Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1990/91:54

om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.


Prop. 1990/91:54


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo­gade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1990.


På regeringens vägnar Ingvar Carlsson


Erik Åsbrink


Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som ingår i och kompletterar reforme­ringen av inkomst- och företagsbeskattningen.

Särskild löneskatt (22,2 %) tas ut på vissa ersättningar enligt s.k. avtalsför­säkringar En särskild skatt på premie för fri grupplivförsäkring införs. För­säkringsgivaren blir skattskyldig. Skattesatsen blir 42,7 %. Arbetsgivare som själva betalar ut belopp som motsvarar ersättning på grund av grupplivför­säkring blir också skattskyldiga. Skattesatsen blir då 74,6 %. Åven arbetsgi­vare och näringsidkare som tecknat försäkring utomlands blir skattskyldiga. Skattesatsen blir även då 74,6 %.

Stipendier och liknande bidrag skall vara skattefria i samma utsträckning som hittills. Barnpension blir skattefri till den del den inte överstiger 0,4 bas­belopp.

Avdraget för kostnader för bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen höjs till 11 kr per mil vid 1991 års taxering och till 12 kr per mil vid 1992 års taxering. Beloppen gäller oavsett körsträckans längd. Reglerna för beskatt­ning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån justeras.

Det särskilda grundavdraget för pensionärer föreslås bl.a. trappas av mot kapitalinkomster endast till den del de överstiger 1 600 kr. vid 1992 och 1993 års taxeringar.

Sjömansskattelagen anpassas till det reformerade inkomstskattesystemet.

Justeringar görs av privatbostadsbegreppet. Bl.a. införs en tvåårsfrist inom vilken en privatbostad inte skall omklassificeras till att ingå i närings­verksamhet om inte ägaren yrkat det. Bostad för två familjer skall anses som privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eller närståendes boende.

På kapitalbeskattningens område föreslås följande åtgärder. Valutakurs­vinster på fordringar och skulder i utländsk valuta beskattas med 30 % som

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


inkomst av kapital. Valutakursförluster på sådana transaktioner är avdrags- Prop. 1990/91:54 gilla till 70%. Avdragsbegränsningen för ränteutgifter ändras så att kvitt-ningsrätten i huvudsak endast omfattar ränteinkomster på banktillgodoha­vanden i svenska kronor och ränta på obligationer i svenska kronor som ges ut till pari eller till en begränsad underkurs. Andelar i s.k. räntefonder rea-vinstbeskattas som fordringar i svenska kronor Skuldebrev med optionsrätt behandlas alltid som två separata värdepapper. Övergången till de nya reg­lerna för beskattning av delägare i fåmansföretag mjukas upp. Bedömningen om en vinst på andel i fåmansföretag skall betraktas som sparad arbetsin­komst förenklas.

Underskott i en förvärvskälla i näringsverksamhet skall kunna dras av mot vinst som uppkommit vid avyttring av en näringsfastighet som under det lö­pande innehavet redovisats i förvärvskällan. Förslaget tar också sikte på bo­stadsrätter som inte är privatbostäder. Vidare slopas beloppsgränsen 3 000 kr. i fråga om skyldigheten att återlägga medgivna värdeminskningsavdrag m.m. vid avyttring av en näringsfastighet. För reavinstbeskattningen av bo­stadsrätter föreslås att bostadsrättsinnehavaren skall få avdragsrätt för sin andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll som lagts ned på föreningens fastighet under de senaste fem åren före avytt-ringen.

Införandet av särskild löneskatt pä arbetsgivares pensionskostnader sena-reläggs till den 1 juli 1991. För att inte finansieringen av skattereformen skall urholkas genom senareläggningen höjs den allmänna löneavgiften tillfälligt underförstå halvåret 1991 med 1,3 procentenheter.

För arvs- och gävobeskattningen ändras bl.a. skatteskalor och grundav­drag. Justeringarna — som görs mot bakgrund av bl.a. 1990 års allmänna fastighetstaxering - innebär väsentligen en anpassning till prisutvecklingen. Förslaget omfattar också ett antal ändringar som betingas av skatterefor­men. Ändringarna föreslås bli tillämpliga när skattskyldighet för arv eller gåva inträder fr.o.m. den 1 januari 1991.

Även på företagsskatteområdet föreslås ändringar i valutabeskattningen. I näringsverksamhet skall fordringar och skulder värderas till balansdagens kurs. Om en sådan värdering inte är förenlig med god redovisningssed skall de tas upp till det värde som följer av god redovisningssed. I stället skall en schablonintäkt beräknas för att neutralisera förmånen av skattekrediten.

Reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst ändras. Den ackumulerade inkomsten skall delas med antalet fördelningsår, dock högst tio, och beräknas som ett tillägg till den genomsnittliga beskattnings­bara förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Hänför sig inkomsten till tre eller flera gångna beskattningsår skall den genomsnittliga beskattnings­bara förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan beaktas. Beloppsgränsen för tillämpning av lagen höjs från 15000 kr. till 50 000 kr. Tillämpningsområdet omfattar i fortsättningen endast inkomst av tjänst och näringsverksamhet eftersom kapitalinkomster i det nya skattesystemet be­skattas proportionellt.

