av varje kommun eller av staten. Skatten skulle inte
drabba boendet utan belasta företag som etablerar sig i mycket
attraktiva områden. I motionen hänvisas också till riksdagens
beslut våren 1989 om en tillfälligt höjd fastighetsskatt i vissa
kommuner i Stockholmsområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att kompletteringspropositionen
innehåller ett förslag om att fastighetsskatten på kommersiella
lokaler skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1993 (proposition
1991/92:150, bilaga I:5). Åtgärden syftar till att åstadkomma en
höjning av värdet på kontorsfastigheter genom ökad lönsamhet.
Propositionens förslag avses också bidra till en ökad stabilitet
inom kreditsystemet. Utskottet har behandlat förslaget i
betänkandet 1991/92:FiU30. Med stöd av yttranden från bostads-
och skatteutskottet tillstyrker finansutskottet förslaget i
propositionen att avskaffa fastighetsskatten på lokalhyreshus.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Fi305 yrkande
4.
Momsfrågor
Motionen
I motion So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) tas frågan om
kompensation för merkostnad till följd av moms upp. De nuvarande
reglernas tillämpning innebär enligt motionärerna att kommunal
drift av t.ex. barn- och äldreomsorg kan få en konkurrensfördel
jämfört med alternativa driftformer som t.ex. ekonomisk
förening.
Enligt motionärerna har vissa kommuner som lagt ut delar av
barnomsorgen på t.ex föräldrakooperativa daghem inte
vidarebefordrat det statsbidrag om 6% som utgår som
kompensation för den dolda mervärdesskatt som belastar sådan
skattefri verksamhet. I motionen menar man att syftet med
bidraget självfallet var att det skulle tillfalla de kooperativ
och andra alternativa aktörer som fick extra kostnader för mat,
leksaker, utrustning m.m. jämfört med kommunal verksamhet.
Utskottets bedömning
Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i
februari i år tillsatt en utredning (Fi 1992:02) om vissa
mervärdesskattefrågor. Utredningens uppgift är att ta reda på om
de nya mervärdesskattereglerna är konkurrensneutrala vad gäller
verksamhet som bedrivs i offentlig regi och motsvarande
verksamhet i privat regi. De av motionärerna aktualiserade
frågeställningarna omfattas av utredningens uppdrag.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
So273 (s) yrkande 4.
Lån till Göteborg
Motionen
I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) begärs
att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och
amorteringsfriheten för det lån på 900 milj.kr. som Göteborg
beviljats av riksdagen.
Utskottets bedömning
Riksdagen beslöt våren 1990 att ge lån på sammanlagt 1,5
miljarder kronor till Göteborgs och Malmö kommuner (prop.
1989/90:65, FiU14, rskr. 206). Samtidigt bemyndigades regeringen
att utforma räntevillkoren och att medge räntefrihet under de
tre första åren av lånens löptid. Företrädarna i finansutskottet
för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och
Centerpartiet avstyrkte förslaget i en reservation.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen beslutat att
bevilja räntefrihet för de två första årens löptid. Regeringen
kommer senare i år att pröva frågan om eventuell räntefrihet för
det tredje året. Enligt utskottets mening är det inte aktuellt
att i nuvarande statsfinansiella läge förlänga räntefriheten
efter den första treårsperioden. Utskottet avstyrker således
motion Fi305 yrkande 1.
Strandstädning
Motionen
I motion Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp)
föreslås att medel ställs till förfogande inom ramen för de
särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas
kostnader för strandstädning. Det gäller i första hand
kustkommunerna längs västkusten och den nedskräpning som den
internationella sjöfarten medför. Enligt vad som anförs i
motionen har nu nedskräpningen tagit sådana dimensioner att
kommunerna måste få ekonomisk hjälp på samma sätt som vid
oljebekämpning.
Utskottets bedömning
Enligt det nya system för resursöverföringar från staten till
kommunsektorn som utskottet tillstyrkt i detta betänkande kommer
det särskilda skatteutjämningsbidraget att tas bort fr.o.m. år
1993. Samtidigt som utskottet gör detta konstaterande kan
påpekas att ett icke oväsentligt stöd för innevarande år utgått
till de berörda kommunerna genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och att problemet därmed i år fått en rimlig lösning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo601 yrkande 2.
Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun
Motionen
I motion Sk304 av Inger René m.fl. (m) anförs att kommuner
med stor andel fritidsfastigheter ofta drabbas av ekonomiska
problem som hänger samman med att invånarantalet mångdubblas
under några få sommarveckor. Anläggningskapaciteten beträffande
t.ex. vatten och avlopp måste därför vara högre än vad som
annars är motiverat. Driftskostnaden blir därigenom högre för de
fastboende än vad den hade varit utan fritidsboende.
Enligt motionärerna är ett sätt för kommunerna att få täckning
för sina merkostnader att införa skatteväxling mellan permanent-
och fritidskommun. Kommunalskatt erläggs då till fritidskommunen
under vistelsetiden där i stället för till permanentkommunen.
Utskottets bedömning
Finansutskottet är väl medvetet om de problem som motionärerna
aktualiserar. Frågan har uppmärksammats av regeringen i samband
med att en kommitté under våren tillsatts med uppgift att
överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin
(dir. 1992:12).
Kommittén skall bl.a. klarlägga konsekvenserna av att upphäva
fastighetsinnehav som grund för kommunmedlemskapet och föreslå
åtgärder som gör det möjligt att behålla vissa rättigheter som
tillkommer fastighetsägare, främst besvärsrätten. Lösningen bör,
enligt direktiven, sökas inom ramen för ett system där
fastighetsägandet inte är kopplat till medlemskap i kommunen.
Som alternativ till detta skall kommittén kunna överväga bl.a.
möjligheten att inom vissa allmänna ramar göra avsteg från
likställighetsprincipen, t.ex. i form av differentierade taxor
för olika kategorier av servicemottagare. Ett av skälen till
denna del av utredningsuppdraget är just de förhållanden som
motionärerna pekar på.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Sk304 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kommunernas anpassning till den
samhällsekonomiska utvecklingen
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och 18,
1991/92:Fi80 yrkande 1,
1991/92:Fi84 yrkande 9,
1991/92:Fi302 och
1991/92:A813 yrkande 3
lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 9 till
handlingarna,
res. 1 (s)
2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren
1993--1995
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 del II yrkande 1 och
med avslag på motionerna
1991/92:Fi44 yrkandena 8 och 9,
1991/92:Fi83 yrkande 12,
1991/92:Fi84 yrkande 1 och
1991/92:Fi102 yrkande 1
godkänner att statsbidragen till kommuner och landsting
minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
res. 2 (s)
3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas
och landstingens skatteinkomster
att riksdagen med anledning av
proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och motionerna
1991/92:Fi84 yrkande 2,
1991/92:Fi99 yrkande 1 och
1991/92:Fi100 yrkande3 samt med avslag på motion
1991/92:Fi44 yrkande 15
godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av ett nytt
system för utbetalning av kommunalskattemedel och
ikraftträdandet av detta samt som sin mening ger regeringen
detta till känna,
res. 3 (s)
4. beträffande nytt system för utbetalning av skattemedel
till kyrkliga kommuner
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi76,
5. beträffande neutralisering av förslag om slopat
schablonavdrag
att riksdagen med anledning av
proposition 1991/92:150 del II yrkande 3
och med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 3
godkänner vad utskottet anfört om riktlinjerna för en
finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag
m.m. och som sin mening ger regeringen detta till känna,
res. 4 (s)
6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14, 1991/92:Fi84 yrkande 4
och 1991/92:Fi92 godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II
yrkande 4 anförts om principerna för ett nytt
statsbidragssystem,
res. 5 (s) - delvis
7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år
1993
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 5
godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5
framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och
avgifter i fråga om kommuner,
res. 5 (s) - delvis
8. beträffande förslag till nytt generellt
statsbidragssystem för kommunerna
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 10 samt 1991/92:Fi95 yrkande
1 godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6
framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem
för kommuner,
res. 5 (s) - delvis
9. beträffande inomregionala frågor
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi68 och 1991/92:T342 yrkande 2
lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 10 i denna
del (avsnitt 6.3.5) till handlingarna,
10. beträffande expertgrupp för översyn av
strukturutjämningen
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150
del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6)
och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1,
1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och
1991/92:Fi100 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
res. 6 (s)
11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt
statsbidragssystem
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi77 och 1991/92:Fi84 yrkande 7
godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II yrkande7
anförts om principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och
för övergångsregler för åren 1993 och 1994,
res. 7 (s)
12. beträffande förändringar i statsbidragen för
landstingen
att riksdagen med avslag på motion
1991/92:Fi84 yrkande8
godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 8
framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och
avgifter i fråga om landsting,
res. 8 (s)
13. beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi44 yrkande 17, 1991/92:Fi47 och
1991/92:Fi84 yrkande11
lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande11 till
handlingarna,
res. 9 (s) - motiv.
Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde
14. beträffande bidraget till kommunerna rörande
totalförsvarets civila del
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fö8 yrkande 2
lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:1 till
handlingarna,
Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde
15. beträffande avveckling av bidraget till barnomsorg
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 1 och
med avslag på motion 1991/92:Fi80 yrkande2
godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den
1 januari 1993,
16. beträffande anslaget Bidrag till barnomsorg
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 8
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr.
223) -- till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93
under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
11166000000 kr.,
17. beträffande avveckling av bidraget till invandrar- och
flyktingbarn i förskolan
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 2 godkänner att
statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan
slopas per den 1 januari 1993,
18. beträffande avveckling av bidraget till service och
vård
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 3 godkänner att
statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari
1993,
19. beträffande anslaget Bidrag till service och vård
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 9
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr.
223) -- till Bidrag till service och vård för budgetåret
1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
6380800000 kr.,
20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 4
och med avslag på motion 1991/92:Fi86
godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer
m.m. slopas per den 1 januari 1993,
res. 10 (s)
21. beträffande avveckling av bidraget till
bostadsanpassning
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 5
godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m.
slopas per den 1 januari 1993,
22. beträffande avveckling av bidraget till
specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 6
godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska
insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,
23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12
och med avslag på motionerna 1991/92:Fi72
och 1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del -- med ändring av
tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag
till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under
femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2520682000
kr.,
res. 11 (s)
24. beträffande anslaget Bidrag till sjukförsäkringen
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 11
till förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen för
budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett belopp
som är 267000000 kr. lägre än vad som föreslagits av
socialförsäkringsutskottet i betänkande 1991/92:SfU13,
25. beträffande anslaget Driftkostnader för
beredskapslagring m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 10
till förslagsanslaget Driftkostnader för
beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 under femte
huvudtiteln anvisar ett belopp som är 3500000 kr. lägre än
vad som föreslagits av försvarsutskottet i betänkande
1991/92:FöU12,
26. beträffande avveckling av bidraget till
beredskapsplanläggning
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 7
godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser
hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,
27. beträffande återkallelse av anslaget till Bidrag till
drift och underhåll av statskommunvägar
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 1 om
återkallelse av sjätte huvudtitelns anslag Bidrag till drift
och underhåll av statskommunvägar -- med ändring av tidigare
beslut (1991/92:TU15, rskr. 248) -- beslutar att för budgetåret
1992/93 inte anvisa medel till detta anslag,
28. beträffande avveckling av bidragen till drift och
underhåll av statskommunvägar och byggande av
länstrafikanläggningar
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 2
godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll
av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad
gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag
till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till
kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993,
29. beträffande anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 3
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:TU15, rskr. 248)
-- till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret
1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 925400000 kr.,
30. beträffande huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi53,
Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde
31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt
m.m.
att riksdagen med avslag på motion
1991/92:Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--17
antar de i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkandena 1,
2 och 4--6 framlagda förslagen till
dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,
dels lag om ändring i lagen (1987:560) om
skatteutjämningsavgift,
dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om
särskild skatteutjämningsavgift,
dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om
avräkningsskatt,
res. 12 (s) - delvis
32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett
nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 9
bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av
införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i
propositionen förordats,
res. 12 (s) - delvis
33. beträffande neutralisering av skattereformen på
kommunnivå
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande
18 godkänner vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 8
anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå,
res. 12 (s) - delvis
34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet
av ett nytt statsbidragssystem, m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 15
och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2,
1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3,
1991/92:Fi100 yrkande2, 1991/92:Fi303 och
1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3
till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt
statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 950000000 kr.,
res. 12 (s) - delvis
35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993
att riksdagen med avslag på motionerna
1991/92:Fi44 yrkande 16, 1991/92:Fi83 yrkande 11,
1991/92:Fi84 yrkande 14 och 1991/92:Fi301
antar det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 3
framlagda förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt
att ta ut skatt för år 1993,
res. 13 (s)
36. beträffande avveckling av bidraget med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150
bilaga II:4 yrkande 7 godkänner att bidraget med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,
37. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till
kommunerna m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 10
och med anledning av
proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H1
till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för
budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 11130000000 kr.,
38. beträffande anslaget Bidrag till kommunerna med
anledning av avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 11
och med anledning av
proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H2
till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet
av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93
under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
439000000 kr.,
39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till
kommuner
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 samt med
avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkandena 19 och 20 i denna del
till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för
budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 19844500000 kr.,
res. 14 (s)
40. beträffande anslaget Bidrag till förebyggande åtgärder
mot naturolyckor
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 13
till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 25000000 kr.,
41. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till
landstingen
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 14
till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för
budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 3960500000 kr.,
42. beträffande slopande av sektorsbidraget till det
kommunala offentliga skolväsendet m.m.
att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:150
bilaga II:5 yrkande 2 anförts om slopande av sektorsbidraget
till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen
till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska
språket per den 1 januari 1993,
43. beträffande anslaget Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 3
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU10, rskr.
190) -- till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 21451906000 kr.,
44. beträffande anslaget Bidrag till driften av särskolor
m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 4
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.
193) -- till Bidrag till driften av särskolor m.m. för
budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 774978000 kr.,
45. beträffande anslaget Bidrag till driften av särvux
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 5
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.
193) -- till Bidrag till driften av särvux för budgetåret
1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
34703000 kr.,
46. beträffande anslaget Bidrag till undervisning av
invandrare i svenska språket
att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 6
-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.
