Dir. 1990:5
Statsrådet Engström anför.
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en
översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och
galoppsporten, med särskild inriktning på Aktiebolaget Trav och Galopps
(ATG) verksamhet.
Som ett resultat av riksdagens beslut (prop. 1973:113, JoU 1973:28,
rskr. 1973:2 35) om riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och
galopptävlingar, m.m. bildades den 22 mars 1973 Aktiebolaget Trav och
Galopp (ATG), som fick i uppgift att anordna eller låta anordna
totalisatorvadhållning vid trav- och galopptävlingar. Bakom beslutet låg
förslagen från trav- och galoppsportutredningen (Ds Jo 1972:8).
Utredningen hade tillsatts mot bakgrund av den i slutet av 1960-talet
och början av 1970-talet mycket dåliga ekonomiska utvecklingen inom
trav- och galoppsporten. Detta hade sin grund i ett vikande spelintresse
och ledde till en svår ekonomisk situation inom trav- och
galoppsällskapen och oacceptabla ekonomiska förhållanden för sportens
aktiva. Staten tvingades vid olika tillfällen att ändra fördelningen av
medel mellan tävlingsanordnare och staten till tävlingsanordnarnas
fördel.
Utredningens förslag innebar bl.a. att en central association som
bildades av hästsportens organistioner skulle bemyndigas att besluta om
totalisatortillstånd för hästtävlingar. Staten skulle ges inflytande
genom styrelserepresentation. Arrangör av tävlingarna skulle även
fortsättningsvis vara de enskilda sällskapen.
Det förutsattes att staten och den centrala associationen skulle sluta
ett avtal enligt vilket associationen skulle ansvara för att tävlingar
med totalisatorvadhållning i princip skulle förekomma i differentierade
former (trav och galopp) och med rimlig fördelning över landet.
Utredningen anlade dock inga detaljerade synpunkter på den framtida
banstrukturen. Man konstaterade dock att om intresset för sporten skulle
vika kunde en strukturrationalisering till och med komma att innebära en
nedläggning av banor. Man ville dock överlåta avgörandena i dessa
strukturfrågor till trav- och galoppsporten själv genom den centrala
associationen.
För att främja effektiviteten inom sporten föreslogs ett ekonomiskt
fördelningssystem mellan staten och sporten som innebar att sportens
resp. statens andel av vinstavdraget skulle göras helt proportionell.
Associationen skulle få ansvaret för att statens andel av
totalisatormedlen levererades in. Det fick sedan bli en fråga mellan
associationen och anordnande sällskap att fördela sportens andel efter
behov och i enlighet med vad som främjade en rimlig struktur för
verksamheten. Man utgick från att associationen själv skulle disponera
vissa medel för centrala insatser och att medel skulle fonderas i viss
utsträckning, detta bl.a. i syfte att konsolidera sportens ekonomi. I
samma syfte utgick man från att den centrala associationen skulle utöva
viss övervakning av sällskapens ekonomi genom granskning av budgetar,
övervakning av och finansiell medverkan vid investeringar etc.
Utredningen förutsåg att det skulle vara svårt att vända den då vikande
publikfrekvensen vid banorna men ansåg det å andra sidan troligt att
hästsporten hade en betydande potentiell marknad för spel utanför
banorna, särskilt i form av systematiserat förtidsvad. Man föreslog
därför att ett för hästsporten gemensamt riksspel skulle etableras samt
att inkomsterna av spelet skulle komma trav- och galoppsporten som
helhet till del.
Vid den fortsatta behandlingen av utredningens förslag, i förhandlingar
mellan staten och trav- och galoppsporten samt genom regeringens
proposition och riksdagens behandling av densamma, skedde vissa
förändringar. Dessa gällde framför allt den centrala associationen som
slutligen kom att bli ett aktiebolag, Aktiebolaget Trav och Galopp
(ATG), ägt av hästsportens organisationer. Vad gäller sammansättningen
av bolagets styrelse fick staten hälften av antalet styrelseplatser samt
rätten att tillsätta styrelsens ordförande. Samtidigt ålades ATG att
särskilt beakta de mindre travbanornas behov, liksom galoppsportens
speciella behov.
Sedan ATG:s tillkomst har mycket omfattande förändringar ägt rum, såväl
på spelmarknaden i stort som inom trav- och galoppsporten. Spelmarknaden
har sedan mitten av 1970-talet och fram till nu ökat väsentligt. Många
nya spelformer har införts och några spelformer har försvunnit.