Lagen om utskiftningsskatt från år 1927 upphävs. Samtliga utbetalningar
från ett aktiebolag till aktieägarna (i denna deras egenskap) behandlas fort­
sättningsvis (fr.o.m. 1992 års taxering) som utdelning. Skatten tas ut direkt
   7


 


av aktieägaren och inte som nu av aktiebolaget. Utbetalningen beskattas Prop. 1990/91:54 som inkomst av kapital för fysiska personer och som näringsverksamhet för aktiebolag och andra juridiska personer. När det utskiftande bolaget upplö­ses genom likvidation eller fusion får aktieägaren i princip avdrag med ett belopp motsvarande aktiernas anskaffningspris. Fusioner kommer även i det nya systemet att kunna genomföras utan skattekonsekvenser. Lagen om er­sättningsskatt från år 1933 upphävs också.

Skadeförsäkringsföretagen får som andra företag rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv (surv) enligt i huvudsak generella regler. För att underlätta övergången föreslås dock vissa lättnader.

Beträffande avsättningsmöjligheten till surv görs ändringar. Schablonin­täkten för företag i intressegemenskap med negativt kapitalunderlag skärps något. Vidare justeras spärregeln vid beräkning av kapitalunderlaget när ett företag har andelar i en utländsk juridisk person.

För enskilda näringsidkare görs vissa ändringar i reserveringsreglerna. Survavsättning skall få göras med antingen 30 % på ingående eget kapital och 20% av inkomsten för beskattningsåret eller med 15 % av årets löne­summa. Vidare ges enskilda näringsidkare ökad avsättningsmöjlighet till re­sultatutjämningsfond vid 1991 års taxering för att motverka effekterna av övergången till kalenderår som räkenskapsår.

Fåmansföretagsreglerna (de s.k. stoppreglerna) utvidgas till att gälla även införsäljning av villafastigheter.

Skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål höjs från 10 till 25 % och en proportionell bruttobeskattning införs för utomlands bosatta personer som uppbär tjänsteinkomster från Sverige.

Reglerna i lagen om avräkning av utländsk skatt anpassas till det nya skat­tesystemet. Bl.a. införs en möjlighet att i vissa fall avräkna utländsk skatt från statlig fastighetsskatt och nya regler för beräkning av spärrbeloppet, det högsta belopp varmed avräkning av utländsk skatt får ske, för fysiska perso­ner. Förslaget innehåller också regler om avräkning från avkastningsskatten på pensionsmedel liksom regler om s.k. carry forward av inte avräknad ut­ländsk skatt. Det sistnämnda förslaget ger möjlighet att under de närmast efterföljande tre åren avräkna utländsk skatt som inte kunnat avräknas det år då sådan avräkning normalt skulle ha skett.


 


1 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22 § ordet "aktiefonder" skall bytas ut mot "värdepappersfonder",

dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 24 § skall be­tecknas punkt 5 respekfive 6,

dels att 5, 19, 26 och 33 §§, 53 § 1 mom., punkt 3 av anvisningarna till 19 §, punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20 §, punkterna 1, 2, 5 och 16 av an­visningarna till 22 §, punkterna 6, 7, 9, 10,12, 23 och 33 av anvisningarna till 23 §, punkt 1 av anvisningarna till 24 §, punkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32 §, punkt 7 av anvisningarna till 33 §, punkt I av anvisningarna till 48 §, punkterna 2 och 10 av anvisningarna till 53 §, punkt 3 av anvisningarna till 54 § samt punkterna 12, 13, 26, 28 och 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha föl­jande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 24 § skall införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Fastighet  är  antingen  privatbo-     Fastighet  är  antingen  privatbo-

stadsfastighet eller näringsfastighet. stadsfastighet eller näringsfastighet.
Som privatbostadsfastighet räk- Som privatbostadsfastighet räk­
nas småhus med mark som utgör nas småhus med mark som utgör
småhusenhet, småhus på annans småhusenhet, småhus på annans
mark samt småhus med tillhörande mark samt sådant småhus som är in-
tomtmark på lantbruksenhet, om rättat till bostad åt en eller två famil-
småhuset är en privatbostad. Som jer med tillhörande tomtmark på
privatbostadsfastighet räknas även lantbruksenhet, om småhuset är en
tomtmark som avses bli bebyggd privatbostad. Som privatbostadsfas-
med sådan bostad. Annan fastighet tighet räknas även tomtmark som
är näringsfastighet.
                     avses bli bebyggd med sådan bostad.

Annan fastighet är näringsfastig­het.

Som privatbostad räknas småhus    Som privatbostad räknas småhus

som helt eller till övervägande del som helt eller till övervägande del,
används för permanent boende eller för tvåfamiljsbostad till väsentlig del,
som fritidsbostad för ägaren eller så- används för permanent boende eller
dan honom närstående som avses i som fritidsbostad för ägaren eller så-
punkt 14 sista stycket av anvisning- dan honom närstående som avses i
arna till 32 § eller är avsedd att an- punkt 14 sista stycket av anvisning­
vändas som sådan bostad.
         arna till 32 § eller är avsedd att an­
vändas som sådan bostad.

Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som i fas­tighetstaxeringslagen (1979:1152).

Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att

'Senaste lydelse av

punkt 3 av anvisningarna till 22 § 1990:650

punkt 4 av anvisningarna till 24 § 1990:650

punkt 5 av anvisningarna till 24 § 1990:650.

-Senaste lydelse 1990:650.                                                                                     A


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


användas på det sätt som anges i andra stycket och som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i bostadsaktie­bolag, om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2§ 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i 53 § 3 mom.

Frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i nä­ringsverksamhet skall för varje ka­lenderår bestämmas på grundval av förhållandena vid kalenderårets ut­gång eller, om bostaden överlåtits under året, förhållandena på överlå­telsedagen.

Frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i nä­ringsverksamhet skall för varje ka­lenderår bestämmas på grundval av förhållandena vid kalenderårets ut­gång eller, om bostaden överlåtits under året, förhållandena på överlå­telsedagen. Har sådan omständighet inträffat som bör föranleda aU en bo­stad i samma ägares hand inte längre skall räknas som privatbostad utan anses ingå i näringsverksamhet (om-klassificering), skall omklassifice-ringen inte ske under detta och det därpå följande kalenderåret. Det­samma skall gälla om en bostad över­gått till ny ägare genom arv, testa­mente, bodelning eller gåva. Om skäl för omklassificering kvarstår vid ut­gången av andra kalenderåret efter det, då den omständighet inträffat som först utgjorde skäl för omklassi­ficering, skall omklassificering ske, såvida inte privatbostaden dessförin­nan har överlåtits. Om ägaren yrkar det skall dock bestämmelserna andra -fjärde meningarna inte till-lämpas.

19 §3 Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligafioner, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersätt­ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks­fall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs-

Senaste lydelse 1990:650.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin­komst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå­gon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

belopp, som till följd av försäk-   belopp, som till följd av försäk-

ringsfall  eller  återköp  av  försäk-     ringsfall  eller  återköp  av  försäk­
ringen utgått på grund av kapitalför-     ringen utgått på grund av kapitalför­
säkring;
                                       säkring, samt belopp som arbetsgi­
vare utan att försäkring har tecknats
för anställdas räkning betalar ut och
som motsvarar ersättning på grund
av grupplivförsäkring, i den mån be­
loppet inte väsentligt överstiger vad
som utgår för befattningshavare i sta­
tens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
såhs, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar skatteplikfig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut­gör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enUgt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berätfigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt­ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår perio­diskt och som inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri­das med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt  allmänt barnbidrag och förläiigt

barnbidrag;                                   barnbidrag, samt barnpension enligt


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter varje avliden för­älder inte överstiger 0,4 basbelopp;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådari del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersätt­ning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hem­vårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;

bidrag enligt lagen (1988; 1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egen­dom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott;

sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;

tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som ut­går i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat fill närmaste hundratal kronor;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning fill stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt­ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverk­samhet som utgör rörelse eller fill lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36§ 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ tullagen (1973:670), 20§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be­träffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punkt­skatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om så­dan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1990/91:54

sådant statligt bostadsstöd som avses i punkt 3 av anvisningarna.

Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna fill 22 §.

(Se vidare anvisningarna.)

26 § Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av en förvärvskälla medges — med de begränsningar som anges i anvisningarna - avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår.

Avdrag enligt första stycket med-     Avdrag enligt första stycket med-

ges inte i den mån avdrag har med- ges inte i den mån avdrag har med-
getts enligt 33§ 3 mom.
               getts  enligt  25 §  11   mom.   lagen

(1947:576) om statlig inkomstskau,
26 § 9 mom. nämnda lag eller 33 §
3 mom. denna lag.
Beträffande underskott vid för-
   Beträffande underskott vid för-

värvskällans upphörande gäller vad värvskällans upphörande gäller vad som sägs i 3§ 13 mom. lagen somsägsi3§ 13mom. lagenomstat-fypZ.iZö) om statlig inkomstskatt.      lig inkomstskatt.

33 §

1 m o m.' Från intäkt av tjänst må     1 m o m. Från intäkt av tjänst får

avdrag göras för samtliga utgifter, fysisk person, för tid under vilken
vilka äro att anse som kostnader för han varit här i riket bosatt göra av­
fullgörande av tjänsten, såvitt icke dragför samtliga utgifter, vilka ä/-att
för samma kostnader anvisats sär- anse som kostnader för fullgörande
skilt anslag, som, på sätt i 32§ av tjänsten, såvitt inte för samma
3 mom. är sagt, ej skall upptagas så- kostnader anvisats särskilt anslag,
som intäkt.
                                  som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej

skall tas upp såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt­skyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utför­ande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst re-dovisningsskyldi;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsor­ten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras fill näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de beta­lats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om

Senaste lydelse 1990:650.

'Senaste lydelse 1990:650.                                                                                    8


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


de betalats under året före beskattningsåret i den mån de översfiger det årets intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskatt­ningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 m o m.° Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, dock inte intäkt av verksamhet som avses i 1 mom. tredje stycket, skall utöver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punkterna 3-3c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgif­ter till ett belopp av minst 4 000 kro­nor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller ensamt eller fillsam-mans med kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och nyss­nämnda anvisningspunkter över­stiga intäkten.

3 m o m.' Avdrag får göras för un­derskott av förvärvskälla som är hänförlig till akfiv näringsverksam­het avseende litterär, konstnärlig el­ler därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet överstiger av­drag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

2  m o m. Skattskyldig, som någon gång under inkomståret varit här i ri­ket bosatt och som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller så­dan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om all­män försäkring skall anses som in­komst av anställning, dock inte in­täkt av verksamhet som avses i Imom. tredje stycket, skall utöver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punkterna 3-3 c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgif­ter till ett belopp av minst 4 000 kro­nor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsam­mans med kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och nyss­nämnda anvisningspunkter över­stiga intäkten.

3  m o m. Avdrag får göras för un­derskott av förvärvskälla som är hänförlig till akfiv näringsverksam­het avseende litterär, konstnärlig el­ler därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet - sedan där­ifrån avräknats vad som i förekom­mandefall dragits av vid tillämpning av 25 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 §9 mom. nämnda lag - överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattnings­åren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.