193) -- till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska
språket för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 138652000 kr.,
47. beträffande sanktioner inom skolområdet
att riksdagen antar det i proposition 1991/92:150 bilaga
II:5 yrkande 1 framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
48. beträffande en kommitté för uppföljning av
sektorsbidraget
att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:5
yrkande 7 till handlingarna,
Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde
49. beträffande statsbidrag till den regionala
kulturverksamheten
att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:6
till handlingarna,
Övriga kommunalekonomiska frågor
50. beträffande kommunernas pensionsskulder
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi304,
52. beträffande momsfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:So273 yrkande 4,
53. beträffande lån till Göteborg
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi305 yrkande 1,
54. beträffande strandstädning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo601 yrkande 2,
55. beträffande skatteväxling mellan permanentkommun och
fritidskommun
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk304.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 27 maj 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Allan Larsson (s), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne
Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart
Hedquist (m) och Olle Schmidt (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska
utvecklingen (mom.1)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 24 slutar med "(s)
yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Kommunerna svarar för mycket viktiga uppgifter i samhället.
Det gäller framför allt skolor, barnomsorg, äldreomsorg och
sjukvård. Det är viktigt att den service som ges medborgarna är
av hög kvalitet, att den styrs på ett demokratiskt sätt,
finansieras kollektivt och fördelas efter behov. Utifrån dessa
grundläggande kriterier anser utskottet att det bör vara varje
kommun och landsting fritt att välja medel och metoder för att
på bästa sätt uppnå en hög kvalitet. Det bör dock understrykas
att det är nödvändigt både för medborgarna och för
samhällsekonomin att verksamheterna uppfyller målen till minsta
möjliga kostnad.
Det disponibla reala resursutrymmet i samhällsekonomin kommer
som utskottet ser det att vara mycket begränsat under
1990-talet. Den konkurrensutsatta delen av ekonomin kommer att
behöva ta i anspråk omfattande delar av de resurser som står
till buds för en expansion. Utrymmet för kommunal expansion är
således mycket begränsat. Samtidigt är kraven på förbättrad och
utökad service stort, inte minst till följd av den medicinska
och tekniska utvecklingen. Huvuddelen av de utvidgningar och
kvalitetshöjningar som bör ske måste åstadkommas genom
omfördelning av resurser, effektiviseringar och inte minst genom
förbättringar av produktiviteten. Förändrade statsbidragsregler
och minskad statlig styrning har redan gett betydande
möjligheter till detta.
Det står dock enligt utskottets mening klart att kommunsektorn
står inför ökade behov av service till barn och äldre som inte
kan finansieras enbart genom effektiviseringar. En viss men
begränsad expansion för sektorn som helhet måste accepteras om
inte servicen skall reduceras. Ett totalt stopp för den
kommunala expansionen som regeringen förordar är enligt
utskottets mening inte lämpligt. Direkta nedskärningar i
kommunsektorn som regeringens politik innebär för de närmaste
åren kommer att få mycket negativa effekter på både service och
samhällsekonomi.
Effekterna på arbetsmarknaden av en krympande kommunal sektor
det närmaste året skulle bli mycket allvarliga, inte minst för
kvinnorna. En måttlig ökning av den kommunala verksamheten det
närmaste året för att kunna tillgodose de ökande behoven främst
inom sektorerna vård och omsorg ligger enligt utskottets
uppfattning inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Kommuner
och landsting har under åren 1992 och 1993 en tillfälligt
förbättrad ekonomisk situation. Det hänger samman med den
nedväxling av pris- och kostnadsstegringarna som genomförts i
Sverige. Kravet på ett fortsatt effektiviseringsarbete är stort,
men det bör inte ske på det panikartade sätt som regeringens
aviserade nedskärningar gett upphov till på vissa håll.
Utskottet delar den bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet
för kommunsektorn som görs i den socialdemokratiska motionen
Fi84 (s).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande kommunernas anpassning till den
samhällsekonomiska utvecklingen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 9
samt med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del
II yrkande 9 och motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och
18, 1991/92:Fi80 yrkande 1, 1991/92:Fi302 samt 1991/92:A813
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995
(mom.2)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "I finansplanen" och på s. 27 slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är det möjligt att inom ramen
för en samhällsekonomiskt balanserad utveckling tillåta en
måttlig ökning av den kommunala verksamheten. Utskottet anser
att det är utomordentligt betydelsefullt att tillgodose de
ökande behoven inom framför allt vård och omsorg.
Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder
kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada
möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god
service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på
ett bra sätt och att genomföra utbildning med god kvalitet, och
den slår mot sysselsättningen, speciellt för kvinnorna.
Utskottet säger därför nej till indragningen.
Utskottet tillstyrker således motion Fi84 (s) yrkande 1 och
Fi102 (s) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren
1993--1995
att riksdagen
dels med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 8,
1991/92:Fi83 yrkande 12, 1991/92:Fi84 yrkande 1 och
1991/92:Fi102 yrkande 1 avslår förslaget i proposition
1991/92:150 del II yrkande 1 att statsbidragen till kommuner
och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
dels avslår motion 1991/92:Fi44 yrkande 9,
3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och
landstingens skatteinkomster (mom.3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet ser" och på s. 30 slutar med "yrkande 15"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har en grundläggande positiv inställning till
propositionens förslag att införa ett nytt system för
utbetalning av kommunalskattemedel. Denna omläggning har sedan
länge efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna
och landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett
aktuellt skatteunderlag.
Vad gäller reglerna för ikraftträdandet anges i propositionen
följande: "I förhållandet mellan staten och den kommunala
sektorn bör omläggningen ge ett för båda parter neutralt
utfall." Utskottet anser detta vara av stor vikt och instämmer
således i propositionens bedömning.
I motion Fi84 (s) och i ytterligare några motioner -- liksom
av Svenska kommunförbundet och en lång rad kommuner -- har ett
antal problem i samband med genomförandet av ett nytt
utbetalningssystem uppmärksammats. Utskottet känner stark oro
för att effekten på kommunnivå inte blir den eftersträvade.
Utskottet har erfarit att de tekniska och administrativa
förutsättningarna för en fördelning på uppemot 10 miljarder
kronor inte klarlagts. Tillsammans med andra oklarheter när det
gäller effekterna av förslagen i propositionen talar även detta
förhållande för att reformen genomförs i två etapper. Någon dold
indragning från den kommunala sektorn kan utskottet inte
acceptera.
Utskottet har tidigare förordat att reformeringen av
statsbidragssystemet genomförs i två etapper och att en
parlamentarisk beredning tillsätts med uppgift att bl.a. utforma
ett nytt fördelningssystem. Arbetet skall bedrivas så att
riksdagen under våren 1993 kan fatta ett beslut med verkan
fr.o.m. år 1994.
Enligt utskottets mening bör skiftet i utbetalningsordning
genomföras fr.o.m. år 1993. I den parlamentariska beredningens
uppgifter bör också ingå att närmare belysa de
redovisningstekniska och övriga problem som har påtalats från
kommunalt håll och som uppstår i samband med övergången.
När således ett bättre underlag om de sammantagna effekterna
av övergången till ett nytt statsbidragssystem, slopandet av
rundgången av pengar mellan stat och kommun samt ändringen av
utbetalningssystemet föreligger under år 1993 kan ställning tas
till på vilket sätt som den eftersträvade neutraliteten skall
uppnås.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 (s) yrkande
2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas
och landstingens skatteinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 2
och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och
motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 15, 1991/92:Fi99 yrkande 1 och
1991/92:Fi100 yrkande3 godkänner vad utskottet anfört om
inriktningen av ett nytt system för utbetalning av
kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta samt som sin
mening ger regeringen detta till känna,
4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag
(mom.5)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som
börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har tidigare avstyrkt kompletteringspropositionens
förslag om slopat schablonavdrag. Med hänsyn därtill bör i här
aktuellt sammanhang inte heller förslaget om neutralisering för
effekten av ett slopat schablonavdrag genomföras.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande
3.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande neutralisering av förslag om slopat
schablonavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 3
och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 3
godkänner vad utskottet anfört om finansiell neutralisering av
förslag om minskat schablonavdrag m.m.,
5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m.
(mom.6--8)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Fi92 (v)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är en principiellt riktig åtgärd att
samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dessa i en
gemensam "påse". Statens transfereringar bör således regleras
genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem och rundgången
av pengar mellan stat och kommun slopas.
Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott
underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av
förslagen för samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för
behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande
oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av
propositionen om de skillnader i utdebitering som blir
resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror
på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.
Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen
genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart
tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis
fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler
föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter
nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip
enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna
betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande
regler och med den fria användning som propositionen föreslår.
Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera
generella statsbidragssystem under vissa omständigheter kan leda
till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter mellan
allmänna och enskilda intressen, t.ex. hur en enskild skall
hävda rätten och även kunna besvära sig eller hur sanktioner
skall utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen
i detta avseende fördjupas. Regeringen aviserar propositioner
som bl.a. avses eliminera de här senast antydda problemen.
Förslag bör enligt utskottets mening föreligga samtidigt som ett
nytt statsbidragssystem införs. Utskottet vill framhålla att
särskild uppmärksamhet bör ägnas handikappsektorn och
barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och kvalitetskraven på
denna skall läggas fast i lag.
Utskottet får med hänvisning till det anförda tillstyrka
motion Fi84 yrkandena 4, 5, 6 och 10.
dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 5" bort
utgå,
dels att den del av utskottets yttrande på s.35 som
börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkande 1"
bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 6--8 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 4
och med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del
II yrkande 4 och i motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14
och 1991/92:Fi92 godkänner vad utskottet anfört om principerna
för ett nytt statsbidragssystem,
7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år
1993
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 5
avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5 framlagda
förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i
fråga om kommuner,
8. beträffande förslag till nytt generellt
statsbidragssystem för kommunerna
att riksdagen
dels med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och
10 avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6
framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem
för kommuner samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels avslår motion 1991/92:Fi95 yrkande 1,
6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som
börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet noterar att förslaget från den kommunalekonomiska
kommittén om en strukturutjämning på flera punkter har mötts av
en omfattande kritik under remissbehandlingen. Genom att välja
att införa övergångsregler och avisera en omprövning genom en
expertgrupp visar regeringen att det föreslagna systemet har
stora brister. Det är enligt utskottets mening ett märkligt
förfarande att först i parlamentarisk ordning besluta om en
omfattande reform som därefter i mycket väsentliga delar skall
överprövas av en grupp experter.
Den föreslagna indragningen av miljardbelopp från kommunerna
innebär därutöver att de sju rikaste kommunerna ställs utanför
utjämningssystemet. Detta är enligt utskottets mening direkt
stötande.
Utskottet har tidigare förordat att en parlamentarisk
beredning skall få till uppgift att bl.a. ta fram ett nytt
förslag till fördelningsnyckel. I avvaktan på att ett nytt
generellt system genomförs bör bidragen för år 1993 fördelas i
princip enligt dagens regelsystem.
Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande expertgrupp för översyn av
strukturutjämningen
att riksdagen
dels med anledning av vad som anförs i proposition
1991/92:150 del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1,
1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och
1991/92:Fi100 yrkande1,
7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
(mom.11)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet har i" och på s. 40 slutar med "yrkande 7"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det tidigare ställt sig bakom vad som förordas
i motion Fi84 (s) om att statsbidraget för år 1993 skall
beräknas i huvudsak enligt nu gällande principer. Detta skulle
inte leda till någon omfördelning som innebär att vissa kommuner
blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla
på att den tidigare detaljregleringen försvinner.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkande
7.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt
statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 7
avslår motion 1991/92:Fi77 samt vad som anförs i proposition
1991/92:150 del II yrkande7 om principerna för fördelning av
statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och
1994,
8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 8" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ser positivt på de förändringar som föreslås i
propositionen när det gäller bidrag och avgifter för
landstingen. Med hänvisning till vad utskottet tidigare förordat
beträffande en omläggning av statsbidragssystemet för kommunerna
bör förslaget emellertid genomföras först år 1994.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande
8.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande förändringar i statsbidragen för
landstingen
att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:150 del II
yrkande 8 och med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande8
godkänner vad utskottet anfört om förslag till avveckling av
statsbidrag och avgifter i fråga om landsting,
9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13,
motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s.42 som
börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "kommunala
verksamheten" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot huvudlinjerna i det som i
propositionen anförs om målstyrning, uppföljning och
utvärdering. När det gäller den kommunala verksamheten vill
utskottet i anslutning till vad som sägs i motion Fi84 peka på
några viktiga handlingslinjer som kan bidra till en effektivare
och bättre verksamhet.
Enligt utskottets mening måste rollfördelningen mellan de
förtroendevalda och de anställda bli tydligare. De
förtroendevaldas uppgift är att ställa upp mål, sätta ramar,
fördela resurser, följa upp och utvärdera verksamheten. Det är
också betydelsefullt att möjligheterna att decentralisera och
delegera tas till vara. Uppgifter bör flyttas från stat till
kommun. På kommunal nivå bör besluten flyttas närmare de
anställda och medborgarna.
Andra viktiga inslag i förnyelsearbetet är att förbättra
villkoren för de anställda genom en ändrad arbetsorganisation
och satsningar på kompetensutveckling. Förbättring av
effektiviteten och kostnadskontrollen bör ske genom att nya
metoder för styrning och uppföljning utvecklas. Utskottet vill
också understryka betydelsen av en ökad satsning på utvärdering
och av att de goda exemplen sprids för att ge stimulans till
utveckling och förnyelse.
10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m.
(mom.20)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som
börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "motion Fi86
(s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att statsbidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m. kan inordnas i ett generellt bidragssystem,
men det bör ske först fr.o.m år 1994 enligt vad utskottet
tidigare förordat. Som anförs i motion Fi86 (s) kan en
konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet bli att
skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. när det gäller
färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar inte minst människor med
handikapp. Därför bör socialtjänstlagen kompletteras och
preciseras på sådant sätt att en likvärdig och kvalitativt god
service garanteras över hela landet. En sådan ändrad
lagstiftning bör genomföras samtidigt med övergången till ett
nytt generellt statsbidragssystem.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi 86 (s) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi86 och med
anledning av vad som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga
II:2 yrkande 4 om att statsbidraget till färdtjänst,
servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion Fi72 (s)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska
anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.
Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre
möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet
delar uppfattningen i motion Fi72 (s) att detta ökade ekonomiska
utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt begränsade
merkostnader som faller på landstingen för att förverkliga det
program för "ont i ryggen" som SBU utarbetat. Genom att tillämpa
rätt behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora
samhällsekonomiska besparingar göras.
