I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen
(bilaga 8, finansdepartementet) som berör byggnadsstyrelsen.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigandet för
byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera
byggnadsinvesteringar. Utskottet godkänner också förslaget till
treårsplan för byggnadsprojekt för civila myndigheter.
Riksdagen hade vid behandlingen av propositionen om riktlinjer för den
statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen
(prop. 1991/92:44) vissa invändningar mot den föreslagna
omorganisationen (1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). En kommitté har
tillsatts för att bl.a. inarbeta riksdagens synpunkter i förslaget till
en ny statlig fastighetsförvaltning. Utskottet anser emellertid att
medel bör anvisas i enlighet med riktlinjerna för den nya
organisationen. På grund av att ombildningen av byggnadsstyrelsen
förskjutits ett halvår föreslås emellertid att anslaget för stabs- och
servicemyndigheten halveras till 35 milj.kr. Vid en hearing med
företrädare för finansdepartementet framhöll dock statssekreteraren att
hela frågan om en ombildning av byggnadsstyrelsen kommer att prövas i
anslutning till den proposition som utarbetas med utgångspunkt i
kommitténs arbete. Riksdagen kommer sålunda i höst att kunna ta
ställning till hur myndighetsstrukturen i detalj kommer att utformas.
Två motioner behandlas i betänkandet. En motion tar upp frågor rörande
kontoriseringen av Stockholms innerstad, och den andra behandlar frågan
om universitetens ägande av de lokaler som utnyttjas i verksamheten.
Motionerna avstyrks av utskottet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser litt. C Statlig
lokalförsörjning och punkten E 7 Inredning och utrustning m.m.,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:Fi406 och 1991/92:Fi412.
Propositionens förslag
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt C 1 (s. 37--38) föreslagit att riksdagen till
Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1
000 kr.,
dels under punkt C 2 (s. 38--39) föreslagit att riksdagen till
Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 70000000kr.,
dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 39--42) föreslagit
1. att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i
enlighet med vad i propositionen förordats,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att
byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar
m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
dels under punkt C 3 (s. 43--44) föreslagit att riksdagen till
Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 60000 000kr.,
dels under punkt C 4 (s. 44) föreslagit att riksdagen till
Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt C 5 (s. 44--45) föreslagit att riksdagen till
Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt E 7 (s. 73--74) föreslagit att riksdagen till
Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 35000000 kr.
Motionerna
1991/92:Fi406 av Christina Linderholm (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående inventering av statens lokalbehov i Stockholms
innerstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhandlingar med Stockholms stad om överlåtelse av
överflödiga lokaler, t.ex. Garnisonen.
1991/92:Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgs universitet får äga sina egna lokaler.
Utskottet
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civila statliga
myndigheter i frågor om lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och
byggproduktion. Verkets uppgift är att åstadkomma en från
samhällsekonomiska utgångspunkter effektiv statlig lokalförsörjning
genom att utreda behovet av, anskaffa och upplåta lokaler för
myndigheterna inom statsförvaltningen. Vidare skall byggnadsstyrelsen
förvalta de fastigheter som ägs av staten på ett företagsekonomiskt
effektivt sätt och efter uppdrag från regeringen utföra byggnadsföretag
för statens räkning. Kostnaderna för lokalförsörjningsplaneringen och
för byggproduktionen finansieras med hyresintäkter inom
fastighetsförvaltningen. Intäkterna inom fastighetsförvaltningen består
till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. I statsbudgeten
förs endast upp ett formellt anslag av 1000 kr.
Överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
I proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga
fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.
föreslog regeringen riksdagen att godkänna nya riktlinjer för den
statliga fastighetsförvaltningen. I riktlinjerna föreslogs följande:
För det första skulle uppgiften att förvalta statens fastigheter
skiljas från byggnadsstyrelsens ansvar för myndigheternas
lokalförsörjning. Ansvaret för lokalförsörjningen skulle föras över till
respektive lokalbrukande myndighet.
För det andra skulle delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en
efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skulle lämna råd
och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i
lokalförsörjningsfrågor m.m.
För det tredje skulle huvuddelen av byggnadsstyrelsens
fastighetsbestånd överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i
aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning skulle en
fastighetskoncern bildas. Koncernen skulle bestå av ett av staten helägt
moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i
bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften föreslogs ett särskilt
dotterbolag. För den del av fastighetsbeståndet som bedöms olämplig att
föra över till aktiebolag skulle förvaltningen handhas av en ny statlig
fastighetsförvaltningsmyndighet.