Omsättningen hos de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet
aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst var år 1974 totalt ca 492 milj.
kr. resp. 633 milj. kr. och år 1988 ca 2 797 milj. kr. resp. 5 093 milj.
kr. För hästsporten var omsättningen ca 877 milj. kr. år 1974, varav ca
56 milj. kr. avsåg riksspel (V 65), ca 789 milj. kr. spel på travbanor
och ca 33 milj. kr. spel på galoppbanor. För år 1988 var omsättningen
totalt ca 5 360 milj. kr., varav ca 2 713 milj. kr. var riksspel, 2 544
milj. kr. banspel på travbanor och ca 103 milj. kr. banspel på
galoppbanor. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen mellan åren 1974
och 1988 motsvarar detta en volymmässig ökning av spelomsättningen för
hästsporten med 91 %, för Peninglotteriets lotterier med 78 % och för
Tipstjänsts spel med 152 %.
Spelutvecklingen för hästsporten är positiv både vad gäller banspel och
förtidsvad. Som exempel på utvecklingen under senare tid kan nämnas att
spelformen Dagens Dubbel infördes som förtidsvad år 1987 och rönte ett
stort intresse. År 1988 var omsättningen på detta spel (som förtidsvad)
ca 656 milj. kr. Utvecklingen i stort har för trav- och galoppsportens
del lett till en helt annan ekonomisk situation än den som rådde i
slutet av 1960-talet.
Även i sportsligt hänseende har en betydelsefull utveckling kommit till
stånd, särskilt tydligt inom travsporten. Svensk travsport är i dag av
hög internationell klass, både vad gäller yrkesutövarna inom sporten och
hästmaterialet. Till bilden hör också en numera mycket förnämlig svensk
uppfödning av travhästar, som knappast står något annat lands efter.
Denna utveckling har även lett till ett mera omfattande svenskt
deltagande i internationella sammanhang både vad gäller tävlingar och i
fråga om uppfödning. Också i andra avseenden kan man se tecken på
internationalisering, t.ex. i form av svenskt deltagande i och
anknytning till utvecklingen av datoriserade totalisatorsystem. Mot
bakgrund av den utveckling som i skilda avseenden ägt rum inom svensk
trav- och galoppsport under de senaste åren finner jag tiden nu mogen
att utvärdera denna utveckling och att pröva om den modell som skapades
genom bildandet av ATG fortfarande är ändamålsenlig. Detta bör ske genom
att en särskild utredare tillkallas.
Utredaren bör i sitt arbete analysera och beskriva trav- och
galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. I anslutning härtill bör
den internationalisering som beskrivits i det föregående särskilt tas
upp till behandling, vad avser såväl spel som sport och avelsverksamhet.
Utredaren bör pröva om denna utveckling föranleder några särskilda
förändringar gentemot det nuvarande arbetssättet. En särskild uppgift
blir härvid att bedöma om utvecklingen inom Europeiska gemenskapen (EG)
kan förväntas påverka förutsättningarna för spel, sport och uppfödning
inom trav och galopp.
En uppgift för utredaren bör vara att studera den ekonomiska
utvecklingen inom trav- och galoppsporten i allmänhet och för ATG i
synnerhet. Sett över hela perioden har utvecklingen i många avseenden
varit tillfredsställande. ATG uppvisade dock underskott åren 1986 --
1988. Detta bör ses i samband med etableringen av ett terminaliserat
ombudssystem, som dessutom föregåtts av en stark satsning på förbättrade
förhållanden för sportens aktiva utövare. Under år 1989 har emellertid
utvecklingen vänts till ett överskott och medfört en höjd soliditet för
bolaget. Vad gäller spelomsättningen så har denna utvecklats
tillfredsställande för ATG trots en klar stagnation för spelmarknaden
totalt sedan år 1988. Det bör dock noteras att omsättningen för trav-
och galoppsportens banspel liksom V 65 utvecklats mindre gynnsamt.
Även om ATG under senare år klarat ekonomin genom intäkter av nya
terminalspel och trots att den ekonomiska situationen i dag är en helt
annan än vid tiden för ATG:s tillkomst, kan det likväl konstateras att
trav- och galoppsporten fortfarande är sårbar.
Utredaren bör undersöka vilka faktorer som i första hand påverkat
resultatutvecklingen liksom vilken konsolideringsgrad man bör
eftersträva på en så speciell marknad som spelmarknaden. Härvid bör
utredaren ta del av de analyser som gjorts inom företaget och de beslut
i dessa frågor som fattats av bolagets styrelse, men även självständigt
analysera frågeområdet.