Utskottet förordar med hänvisning till vad som anförs i motion
Fi84 (s) att anslaget räknas upp med 1 150 milj.kr. i
förhållande till propositionens förslag.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi72 och
1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del samt med anledning av
proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12 -- med ändring av
tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag
till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3670682000 kr.,
12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt
m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Som finansutskottet" och på s. 53 slutar med "samt
15--17" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare förordat att statsbidragsreformen och
därmed sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m.
år 1994. Enligt utskottets mening bör i konsekvens därmed de
nuvarande bestämmelserna om skatteutjämningsbidrag,
skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt samt bidraget med
anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
bibehållas under år 1993.
Detta innebär att den särskilda skatteutjämningsavgiften (den
s.k. Robin Hood-skatten) behålls fram till dess att ett nytt
utjämningssystem kan införas fr.o.m. år 1994. Därmed får även de
rikaste kommunerna bidra till utjämningen av skillnaderna i
skattekraft mellan kommunerna.
När det gäller återbetalningen av den tillfälligt förhöjda
skatteutjämningsavgiften för år 1992 skall den enligt
propositionen användas för att bl.a. ta bort olika brister i
förslaget till utjämningssystem och till att neutralisera
effekterna av skattereformen. Enligt utskottets mening bör
återbetalningen skjutas upp till år 1994 och disponeras för
infasning av det slutliga förslag till statsbidragssystem och
fördelningsnyckel som enligt utskottets mening skall utarbetas
av en parlamentarisk beredning. I samband därmed bör även
neutraliseringen av skattereformens effekter t.o.m. år 1993
regleras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--18.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som
börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkandena 2
och 3" bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 31--34 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena
12, 13 och 15--17 avslår de i proposition 1991/92:150 bilaga
II:4 yrkandena 1, 2 och 4--6 framlagda förslagen till
dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,
dels lag om ändring i lagen (1987:560) om
skatteutjämningsavgift,
dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild
skatteutjämningsavgift,
dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om
avräkningsskatt,
32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett
nytt statsbidragssystem
att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:150
bilaga II:4 yrkande 9 att bemyndiga regeringen att utge bidrag
med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem,
33. beträffande neutralisering av skattereformen på
kommunnivå
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84
yrkande 18 avslår vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4
yrkande 8 anförts om neutralisering av skattereformen på
kommunnivå,
34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet
av ett nytt statsbidragssystem, m.m.
att riksdagen
dels avslår förslaget i proposition 1991/92:150 bilaga
II:4 yrkande 15 att anvisa ett anslag till Bidrag med
anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m.
för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln,
dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2,
1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3, 1991/92:Fi100 yrkande2,
1991/92:Fi303 och 1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3,
13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "Fi301 (s)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att en bevarad och väl utvecklad lokal
självstyrelse är av stor betydelse. Ett långsiktigt kommunalt
skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen. Ett skattestopp bör därför endast tillgripas
temporärt och under korta perioder.
Enligt utskottets mening kan förslaget om skattestopp
ifrågasättas även från andra utgångspunkter. Ett viktigt syfte
med det nya statsbidragssystemet är att det enbart skall vara
ett uttryck för en självvald nivå på standard och åstadkommen
effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra en kommun
eller ett landsting från att arrangera verksamheten på det sätt
den önskar. Ett skattestopp kan dessutom i viss mån komma att
motverka den effekt som det nya statsbidragssystemet ytterst
syftar till, nämligen att inom ramen för den kommunala
självstyrelsen åstadkomma en rationell kommunal verksamhet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi83 (s)
yrkande 11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande
16, 1991/92:Fi83 yrkande 11, 1991/92:Fi84 yrkande 14 och
1991/92:Fi301 avslår det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4
yrkande 3 framlagda förslaget till lag om begränsning av
kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,
14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner
(mom.39)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som
börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och 20
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare förordat när det gäller
genomförandet av statsbidragsreformen och därmed sammanhängande
förändringar bör anslaget räknas upp med 2600 milj.kr. i
förhållande till propositionens förslag.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkandena 19
och 20. Medelsberäkningen i övrigt föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till
kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena
19 och 20 i denna del och med anledning av proposition
1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 till Statligt
utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93
under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
22444500000 kr.,
Särskilt yttrande
Inomregionala frågor (mom. 9)
Bengt Wittbom, Tom Heyman och Lennart Hedquist (alla m) anför:
I kompletteringspropositionen anför regeringen följande:
"Utjämning av inkomster och strukturella förhållanden bör vara
en statlig uppgift. Vi anser därför att landstingen i princip
inte bör ha rätt att ta ut skatt för att fördela om pengar
mellan kommuner."
Med anledning av vad som anförs i propositionen och som också
tas upp i motion Fi68 (m) vill vi understryka att Moderata
samlingspartiet helt delar den principiella syn som där anges.
Enligt vår uppfattning borde därför den lag som ger Stockholms
läns landsting möjlighet att bedriva inomregional utjämning
upphöra per den 1 januari 1993. Vi noterar att avsikten dock är
att den skall avskaffas per den 1 januari 1995, dvs. efter de
första övergångsåren.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
4Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift
Härigenom föreskrivs
dels att 4§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 3, 6, 7--9§§ skall ha följande lydelse.
33>
33>
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas
första gången i fråga om skatteutjämningsavgift för landsting
för år 1993.
3 Senaste lydelse 1990:397
7Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Socialutskottets yttrande
1991/92:SoU6y
Bilaga 2
Kompletteringspropositionen del I och II
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett bl.a. socialutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition 1991/92:150 Kommunal ekonomi, del
II (kompletteringspropositionen), jämte eventuella motioner
såvitt propositionen och motionerna rör utskottets
beredningsområde.
Socialutskottet yttrar sig om principerna till ett nytt
statsbidrag för kommuner och landsting, förslaget om minskning
av bidraget med 7,5 miljarder kronor under år 1993 och förslaget
om ett kommunalt skattestopp för år 1993. I övrigt begränsar
utskottet sitt yttrande till att avse de förslag i bilaga II:2
som avser socialutskottets beredningsområde. Utskottet yttrar
sig över motionerna Fi42, Fi44, Fi72, Fi80, Fi83, Fi84, Fi86 och
Fi92.
Utskottet yttrar sig även över motionerna Fi40, Fi42 och Fi83
om barnbidrag med anledning av proposition 1991/92:150 Reviderad
finansplan m.m., del I (kompletteringspropositionen).
Propositionen
I proposition 1991/92:150 bilaga II:2, har regeringen
(socialdepartementet), såvitt avser socialutskottets
beredningsområde, föreslagit riksdagen
dels att
1. godkänna att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1
januari 1993,
2. godkänna att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn
i förskolan slopas per den 1 januari 1993,
3. godkänna att statsbidraget till service och vård slopas per
den 1 januari 1993,
4. godkänna att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer
m.m. slopas per den 1 januari 1993,
5. godkänna att statsbidraget till specialpedagogiska insatser
för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,
6. godkänna att det statsbidrag som utgör ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser
hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,
dels att
7. till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93
anvisa ett belopp som är 2 524 000 000 kr. lägre än vad som
föreslagits i prop. 1991/92:100, bil.6,
8. till Bidrag till service och vård för budgetåret
1992/93 anvisa ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad
som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6,
9. till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre
än vad som föreslagits i prop. 1991/92:102, kapitel 5,
10. till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad
som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6.
Utskottet yttrar sig även över regeringens hemställan till
riksdagen i propositionen, del II, att
dels godkänna
1. principerna för ett nytt statsbidragssystem,
2. förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för
kommuner,
3. principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för
övergångsregler för åren 1993 och 1994,
4. förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och
avgifter i fråga om landsting,
5. att statsbidrag till kommuner och landsting minskas med 7,5
miljarder kronor fr.o.m. år 1993,
dels anta förslag till lag om begränsning av kommuners
rätt att ta ut skatt för år 1993.
Kommunal ekonomi, förslaget i huvuddrag
I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag
för kommunerna införs fr.o.m. år 1993. Förslaget utgår från två
grundläggande förhållanden. Det första är att kravet på
samhällsekonomisk balans är överordnat alla andra krav och måste
styra bedömningarna av det framtida ekonomiska utrymmet för den
kommunala sektorn. Det andra är att rollfördelningen mellan
staten resp. kommunerna och landstingen vad gäller uppgifter och
ekonomi måste vara tydlig.
Syftet med det nya statsbidraget är bl.a. att skapa mer
likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.
Bidraget är ett komplement till kommunernas skatteinkomster och
utgår oberoende av vilken verksamhet som kommunerna bedriver.
Skillnaderna i skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i
service, avgifter och effektivitet.
Samtidigt med införandet av det nya statsbidraget ändras också
utbetalningen av kommunalskattemedel till kommunerna. I
fortsättningen föreslås utbetalningarna ske det år skatten avser
och inte som i dagens system två år senare.
Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
I propositionen föreslås att tolv av de nuvarande
specialdestinerade statsbidragen till kommunerna avskaffas och
ersätts av ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna. Det
särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning, som
infördes med anledning av äldrereformen, föreslås upphöra vid
samma tidpunkt som ett nytt statsbidragssystem träder i kraft.
Skatteutjämningsavgifterna och avräkningsskatten föreslås
avskaffas fr.o.m. år 1993. Rundgången av pengar mellan stat och
kommun upphör därmed.
Det nya s.k. utjämningsbidraget består av tre delar:
ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp
till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad
medelskattekraft,
tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av
opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt
ett tillägg för befolkningsminskning.
I propositionen föreslås övergångsregler för åren 1993 och
1994 för att begränsa omfördelningseffekterna av det nya
utjämningsbidraget.
En expertgrupp föreslås inom kort tillsättas för att
vidareutveckla systemet med avseende på utjämning av
strukturkostnader. Gruppen skall lägga fram förslag i sådan tid
att förändringen kan träda i kraft den 1 januari 1995.
Förändringar för landstingen
För landstingen föreslås att sex specialdestinerade bidrag
avvecklas liksom skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten.
Under år 1993 kvarstår dock en reducerad skatteutjämningsavgift.
År 1993 återbetalas den tillfälliga indragningen från
landstingen som görs år 1992.
Motioner om ett nytt generellt statsbidrag
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att
när regeringens politiska inriktning är att krympa den kommunala
sektorn är det nödvändigt att ha ett behovsinriktat generellt
statsbidrag som ges till kommunerna sektorsvis och att
statsmakterna därmed får stå till svars för var
resursneddragningarna skall ske. Vidare anförs att förslaget
till ett nytt generellt statsbidrag inte kan genomföras utifrån
nu föreliggande underlag, utan att en ny kommitté bör tillsättas
för att framlägga ett mer genomarbetat förslag som även utgår
från mer realistiska ekonomiska förutsättningar. För år 1993 bör
1992 års statsbidrag utgå sektorsvis.
I enlighet med det ovan sagda hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem
(yrkande 13) samt att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en ny utredning med uppgift att lämna förslag till
ett nytt behovsinriktat generellt statsbidragssystem som kan
träda i kraft 1994 (yrkande 14).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs
att Socialdemokraterna säger ja till principen om ett samlat
statsbidrag till kommunerna, men underkänner den
fördelningsnyckel och det direkta genomförande som regeringen
föreslagit. En ny fördelningsnyckel bör arbetas fram av en
parlamentarisk kommitté. Som övergångsregler föreslås bl.a. att
statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter nu gällande
regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell
för ett nytt bidrag som föreslås i propositionen. För kommunerna
betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande
regler och med den friare användning som propositionen föreslår,
men med andra övergångsregler. I motionen anförs vidare att
möjligheten att målstyra, följa upp och utvärdera blir allt
viktigare. Införandet av mera generella statsbidragssystem kan
under vissa omständigheter leda till negativa effekter. Det kan
finnas målkonflikter i den avvägning som skall göras mellan
allmänna och enskilda intressen, hur en enskild skall kunna
hävda rätten och även besvära sig eller hur sanktioner skall
utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen i
detta avseende fördjupas. Rätten till barnomsorg och
kvalitetskraven på denna bör läggas fast i lag. Vidare är det
angeläget att följa utvecklingen inom skolans område.
Mot bakgrund av det ovan sagda yrkar motionärerna att
riksdagen dels bör godkänna principerna för och omläggningen
till ett nytt statsbidragssystem i enlighet vad som anges i
motionen (yrkande 4), dels beträffande avvecklingen av
statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner godkänna vad som
anges i motionen (yrkande 5). Riksdagen bör vidare godkänna
förslagen till ett nytt generellt statsbidrag i enlighet med
motionens förslag (yrkande 6), godkänna priciperna för
fördelning av statsbidrag år 1993 och övergångsreglerna enligt
motionens förslag (yrkande 7) och godkänna förslagen till
avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om
landstingen i enlighet med motionens förslag (yrkande 8).
Vidare föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som i
motionen anges beträffande målstyrning, uppföljning och
utvärdering (yrkande 11).
I motion 1991/92:Fi92 av John Andersson (v) yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.
Motionären anför att kommunalekonomiska kommitténs förslag har
varit svårt att analysera och frågetecknen har varit många. För
vissa kommuner blir omställningen svår. Motionären hänvisar till
de konsekvenser som skulle uppstå för Dorotea kommun om
förslaget antogs av riksdagen. Reformen bör, enligt motionären,
inte genomföras nu utan utredas på nytt.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att kommunerna
skall ges större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens
utformning samt prioriteringen mellan olika verksamhetsområden.
Den kommunala verksamheten kan därmed bedrivas på ett
effektivare sätt. Den statliga regleringen av den kommunala
verksamheten skall minskas, och de krav som statsmakterna
ställer på kommunsektorn skall i första hand regleras genom
lagstiftning.
Ett nytt generellt statsbidrag utan detaljreglering ger
kommunerna förutsättningar att kunna anpassa sin verksamhet till
rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.
Utskottet har mot bakgrund av detta inget att erinra mot
propositionens förslag att ett nytt generellt statsbidrag införs
fr.o.m. år 1993. Utskottet föreslår därmed att motionerna
1991/92:Fi44 (v) yrkandena 13--14 och 1991/92:Fi92 (v) avstyrks.