53 § 7 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

''Senaste lydelse 1990:650. ■'Senaste lydelse 1990:650. Senaste lydelse 1990:650.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som av­ses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nytt­janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie­bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§ 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och konverfibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av så­dana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt fill nyteck­ning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före­gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av le­damot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebo­lag eller annan svensk juridisk person, oavsett varverksamheten utövats;

för pension enligt lagen (1962:381) för pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del be- om allmän försäkring till den del be­
loppet överstiger 0,32 basbelopp och loppet överstiger uppburen folkpen-
för annan ersättning enligt nämnda sion och pensionstillskott som upp­
lag;
                                              burits enligt 2 § lagen (1969:205) om

pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av för­tidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt2a§ sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestäm­melserna i 17 kap. 2 § lagen om all­män försäkring samordnats med yr­kesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pen­sion som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk­ringsrörelse;

10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in­komst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter, för resfituérade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

b) dödsbo;

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)


Anvisningar till 19 §

3. Som skattepliktig intäkt skall inte tas upp statliga räntebidrag för bostadsändamål såvitt avser

3.' Eftergivet belopp av ränta el­ler amortering på statliga lån fill bo­stadshus skall inte tas upp som skat­tepliktig intäkt. Detsamma gäller i fråga om sådant räntebidrag som av­ses i

a.    ränta på lån för ny- eller om­
byggnad, förvärv, gatukostnadser­
sättning eller energibesparande åt­
gärder,

b.    underhåll, reparation eller an­
nan förbättring, eller

c. tomträttsavgäld.

Detsamma gäller i fråga om efter­givet belopp av ränta eller amorte­ring på statliga lån till bostadshus.

a)     36-38§§ bostadsfinansierings­
förordningen (1974:946) och punkt 8
av övergångsbestämmelserna till
nämnda förordning,

b)      33 § bostadslånekungörelsen (1967:552),

c)      39 och 41 §§ nybyggnads-låneförordningen för bostäder (1986:692)

d)   38, 40 och 41 §§ ombyggnads-
låneförordningen för bostäder
(1986:693),

e)   3 § förordningen (1986:82) om
ränta och amortering m.m. i fråga
om vissa stadiga tilläggslån till kul­
turhistoriskt värdefulla byggnader,

f)    9 § förordningen (1984:614) om
lån för förvärv av vissa fastigheter
som har förköpts enligt förköpslagen
(1967:868),

g) 6 § förordningen (1985:352) om


'Senaste lydelse 1990:650.


11


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop, 1990/91:54

lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall,

h) 15 § förordningen (1987:258) om stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,

i) förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus,

i) 15 § förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m.

fill 20 §

4,'" För erlagd utländsk skatt 4, För erlagd utländsk skatt med-medgives avdrag, oavsett om skat- gives avdrag, oavsett om skatten är ten är att anse såsom preliminär eller att anse såsom preliminär eller slut-slutlig, under förutsättning att skat- lig, under förutsättning att skatten ten enligt vad nedan sägs utgör om- enligfvad nedan sägs utgör omkost-kostnad i förvärvskälla, varotn i 18 § nad i förvärvskälla, förmäles.

Utländsk speciell skatt, hänförlig Utländsk speciell skatt, hänförlig
till förvärvskälla som nyss sagts, ut- till förvärvskälla, utgör omkostnad i
gör omkostnad i densamma,
       densamma.

Allmän skatt till utländsk stat betraktas såsom omkostnad, om och i den mån skatten hänför sig fill intäkt av sådant slag, som är skattepliktigt i den utländska staten på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten här­flyter anses där lokaliserad, samt intäkten åtnjutes av fysisk person under fid då han är bosatt i Sverige eller av inländsk juridisk person. Med skatt till utländsk stat likställes skatt till utländsk elstat, provins eller kommun; med inkomstskatt likställes skatt å förmögenhet, vartill intäkt som ovan sagts hänför sig, dock ej sådan skatt å förmögenhet som huvudsakligen har karak­tär av engångsskatt.

Rätt till avdrag föreligger inte för utländsk skatt, om den hänför sig till intäkt som beskattas i den utländska staten och inte medtas vid taxeringen här i riket. Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas från beskattning men medtas vid taxeringen (alternativ exempt) föreligger inte heller rätt till avdrag för utländsk skatt som hänför sig till inkomsten,

5," Till kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon för­värvskälla samt förlust som visserligen har sådant samband men inte kan an­ses normal för förvärvskällan i fråga.

Till kapitalförlust räknas dock inte

a)    genom brand, annan olyckshändelse eller brottslig handling uppkom­
men skada, förstörelse eller förlust, i den mån köpeskilling som skulle ha
influfit om den skadade eller förlorade egendomen i stället hade sålts hade
utgjort intäkt i förvärvskällan,

b)      genom brand eller annan   b) genom brand eller annan
olyckshändelse uppkommen skada
     olyckshändelse uppkommen skada
på eller förstörelse av byggnad eller
   på eller förstörelse av byggnad eller
av sådan del av markanläggning/ör
    av markanläggning,

vilken   värdeminskningsavdrag kan

'»Senaste lydelse 1989:1039.