Enligt förslaget skulle moderbolaget i den föreslagna
fastighetskoncernen vara bildat och etablerat senast den 1 juli 1992.
Hela ombildningen av byggnadsstyrelsen borde i huvudsak vara avslutad
den 31 december 1992.
Riksdagen hade vid behandlingen (1991/92:FiU8, rskr. 107) vissa
invändningar mot den föreslagna omorganisationen av statens
fastighetsförvaltning i enlighet med dessa riktlinjer. Finansutskottet
anförde med stöd från berörda utskott vissa synpunkter på:
restriktionerna vad gäller hyresavtalens längd inom
universitets- och högskoleområdena,
universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning,
förvaltningen av nationella kulturinstitutioner,
de kulturpolitiska aspekterna på fastighetsförvaltningen,
förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark,
förvaltningen av donationsfastigheter.
Med anledning härav uttalade riksdagen att regeringen bör återkomma
till riksdagen efter det att organisationskommittén avslutat sitt arbete
med ett nytt förslag som beaktar de ställningstaganden som redovisats i
finansutskottets betänkande.
Den 5 mars 1992 presenterade regeringen kommittédirektiven för
ombildningen av byggnadsstyrelsen och därmed sammanhängande frågor (dir.
1992:26). Kommittén är ålagd följande tre huvuduppgifter:
att ombilda delar av nuvarande byggnadsstyrelsen till en stabs- och
servicemyndighet,
att bilda den fastighetskoncern till vilken huvuddelen av
byggnadsstyrelsens fastighetsinnehav skall föras, och
att bilda en ny fastighetsförvaltningsmyndighet.
Utskottet tar för givet att de frågor beaktas som behandlades i
finansutskottets betänkande 1991/92:FiU8. Kommitténs arbete skall
bedrivas skyndsamt och vara slutfört den 1 september 1992.
Enligt kommittédirektiven skall moderbolaget och vissa dotterbolag i
den nya fastighetskoncernen vara bildade och etablerade den 1 januari
1993. Även de två nya myndigheterna, stabs- och servicemyndigheten och
förvaltningsmyndigheten, skall inleda sin verksamhet fr.o.m. den 1
januari 1993.
Utskottet behandlar i detta betänkande anslagen till här nämnda nya
myndigheter. Vid en hearing med företrädare för finansdepartementet
framhöll statssekreteraren att hela frågan om en ombildning av
byggnadsstyrelsen kommer att prövas i anslutning till den proposition
som utarbetas med utgångspunkt i kommitténs arbete. Riksdagen kommer
sålunda i höst att kunna ta ställning till hur myndighetsstrukturen i
detalj kommer att utformas.
Kommittédirektiven innebär att byggnadsstyrelsen kommer att fortsätta
sin verksamhet även under andra halvåret 1992. I propositionen föreslås
att byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag
på 1 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot detta.
I motion Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) anförs
att man bör pröva möjligheten att låta universiteten äga sina
fastigheter och ta hela ansvaret för sina lokaler.
Frågor rörande fastighetsförvaltningen på universitetens och
högskolornas område skall prövas av den ovan nämnda kommittén. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi412 (fp).
I motion Fi406 av Christina Linderholm (c) framhålls att det just
nu finns en unik chans att komma till rätta med kontoriseringen och få
en bättre balans mellan bostäder och kontor i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen bör ges i uppdrag att se över vilket lokalbehov som
finns för statliga myndigheter, hur man kan utnyttja befintliga lokaler
i staden på mest effektiva sätt och till lägsta möjliga kostnad och
inleda förhandlingar med Stockholms stad om hur dessa fastigheter bör
utnyttjas.
Som utskottet ser är det en naturlig uppgift för den blivande
fastighetskoncernen att göra sådana överväganden om utnyttjandet av
det statliga fastighetsbeståndet som nämns i motionen. Mot den
bakgrunden finns det inte skäl att ge byggnadsstyrelsen i uppdrag att
göra en inventering av statens lokalbehov i Stockholms innerstad.
Utskottet avstyrker därför motion Fi406 (c).