Utskottet har heller ingen erinran mot principerna för det nya
statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för att
åren 1993 och 1994 begränsa omfördelningseffekten av det nya
utjämningsbidraget. Utskottet delar uppfattningen i
propositionen att bidraget skall vara ett komplement till
kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken
verksamhet som kommunerna bedriver. På sikt skall skillnaderna i
skatteuttag spegla skillnader i service, avgifter och
effektivitet. Mot bakgrund av det ovan sagda finner utskottet
inte anledning att ytterligare gå in på förslagen i motion
1991/92:Fi84 (s) yrkandena 4--8. Utskottet föreslår att
yrkandena avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att dagens
styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan
detaljreglering av verksamheten. Däremot krävs en precisering av
de resultatkrav som staten ställer på verksamheten. Den statliga
uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte
metoderna att uppnå resultaten. Statsmakterna bör följa upp och
utvärdera verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och
sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola m.m. Utskottet delar
vidare föredragandens uppfattning att kommuner och landsting
inom ramen för sitt ansvar kommer att åtgärda de eventuella
brister och försummelser som uppmärksammas.
Utskottet noterar vidare att i propositionen aviseras en
proposition under hösten 1992 med förslag om en lagreglering av
kommunens ansvar för barnomsorgen liksom ett förslag till
vårdnadsbidrag.
Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår utskottet att motion
1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 avstyrks.
Besparingsförslag
I propositionen föreslås statsbidragen till kommuner och
landsting av samhällsekonomiska skäl minskas med sammanlagt 7,5
miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Föredraganden anför vidare att
det inte finns utrymme för att utlova någon uppräkning av
statsbidragen fr.o.m. år 1994. Kommuner och landsting bör utgå
från att det nya statsbidraget kommer att utvecklas mycket
restriktivt under åren 1993--1995.
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag att minska statsbidragen
till kommuner och landsting med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år
1993 (yrkande 8).
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den föreslagna indragningen av
statsbidrag till kommunerna inte genomförs (yrkande 12).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas
avslag på att minska bidraget till kommuner och landsting med
7,5 miljarder kronor (yrkande 1).
Utskottets bedömning
I propositionen framhålls att huvuduppgiften för regeringens
ekonomiska politik är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i
ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och en
varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning förutsätter bl.a.
att de skyddade sektorerna hålls tillbaka så att det finns ett
tillräckligt utrymme för de konkurrensutsatta delarna av
ekonomin att växa. Vidare förutsätter det en stram finanspolitik
baserad på en restriktiv prövning av offentliga utgifter och
målet att skapa finansiell balans i den offentliga sektorn under
en konjunkturcykel.
Vidare anförs att det för år 1993 finns ett finansiellt
utrymme för kommunerna att bibehålla en oförändrad real nivå på
de totala utgifterna jämfört med år 1992. Genom det nya
statsbidragssystemet, avregleringen, omfattande utnyttjande
av anbudskonkurrens m.m. erbjuds samtidigt möjligheter till ökad
produktivitet. Utskottet har mot bakgrund av detta förståelse
för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra
besparingar även på bidragen till kommuner och landsting.
Utskottet biträder propositionens förslag. Det ankommer på
finansutskottet att inom den av propositionen angivna ramen göra
den närmare bedömningen av fördelningen av de olika beloppen.
Utskottet föreslår därmed att motionerna 1991/92:Fi44 (v)
yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s)
yrkande 1 avstyrks.
Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
I propositionen anförs att med hänsyn till det ekonomiska
läget och i syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget bör
det kommunala skattestoppet förlängas. Ett lagfäst kommunalt
skattestopp föreslås för år 1993. Föredraganden anför att det
kan finnas kommuner som kan hamna i en akut svår ekonomisk
situation. Om så skulle vara fallet får i sista hand frågan
hanteras i särskild ordning genom att regeringen föreslår
riksdagen en lagändring som ger utrymme för skattehöjningar.
I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag till kommunalskattestopp
(yrkande 16). Motionärerna anför att det är den kommunala
självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får bestämma
utdebiteringsnivå utifrån sina egna ambitioner.
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att det föreslagna lagfästa skattestoppet för kommunerna inte
genomförs (yrkande 11).
I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas
att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av
kommunernas rätt att ta ut skatt för år 1993 (yrkande 14).
Motionärerna anför att genom lagstiftning upprätthålla
långvariga kommunala skattestopp inte är förenligt med deras syn
på kommunal självstyrelse. För år 1993 finns en överenskommelse
mellan staten och de båda kommunförbunden om ett frivilligt
skattestopp. Ett lagfäst skattestopp för år 1993 är enligt
motionärerna inte motiverat.
Utskottets bedömning
Mot bakgrund av vad utskottet tidigare uttalat om behovet av
att skapa förutsättningar för tillväxt- och utvecklingskraft i
ekonomin har utskottet inte någon erinran mot förslaget att
genom lagstiftning förlänga skattestoppet för kommunerna till
att omfatta även år 1993. Utskottet föreslår att motionerna
1991/92:Fi44 (v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och
1991/92:Fi84 (s) yrkande 14 avstyrks.
Förslag inom socialutskottets ansvarsområde
Bidrag till barnomsorg
Statsbidraget har till syfte att stödja och stimulera
utbyggnad av barnomsorg i form av öppen förskola, deltidsgrupp,
daghem, kommunala familjedaghem, fritidshem och öppen
fritidsverksamhet. Statsbidrag lämnas även till andra än
kommuner som driver daghem och fritidshem. Bidraget infördes
ursprungligen för att stimulera kommunerna att bygga ut
barnomsorgen. Bidraget har efter hand kommit att bli ett direkt
stöd till kommunerna. Statsbidrag lämnas enligt förordningen
1987:860 (ändrad senast 1991:1973).
Statsbidrag har i princip endast lämnats för etablerade
barnomsorgsformer som definierats på visst sätt. Olika lokala
lösningar har därför inte kunnat erhålla statsbidrag. Samtidigt
har statsbidraget utgjort en viss garanti för verksamhetens
kvalitet.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget
till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993. För att
säkerställa ett tillräckligt stöd till enskilda alternativ och
också skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg
utanför hemmet skall tillgodoses krävs, enligt föredraganden, en
utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område.
Regeringen har därför för avsikt att återkomma till riksdagen
under hösten 1992 med förslag om en utvidgad lagreglering av
barnomsorgsområdet samt med ett förslag om vårdnadsbidrag.
Som en konsekvens av slopandet av bidraget per den 1 januari
1993 föreslås riksdagen till bidrag till barnomsorgen för
budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 000 kr. lägre
än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 (SoU15, rskr.
223).
I motion 1991/92:Fi80 av Dan Ericsson (kds) yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vad syftet med en eventuell lagreglering av barnomsorgen skall
vara (yrkande 2). Motionären anför att familjepolitiken
skall underlätta för föräldrar att själva välja den vård och
fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och
barnen bäst. Det avgörande måste vara vad som är bäst för barnen
och föräldrarna och inte i första hand vad som är
samhällsnyttigt. En eventuell lagreglering av barnomsorgsområdet
måste därför ha sin utgångspunkt i att ekonomiska
förutsättningar skall skapas för dem som önskar vårda barnen i
hemmet när de är små. Någon lagreglering enbart för det som i
dag kallas kommunal barnomsorg är inte möjligt, om det är
rättvisa man avser att skapa.
I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett avvisande av införandet av
vårdnadsbidrag (yrkande 9). Motionärerna anför att det nu
står helt klart, efter uttalanden från socialministern, att
finansieringen av vårdnadsbidraget uteslutande kommer att
belasta nuvarande föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem.
Det betyder, enligt motionärerna, att det är de arbetande
föräldrarna som kan räkna med att få betala för de föräldrar som
vill -- och har ekonomiska möjligheter -- att med hjälp av ett
vårdnadsbidrag stanna hemma.
Utskottets bedömning
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens
förslag till nytt generellt statsbidragssystem, har inget att
erinra mot propositionens förslag att statsbidraget till
barnomsorg slopas per den 1 januari 1993 och inordnas i ett
generellt bidrag. Utskottet har heller ingen erinran mot att
anslaget Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 som
riksdagen fastställt minskas med den andel av beloppet som avser
bidrag för verksamhet under 1993. Utskottet anser att det
ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av
avräkningsbeloppet.
I regeringsförklaringen anförs att familjepolitiken skall
underlätta för föräldrarna att själva välja den vård och fostran
av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen
bäst. Detta innebär att familjepolitiken skall främja både
valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Den nya familjepolitik som regeringen avser att genomföra
syftar enligt regeringsförklaringen till att ge ökad valfrihet
för småbarnsföräldrar, att ge mer tid åt barnen och att i större
utsträckning skapa rättvisa villkor för alla delar av landet. Om
varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt
den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär enligt
regeringen att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet av god
kvalitet för dem som vill ha det och bättre ekonomiska
möjligheter för dem som så önskar att stanna hemma när barnen är
små.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15 ställde
sig utskottet bakom regeringens familjepolitik, eftersom den
syftar till att förstärka familjens valfrihet. Utskottet ansåg
det också angeläget att införa ett vårdnadsbidrag, så snart den
statsfinansiella utvecklingen ger utrymme för det.
Utskottet vidhåller denna uppfattning liksom uppfattningen i
propositionen att det är nödvändigt att säkerställa ett
tillräckligt stöd för enskilda alternativ inom barnomsorgen och
att skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg
utanför hemmet skall tillgodoses. Utskottet konstaterar att ett
förslag till införande av vårdnadsbidrag aviseras till hösten
1992 samtidigt med ett förslag till en utvidgad lagreglering av
barnomsorgsområdet. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 får
därmed anses tillgodosedd. Utskottet föreslår att motionen
avslås.
Något konkret förslag till utformning av vårdnadsbidraget
eller en finansiering av bidraget föreligger ännu inte. Motion
1991/92:Fi83 (s) yrkande 9 bör därför inte föranleda något
uttalande av riksdagen. Utskottet föreslår att motionen
avstyrks.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för effektivare barnomsorg
(yrkande 15). Motionärerna anför att kostnadsutvecklingen
för barnomsorg i form av daghem är oroande. Skillnaderna i
kostnader mellan olika kommuner och mellan daghem i samma kommun
kan vara mycket stora. Kommunerna måste nu sätta
kostnadseffektiviteten i förgrunden.
Utskottets bedömning
Omläggningen av de specialdestinerade statsbidragen syftar
till att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till
rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.
Genom färre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika
lokala lösningar. Härigenom ökas också möjligheterna till
kostnadseffektivitet. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42
(nyd) yrkande 15 avstyrks med hänvisning till det anförda.
Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan
Utskottet har inget att erinra mot förslaget att statsbidraget
till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1
januari 1993.
Bidrag till service och vård
Som en följd av äldrereformen har statsbidraget fr.o.m.
kalenderåret 1992 fått en ny utformning. Statsbidraget utbetalas
nu i förhållande till antalet äldre i olika åldersklasser,
andelen ensamboende i de högre åldrarna, kommunens glesbygdsgrad
och antalet förtidspensionärer.
Riksdagen beslutade i juni 1991 om den ekonomiska regleringen
till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150, SoU25, rskr.
384). I samband med den ekonomiska regleringen överfördes en
viss del av den allmänna sjukvårdsersättningen från
sjukvårdshuvudmännen till kommunerna som ersättning för
kommunernas övertagande av sjukhemmen. Utöver förändringen i
statsbidraget genomfördes också förändringar av
skatteutjämningssystemet, systemet för mellankommunal
kostnadsutjämning och skatteväxling. Målet för den samlade
ekonomiska regleringen är att kommunerna för år 1992 skall ges
täckning för de tillkommande kostnader som äldrereformen för med
sig.
Systemet med en mellankommunal kostnadsutjämning skall för år
1992 bidra till att ge kommunerna täckning för tillkommande
kostnader till följd av äldrereformen vilka inte täcks genom
övriga regleringsinstrument. År 1992 omfördelas netto ca 1 400
milj. kr.
Kommunalekonomiska kommittén har funnit att det inte finns
anledning att särskilt reglera omfördelningseffekter inom en
mindre del av den kommunala verksamheten. Föredraganden anser i
likhet med kommittén att den särskilda mellankommunala
kostnadsutjämningen skall upphöra i samband med att det nya
statsbidraget träder i kraft.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget
till service och vård slopas fr.o.m. 1 januari 1993. Som en
konsekvens av detta föreslås riksdagen till bidrag till service
och vård för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är
1 595 200 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100,
bil. 6 (SoU15, rskr. 223).
Riksdagen har i samband med äldrereformen beslutat om
tillfälliga särskilda statliga stimulansbidrag om totalt 5,5
miljarder kronor. Dessa särskilda medel skall bl.a. användas för
att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder, till ombyggnad av
sjukhem m.m. Dessa tidsbegränsade statsbidrag föreslås
bibehållas och utges enligt de principer som riksdagen tidigare
har beslutat om. Medlen kommer även fortsättningsvis att anvisas
under femte huvudtiteln.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ålderdomshem (yrkande
16). Motionärerna anför att vård på ålderdomshem är betydligt
billigare än hemsjukvård. Många äldre vill dessutom gärna bo på
ålderdomshem. I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men
outnyttjad kapacitet finns på hotell och andra byggnader som
snabbt kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Dessutom bör
det finnas goda förutsättningar för privata initiativ att driva
ålderdomshem. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen under
femte huvudtiteln sänker anslaget G 1 Bidrag till service och
vård för budgetåret 1992/93 med 800 milj.kr. (yrkande 17).
Motionärerna anför att eftersom ålderdomshem är billigare än
hemsjukvård kan samhället spara 100 000 kr. per person och år i
omvårdnadsomkostnader genom att äldre erbjuds flytta till
ålderdomshem. Detta innebär redan under budgetåret 1992/93 en
besparing på 800 milj.kr. (halvårseffekt).
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att
slopa statsbidraget till service och vård per den 1 januari
1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget
till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 minskas
med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten
under år 1993. Utskottet anser att det ankommer på
finansutskottet att göra den närmare bedömningen av
avräkningsbeloppets storlek.
Utskottet konstaterar att äldrereformen innebär att kommunerna
åläggs en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för
service och omvårdnad för dem som behöver det. För att stimulera
en utbyggnad av omsorgen om äldre och handikappade anvisade
riksdagen i samband med äldrereformen särskilda medel för
byggande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer och
för ombyggnad av sjukhem m.m. Byggandet kan ske i såväl kommunal
som enskild regi.