"Senaste lydelse 1981:295.                                                                                 12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


komma i fråga,

c) förlust i fall som avses ipunkt33 av anvisningarna till 23 §,

c)    förlust/7å lånefordringar, aktier,
andelar eller liknande tillgångar, om
innehavet betingas av näringsverk­
samhet som bedrivs av den skattskyl­
dige eller annan, som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller orga­
nisatoriska förhållanden kan anses
stå den skattskyldige nära,

d)   förlust på borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksam­
het som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till ägan­
derättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den
skattskyldige nära,

e)   utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar, avsedda
för stadigvarande bruk i näringsverksamhet, även om byggnads- eller an­
läggningsarbetet inte genomförs.


till 22 §

1.'- Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el­ler varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då närings­idkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlå­telsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avytt­ring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsknings­avdrag. Åven ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet Till intäkt av näringsverksamhet

hänförs vidare vinst vid icke yrkes­mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen beting­ats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa­tionsvinst vid avyttring av andra till­gångar som avses i 27§ 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom. och 30 § samt av förpliktel­ser som avses i 3§ 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en för­värvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för


hänförs vidare vinst vid icke yrkes­mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen beting­ats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa­tionsvinst vid avyttring av andra till­gångar som avses i 27§ 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30§ 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en för­värvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för


 


'-Senaste lydelse 1990:650.


13


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


ett vederlag motsvarande marknads­värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings­verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av vedbränsle ixån fastighet för uppvärmning av den skattskyldiges bostad beskattas ej.

ett vederlag motsvarande marknads­värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings­verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning   inte   föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisning­arna till 42 §.

2.' Ränta på baiiktillgodohavaridén som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller be­träffande ränta och utdelning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande fill gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom', lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19§.

Med utdelning avses även sådana utbetalningar som anges i 3 § 1 mom. tredje stycket lagen om statlig in­komstskatt.

5.''' Vid avyttring av en närings­fastighet som inte utgör omsätt­ningstillgång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminsk­ning av byggnad eller av markan­läggning, dock inte för beskatt­ningsår då avdraget understigit 3 000 kronor, samt skogsavdrag och av­drag för substansminskning. Som in­täkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättnings­fond e.d. Vidare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten un­der det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag avseende så­dana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.

'•'Senaste lydelse 1990:650. '■•Senaste lydelse 1990:650.

5. Vid avyttring av en näringsfas­tighet som inte utgör omsättnings­tillgång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av bygg­nad eller av markanläggning samt skogsavdrag och avdrag för sub­stansminskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråk-tagande av ersättningsfond e.d. Vi­dare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och un­derhåll av byggnad eller markan­läggning på fastigheten under det aktuella beskattningsåret och med­givna avdrag avseende sådana utgif­ter under de fem närmast före­gående beskattningsåren.


14


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas - om bostadsrätts­lägenheten eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång - som intäkt upp ett belopp motsva­rande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av lä­genheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag av­seende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.

Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.

Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 25 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtids-upplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det nämnda mo­mentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

Belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen - efter avräkning för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid be­räkning av värdeminskningsavdrag — understiger det vid beräkning av reali-safionsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga omkostnadsbe­loppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmelsen i första me­ningen med bortseende från bestämmelserna i 25§ 5 mom. och 8 mom. nämnda lag.

Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avytt­rade egendomen på grund av åtgärderna befann «ig i bättre skick vid avytt­ringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid för­värvet om detta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag erhål­lits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Av det belopp som ianspråktagandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första och tredje—sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också när egendom som här av­ses övergår till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendo­men avyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och äganderättsövergången sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död.

16.''' År för fysisk person eller     16.   År  för  fysisk  person   eller

dödsbo förvärvskällans kapitalun- dödsbo förvärvskällans kapitalun­
derlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ la- derlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ la­
gen (1990:654) om skatteutjäm- gen (1990:654) om skatteutjäm­
ningsreserv, negativt tas som intäkt ningsreserv, negativt tas som intäkt
upp ett belopp motsvarande stats- upp ett belopp motsvarande statslå-
låneräntan vid beskattningsårets neräntan vid utgången av november
ingång muUiplicerat med det nega- året före beskattningsåret multiplice-
tiva kapitalunderlaget (räntefördel- rad med det negativa kapitalunder-
ning).
                                           laget (räntefördelning).

I fråga om dödsbon som behand-    I fråga om dödsbon som behand-

'■'Senaste lydelse 1990:650.                                                                              15


 


Nuvarande lydelse

las som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6§§ lagen om skatteutjäm­ningsreserv. År underlaget negativt fördelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje delägares andel i boets in­komst.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte ut­gör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte ka­pitalunderlaget i bolaget utan han­delsbolagsandelens justerade in­gångsvärde vid beskattningsårets in­gång enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Innehar han­delsbolaget direkt eller genom för­medling av annat eller andra han­delsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 26 § 1 mom. nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgång­arna enligt 6§ lagen om skatteut­jämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 § samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det justerade ingångs­värdet som svarar mot delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Redovisar delägare inkomst från bo­laget i flera förvärvskällor skall in­täkten i första hand tas upp i för­värvskälla som utgör aktiv närings­verksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50 000 kronor (fribeloppet). Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett underlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50 000 kronor. I fråga om skattskyldiga som avses i första och tredje styckena bortses vidare från negativt underlag som motsva­ras av underskott i förvärvskällan föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 33 § 3 mom.

