Dir. 1990:83
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels lägga fram
förslag till organisation av en ny myndighet för det statliga stödet för
handikappade elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av
denna myndighet.
Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser för
elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen härför.
Vidare skall myndigheten svara för utveckling och produktion av
läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt utgöra
förvaltningsmyndighet för specialskolorna.
Riksdagen har lagt fast riktlinjer för en mål- och resultatorienterad
styrning av skolväsendet (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Det
statliga ansvaret för skolväsendet koncentreras till att lägga fast mål
och riktlinjer för verksamheten samt att följa och utvärdera den.
Huvudmännen, i de flesta fall kommunerna, svarar för genomförandet av
skolverksamheten. Ett statligt bidrag utgår till huvudmännen i form av
ett verksamhetsstöd.
Riksdagen har i anslutning härtill beslutat om att inrätta nya
myndigheter för den statliga skoladministrationen och att avveckla
skolöverstyrelsen (SÖ), länsskolnämnderna och statens institut för
läromedel (SIL).
Jag har tidigare tillkallat en särskild utredare (dir. 1990:60, 77) för
att lägga fram förslag om ny organisation för en av myndigheterna,
skolverket, och förbereda genomförandet av denna organisation.
Skolverkets uppgifter skall omfatta huvudsakligen två områden,
utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av
skolverksamheten.
Den andra myndigheten, här kallat institutet, skall ansvara för
särskilda uppgifter som rör stöd till elever med handikapp inom
skolväsendet samt ha förvaltningsansvaret för specialskolorna.
De flesta barn och ungdomar med handikapp går numera i den vanliga
grundskolan och i gymnasieskolan. Målet är också att elever med
handikapp skall integreras i den vanliga skolan. Kommunerna har också på
samma sätt som för övriga barn ansvaret för de handikappade barnens
skolgång.
De statliga insatserna är koncentrerade till sådana områden där det
krävs särskilda insatser för att elever med handikapp skall få så långt
det är möjligt likvärdiga förutsättningar som övriga elever att
genomföra sin skolgång. Det är frågan om sådaa insatser där det inte kan
anses skäligt att den enskilda kommunen skall klara uppgiften eller där
det förutsätts särskilda åtgärder för att tillförsäkra elever med
handikapp ett tillfredsställande utbud av läromedel m.m. Insatserna
omfattar särskild sakkunskap till stöd för enskilda elevers skolgång,
regionala samordningsinsatser och framtagning av läromedel, statliga
resurscentrer och specialskolor m.m.
Det statliga ansvaret för dessa frågor är delat mellan olika
myndigheter. Myndigheterna skall var och en på olika sätt främja de
handikappade elevernas skolgång men har samtidigt andra uppgifter
utanför handikappområdet.
Nuvarande fördelning framgår av följande redovisning.
Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984
indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns en
planeringsberedning som skall samordna och planera insatserna så att
befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Planeringsberedningarna är inte egna myndigheter utan knutna till
huvudortens länsskolnämnd. Länsskolnämnden utser beredningens ledamöter
varvid samtliga länsskolnämnder i regionen skall vara företrädda i
beredningen. Det är också huvudortens länsskolnämnd som svarar för den
administrativa ledningen av verksamheten. En planeringsberedning finns
knuten till länsskolnämnderna i Malmö, Göteborg, Örebro, Stockholm och
Umeå.
Planeringsberedningarna har till uppgift att samordna insatserna i
regionen för elever med handikapp i grundskolan, specialskolan,
sameskolan och gymnasieskolan och elever med flerhandikapp i särskolan.
Vid behov kan beredningarna även samordna insatserna för studerande med
handikapp i kommunal utbildning för vuxna -- grundvux eller komvux --
och studerande med flerhandikapp i vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda -- särvux. Planeringsberedningarna skall fortlöpande
samarbeta med specialskolorna, landstingets hörselvårdskonsulenter och
regioninstitutionerna för rörelsehindrade.
Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en tjänst som
handikappkonsulent med uppgift att samordna åtgärderna inom regionen för
elever med handikapp samt att biträda planeringsberedningarna. Därutöver
finns det ytterligare ett antal tjänster som konsulent på
länsskolnämnderna. Dessutom finns konsulenter för dövblinda vuxna och
för synskadade förskolebarn. Konsulenterna biträder med rådgivning och
stöd i verksamheten för de handikappade elevernas skolgång. Sammanlagt
omfattar den regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna ca 110
tjänster.