Regeringen har i regeringsförklaringen bl.a. framhållit att
den är starkt medveten om de växande problemen inom sjukvården
och äldreomsorgen. Att förbättra och förändra vården är en av
regeringens viktigaste uppgifter när det gäller
välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa värdiga villkor för
gamla och sjuka måste intensifieras. Det gäller bl.a.
tillskapandet av ålderdomshem och andra trygga boendealternativ
för våra äldre, dagvård och gruppbostäder för dementa och rätten
till ett eget rum för dem som lever på institution.
Ett viktigt mål är, enligt regeringen, att öka valfriheten för
patienter och äldre. Bättre förutsättningar skall skapas för att
nya former av vård och omsorg snabbt skall kunna växa fram.
Några kortsiktiga besparingar på detta område anser utskottet
dock inte att det går att göra för närvarande. Utskottet
föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkandena 16 och 17
avstyrks.
Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.
Statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. utgår med i
princip 35% av bruttodriftskostnaderna för färdtjänst och
särskilt anpassad kollektivtrafik. Bidrag utgår enligt
förordningen (1990:489) om statsbidrag till färdtjänst och
särskilt anpassad kollektivtrafik. Anslaget för budgetåret
1992/93 avser bidrag för verksamheten under år 1992.
Kommunernas ansvar för färdtjänsten framgår av
socialtjänstlagen (1980:620).
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget
slopas per den 1 januari 1993.
I motion 1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likvärdig service och trygghet för
handikappade. Motionärerna anför att en konsekvens av det
förenklade statsbidragssystemet kan bli att skillnaderna i den
kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller färdtjänst och
hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor med handikapp.
En ramlag som socialtjänstlagen kräver kompletteringar och
preciseringar som syftar till att göra servicen likvärdig över
landet och till att den erbjuds på en sådan nivå att den
tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp
har.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag om
att slopa statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. per
den 1 januari 1993.
Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt
huvudbetänkande har lagt fram förslag till förbättringar i
färdtjänsten. Regeringen planerar att förelägga riksdagen en
proposition med förslag på det handikappolitiska området till
hösten. De frågor som tas upp av motionärerna övervägs sålunda i
regeringskansliet. Något initiativ från riksdagens sida behövs
därmed inte. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi86 (s)
avstyrks.
Statsbidrag till specialpedagogiska insatser för vissa
förskolebarn
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att
statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa
förskolebarn slopas per den 1 januari 1993. Utskottet
konstaterar att regeringen har för avsikt att låta samhällets
stöd till dessa barn bli föremål för uppföljning i särskild
ordning.
Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Kommunalekonomiska kommittén föreslår i sitt betänkande att
den allmänna sjukvårdsersättningen skall minskas med det belopp
som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna av att
skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatter avvecklas. Till
bidraget skall föras medel motsvarande de specialdestinerade
bidrag som avvecklas. Vidare föreslår kommittén att den årliga
automatiska ökningen av kostnaderna för
skatteutjämningsbidragen, som följer av att de beskattningsbara
inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom den allmänna
sjukvårdsersättningen eller genom att nivån på grundgarantierna
i skatteutjämningssystemet minskas.
I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av
kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till
vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som
under föregående år lämnats till privata vårdgivare inom
huvudmannens område och som enligt nuvarande regler dras av från
ersättningen till sjukvårdshuvudmannen. Därför föreslås att
skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och
avvecklas först fr.o.m. år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga
indragningen från landstingen som riksdagen beslutade om för år
1992 (prop. 1991/92:100, bil. 9, FiU29, rskr. 248) återföras
till landstingen redan under nästa år, vilket innebär en
förstärkning av utgiftsramen med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av
samhällsekonomiska skäl bidragen till landstingen minskas med
2 300 milj.kr.
Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till
6 995 milj.kr.
I propositionen föreslås att riksdagen till bidrag till allmän
sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är
975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i prop. 1991/92:100,
bil. 6 (SoU15, rskr. 233).
För att kunna avveckla skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år
1994 och därmed få till stånd att strömmen av pengar endast går
från staten till landstingen skall, enligt propositionen, en
översyn göras av systemet för ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m.m. med syfte att finna en ny utformning
av systemet.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad nyttjandegrad av det fysiska
kapitalet, anläggningar och utrustning inom sjukvården, vilket
medför en besparing med 2,5 miljarder kronor det första året
(yrkande 14). Motionärerna anför att nyttjandegraden av
anläggningar och utrustning borde kunna öka med en femtedel.
Härigenom skulle man kunna dra ner kapitalet med en femtedel.
I motion 1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för bättre folkhälsa, bättre
arbetsmiljö, bättre rehabilitering och god samhällsekonomi.
Motionärerna hänvisar till att genom socialdemokraternas
kommunalekonomiska alternativ tilldelas landstingen drygt 2
miljarder kronor mer än enligt regeringens
kompletteringsproposition. Detta betyder att landstingen ges
bättre förutsättningar att klara sina åtaganden inom sjukvården.
Detta ökade ekonomiska utrymme bör också finansiera de relativt
begränsade merkostnader som faller på landstinget för att
förverkliga det program för ont i ryggen som statens beredning
för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) utarbetat.
Motionärerna hänvisar till att 30 % av alla sjukskrivningar i
Sverige beror på ont i ryggen. Genom att tillämpa rätt
behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora
samhällsekonomiska besparingar göras. Enligt SBU kan det röra
sig om besparingar på drygt 4 miljarder kronor.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till
bidrag för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den
närmare bedömningen av avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag
till allmän sjukvård m.m.
En motion (nyd) om effektivare utnyttjande av sjukhusens
resurser avstyrktes av utskottet i betänkande 1991/92:SoU15 med
hänvisning till att syftet med motionen tillgodosågs av
innehållet i direktiven till utredningen om sjukvårdens
finansiering och organisation. Utredningsarbetet har nyligen
påbörjats. Utskottet anser det inte möjligt att på kort sikt
åstadkomma de besparingar som motionärerna förutskickar.
Utskottet finner i stället den i propositionen föreslagna
nivån på bidraget till landstingen väl avvägd och föreslår
därmed att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 avstyrks.
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens
förslag att av statsfinansiella skäl minska anslaget till
landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993, föreslår
därmed att motion 1991/92:Fi72 (s) avstyrks.
Beredskapsplanläggning
Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att
per den 1 januari 1993 slopa det statsbidrag som utgör
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred
vad avser hälso- och sjukvård i krig. Utskottet har heller inte
någon erinran mot att anslaget till Driftkostnader för
beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 minskas med den
andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten under år
1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att
göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.
Statsbidrag till ungdomsvård och missbrukarvård
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att ett
ställningstagande till kommunalekonomiska kommitténs förslag i
denna del bör anstå till dess att regeringen tar ställning till
institutionsutredningens förslag under hösten 1992.
Bidrag till insatser mot aids
Utskottet delar Aids-delegationens uppfattning att bidraget
till insatser mot aids inte bör inordnas i det generella
bidraget, eftersom det är angeläget att bidraget kan initiera
och trygga ett långsiktigt och effektivt hiv-preventivt arbete.
Utskottet har därmed inget att erinra mot propositionens förslag
att bidraget bibehålls som ett särskilt statsbidrag.
Reviderad finansplan m.m.
Barnbidrag
Barnbidragets storlek
I motion 1991/92:Fi40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas
att riksdagen beslutar att barnbidraget skall höjas till 10 200
kr. per barn och år från den 1 juli 1992 (yrkande 3).
Samma krav framförs i motion 1991/92:Fi83 av Margareta
Winberg m.fl. (s) (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade två motioner om höjning av barnbidragen i
betänkandet 1991/92:SoU15 vid behandlingen av regeringens
budgetförslag för budgetåret 1992/93. Utskottet anförde då att
med hänsyn till det statsfinansiella och ekonomiska läget kunde
utskottet inte ställa sig bakom förslagen i motionerna.
Yrkandena avstyrktes.
Det statsfinansiella läget ger inte utrymme för höjning av
barnbidraget den 1 juli 1992. Utskottet kan följaktligen inte
ställa sig bakom förslagen i motionerna. Motionerna 1991/92:Fi40
(s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s) yrkande 2 bör avstyrkas.
Inkomstprövat barnbidrag m.m.
I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen omedelbart enligt vad som sägs i motionen
initierar en förändring av barnbidragssystemet till ett
inkomstrelaterat system som innebär att barnbidrag inte utgår
för barn till höginkomsttagare, vilket ger en besparing med 1,2
miljarder kronor för budgetåret 1992/93 om den träder i kraft
den 1 januari 1993, i följd varav anslaget kan sänkas med
motsvarande belopp (yrkande 11).
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade en likartad motion (nyd) i betänkandet
1991/92:SoU15. Utskottet redovisade då skälen för att införa
allmänna, icke behovsprövade, barnbidrag år 1947 (s. 69 f.).
Utskottet uttalade i det aktuella betänkandet att flera skäl
talar mot att införa ett inkomst- eller behovsprövat barnbidrag.
Barnbidragen bör ses som ett komplement till
familjebeskattningen som innebär att inkomsttagare med barn i
dag i huvudsak beskattas lika mycket som inkomsttagare utan
barn. Det allmänna barnbidraget utjämnar skillnaderna mellan dem
som har barn och dem som inte har det. Det skulle vidare leda
till ytterligare tröskel- och marginaleffekter om ett
inkomstprövat barnbidrag skulle införas genom att hela eller
delar av barnbidraget skulle falla bort vid ökad inkomst.
Barnbidraget är också med nuvarande regler mycket enkelt och
billigt att administrera. Vid en inkomstprövning skulle det
krävas en betydande administration för att bestämma och betala
ut bidraget. Myndigheterna skulle behöva gå igenom och
kontrollera uppgifter från över en miljon barnfamiljer. Med det
anförda avstyrkte utskottet den då aktuella motionen.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och föreslår att
motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 11 avstyrks.
Stockholm den 19 maj 1992
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),
Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s),
Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall
(s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Maud Ekendahl (m) och
Roland Larsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "11 avstyrks. " bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott
underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av
förslagen på samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för
behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande
oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av
propositionen att de skillnader i utdebitering som blir
resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror
på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.
Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen
genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart
tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis
fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler
föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter
nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip
enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna
betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande
regler och med den fria användning som propositionen föreslår.
Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera
generella statsbidragssystem kan under vissa omständigheter leda
till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter i den
avvägning som skall göras mellan allmänna och enskilda
intressen, hur en enskild skall kunna hävda rätten och även
besvära sig eller hur sanktioner skall utformas. Inte minst inom
handikappområdet måste analysen i detta avseende fördjupas.
Regeringen aviserar propositioner som bl.a. avses eliminera de
här senast antydda problemen. Utskottet instämmer i att detta är
nödvändigt men anser att förslagen borde föreligga redan nu.
Utskottet vill framhålla att särskild uppmärksamhet bör ägnas
handikappsektorn och barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och
kvalitetskraven på denna skall läggas fast i lag.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi84 (s)
yrkandena 4--8 och 11.
2. Besparingsförslag
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Besparingsförslag som börjar med "I propositionen" och
slutar med "1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder
kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada
möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god
service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på
ett bra sätt, att genomföra utbildning med god kvalitet, och den
slår mot sysselsättningen, spciellt för kvinnorna. Utskottet
säger därför nej till en neddragning.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44
(v) yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s)
yrkande 1.
3. Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993 som börjar
med "Mot bakgrund" och slutar med "14 avstyrks." bort ha
följande lydelse:
För år 1992 gäller ett lagstadgat kommunalt skattestopp. För
år 1993 finns en överenskommelse mellan staten och de båda
kommunförbunden om ett frivilligt skattestopp. Enligt utskottets
mening är ett lagstadgat skattestopp ett mycket allvarligt
ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör endast
tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett lagfäst
skattestopp är inte heller motiverat med hänsyn till att det
finns en frivillig överenskommelse.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44
(v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och 1991/92:Fi84 (s)
yrkande 14.
4. Bidrag till barnomsorg -- vårdnadsbidrag
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "I
regeringsförklaringen" och slutar med "motionen avstyrks." bort
ha följande lydelse:
I kompletteringspropositionen aviseras att en proposition med
förslag om vårdnadsbidrag skall föreläggas riksdagen under
hösten. Utformningen av vårdnadsbidraget är ännu inte klart, men
enligt tidigare uttalanden från socialministern kommer
vårdnadsbidraget att finansieras inom ramen för nuvarande
föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem. Det betyder att
det är de förvärvsarbetande föräldrarna som kommer att få betala
för de föräldrar som vill och har ekonomiska möjlighter att med
hjälp av vårdnadsbidrag stanna hemma.
Enligt utskottets mening skall familjepolitiken göra det
möjligt att förena och underlätta föräldraskap och
förvärvsarbete. Genom arbete, barnomsorg, föräldraförsäkring och
barnbidrag skapas förutsättningar för detta. Samtidigt främjas
också jämställdhet. Enligt utskottets mening bör vårdnadsbidrag
inte införas. Utskottet anser att föräldraförsäkringen skall
byggas ut när det statsfinansiella läget så medger.
En utbyggd barnomsorg är i dag en absolut förutsättning för
jämställdhet mellan män och kvinnor. Den är också en
förutsättning för att föräldrarna skall kunna förvärvsarbeta i
trygg förvissning om att deras barn får en god omvårdnad. Men
framför allt är god omsorg, stöd och stimulans en förutsättning
för att barnen skall kunna bygga upp en beredskap för skolan och
vuxenlivet. Utskottet anser mot bakgrund av det ovan sagda att
en lagreglering av kommunernas ansvar för barnomsorgen skall
genomföras samtidigt som det generella statsbidraget.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi83 (s)
yrkande 9. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 föreslås avslås.
5. Bidrag till barnomsorg
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "Omläggningen
av" och slutar med "det anförda." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
kostnadsutvecklingen för barnomsorg i form av daghem är oroande.
Omläggningen av de specialdestinernade statsbidragen syftar till
att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till
rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.
Genom mindre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika
lokala lösningar. Kommunerna måste nu utnyttja dessa möjligheter
att sätta kostnadseffektiviteten i förgrunden.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd)
yrkande 15.
6. Bidrag till service och vård
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Bidrag till service och vård som börjar med "Några
kortsiktiga" och slutar med "17 avstyrks." bort ha följande
lydelse:
I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men outnyttjad
kapacitet finns i form av hotell och andra byggnader som snabbt
kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Genom att erbjuda
fler äldre ålderdomshemsplats kan stora besparingar göras,
eftersom ålderdomshem är betydligt billigare än hemsjukvård.