Att ett mot intäkten svarande avdra


Föreslagen lydelse

las som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6§§ lagen om skatteutjäm­ningsreserv. År underlaget negativt fördelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje delägares andel i boet.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte ut­gör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte ka­pitalunderlaget i bolaget utan han­delsbolagsandelens justerade in­gångsvärde vid beskattningsårets in­gång enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Innehar han­delsbolaget direkt eller genom för­medling av annat eller andra han­delsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 26§ 1 mom. nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgång­arna enligt 6§ lagen om skatteut­jämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 § samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det justerade ingångs­värdet som svarar mot delägarens andel / handelsbolaget. Redovisar delägare inkomst från bolaget i flera förvärvskällor skall intäkten i första hand tas upp i förvärvskälla som ut­gör aktiv näringsverksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50 000 kronor (fribeloppet). Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett underlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50 000 kronor. I fråga om skattskyldiga som avses i första stycket bortses vidare från negativt underlag som motsvaras av under­skott i förvärvskällan föregående be­skattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts en­ligt 33 § 3 mom, g får göras vid beräkning av inkomst


Prop, 1990/91:54

16


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop, 1990/91:54

av kapital framgår av 3 § 4 mom, lagen om statlig inkomstskatt,

till 23 §

6.'* Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga värde­minskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss pro­cent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts, I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades,

I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier), I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta, basavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, ut­rustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, så­dan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande, I en industribyggnad räknas som byggnadsinventarier till­gångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t,ex, räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e,d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t,ex, särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m,m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räk­nas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m,m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har faststäUts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvär­det för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elekt­risk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften re­spektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd­ning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden,

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punk­terna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa fill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaff­ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till an-

"•Senaste lydelse 1990:650.                                                              17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:54

skaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av nä­ringsverksamhet för fastighetsägaren. Till anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats till­sammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederla­get för fastigheten — i förekommande fall efter avdrag för egendom som av­ses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på särskilda byggnader eller byggnads­bestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses be­löpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggna­der erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jäm­kas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, sär­skilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfa­rande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beak­tas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan an­tas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens ut­veckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. År på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnytt­jande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphö­rande inte skall lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad varit att hänföra  Har en byggnad varit att hänföra

till privatbostad under tidigare be- till privatbostad under tidigare be­
skattningsår skall avdrag för värde- skattningsår och sker inte avskatt-
minskning anses ha medgetts med ning enligt 3 § 1 mom. femte stycket
1,5 procent av anskaffningsvärdet lagen (1947:576) om statlig inkomst-
för varje sådant beskattningsår.
     skatt skall avdrag för värdeminsk­
ning anses ha medgetts med 1,5 pro­
cent av anskaffningsvärdet för varje
sådant beskattningsår.

Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

7. ' Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd

'Senaste lydelse 1990:650.                                                                18


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

för användning i ägarens näringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8 andra stycket - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaff­ningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att mar­ken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och torriäggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anord­ningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, par­keringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga an­läggningar för personal, planteringar e.d., täckdike, öppet dike, invallnings-och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör in­täkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. 1 anskaffningsvärdet får in­räknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täck­dike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som an­vänds för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor, gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en bygg­nads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten be­drivna verksamheten respekfive byggnadens allmänna användning. Led­ningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastighe­ten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan an­ses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin hel­het hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven­tarier.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämför­ligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad

19


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighe­tens ägare.

Har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidi­gare beskattningsår och sker inle av-skattning enligt 3 § 1 mom. femte stycket lagen (1947:576) otn statlig inkomstskatt skall avdrag för värde­minskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

9. Avdrag på grund av avyttring av skog på fastighet som är taxerad som lantbruksenhet (skogsavdrag) med­ges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångs­punkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. 1 punkt 10 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet be­räknas. Med avdragsgrun­dande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverknings­rätt och 60 procent av beskattnings­årets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bruk el-

Har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidi­gare beskattningsår skall avdrag för värdeminskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

9."* Avdrag på grund av avyttring av skog på jordbruksfastighet (skogs­avdrag) medges enligt bestämmel­serna i denna anvisningspunkt. Be­dömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens an­skaffningsvärde och gällande in­gångsvärde. Med anskaffnings­värde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gäl­lande ingångsvärde avses an--skaffningsvärdet minskat med av­drag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 före­skrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräk­nas. Med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskatt­ningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsproduk­ter eller på grund av att den skatt­skyldige har tillgodogjort sig skogs­produkter för eget bruk eller i annan förvärvskälla.

ler i annan förvärvskälla.

Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av an­skaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsför­värv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskattnings­åren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) el-

'»Senaste lydelse 1990:650.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

ler, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den fid­punkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda av­dragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff­ningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under inne­havstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket,

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt be­drivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3000 kronor,

lO,'** Har jordbruksfastighet för-  10, Har fastighet som är taxerad

värvats genom köp, byte eller där- som lantbruksenhet förvärvats ge-
med jämförligt fång anses - om an- nom köp, byte eller därmed jämför-
nat ej följer av detta stycke eller ligt fång anses - om annat ej följer
tredje stycket sista meningen - som av detta stycke eller tredje stycket
anskaffningsvärde enligt punkt 9 så sista meningen - som anskaffnings-
stor del av vederlaget för fastigheten värde enligt punkt 9 så stor del av ve-
som fastighetens skogsbruksvärde derlaget för fastigheten som fasfig-
utgör av hela taxeringsvärdet vid betens skogsbruksvärde utgör av
förvärvsfillfället. Kan detta beräk- hela taxeringsvärdet vid förvärvstill-
ningssätt inte tilläinpas eller är det fallet. Kan detta beräkningssätt inte
uppenbart att det skulle ge ett värde tillämpas eller är det uppenbart att
som avviker från det verkliga veder- det skulle ge ett värde som avviker
laget för skog och skogsmark, tas från det verkliga vederlaget för skog
som anskaffningsvärde upp ett be- och skogsmark, tas som anskaff-
lopp som kan anses svara mot det ningsvärde upp ett belopp som kan
verkliga vederlaget. Vad sist sagts anses svara mot det verkliga veder-
gäller också för vederlag som utgår laget. Vad sist sagts gäller också för
vid fastighetsreglering eller klyvning vederlag som utgår vid fastighetsreg-
på grund av att värdet av den skog lering eller klyvning på grund av att
och skogsmark som har tillagts den värdet av den skog och skogsmark
skattskyldige överstiger värdet av som har tillagts den skattskyldige
den skog och skogsmark som har överstiger värdet av den skog och
frångått honom,
                          skogsmark som har frångått honom,