Stabs- och servicemyndigheten
Stabs- och servicemyndigheten skall som nämnts enligt
kommittédirektiven börja sin verksamhet den 1 januari 1993.
På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom fastighets- och
byggområdet föreslås i propositionen att den nya stabs- och
servicemyndigheten bör skapas genom ombildning av delar av nuvarande
byggnadsstyrelsen. Det är emellertid inte möjligt att nu bedöma hur stor
servicefunktionen behöver vara i framtiden, eftersom denna funktion
föreslås bli efterfrågestyrd och finansierad med avgifter. De uppgifter
som kan förutses finns i dag huvudsakligen samlade inom
lokalförsörjningsfunktionen på byggnadsstyrelsen. I proposition
1991/92:44 angavs att lokalförsörjningsverksamheten uppgår till ca
70milj.kr. I propositionen föreslås att ett anslag anvisas på detta
belopp för budgetåret 1992/93. Som framgått av vad utskottet här anfört
kommer emellertid ombildningen av byggnadsstyrelsen att försenas med ett
halvår. På grund av denna tidsförskjutning bör, enligt utskottets
mening, anslaget för stabs- och servicemyndigheten halveras till
35milj.kr.
Stabsmyndigheten skall på sikt finansieras med avgifter.
Kommittén kommer att lämna förslag till en slutlig dimensionering av
verksamheten. De ställningstaganden som här redovisas görs i avvaktan på
att frågan kommer att ges en ny belysning till hösten.
Förvaltningsmyndigheten
Även den nya förvaltningsmyndigheten skall börja sin verksamhet den 1
januari 1993.
I propositionen framhålls att det inte är möjligt att nu bedöma
dimensioneringen av den nya myndigheten. Allmänt kan dock förutses, att
i den mån fastighetsförvaltande uppgifter överförs från andra
myndigheter kommer motsvarande personalresurser också att överföras till
förvaltningsmyndigheten. Även förvaltningsmyndigheten skall på sikt
finansieras med avgifter.
I propositionen förordas att ett nytt förslagsanslag till
förvaltningsmyndigheten förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår med
1 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.
Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde
Investeringsbehovet för perioden 1992/93--1994/95 beräknas av
föredraganden till 5,1 miljarder kronor. En bedömning av
investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande
tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.
Tabell 1. Investeringar i milj.kr. i prisläge 1991-01-01
Ju Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 80*
Huddinge. Förvaltningsbyggnad 198
Örebro. Förvaltningsbyggnad 184
Gällivare. Nybyggnad av polishus 56*
Uddevalla. Förvaltningsbyggnad** 100
UD Washington. Kansli 130
New York. Kansli 130
Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 110
Östersund. Förvaltningsbyggnad 100
Gävle. LMV. Tillbyggnad 55*
Stockholm. Sagerska huset** 55
U Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 157
Lund. Nybyggnad av ekologihus 151
Lund. Max-lab II 60
Umeå. Nybyggnad av matematik- och
informationsteknologiskt hus 151
Umeå. Nybyggnad för beteendevetenskapligt
centrum 77*
Umeå. Nybyggnad för ingenjörsutbildning** 73
Luleå. Om- och nybyggnad för högskolan** 51
Linköping. Om- och tillbyggnad för fysik
och mätteknik m.m.** 334
Stockholm. Om- och tillbyggnad för
konsthögskolan** 68
Stockholm. KTH. Ombyggnad av hus 43:3** 200
Göteborg. Ny- och ombyggnad för handels-
högskolan** 320
Göteborg. CTH. Nybyggnad för mikroelektronik** 150
______________________________________________________________________
* Finansieras med sysselsättningsmedel. Se prop. 1991/92:25.
** Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.
Justitie-, utbildnings- och kulturutskotten har under innevarande vår
(1991/92:JuU23, 1991/92:UbU16, 1991/92:KrU25) behandlat motioner i vilka
krav ställs på investeringar i byggnader inom byggnadsstyrelsens
ansvarsområde. Samtliga motioner avstyrks av utskotten.
Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott
byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande
treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det
begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i
riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bör bemyndigas att för
byggnadsinvesteringar under budgetåret 1992/93 ta upp lån hos
riksgäldskontoret intill ett belopp om 2 500 milj.kr.
Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.
I propositionen föreslås inrättande av ett nytt anslag C 3 för
täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. Motiveringen i
propositionen är följande.