Detta innebär samtidigt möjligheter till besparingar på statens
bidrag till äldreomsorgen. Vad utskottet anfört bör enligt
utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av
motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 16.
Det nya generella statsbidraget kan, enligt utskottets mening,
till följd av besparingar inom äldreomsorgen minskas med 800
milj.kr. under budgetåret 1992/93 i enlighet med förslaget i
motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 17.
7. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m.
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska
anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.
Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre
möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet
delar uppfattningen i motion 1991/92:Fi72 (s) att detta ökade
ekonomiska utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt
begränsade merkostnader som faller på landstingen för att
förverkliga det program för ont i ryggen som SBU utarbetat.
Genom att tillämpa rätt behandling och åtgärda brister i
arbetsmiljön kan stora samhällsekonomiska besparingar göras.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi72 (s).
Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14
avstyrks.
8. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m.
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns en betydande besparingspotential
i det fysiska kapitalet som sjukhusen förfogar över. Det bundna
fysiska kapitalet inom svensk hälso- och sjukvård uppgår till
153 miljarder kronor. Om man överför erfarenheterna från
industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga
kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska
kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på
kapitalreduktionen. Härtill kommer reducerade räntekostnader.
Utskottet anser att besparingseffekten inom hälso- och
sjukvården för budgetåret 1992/93 blir 2,5 miljarder kronor.
Utskottet finner mot bakgrund av det ovan sagda och motion
1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 att anslaget till landstingen kan
minskas med 2,5 miljarder kronor utöver de i propositionen
föreslagna 2,3 miljarder kronor. Utskottet föreslår att motion
1991/92:Fi72 (s) avstyrks. Utskottet anser att det ankommer på
finansutskottet att göra den närmare bedömningen av
avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård
m.m.
9. Barnbidragets storlek
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,
Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans
Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Barnbidragets storlek som börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "bör avstyrkas." bort ha följande
lydelse:
Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla barnfamiljer
ett grundläggande ekonomiskt stöd. Som ett led i skattereformen
höjdes det allmänna barnbidraget den 1 januari 1991 med 2 280
kr. Den planerade höjningen den 1 januari 1992 har regeringen
skjutit på framtiden. Utskottet anser med anledning av
motionerna 1991/92:Fi40 (s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s)
yrkande 2 att barnbidragen bör höjas till 10 200 kr. per barn
och år fr.o.m. den 1 juli 1992. Utskottet vill erinra om att en
finansiering av barnbidragshöjningen föreslagits i motion
1991/92:Fi83. Det bör ankomma på finansutskottet att med ledning
av motionen omfördela medel inom ramen för statsbudgeten.
10. Inkomstprövat barnbidrag m.m.
Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under
avsnittet Inkomstprövat barnbidrag m.m. som börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 11 avstyrks."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnbidragen bör
inkomstprövas. Det är stötande att bidrag utgår även för barn
till miljonärer. En inkomstprövning av bidragen liksom
borttagandet av flerbarnstilläggen skulle innebära väsentliga
besparingar för statskassan. Regeringen bör ges i uppdrag att
lägga om barnbidragssystemet under budgetåret. Målet skall vara
att spara 1,2 miljarder kronor under innevarande budgetår.
Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd)
yrkande 11.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna
Jag anser att i ett läge när regeringens politiska inriktning
är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt att ha ett
behovsinriktat generellt statsbidrag som ges till kommunerna
sektorsvis och att statsmakterna därmed får stå till svars för
var resursneddragningarna skall ske.
Förslaget till ett nytt generellt statsbidrag kan inte
genomföras utifrån nu föreliggande underlag, utan en ny kommitté
bör tillsättas för att framlägga ett mer genomarbetat förslag
som även utgår från mer realistiska ekonomiska förutsättningar.
Besparingsförslag
För år 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå sektorsvis utan
indragning av 7,5 miljarder kronor.
Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993
Skall kommunerna ta ett större ansvar för verksamhetens
framtidsinriktning och göra nödvändiga ingrepp och
effektiviseringar kan inte ett skattestopp komma i fråga. Det är
den kommunala självstyrelsens hörnsten att själv få bestämma
utdebiteringsnivå utifrån kommunens egna ambitioner.
Kulturutskottets yttrande
1991/92:KrU7y
Bilaga 3
Statsbidragssystemet för kommunerna
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 28 april 1992 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1991/92:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bl.a.
bilagorna II:1--II:6 jämte eventuella motioner, såvitt
propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Del II i propositionen betecknas Kommunal ekonomi. Den
innehåller förslag till allmänna riktlinjer för den kommunala
ekonomin under åren 1993--1995 och förslag till en omläggning av
statsbidragssystemet för kommunerna.
I bilaga II:6 kulturdepartementet bereds riksdagen tillfälle
att ta del av vad kulturministern anför om statsbidrag till den
regionala kulturverksamheten. Utskottet yttrar sig över
propositionen i denna del samt över finansministerns bedömning
av slutsatserna i denna (Del II s. 56).
Utskottet noterar att motionärerna bakom motion 1991/92:Fi84
(s) tillstyrker att, som föreslås i propositionen, de här
aktuella statsbidragen skall bibehållas. Något formellt yrkande
framställs inte i denna del.
Utskottet avger samtidigt härmed yttrande 1991/92:KrU6y till
finansutskottet. Yttrandet avser främst vissa budgetfrågor inom
kulturutskottets beredningsområde som finansutskottet behandlar
med anledning av förslag i kompletteringspropositionen och i
motioner som väckts med anledning av denna.
Utskottet
De förslag som läggs fram i del II av
kompletteringspropositionen bygger på kommunalekonomiska
kommitténs betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i
samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat
handlingsutrymme och nya samarbetsformer.
Enligt utredningsförslaget skall ett antal specialdestinerade
statsbidrag avskaffas och ersättas av ett nytt generellt
statsbidrag för kommunerna. Följande bidrag på kulturområdet
föreslås i utredningsförslaget ingå i det generella systemet,
nämligen bidragen till regional musikverksamhet, regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer,
regional biblioteksverksamhet och folkbibliotek.
Kulturministern lämnar en kortfattad redovisning för syftet
med statsbidragen. Det gemensamma syftet är i första hand att
bidra till att ett regionalt nät av kulturinstitutioner byggs
upp. Kulturministern anför att i avvaktan på den översyn och
utvärdering av formerna för det statliga stödet till kulturen
som kommer att genomföras bör det nuvarande systemet inte
ändras. Statsbidragen till den regionala kulturverksamheten bör
därför behållas i sin nuvarande form. Detta förslag godtas av
finansministern (Del II s. 56). Kommitténs förslag i denna del
föranleder således inte något förslag till riksdagen.
Kulturutskottet anförde i sitt av riksdagen i denna del
godkända betänkande 1991/92:KrU18 (s. 17) att det framstod som
uteslutet att utredningsförslaget i här aktuell del skulle kunna
genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget
gjorts.
Riksdagen biföll ett förslag i det nämnda utskottsbetänkandet
om tillsättandet av en kulturpolitisk utredning. Utredningens
huvuduppgift bör vara att utvärdera i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppfyllts. Därvid bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. I fråga om detta
bör beaktas följande, anförde utskottet (s. 10 i angivna
betänkande).
Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska
målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst
uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket
betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på
kulturområdet. De statliga insatserna -- lika väl som insatserna
från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu
kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning.
Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att
specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker
härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska
kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en
grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av
ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in
kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för
bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden
som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall
analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad
(dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8)
är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en
parlamentarisk beredning.
Med hänvisning till den lämnade redovisningen finner
kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad
kulturministern anför i propositionen. Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att kulturministerns bedömning godtas i
regeringsförslaget och att detta därför inte omfattar
kulturområdet.
Stockholm den 19 maj 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne
Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),
Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Utbildningsutskottets yttrande
1991/92:UbU5y
Bilaga 4
Kommunal ekonomi (prop. 1991/92:150 bil.II:5)
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.
(kompletteringspropositionen), del II Kommunal ekonomi, bilaga
II:5 utbildningsdepartementet, jämte motioner.
Förslag till ett nytt generellt statsbidrag till kommuner,
kallat statligt utjämningsbidrag, läggs fram i del II av
kompletteringspropositionen. Ett viktigt syfte med det nya
statsbidraget är att skapa mer likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommunerna. Bidraget avses vara ett
komplement till kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende
av vilken verksamhet som kommunen bedriver. Skillnaderna i
skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter
och effektivitet. Det föreslagna statliga utjämningsbidraget
skall bestå av tre delar, nämligen ett bidrag för utjämning av
kommunernas skatteinkomster upp till en generell skattenivå,
tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av opåverkbara
skillnader i strukturella förhållanden samt tillägg för
befolkningsminskning.
En stor del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen
till olika kommunala verksamheter föreslås avvecklade och
inordnade i det generella bidraget fr.o.m. år 1993. Från detta
datum avskaffas också skatteutjämningsavgifterna och
avräkningsskatten. Rundgången av pengar mellan stat och kommuner
skall således enligt förslaget upphöra. De bidrag som avvecklas
uppgår till 69,5 miljarder kronor år 1993. Efter avdrag för
slopade skatteutjämningsavgifter, slopad avräkningsskatt etc.
beräknas det nya statsbidraget till 39,7 miljarder kronor år
1993.
För att begränsa påtalade omfördelningseffekter av det nya
utjämningsbidraget bör enligt propositionen vissa
övergångsregler införas. För år 1993 föreslår finansministern en
övergångsregel som innebär att ingen kommun till följd av det
nya bidragssystemet skall vinna eller förlora bidrag motsvarande
mer än 1,5 % av summan av skatt och bidrag i jämförelse med det
gamla bidragssystemet. För år 1994 föreslås en motsvarande
övergångsregel. Den innebär att bidragsförändringen mellan åren
1993 och 1994 maximalt får uppgå till 3 % av summan av de totala
skatteinkomsterna för år 1994 och utfallet av utjämningsbidraget
för år 1993. Därjämte aviseras att en expertgrupp skall
tillsättas för att vidareutveckla systemet med avseende på
utjämning av strukturkostnader med sikte på att en eventuell
förändring kan ske inför år 1995.
Vissa förändringar föreslås även i statsbidragssystemet för
landstingen. Några specialdestinerade statsbidrag samt
skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten bör enligt
propositionen avvecklas. Medel motsvarande de specialdestinerade
statsbidragen förs över till utgiftsramen för vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen m.m. fr.o.m. år 1993.
Inom utbildningsdepartementets område bör enligt
finansministern sektorsbidraget till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet, bidraget till driften av särskolor
m.m., bidraget till driften av särvux samt bidraget till
undervisning av invandrare i svenska språket avvecklas och
inordnas i det generella statsbidragssystemet. Bidragen till
särskolan och särvux förs i sin helhet till landstingens
generella bidragsram och kommer därmed i fortsättningen inte att
vara identifierbara. När verksamhet skall flyttas över från
landstinget till kommunerna i ett län -- i enlighet med förslag
i proposition 1991/92:94 om ändrat huvudmannaskap för särskolan
och särvux m.m. -- får dessa inbördes avtala om den ekonomiska
regleringen i form av skatteväxling och övriga åtgärder.
I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 6 anför motionärerna att det
är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens
statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande
detaljreglering. Statens transfereringar till kommunerna bör
regleras genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem. Men
enligt samma motion yrkande 7 bör reformen genomföras i två
steg. Statsbidraget för år 1993 bör i huvudsak beräknas efter nu
gällande regler och utbetalas efter kvittning av
skatteutjämningsavgifter m.m. enligt den modell som föreslås för
det generella statsbidraget.
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi44 (v) yrkande 13 avslå
regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem.
Dock förordas inte nuvarande specialdestinerade statsbidrag.
Motionärerna anser att ett behovsinriktat statsbidrag bör ges
till kommunerna sektorsvis. Därigenom får statsmakterna ta
ansvar för på vilka områden som neddragningar av resurser skall
göras.
Utbildningsutskottet anser i likhet med vad finansministern
anfört i propositionen att en reformering av
statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom att kommunerna
ges större handlingsfrihet när det gäller bl.a. prioritering
mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten
bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör därför läggas om
nu med av regeringen föreslagna övergångsregler i avvaktan på
resultatet av vissa överarbetningar. Enligt
utbildningsutskottets mening bör finansutskottet således
avstyrka motionerna 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 7 samt
1991/92:Fi44 yrkande 13.
Utbildningsutskottet tillstyrker för sin del att riksdagen
godkänner att sektorsbidraget till det kommunala offentliga
skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och
undervisning i svenska språket avvecklas fr.o.m. den 1 januari
1993. Utskottet vill samtidigt betona att det är viktigt att
utvecklingen inom de olika verksamheterna följs upp i det nya
statsbidragssystemet.
Huvudprincipen vid prövningen av vilka specialdestinerade
statsbidrag som skall läggas samman i det generella systemet har
enligt propositionen varit att statsbidrag till sådan
verksamhet, för vilken staten redan överlåtit
verksamhetsansvaret till kommunen, bör ingå. Undantag görs
för vissa särskilt uppräknade typer av bidrag, bl.a. tillfälliga
investeringsbidrag och tidsbegränsade stimulansbidrag, vilka
enligt finansministern inte bör ingå i det generella systemet.
Hon anser dock att strävan framdeles bör vara att undvika
stimulansbidrag. Om det är frågan om permanenta insatser där
kommunerna berörs över en längre period, bör stimulans- och
investeringsbidrag införas i ett generellt system.
I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Fi41 (s) yrkande
23 och 1991/92:Fi44 (v) yrkande 30, begärs att riksdagen skall
besluta anslå minst 300 milj.kr. i stimulansbidrag för
förbättringar av arbetsmiljön i skolorna.
Utbildningsutskottet erinrar om att riksdagen nyligen godkänt
regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 1991/92:UbU12,
rskr. 194) att avskaffa anslaget Stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna. I
arbetsmarknadsdepartementets del av kompletteringspropositionen
(bilaga I:8 s. 11) föreslås nu att arbetsmarknadsstyrelsen, AMS,
skall tillföras 450 milj.kr. för beredskapsarbeten. Denna
medelsförstärkning bör enligt förslaget i första hand användas
till upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö, s.k. skogliga
beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet.
Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet att
finansutskottet bör avstyrka motionerna 1991/92:Fi41 yrkande 23
och 1991/92:Fi44 yrkande 30.
I utbildningsdepartementets bilaga till del II av
kompletteringspropositionen hemställs om ändrad
medelsanvisning för sektorsbidraget till det kommunala
offentliga skolväsendet samt bidragen till särskolan, särvux och
undervisning av invandrare i svenska språket inför den
föreslagna avvecklingen den 1 januari 1993 av nämnda
statsbidrag.
Utbildningsutskottet noterar att anslaget till sektorsbidraget
för skolan för budgetåret 1992/93 nu beräknats utifrån att
ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas utöver riksdagens tidigare
beslut om anslag (bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190) för ett ökat
antal platser på ett tredje gymnasieår (jfr 1991/92:UbU4y).
Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna
anslagsbeloppen för de olika bidragen. Finansutskottet bör
således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut
anvisa de begärda medlen.
Beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering
anförs i propositionen att dagens styrning via statsbidrag inte
bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.
Grundtanken med det föreslagna statsbidragssystemet är att ge
kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva sin
verksamhet. De områden som i dag regleras genom statsbidragen
blir i många delar oreglerade. Finansministern anser att det
inom framför allt dessa områden är viktigt att statsmakterna nu
preciserar kommunernas uppgifter. Det kan därför bli nödvändigt,
anför hon, att komplettera dagens lagstiftning så att det inte
skall råda någon oklarhet om kommunernas grundläggande
skyldigheter att bl.a. erbjuda sina invånare valmöjlighet i
skolan, barnomsorgen etc.
Enligt propositionen bör statsmakternas uppföljning och
utvärdering i huvudsak omfatta det ansvar statsmakterna har lagt
på kommuner och landsting. Den statliga uppföljningen bör avse
resultaten av verksamheten och inte metoderna för att uppnå
resultaten. Statsmakterna bör följa upp och utvärdera
verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och sjukvård,
äldreomsorg, barnomsorg, skola etc. Statsmakterna behöver ett
underlag för att bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade
verksamheten i kommunen, liksom att skillnaderna i de
obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket över landet.
Utbildningsministern anför för sin del att i det nya mål- och
resultatorienterade styrsystem som infördes samtidigt med
sektorsbidraget för skolan den 1 juli 1991 blev uppföljning och
utvärdering strategiska uppgifter. En övergång till ett
generellt statsbidrag till kommunerna förändrar inte karaktären
av dessa uppgifter. Övergången till ett nytt system kräver inte
heller någon förändring av de nationella styrinstrumenten, dvs.
i huvudsak bestämmelser i skollagen samt de nationella
läroplanerna. Bland de nationella målen utgör kravet på
nationell likvärdighet ett av de främsta. Inte enbart resultatet
av undervisningen utan även formerna för undervisningen skall i
någon mening vara likvärdiga. Frågor om klasstorlek och
utbildningens tillgänglighet utgör exempel på uppgifter som kan
behöva vägas in när graden av måluppfyllelse diskuteras. Det är
enligt statsrådet också angeläget att den statliga uppföljningen
innefattar olika mått på kostnadseffektiviteten inom skolan samt
beaktar vissa förhållanden beträffande undervisningens
organisation. Statsrådet hänvisar till att statens skolverk har
fått regeringens uppdrag att utforma ett resultatorienterat
uppföljningssystem för skolan. I det nya uppföljningssystemet
ges skolverket ett beställaransvar, statistiska centralbyrån ett
producentansvar och kommunerna ett ansvar för att ta fram de
begärda uppgifterna.
Frågor rörande målstyrning, uppföljning och utvärdering tas
upp i två motioner. I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 betonas
att det föreslagna nya statsbidragssystemet inte får medföra att
exempelvis kvaliteten på undervisningen sänks eller att
klasstorleken generellt ökar. Enligt motion 1991/92:Fi44 (v)
yrkande 17 måste målstyrning, resultatuppföljning och
utvärdering ske sektorsvis. Först när ett system för detta
utvecklats och prövats är det enligt motionärerna möjligt att på
ett realistiskt sätt bestämma storleken på statsbidragen till
kommunerna.
Utbildningsutskottet vill framhålla att en fungerande statlig
uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i ett mål- och
resultatorienterat styrsystem. Vikten av en uppföljning och
utvärdering sektorsvis ökar med det föreslagna generella
statsbidraget. Särskilt är detta fallet, som framhålls i
propositionen, för de verksamheter (t.ex. gymnasieskolan) där
vinsten eller nyttan framför allt står att finna i det
samhällsekonomiska och inte i det kommunalekonomiska
perspektivet. Utskottet utgår från att regeringen noga följer
utvecklingen av arbetet med uppföljning och utvärdering. Med det
anförda anser utbildningsutskottet att motion 1991/92:Fi84
yrkande 11 är tillgodosett. Finansutskottet bör avstyrka bifall
till denna motion och motion 1991/92:Fi44 yrkande 17.
Genom uppföljning och utvärdering skall brister uppmärksammas.
I propositionen anförs att statsmakternas
sanktionsmöjligheter är mycket begränsade. Eftersom
statsmakterna har det yttersta ansvaret för skolväsendet finns
det skäl att inom detta område ge regeringen rätt att vidta
åtgärder för att avhjälpa bristerna. Att enbart hålla inne
statsbidrag är i detta sammanhang inte någon konstruktiv metod.
Utbildningsministern föreslår att i skollagen förs in en ny
bestämmelse, 15 kap. 15 §, som innebär att om en kommun grovt
eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt
skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen
eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för
att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör
få kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut
till kommunen.
Utbildningsutskottet instämmer i att staten som ytterst
ansvarig för skolväsendet bör genom en lagbestämmelse ges
möjligheter att rätta till försummelser i den kommunala
skolverksamheten. Som utbildningsministern framhåller kan sådana
möjligheter fylla en funktion som ett skydd för de svagaste
grupperna. Finansutskottet bör således föreslå riksdagen att
anta förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Riksdagen beslutade i december 1990 (bet. 1990/91:UbU4, rskr.
76) att hos regeringen begära att en parlamentarisk kommitté
skulle anförtros uppgiften att följa konsekvenserna av det nya
sektorsbidraget för skolan som infördes den 1 juli 1991.
Direktiv till en sådan kommitté har utfärdats men några
ledamöter har inte tillkallats. Riksdagen bereds nu tillfälle
att ta del av utbildningsministerns avsikt att få regeringens
bemyndigande att tillkalla kommittén upphävt mot bakgrund av
förslagen i föreliggande proposition. Utbildningsministern anför
att insatserna i stället bör koncentreras på att följa upp
effekterna av det nya statsbidragssystemet.
Utbildningsutskottet föreslår att propositionen i denna del
utan erinran läggs till handlingarna.
Stockholm den 19 maj 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Jan Björkman (s),
Inger Hestvik (s) och
Ulrica Messing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Hestvik och Ulrica Messing
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utbildningsutskottet anser" och slutar med "yrkande 13" bort ha
följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att principen om ett generellt
statsbidrag till kommunerna är riktig liksom den avgränsning som
gjorts av vilka statsbidrag som bör ingå i det samlade bidraget.
De övergångsregler som föreslås i avvaktan på att en expertgrupp
skall se över det nya bidragssystemets fördelningseffekter visar
emellertid att det föreslagna systemet har stora brister. Enligt
utskottets mening bör reformen därför genomföras i två steg. För
år 1993 bör statsbidraget i huvudsak beräknas enligt nu gällande
regler och utbetalas efter kvittning av skatteutjämningsavgifter
m.m. enligt den modell som föreslås för det generella
statsbidraget. Kommunerna bör alltså få ett samlat bidrag
baserat på gällande regler och med den friare användning som
föreslås i propositionen, men med andra övergångsregler.
Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör föreslå
riksdagen att med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6
och 7 samt med avslag på motion 1991/92:Fi44 yrkande 13 som sin
mening ge regeringen till känna vad här anförts.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utbildningsutskottet erinrar" och slutar med "yrkande 30" bort
ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att
stimulansbidraget om 300 milj.kr. till förbättringar av den
fysiska miljön i skolorna bör återinföras. Detta är desto mer
angeläget som satsningar på en upprustning av skolmiljön
samtidigt ger effekter på arbetsmarknaden för byggnadsarbetarna.
Finansutskottet bör således tillstyrka motionerna 1991/92:Fi41
yrkande 23 och 1991/92:Fi44 yrkande 30 och hemställa att
riksdagen beslutar föra upp ett sådant nytt anslag på
riksstaten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet vill avslå regeringens förslag till ett nytt
generellt statsbidragssystem och förordar i stället att
statsbidrag skall utges till kommunerna sektorsvis. Staten får
därmed ta ett ansvar för resursfördelningen till olika
samhällsområden. När det gäller statsbidrag till särskolan vill
jag hänvisa till vad som anförts i vår motion 1991/92:Ub61
yrkande 10, behandlad i betänkande 1991/92:UbU28, om att ett
riktat bidrag bör behållas för att bl.a. markera ett nationellt
ansvar för särskolan.
Beträffande återinförande av ett stimulansbidrag för
förbättringar av skolans arbetsmiljö instämmer jag i den
avvikande meningen från Socialdemokraterna.
Trafikutskottets yttrande
1991/92:TU4y
Bilaga 5
Kommunal ekonomi
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att
senast den 20 maj 1992 avge yttrande över proposition
1991/92:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte
motioner, såvitt propositionen och motionerna berör
trafikutskottets beredningsområde.
I detta yttrande behandlar trafikutskottet bilaga II:3 i
kompletteringspropositionen. Denna bilaga tar upp frågor om den
kommunala ekonomin inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde. Vidare behandlas en motion som väckts med
anledning av propositionen.
Propositionen
SJÄTTE HUVUDTITELN
Vägväsende
Regeringen föreslår i propositionens bilaga II:3
(kommunikationsdepartementet) under rubriken Vägväsende m.m.,
s.119--123,
1. att förslaget i prop. 1991/92:100 bil.7 om anslag för
budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar återkallas,
2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till
drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av
länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av
statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar
av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1
januari 1993,
3. att riksdagen till anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp
som är 112 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i prop.
1991/92:100 bil.7.
Motion med anledning av propositionen som har samband med
trafikutskottets beredningsområde
1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad
standard på riksfärdtjänsten.
Trafikutskottets ställningstagande
Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och
byggande av länstrafikanläggningar
I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag
införs för kommunerna. Samtidigt förordas att vissa av de
nuvarande specialdestinerade statsbidragen avskaffas, vilket
berör två av anslagen inom kommunikationsdepartementets område.
Som skäl för förslagen på trafikområdet framhålls i
propositionen att det i framtiden blir än viktigare att
investeringarna i vägnätet bygger på en helhetssyn. Ansvaret för
väghållningen bör därvid avgränsas så att statens uppgift
renodlas till att svara för det övergripande vägnätet som är av
nationell och regional betydelse. Det övriga vägnätet bör därmed
i framtiden enligt propositionen i större utsträckning än i dag
vara en kommunal angelägenhet.
Mot denna bakgrund föreslås att det särskilda statsbidraget
till drift och underhåll av statskommunvägar upphör. Förslaget
innebär att medelsanvisningen för ändamålet under nästa budgetår
på 835,7 milj.kr. återkallas. Vidare förordas en begränsning av
statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar.
Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag
till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av
cykelleder samt delar av bidraget till
kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. För statsbudgeten
innebär förslaget att anslaget till Byggande av
länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan reduceras med 112
milj.kr. I sammanhanget anges att vid medelsberäkningen har
beaktats de kvarstående statliga åtaganden som finns till vissa
projekt.
Trafikutskottet anser att det är av stor vikt att det
politiska och ekonomiska ansvaret för trafiksystemet renodlas.
Ansvaret för den löpande planeringen och förvaltningen av
trafikens infrastruktur bör därvid så långt som möjligt
decentraliseras och delegeras. Inom ramen för det
trafikpolitiska utvecklingsarbetet har också successivt en rad
beslut genomförts i stor politisk enighet som innebär att beslut
förts närmare den lokala och regionala nivån. Statsmaktens
ansvar har därmed kunnat koncentreras till att avse mer
övergripande frågor av nationell och regional betydelse.
Trafikutskottet anser det angeläget att detta reformarbete
kan fortsätta och utvecklas vidare. Trafikutskottet delar därför
regeringens uppfattning att det särskilda statsbidraget till
drift och underhåll av statskommunala vägar och delar av
statsbidraget till Byggande av länstrafikanläggningar bör
upphöra den 1 januari 1993 och inordnas i det generella
bidragssystemet till kommunerna.
Riksdagen beslutade den 7 maj 1992 att anvisa 835,7 milj.kr.
under anslaget Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar och 1037,4 milj.kr. under anslaget Byggande
av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 (prop.
1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Trafikutskottets
ställningstagande innebär att riksdagen bör ändra detta beslut
så att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget medan
det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr.
Trafikutskottet har i detta yttrande endast tagit ställning
för principen om att vissa statsbidrag inom utskottets
verksamhetsområden bör inordnas i det generella bidragssystemet
till kommunerna. Frågan hur stora dessa bidrag bör vara får
behandlas av finansutskottet.
Riksfärdtjänsten
I motion Fi53 (s) behandlas frågan om huvudmannaskapet för
riksfärdtjänsten. I motionen anges att riksfärdtjänsten bör
ses som en del i en större trafikpolitisk satsning, vars syfte
är att göra det möjligt för personer med funktionshinder att
kunna resa på samma villkor som alla andra medborgare. Det är
därför enligt motionen av stor betydelse att resurserna för
riksfärdtjänsten finns samlade hos en central myndighet för att
inte funktionshindrades resor skall vara beroende av enskilda
kommuners ekonomi. Samtidigt finns det enligt motionen fördelar
med att kommunerna, som redan i dag i stort sett beslutar om
riksfärdtjänsten, får huvudmannaskapet men med ett fortsatt
statligt bidrag. Med hänvisning härtill framhålls i motionen
vikten av att minst oförändrad standard garanteras
fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.
Trafikutskottet konstaterar att propositionen inte innehåller
något förslag om en kommunalisering av riksfärdtjänsten eller om
förändrade regler för riksfärdtjänsten. I propositionen anförs
att frågan om det framtida ansvaret för riksfärdtjänsten bereds
inom regeringskansliet. Vidare anges att om ansvaret överförs
till kommunerna är det naturligt att medel för riksfärdtjänsten
också överförs till det nya generella kommunala
statsbidragssystemet.