I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom veder­laget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäl­ler följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens för­värvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffnings-

'"Senaste lydelse 1990:650,                                                                                21


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop, 1990/91:54

värde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogs­marken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogs­mark i förvärvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastighe­ten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före­gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvsfillfället översti­git hans gällande ingångsvärde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvs­källans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande in­gångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighe­tens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyv­ning.

Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel­serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha för­värvats av ny ägare.

12.-° Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom århga värdeminskningsav­drag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livs­längd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras an­skaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna fill 24 §.

Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller med­fört en ökning av underskott. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet.

Hör ett byggnads- eller markin-    Hör ett byggnads- eller markin-

ventarium fill fasfighet som utgjort ventarium till fasfighet som utgjort privatbostadsfastighet under det be- privatbostadsfastighet under det be­skattningsår som närmast föregått     skattningsår som närmast föregått

2iSenaste lydelse 1990:650.                                                               22


 


Föreslagen lydelse

det aktuella beskattningsåret och sker inte avskattning enligt 3§ Imom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgörs inventariets skattemässiga restvärde av anskaffningsvärdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem, som den skattskyldige in­nehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostadsfastighet. Det­samma gäller i fråga om del av fas­tighet. 23.' Avdrag får göras för skogsvårdsavgift och fastighetsskatt och spe­ciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det all­männa. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20§).

Premie   för   grupplivförsäkring.   Premie   för   grupplivförsäkring,

som tecknats av fysisk person i hans     som tecknats av fysisk person i hans

Nuvarande lydelse

det aktuella beskattningsåret utgörs inventariets skattemässiga restvärde av anskaffningsvärdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem, som den skattsjcyldige innehaft inventa­riet och fastigheten utgjort privat­bostadsfastighet. Detsamma gäller i fråga om del av fastighet.


Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna fill 33 § om avdrag för avgift fill erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av närings­verksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostna­der för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet.

egenskap av utövare av viss närings­verksamhet, utgör avdragsgill om­kostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, ut­går efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäk­ring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räk­nas som omkostnad i näringsverk­samheten.

33.- Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (reali­sationsförlust) av tillgång i fråga om vilken, om reahsationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen i ett han­delsbolag begränsas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 3 § 2 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2'Senaste lydelse 1990:650. Senaste lydelse 1990:650.


egenskap av utövare av viss närings­verksamhet, utgör avdragsgill om­kostnad i näringsverksamheten. Öm den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, ut­går efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattnings­havare i statens tjänst, skall dock en­dast den del av premien som kan an­ses motsvara förmåner enligt grupp­livförsäkring för nämnda befatt­ningshavare räknas som omkostnad i näringsverksamheten.

33. Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisa­tionsförlust) av tillgäng eller förplik­telse i fråga om vilken, om realisa­tionsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstbe­räkningen i ett handelsbolag begrän­sas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 3§ 2 mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig


Prop. 1990/91:54

23


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

såvida annat inte följer av punkt 5 inkomstskatt såvida inte innehavet
andra stycket c av anvisningarna till av tillgången eller förpliktelsen be-
20 §.
                                            tingas av näringsverksamhet som be-

drivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsför­hållanden eller organisatoriska för­hållanden kan anses stå den skatt­skyldige nära.

fill 24 §

1.- För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmel­serna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in-och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfa­brikat m.m., till pågående arbeten samt fill fordrings- och skuldposter. Vär­det av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter be-■stäms med hänsyn Ull förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, på­gående arbeten samt fordrings- och skuldposter.

Har det bokförda resuhatet påverkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslufits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas fill grund för inkomstberäkningen enligt denfia lag. 1 de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordrings­post har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resulta­tet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom större avskriv­ningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning enhgt la­gen (1990:654) om skatteutjämningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock resuhatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovis­ningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levere­rade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförhgt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftspos­terna. I fråga om fiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att rän­tor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen obe­roende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sist­nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

"Senaste lydelse 1990:650,                                                                                  24


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avytt­rade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpe­skillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparafion och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år be­skattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bok­föringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk­ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna ellej beskattningsmyn­dighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före­gående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget närings­verksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående tillgångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av fillämpligt inkomst­slag.


3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva­rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1—5mom., 27§ 1—4mom., 28§, 29 § 1 mom. och 30 § nämnda lag.


3§ 7-11 mom. lagen (1947:576) om stathg inkomstskatt har motsva­rande fillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisafionsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1—Smom., 27§ 1—4mom., 28§, 29 § Imom., 30.§ 1 mom. och J7 § nämnda lag.

4. Fordringar och skulder i ut­ländsk valuta värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Är en så­dan värdering inte förenlig med god redovisningssed tas dock posterna upp till det värde som följer av god redovisningssed. Om fordringar har tagits upp till lägre belopp eller skul­der till högre belopp än kursen vid beskattningsårets utgång tas 54 pro­cent av skillnaden multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång upp som intäkt. Föreligger i fråga om sådan fordran eller skuld terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd beräknas en in­täkt endast i den mån posten inte har


25


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäkringen.


