Prop.
1990/91:67
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
I propositionen föreslås att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” mönst-
ras ut ur övergångsbestämmelserna till regeringsformen.
Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1992.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 67
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Prop. 1990/91:67
Härigenom föreskrivs att punkterna 9 och 10 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
9. Grundläggande föreskrifter
om svenska kyrkan som trossam-
fund och om kyrkomötet som en
församling av valda ombud för
svenska kyrkan meddelas i lagen
om svenska kyrkan. Denna lag stif-
tas på samma sätt som huvudbe-
stämmelserna i riksdagsordningen.
Innan lagen stiftas skall yttrande av
kyrkomötet inhämtas.
Föreslagen lydelse
9. Grundläggande föreskrifter
om svenska kyrkan som trossam-
fund och om kyrkomötet som en
församling av valda ombud for
svenska kyrkan meddelas i lag, som
stiftas på samma sätt som huvud-
bestämmelserna i riksdagsordning-
en. Innan sådan lag stiftas skall ytt-
rande av kyrkomötet inhämtas.
Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som
stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.
Grundläggande föreskrifter om
prästtjänster i svenska kyrkan och
om biskopar och domkapitel samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket med-
delas i lagen om svenska kyrkan el-
ler i annan lag som stiftas av riksda-
gen efter yttrande av kyrkomötet.
Detsamma gäller grundläggande fö-
reskrifter om organisationen av
myndigheter under kyrkomötet och
om den kyrkliga egendom som är
avsedd för svenska kyrkans verk-
samhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag, som stif-
tas på samma sätt som lagen om
svenska kyrkan.
Grundläggande föreskrifter om
prästtjänster i svenska kyrkan och
om biskopar och domkapitel samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket med-
delas i lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet. Det-
samma gäller grundläggande före-
skrifter om organisationen av myn-
digheter under kyrkomötet och om
den kyrkliga egendom som är av-
sedd för svenska kyrkans verksam-
het. Föreskrifter som innebär änd-
ring av det ändamål för vilket den
kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag, som stif-
tas på det sätt som anges i första
stycket.
I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.
10. Kyrkomötet får med stöd av
föreskrifter i lagen om svenska kyr-
kan genom kyrklig kungörelse med-
dela föreskrifter i följande ämnen:
svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament,
10. Kyrkomötet får med stöd av
föreskrifter i lag som stiftas på det
sätt som anges i punkt 9 första styc-
ket genom kyrklig kungörelse med-
dela föreskrifter i följande ämnen:
svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
svenska kyrkans böcker,
Regeringsformen omtryckt 1988:1444.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop.1990/91:67
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet for evangeli-
sation, mission och övrigt utlands-
arbete samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter un-
der kyrkomötet.
svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet for evangeli-
sation, mission och övrigt utlands-
arbete samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter un-
der kyrkomötet.
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst
ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungö-
relse överlåter åt myndigheter under kyrkomötet att i sådan kungörelse
meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svens-
ka kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan
riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter
åt domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltnings-
myndigheter att meddela bestämmelser.
Riksdagen kan i lagen om svens-
ka kyrkan meddela föreskrifter i de
ämnen som anges i första stycket.
Detta gäller även om kyrkomötet
har bemyndigats att besluta före-
skrifter i ämnet. Regeringen får inte
besluta föreskrifter i dessa ämnen.
Riksdagen kan i lag som stiftas på
det sätt som avses i första stycket
meddela föreskrifter i de ämnen
som anges i det stycket. Detta gäller
även om kyrkomötet har bemyndi-
gats att besluta föreskrifter i ämnet.
Regeringen får inte besluta före-
skrifter i dessa ämnen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990
Prop. 1990/91:67
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson, Lönn-
qvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Lars-
son, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Den 1 januari 1983 trädde en betydelsefull reform på det kyrkliga området
i kraft (prop. 1981/82:77 och 192, KU 36, rskr. 263, KU 1982/83:1, rskr.
1, SFS 1982:937). Genom ändringar i punkten 9 övergångsbestämmelser-
na till regeringsformen (RF) infördes då nämligen en ny ordning, som
innebar att reglerna om lagstiftning på det kyrkliga området anpassades till
regeringsformens huvudprinciper om normgivning. Huvudregeln är nu-
mera att riksdagen ensam stiftar lag på det kyrkliga området. I fråga om
lagstiftning om medlemskap i svenska kyrkan gäller emellertid att kyrko-
mötet skall samtycka till lagstiftningsåtgärden.