Trafikutskottet bedömer, som framhållits av utskottet
tidigare i olika sammanhang, att flera viktiga fördelar kan stå
att vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten
(bet. 1991/92:TU14). Trafikutskottet förutsätter att det förslag
till organisatorisk lösning som regeringen kan komma att
förelägga riksdagen i frågan, som resultat av det omnämnda
beredningsarbetet, innebär att riksfärdtjänsten även
fortsättningsvis tryggas på en godtagbar nivå. Trafikutskottet
anser med hänvisning till det anförda att finansutskottet bör
avstyrka motionen.
Stockholm den 19 maj 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta
Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove
Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth
Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson
(s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Hugo
Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bostadsutskottets yttrande
1991/92:BoU7y
Bilaga 6
Förslag i kompletteringspropositionen om den kommunala
ekonomin avseende bostadsutskottets beredningsområde
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 28 april beslutat att bereda
bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1991/92:150 -- kompletteringspropositionen -- jämte motioner,
avseende förslagen om kommunal ekonomi såvitt dessa rör
bostadsutskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslaget i
propositionen om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m.
skall slopas den 1 januari 1993 och i stället gå upp i det
generella statsbidragssystemet till kommunerna.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:150 bilaga II:2
yrkande 5 (s. 117) att riksdagen godkänner att statsbidraget
till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993.
Motionerna
Följande motionsyrkanden behandlas i yttrandet till den del de
avser frågor inom bostadsutskottets beredningsområde:
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt
generellt statsbidragssystem.
1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt
statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anges i
motionen ovan.
1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likvärdig service och trygghet för
handikappade.
1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.
Utskottet
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionens bilaga II:2
avsnitt 2.5 Bostadsanpassningsbidrag m.m. att statsbidraget till
vissa bidragsformer inriktade mot bostadsanpassning m.m. skall
upphöra den 1 januari 1993. De bidrag som berörs är
bostadsanpassningsbidraget, bidraget för att återställa
handikappanpassade bostäder samt ett bidrag till kommuner för
kostnader i samband med omhändertagande och förvaltning av vissa
lyftanordningar m.m. för handikappade. Det sistnämnda bidraget
beviljas enligt ett regeringsbeslut den 29 januari 1987.
Bostadsanpassningsbidraget utges enligt förordningen
(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag
lämnas för sådana anpassningsåtgärder i och i anslutning till en
bostadslägenhet som behövs för att den skall vara ändamålsenlig
som bostad för den handikappade. Kommunerna sköter
bidragsgivningen och betalar ut bidragen. I vissa fall skall
dock länsbostadsnämnden pröva dessa ärenden. Staten lämnar
bidrag med 40% av kommunernas kostnader för
bostadsanpassningsbidrag.
Bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i
flerbostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt kan utgå
enligt förordningen 1985:489. Staten lämnar bidrag med 50% av
den godkända kostnaden under förutsättning att kommunen lämnar
ett kommunalt bidrag med 50%. En ytterligare förutsättning är
att kostnaden överstiger 5000kr.
I propositionen framhålls bostadsanpassningens viktiga roll
inom äldre- och handikappomsorgen. Mot denna bakgrund anses det
inte vara godtagbart att bostadsanpassningen blir en helt
oreglerad verksamhet i och med att förordningen om
statskommunalt bostadsanpassningsbidrag upphör att gälla. Av
detta skäl aviseras att riksdagen kommer att föreläggas en
proposition med förslag om en särskild reglering där kommunerna
ges skyldighet att svara för bostadsanpassningen. Denna
reglering avses träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt
statsbidrag till kommunerna införs.
Några yrkanden som direkt tar upp regeringens förslag om att
avveckla bostadsanpassningsbidragen m.m. återfinns inte i de med
anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet tar
emellertid i yttrandet upp fyra motionsyrkanden med vissa
principiella synpunkter på det föreslagna generella
statsbidragssystemet som också får betydelse för hur stödet till
bostadsanpassning m.m. bör utformas.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 diskuteras vissa
negativa effekter som kan bli följden av införandet av ett
generellt statsbidragssystem. Motionärerna framhåller att
effekterna på bl.a. handikappområdet måste analyseras. Enligt
deras uppfattning hade det vidare varit önskvärt att de av
regeringen aviserade förslagen för att eliminera de problem som
omläggningen av bidragssystem skulle kunna leda till på
handikappområdet kunnat presenteras samtidigt som de nu aktuella
förslagen. I motionens yrkande 6 föreslås dock att riksdagen i
enlighet med vad som anförts i motionen bör godkänna förslagen
till ett nytt statsbidragssystem.
Även i motion Fi86 (s) framförs vissa farhågor för att
övergången från specialdestinerade bidrag till ett generellt
statsbidragssystem kan leda till problem för handikappade. En
befarad konsekvens kan bli att skillnaderna mellan kommunerna i
den sociala servicen ökar. Enligt motionärerna finns hos många
en sådan oro vad gäller effekterna av att statsbidraget till
bostadsanpassning tas bort. I motionen föreslås riksdagen ge
regeringen till känna vad som anförts om likvärdig service och
trygghet för handikappade.
I Vänsterpartiets partimotion Fi44 yrkande 13 samt i motion
Fi92 (v) föreslås riksdagen avslå regeringens förslag till ett
nytt generellt statsbidragssystem. I partimotionen anförs att
ett generellt statsbidrag bör ges till kommunerna sektorsvis.
Möjligheten till stimulansbidrag till kommunerna föreslås finnas
kvar. Avslagsyrkandet i motion Fi92 (v) motiveras främst med de
svåra ekonomiska omställningsproblem för vissa kommuner som
regeringsförslaget anses leda till.
Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit
vikten av att våra bostäder och bostadsområden i möjligaste mån
utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla.
Bidraget till bostadsanpassning har i detta sammanhang spelat
och kommer att spela en viktig roll. Det är givetvis angeläget
att villkoren för stödet till anpassning av handikappades
bostäder inte kraftigt varierar mellan olika kommuner. Hittills
har en likartad bedömning garanterats genom de regler som
tillämpas som villkor för att det statliga bidraget skall utgå.
Som även konstateras i propositionen är det inte acceptabelt att
lämna verksamheten med bostadsanpassning helt oreglerad på det
sätt som skulle bli fallet om det särskilda statsbidraget
avvecklas utan att andra åtgärder samtidigt vidtas.
Bostadsutskottet har förståelse för att en avveckling av de
specialdestinerade bidragen kan skapa oro för att stora
olikheter i kommunernas insatser för bl.a. bostadsanpassning
skall uppstå. Utskottet anser emellertid att det av regeringen
aviserade förslaget om en fortsatt reglering av verksamheten med
bostadsanpassningsbidrag till stor del borde kunna undanröja
denna oro. Som anförs i de socialdemokratiska motionerna hade
det varit till fördel om förslaget om reglering av kommunernas
skyldighet att svara för bostadsanpassningen redan förelegat. I
propositionen anförs dock att ett förslag avses föreläggas
riksdagen i sådan tid att en reglering inom detta område kan
träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt statsbidrag
införs.
Inriktningen på regleringen bör enligt propositionen vara att
bostadsanpassningsbidrag skall utges för sådana åtgärder i och i
anslutning till en funktionshindrad persons bostad som behövs
för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för personen i
fråga. Detta är också utgångspunkten för dagens bidragsregler.
Med anledning av vad i propositionen anförts förutsätter
utskottet att den av regeringen förordade lösningen inte skall
ge ett sämre stöd till bostadsanpassning än vad som utgår i dag.
Beträffande de frågor i den nu aktuella delen av propositionen
som bostadsutskottet har att överväga kan förslaget att avveckla
statsbidraget till bostadsanpassning m.m. accepteras på de
grunder som ovan anförts. Enligt utskottets mening bör således
riksdagen godkänna yrkande 5 (s. 117) i propositionens bilaga
II:2 om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per
den 1 januari 1993. Utskottet förutsätter att de synpunkter om
likvärdig trygghet vad gäller bostadsanpassning m.m. som förs
fram i motionerna Fi84 (s) och Fi86 (s) kommer att kunna beaktas
i samband med att förslaget om reglering av kommunernas
skyldigheter på området utarbetas. Under alla förhållanden finns
-- vid behandlingen av detta förslag -- möjlighet för riksdagen
att om så skulle anses påkallat åter ta upp de av motionärerna
aktualiserade frågorna.
Vad rör förslagen i motionerna Fi44 (v) yrkande 13 samt Fi92
(v) om ett avslag på propositionen i nu aktuell del finns enligt
bostadsutskottets uppfattning inte skäl att tillstyrka dem.
Stockholm den 19 maj 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp),
Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf
Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin
(s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren
(m) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Eva Zetterberg (v) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utskottet börjar med "Bostadsutskottet har"
och slutar med "tillstyrka dem" bort ha följande lydelse:
En grundsten i en socialt inriktad bostadspolitik är allas
rätt till en god bostad. Denna rätt får inte förvägras vissa
grupper genom att bostäderna inte görs tillgängliga för
människor med handikapp. Det är också en självklarhet att
samhället har ett ansvar för att varje bostad individuellt kan
anpassas efter den handikappades förutsättningar.
Bostadsanpassningsbidraget har en mycket viktig uppgift att
fylla i detta sammanhang. Det kan därför inte vara rimligt att
som regeringen föreslå att detta bidrag slopas utan att
effekterna av ett sådant beslut samtidigt analyseras.
Bostadsanpassningsbidraget är bara ett av de
specialdestinerade bidrag som föreslås slopas i
kompletteringspropositionen och ersättas med ett generellt
statsbidragssystem. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion
Fi44 får ett byte av bidragssystem inte innebära att staten
avsäger sig möjligheten att styra bidragen mellan olika
sektorer. Det måste också finnas en möjlighet att med
stimulansbidrag till kommunerna stödja speciellt angelägna
områden. Ett sådant behov kan särskilt föreligga på det sociala
området.
Behovet av att genom statliga åtgärder garantera en
grundtrygghet på det sociala området gäller inte minst
samhällets insatser för de handikappade. I motion Fi86 (s)
framhålls den oro som många handikappade i dag känner för att
omläggningen av bidragssystem kommer att medföra en social
nedrustning i vissa kommuner. Bostadsutskottet anser det vara
självklart att rätten till bostadsanpassningsåtgärder m.m. inte
får göras beroende av den enskilda kommunens ekonomiska läge
eller den för tillfället rådande politiska majoriteten. Hittills
har statsbidragen för bl.a. bostadsanpassningsåtgärder varit en
viss garanti för att sådana skillnader inte uppstår. Regeringen
aviserar visserligen en reglering av kommunernas skyldigheter
avseende bostadsanpassningsverksamheten men något förslag
föreligger ännu inte. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion
måste ett nytt och mer genomarbetat förslag om statsbidragen
till kommunerna utformas. I ett sådant arbete är det av särskild
vikt att de nu diskuterade frågorna om de handikappades
rättigheter ingående analyseras.
Mot den redovisade bakgrunden anser bostadsutskottet att
riksdagen bör tillstyrka förslagen i Vänsterpartiets partimotion
Fi44 yrkande 13 och Fi92 (v) om att avslå propositionen i nu
aktuell del. Riksdagen bör vidare med anledning av dessa
motioner samt motion Fi86 (s) ge regeringen till känna vad som
ovan anförts om vikten av bostadsanpassningsverksamheten och
likvärdig trygghet på detta område oavsett bostadsort. Motion
Fi84 (s) yrkande 6 bör avslås.
Innehåll
Sammanfattning1
Inledning2
Propositionernas förslag3
Proposition 1003
Proposition 150 del II Kommunal ekonomi4
Motionsyrkandena7
Proposition 150 del II12
Inledning12
Allmänna utgångspunkter12
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin13
Kommunernas och landstingens skatteinkomster14
Nytt statsbidragssystem för kommunerna14
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem15
Förändringar för landstingen15
Målstyrning, uppföljning och utvärdering16
Proposition hösten 199216
Partimotionerna16
Socialdemokraternas partimotion Fi8416
Ny demokratis partimotion Fi4218
Vänsterpartiets partimotion Fi4418
Utskottet20
Inledning20
Den kommunala sektorn och samhällsekonomin20
Anpassning till samhällsekonomin20
Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--199524
Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens
skatteinkomster27
Kyrkliga kommuner30
Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag30
Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna31
Principiella utgångspunkter31
Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 199333
Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för
kommunerna34
Statligt utjämningsbidrag34
Inomregionala frågor36
Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen36
Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem39
Förändringar i statsbidragen för landstingen40
Målstyrning, uppföljning och utvärdering41
Bilaga II:1Försvarsdepartementets ansvarsområde43
Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila
del43
Bilaga II:2Socialdepartementets ansvarsområde43
Bidrag till barnomsorg43
Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan45
Bidrag till service och vård45
Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.46
Bidrag till bostadsanpassning46
Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa
förskolebarn47
Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m.47
Driftkostnader för beredskapslagring m.m.49
Beredskapsplanläggning49
Bilaga II:3Kommunikationsdepartementets ansvarsområde50
Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och
byggande av länstrafikanläggningar50
Riksfärdtjänsten51
Bilaga II:4Finansdepartementets ansvarsområde52
Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.52
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt
statsbidragssystem53
Kommunalt skattestopp år 199355
Anslagsfrågor56
Bilaga II:5Utbildningsdepartementets ansvarsområde56
Avveckling av statsbidrag56
Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås
avvecklade57
Övriga förslag57
Bilaga II:6Kulturdepartementets ansvarsområde58
Den regionala kulturverksamheten58
Övriga kommunalekonomiska frågor59
Kommunernas pensionsskulder59
Kommunal fastighetsskatt59
Momsfrågor60
Lån till Göteborg61
Strandstädning61
Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun62
Hemställan62
Reservationer
1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska
utvecklingen (mom.1) (s)70
2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995
(mom.2) (s)71
3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och
landstingens skatteinkomster (mom.3) (s)72
4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag
(mom.5) (s)73
5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m.
(mom.6--8) (s)73
6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10)
(s)75
7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem
(mom.11) (s)75
8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12)
(s)76
9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13,
motiveringen) (s)76
10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m.
(mom.20) (s)77
11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23)
(s)78
12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt
m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34)
(s)78
13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35) (s)80
14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner
(mom.39) (s)80
Särskilt yttrande
Inomregionala frågor (mom.9) (m)81