Även om de flesta barn med handikapp är integrerade i det allmänna
skolväsendet finns det fortfarande vissa särskilda skolformer för en del
elever. Staten är huvudman för åtta specialskolor som svarar för
undervisningen av barn som inte kan följa undervisningen i grundskolan,
därför att de är synskadade, döva, hörsel- eller talskadade.
De statliga specialskolorna finns i Örebro, Stockholm, Lund, Vänersborg,
Härnösand, Gnesta och Sigtuna. Skolorna finansieras över statsbudgeten.
Hemkommunen betalar ersättning till staten för de elever som går i
specialskolan.
På gymnasial nivå finns ingen särskild skolform för elever med
handikapp. Staten har emellertid träffat avtal dels med Stockholms,
Göteborgs och Umeå kommuner om att i den kommunala gymnasieskolan
anordna speciell undervisning för svårt rörelsehindrande, dels med
Örebro kommun beträffande undervisning för döva och hörselskadade
elever. Förutom bidrag från staten utgår ersättning från elevens
hemkommun.
Vid Tomtebodaskolan i Stockholm samt vid specialskolorna i Örebro
(Ekeskolan), Gnesta och Sigtuna finns specialpedagogiska resurscentrer.
Den 1 juli 1987 slogs statens institut för läromedelinformation och
rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel samman till den nuvarande
myndigheten, statens institut för läromedel (SIL). En särskild
läromedelsnämnd är knuten till myndigheten.
SIL fastställer basläromedel, utför genom läromedelsnämn den granskning
av läromedel samt informerar om läromedel. SIL skall dessutom främja
utveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, barn
med handikapp i förskolan, för minoritetsspråk- och
invandrarundervisning samt för hemspråksträning i förskolan.
Huvuddelen av SIL:s resurser är knutna till de fyra rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade -- belägna i Örebro, Göteborg,
Solna och Umeå.
SÖ svarar som central myndighet för olika handikappfrågor inom
grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, inkl. folkhögskolorna
och folkbildningen. SÖ är vidare förvaltningsmyndighet för
specialskolan. SÖ:s ansvarsområde omfattar också särskolan.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skall till
den nya myndigheten -- här kallat institutet -- föras de uppgifter som
rör stöd till elever med handikapp inom skolväsendet. Det innebär i
första hand att den regionala, pedagogiska stödorganisationen,
förvaltningsansvaret för specialskolan samt de delar av statens institut
för läromedel (SIL) som är inriktade mot handikappområdet förs dit.
Beslutet innebär också att SIL avvecklas och att de delar av
verksamheten som inte avser handikappade elevers skolgång förs till det
nya skolverket.
Uppdraget innebär att lägga fram förslag om en samlad organisation för
de statliga insatser som görs för att ge stöd åt elever med handikapp
inom skolväsendet. Det är frågan om sådana insatser som ligger utanför
dels vad som normalt kan anses tillhöra den enskilda kommunens ansvar,
dels de uppgifter som enligt ovannämnda beslut om ansvaret för skolan
åvilar det nya skolverket. I uppdraget ingår att föreslå hur den
statliga verksmheten på området skall ledas och organiseras.
Uppdraget innebär att ge verksamhetsområdena en väl sammanhållen
organisation som på ett rationellt och effektivt sätt kan tillgodose
behov av stöd åt elever med handikapp. I uppdraget bör också ingå att
pröva om den verksamhet för vuxna med handikapp som nu bedrivs inom SÖ
helt eller delvis skall inordnas i institutet, bl.a. med hänsyn till
förestående reformer på folkbildningsområdet.
Utredaren skall redovisa hur den pedagogiska stödorganisation skall
utformas och samordnas för att även i fortsättningen utgöra ett
effektivt stöd för de handikappade eleverna och deras lärare.
Institutet skall vara förvaltningsmyndighet för specialskolorna.
Läroplansarbete, uppföljning, utvärdering och tillsyn skall vara
skolverkets ansvar. Utredaren bör klarlägga de krav detta ställer
beträffande bl.a. styrmedel och kompetens såväl vid specialskolorna som
inom institutet.
Vad avser utveckling och produktion av läromedel m.m. för elever med
olika handikapp skall utredaren redovisa hur verksamheten skall
organiseras och vilka åtgärder i övrigt som bör företagas för att en
effektiv och ekonomiskt rationell drift av verksamheten skall kunna
åstadkommas. Utredaren bör också överväga funktion och ställning för den
särskilda avdelning för lagerhållning, distribution och försäljning av
läromedel som nu finns inom SIL.