Kyrkomötet har också i övrigt tillförsäkrats ett visst inflytande, genom
att dess yttrande skall inhämtas innan riksdagen beslutar lag i vissa ämnen.
Det gäller bland annat grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som
trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för
svenska kyrkan. För sådana grundläggande föreskrifter uppställer regerings-
formens dessutom en särskilt kvalificerad ordning. Sådana föreskrifter skall
nämligen enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna meddelas i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt 1988:1429) som stiftas, ändras
eller upphävs på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsord-
ningen. Hänvisningen till riksdagsordningen innebär att det för att stifta,
ändra eller upphäva nu angivna föreskrifter krävs antingen två likalydande
beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller ett riksdagsbeslut,
som minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens
ledamöter förenar sig om (jfr 8 kap. 16 § RF).
Motsvarande skydd har getts också vissa andra föreskrifter. Sålunda
skall enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen före-
skrifter om ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är
avsedd meddelas i samma ordning som gäller för lagen om svenska kyr-
kan.
Reglerna innebär också att en möjlighet har öppnats för riksdagen att till
kyrkomötet delegera normgivningskompetens i vissa internt kyrkliga 4
ämnen. En sådan delegation skall ske genom föreskrifter i lagen om svens- Prop. 1990/91:67
ka kyrkan.
Under 1980-talet har i övrigt på kyrkans område pågått ett omfattande
reformarbete. Bland annat tillsattes under våren 1983 kyrkoförfattningsut-
redningen (utredare hovrättspresidenten Carl Axel Petri) med uppgift att
gå igenom och ställa samman gällande författningar på kyrkans område.
Kyrkoforfattningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1987:4
och 5) En ny kyrkolag m. m. bland annat lagt fram forslag till en samlad
kyrkolagstiftning i form av en ny kyrkolag. Utredningen har därvid före-
slagit att lagen om svenska kyrkan av huvudsakligen konstitutionella skäl
skall finnas kvar som en ”kyrkans grundlag” vid sidan av en ny kyrkolag.
Vid remissbehandlingen har kritik forts fram mot utredningens förslag i
denna del. Några remissinstanser — däribland kammarkollegiet — anser
inte att man vid sidan av en ny kyrkolag skall behålla lagen om svenska
kyrkan. Remissvaren har sammanställts inom civildepartementet (Ds
1988:11).
Kyrkoförfattningsutredningens förslag till en ny kyrkolag har beretts
inom civildepartementet. Statsrådet Wallström kommer senare i dag att
föreslå regeringen att besluta om en skrivelse till kyrkomötet med förslag
till en ny kyrkolag m. m. Enligt vad jag har inhämtat innebär förslaget att
alla centrala lagregler för svenska kyrkan samlas i den nya kyrkolagen,
alltså även de lagregler som nu finns i lagen om svenska kyrkan. För att
detta skall vara möjligt måste begreppet ”lagen om svenska kyrkan”
mönstras ut ur punkterna 9 och 10 i övergångsbestämmelserna till rege-
ringsformen. Avsikten med ändringen är inte att de grundläggande förut-
sättningarna för 1982 års kyrkomötesreform skall rubbas. Föreskrifter i de
ämnen som enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall reg-
leras i lagen om svenska kyrkan skall inte förlora det särskilda konstitutio-
nella skydd som de har i dag. Även i fortsättningen skall alltså sådana
grundläggande bestämmelser beslutas i den särskilt kvalificerade ordning
som är föreskriven för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen.
Jag föreslår därför att punkterna 9 och 10 övergångsbestämmelserna till
regeringsformen ändras så att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” tas
bort ur dessa bestämmelser. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet
Wallström.
I sammanhanget vill jag också påminna om att regeringen tidigare har
anmält denna fråga till såväl riksdagen som kyrkomötet. Varken riksdagen
eller kyrkomötet har därvid uttalat några invändningar (jfr prop.
1988/89:17, KU 10, rskr. 43 och skr. 1988:2, kskr. 12).
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att i den ordning som anges i 8 kap. 15 § regeringsformen anta ett
inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
regeringsformen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att Prop. 1990/91: 67
genom proposition föreslå riksdagen att anta det lagförslag som föredra-
ganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990