Vidare bör utredaren bedöma vad som för framtiden kan antas vara de
viktigaste resultatpåverkande faktorerna, liksom vilka av dessa som
direkt eller indirekt kan styras eller påverkas av företaget.
Utredaren skall även närmare studera frågan om banstrukturen. Trav- och
galoppsportutredningen konstaterade att om intresset för sporten viker
kan en strukturrationalisering t.o.m. komma att innebära en nedläggning
av banor. Intresset för sporten har emellertid hållits uppe samtidigt
som ATG allt sedan det första avtalet mellan staten och sporten ålagts
att beakta de mindre travbanornas och galoppsportens behov. Någon
nedläggning av banor har därför ej kommit i fråga. Å andra sidan har
inte heller några nya banor etablerats. Utredaren bör bedöma om en
ändring bör göras i de förutsättningar som i dessa strukturfrågor
hittills varit gällande för verksamheten. Därvid bör analyseras såväl de
sportsliga konsekvenserna som de ekonomiska effekterna. Särskilt bör
belysas konsekvenserna av förändringar i banstrukturen både när det
gäller nedläggning och nyetablering av banor.
En annan fråga som särskilt bör uppmärksammas gäller relationen mellan
trav- och galoppsporten. Den lösning som hittills valts innebär i
princip att de resurser som totalisatorspelet skapar ses som en gemensam
tillgång för trav- och galoppsporten, som sedan fördelas genom beslut om
olika fördelningssystem i ATG:s styrelse. De båda sportgrenarna är
mycket olika till sin omfattning och den totalt sett gynnsamma
ekonomiska utvecklingen har i hög grad varit ett resultat av en positiv
utveckling inom travsporten. Systemet kan å andra sidan ha inneburit att
galoppsporten inte haft tillräckliga ekonomiska incitament för en
gynnsam utveckling inom den egna sportgrenen.
Utredaren bör därför studera om det är möjligt att med en annan
uppläggning hålla trav- resp. galoppsportens ekonomier åtskilda från
varandra i högre grad än för närvarande. Då skulle galoppsportens
ekonomiska situation i högre grad bli beroende av spelutvecklingen inom
den egna sportgrenen. Analysen bör innehålla en bedömning av hur resp.
sportgren i nuläget påverkar sportens samlade ekonomi. Av särskild vikt
är att analysera de tänkbara effekterna på galoppsportens ekonomi både
på kort och lång sikt i händelse av ändrade relationer mellan
travsporten och galoppsporten. Därvid bör utredaren studera
galoppsportens förutsättningar att i ett längre tidsperspektiv nå en god
utveckling i en situation där man mer än i dag är hänvisad till att
förlita sig på resurser som skapats av galoppsporten själv.
Som redovisats i det föregående innebär den nuvarande situationen att
ATG helt ägs av trav- och galoppsportens centrala organisationer. Det
statliga inflytandet tillgodoses genom att staten har rätt att utse
hälften av antalet styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande. I
praktiken innebär detta att staten i en voteringssituation har majoritet
i bolagets styrelse utan att vara aktieägare. Utredaren bör studera om
detta förhållande kan ha några negativa effekter. I detta perspektiv och
med beaktande bl.a. av eventuella framtida förändringar vad gäller
banstrukturen och relationerna mellan travsporten och galoppsporten bör
utredaren överväga om det finns skäl som talar för en breddning av
ägarkretsen genom statligt delägande eller på annat sätt. Härvid bör
särskilt beaktas att företagets ekonomiska utveckling, vid sidan av vad
som händer inom sporten och inom företaget självt, i hög grad är
beroende av statliga beslut.
Utredaren skall i sitt arbete beakta strävanden efter en god utveckling
av sporten och med en rimlig geografisk spridning av verksamheten till
landets olika delar. Vidare bör utredaren beakta att sporten skall
bedrivas på ett från djurskyddssynpunkt bra sätt. Utredaren bör i sitt
arbete hålla nära kontakt med ATG, sportens centralorganisationer och
andra organisationer som kan komma att beröras av utredarens förslag.
Utredaren bör samråda med utredningen om skatt på vissa spel (dir.
1989:53).
För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
inriktning samt (dir. 1988:43) om beaktande av EG-aspekter.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas senast den 31
december 1990.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som föredrar ärenden om totalisatorspel
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av den sportsliga och
ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild
inriktning på ATG:s verksamhet,
att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt den särskilde
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)