Med anledning av riksdagens uttalande om produktion av läromedel i form
av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter
(1989/90:UbU3) ingår det i uppdraget att klarlägga förutsättningarna för
att bedriva en sådan verksamhet inom institutet. I uppdraget ingår också
att överväga prissättningen på de läromedel som skall produceras inom
institutet.
Huvuddelen av verksamheten som den nya myndigheten ansvarar för kommer
att bedrivas regionalt. På den centrala administrationen ankommer
närmast att leda, organisera och samordna verksamheten. Detta ställer
särskilda krav på personalens kompetens. Utredaren skall ta tillvara
alla möjligheter att effektivisera verksamheten inom området.
Tillsammans med berörda myndigheter bör utredaren överväga behovet av
och utarbeta förslag om kompetenshöjande och kompetensutvecklande
åtgärder på kort och lång sikt. Det gäller dels kompetensutveckling i
syfte att ge de personer som skall verka i den nya organisationen
möjlighet att uppfylla de krav denna ställer. Det kan också gälla
kompetenshöjande åtgärder i syfte att öka övertalig personals
attraktivitet på arbetsmarknaden.
Skolverkets uppgifter kommer att omfatta utveckling av skolan samt
uppföljning, utvärdering och tillsyn. Institutets uppgifter skall vara
inriktade på de särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för
att elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att genomföra
sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med andra elever.
Det är viktigt att inga oklarheter råder i fråga om vilket ansvar och
vilka uppgifter som ankommer på skolverket och institutet. I uppdraget
ingår att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelning mellan de båda
myndigheterna. Därvid förutsätts ett nära samarbete med utredaren av
skolverket.
Inom skolområdet kommer det i fortsättningen att endast finnas två
statliga myndigheter, det nya skolverket och institutet. Jag har
understrukit vikten av att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan
de två myndigheterna görs tydlig. Behovet av samverkan mellan de båda
myndigheterna är dock påtagligt. Utredaren bör, i samråd med utredaren
av skolverket, redovisa behovet av samarbete och hur samarbetet
lämpligen kan organiseras.
Utredaren skall också redovisa hur samarbetet mellan den nya myndigheten
och de handikappades organisationer skall kunna utvecklas.
Resursfrågor m. m.
Det är rimligt att en del av de resurser som SÖ i dag har för
forsknings- och utvecklingsarbete för stöd åt handikappade elever förs
till institutet. I denna fråga bör utredaren samverka med utredaren av
skolverket och i samråd med denne lägga fram förslag.
Även i övriga frågor som rör resurser som tidigare disponerats av SÖ
eller länsskolnämnderna och avser förvaltningen av specialskolorna och
den pedagogiska stödorganisationen bör samråd ske.
Det ankommer i övrigt på utredaren att bereda resurs- och budgetfrågor
för institutet inför budgetåret 1991/92 och lägga fram förslag i sådan
tid att de kan beaktas i 1991 års kompletteringsproposition.
Det ingår i uppdraget att bereda de beslut som behöver fattas för att
införa en ny organisation samt att i övrigt tillsammans med berörda
myndigheter förbereda genomförandet av den nya organisationen.
I uppdraget ingår också att föreslå en lämplig styrelseform för
verksamheten och att utarbeta ett förslag till författning för att
reglera den.
Utredaren skall föreslå namn på institutet.
Arbetet bör bedrivas så att den nya organisationen i princip kan träda i
kraft den 1 juli 1991. Den gamla organisationen, dvs. SIL, bör vara
avvecklad vid samma tidpunkt, även om vissa övergångslösningar måste
vidtas för övertalig personal. Det förutsätter att förslag och underlag
för beslut som bör underställas regering och riksdag lämnas fortlöpande
under arbetets gång.
Samverkan bör kontinuerligt ske med SÖ, SIL, länsskolnämndernas
stödorganisation, specialskolorna och med den särskilde utredaren av
skolverket. Synpunkter i utredningsarbetet bör också kunna tillföras av
statskontoret, riksrevisionsverket och organisationerna på
handikappområdet. De fackliga organisationerna bör ges möjlighet att
följa utredningsarbetet och lämna synpunkter under arbetets gång.
För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
inriktning.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om organisation av en
ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m.,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.