Den nya stabs- och servicemyndigheten bör övergångsvis svara för
lokalförsörjningen och för statens räkning sluta avtal m.m. för de
myndigheter som inte kommit in i den nya budgetprocessen med bl.a. ökat
lokalhållningsansvar och som inte erhållit ramanslag. Den bör även svara
för avvecklingen av förhyrda lokaler som myndigheter lämnat tillbaka
enligt SFS 1980:598 och där avveckling ännu ej skett eller alternativ
hyresgäst anskaffats. Vidare bör stabs- och servicemyndigheten hantera
inhyrningskontrakt där överenskommelse inte träffats om överföring till
statlig lokalbrukare med ramanslag. Detta kan bl.a. gälla lokaler med
mer än en statlig lokalbrukare. Det kan nämnas att vid den tidpunkt när
byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet har
endast ca 40% av de statliga myndigheterna erhållit ramanslag.
I propositionen beräknas att ett belopp om 60 milj.kr. bör vara
tillräckligt för att balansera uppkommande förluster för inhyrda lokaler
för myndigheter som inte erhållit ramanslag inklusive ej avvecklade
tomma lokaler.
Utskottet tillstyrker att 60 milj.kr. anvisas för här angivna ändamål.
Utskottet förutsätter emellertid att detta anslag avvecklas när samtliga
berörda erhållit ramanslag och när hyreskontrakten för icke utnyttjade
lokaler har avvecklats.
Vissa investeringar m.m.
Regeringen föreslog i tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 att 950 milj.kr. skulle anvisas på ett
reservationsanslag för tidigareläggning av byggnadsinvesteringar och
underhållsinsatser m.m. i sysselsättningsfrämjande syfte. Detta godtogs
av riksdagen. Medel från detta anslag beräknas emellertid inte komma att
helt utnyttjas under innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslås i
propositionen att ett reservationsanslag på 1000kr. förs upp på
statsbudgeten för budgetåret 1992/93, vilket skulle göra det möjligt att
utnyttja kvarvarande medel under år 1992/93.
Anslaget Vissa investeringar m.m. finns inte upptaget i
budgetförslaget för år 1992/93. Om ett reservationsanslag inte längre
finns upptaget på statsbudgeten, får emellertid reserverade medel
användas för avsett ändamål intill utgången av andra budgetåret efter
det att anslaget sist fanns upptaget i statsbudgeten. Något särskilt
anslag behöver därför inte upprättas för budgetåret 1992/93. Utskottet
avstyrker mot denna bakgrund regeringens begäran att till Vissa
investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag
på 1000kr.
Inredning och utrustning m.m.
I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 35
milj.kr.
Anslaget E 7 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för
inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av
regeringen. Anslaget kommer till en väsentlig del att utnyttjas för
regeringskansliet i Södra Klara och boverket i Karlskrona. Vidare har
medel avsatts för inredning och utrustning av Sagerska huset.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Byggnadsstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8
punkt C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande universitetens ägande av fastigheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi412,
3. beträffande utnyttjandet av det statliga fastighetsbeståndet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi406,
4. beträffande anslaget till Stabs- och servicemyndigheten
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt
C 2 till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 35000000 kr.,
5. beträffande anslaget till Fastighetsförvaltningsmyndigheten
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8
punkt C 4 till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
6. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsområde
att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i
enlighet med vad i propositionen förordats,
7. beträffande lån till investeringar m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93
besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för
Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
8. beträffande anslaget till Täckning av merkostnader för
lokalkostnader m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8
punkt C 3 för budgetåret 1992/93 till Täckning av merkostnader för
lokalkostnader m.m. anvisar ett förslagsanslag på 60000000 kr.,
9. beträffande anslaget till Vissa investeringar m.m.
att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 8
punkt C 5 om anslag för budgetåret 1992/93 till Vissa investeringar
m.m.,
10. beträffande anslaget till Inredning och utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8
punkt E 7 för budgetåret 1992/93 till Inredning och utrustning m.m.
anvisar ett reservationsanslag på 35000000 kr.
Stockholm den 23 april 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson
(s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson
(s), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m), Börje Nilsson (s),
Olle Schmidt (fp), Ingvar Svensson (kds) och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den
slutliga behandlingen av ärendet.