Prop, 1990/91:54


 


fill 32 §


10, Har arbetsgivare eller upp­dragsgivare lämnat arbetstagare el­ler uppdragstagare förmån av ränte­fritt lån eller lån där räntan understi­ger marknadsräntan skall arbetsta­garen eller uppdragstagaren beskat­tas för värdet av förmånen som in­täkt av tjänst. Belopp motsvarande värdet av förmånen skall anses som en betald ränteutgift.

10,'' Har arbetsgivare eller upp­dragsgivare lämnat arbetstagare el­ler uppdragstagare räntefritt lån el­ler lån där räntan undersfiger en jämförelseränta, som uppgår till statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet, skall arbetstaga­ren eller uppdragstagaren ta upp för­månen av lånet som intäkt av tjänst. Denna förmån utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta. Förmånsbeloppet skall anses som en betald ränteutgift.

Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat det.

Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan statslåneräntan vid utgången av no­vember året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.

Såvitt avser lån som upptagits i ut­ländsk valuta skall förmånens värde beräknas till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt 14 sjätte stycket av anvisningarna.

14. Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller del­ägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bmk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående per­son, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendo­men tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranle­der beskattning av bilförmån.

14. Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller del­ägare närstående person lös egen­dom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående per­son, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendo­men tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranle­der beskattning av bilförmån.

■'Senaste lydelse 1990:650. "enaste lydelse 1990:650.


26


 


Nuvarande lydelse

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om pri­set är högre än egendomens mark­nadsvärde, det överskjutande be­loppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräk­ning av realisafionsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undan­tagsregler gäller för fastighet och bo­stadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 30 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för nå­got omkostnadsbelopp, skall beskat­tas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är el­ler kan väntas bli till nytta för företa­get.

Föreslagen lydelse

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom fill företaget skall, om pri­set är högre än egendomens mark­nadsvärde, det överskjutande be­loppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräk­ning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undan­tagsregler gäller för fastighet och bo­stadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig fill marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för nå­got omkostnadsbelopp, skall beskat­tas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är el­ler kan väntas bli fill nytta för företa­get.

Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bostads­rätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt men fillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i andra stycket av samma moment.

Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bh bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets för­värv av egendomen.

Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vid­kännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Har fåmansföretag lämnat före-  Har fåmansföretag lämnat före-

tagsledare eller företagsledare när-     tagsledare eller företagsledare när-

stående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas till skillnaden

stående person räntefritt lån eller lån där räntan understiger en jäm­förelseränta, som uppgår till statslå­neräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet, skall låntagaren ta


Prop. 1990/91:54

27


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1990/91:54

upp förmånen av lånet som intäkt av mellan å ena sidan statslåneräntan
tjänst. Denna förmån utgörs av skill- vid utgången av november året före
nåden mellan jämförelseräntan och beskattningsåret med tillägg av en
avtalad ränta.
                              procentenhet och å andra sidan den

avtalade räntan. Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall för­månens värde beräknas till skillna­den mellan å ena sidan marknads­räntan i den aktuella valutan vid ut­gången av november året före be­skattningsåret med tillägg av en pro­centenhet och å andra sidan den avta­lade räntan. Har fåmansföretag lämnat lån fill företagsledare eller företagsledare när­stående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15. Som fåmansföretag räknas

a)   aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget; samt

b)  akfiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den re­ella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Som fåmansföretag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden. Som fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som fåmansägt handelsbolag räknas

a)   handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer ge­nom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt

b)  handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav, avtal el­ler på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren.

Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jämförhgt sätt innehar aktie eller andel i företaget.

Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall an­ses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie-eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

28


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


till 33 § 7.-* Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete.

Från sådan intäkt av tjänst med­ges dessutom avdrag med 18 procent av ett underlag beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall åter­föras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Från sådan intäkt av tjänst med­ges dessutom avdrag med 25 procent eller, om den skattskyldige vid in­gången av året före taxeringsåret fyllt 65 år eller avlidit under året före taxe­ringsåret, med 18 procent av ett un­derlag beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning   nästföljande   beskatt­ningsår. Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket mins­kad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i före­gående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket med­ges emellertid inte skattskyldig som vid ingången av året före taxerings­året har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskri­ven hos allmän försäkringskassa en­ligt nämnda lag.


fill 48 §

1.-' Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård­bidrag. Folkpension skall anses ut­göra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den upp­gått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den samman­räknade inkomsten. Som folkpen­sion behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott för­anlett avräkning av pensionstill­skott.

För gift skattskyldig, som uppbu­rit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make uppbär folk­pension, uppgår det särskilda grund-


1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt samt 53 § 1 mom. a iakttas följande. Som folkpension räknas inte barn­pension eller vårdbidrag. Folkpen­sion skall anses utgöra en inte obe­tydlig del av den skattskyldiges in­komst, om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionsfill-skott föranlett avräkning av pen­sionstillskott.

För gift skattskyldig, som uppbu­rit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make uppbär folk­pension, uppgår det särskilda grund-


 


-"Senasie lydelse 1985:1017. -'Senaste lydelse 1990:650.


29


 


Nuvarande lydelse

avdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdra­get fill 1,5 basbelopp. För gift skatt­skyldig, som under viss del av be­skattningsåret uppburit folkpension med belopp som fillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen­sion med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, upp­går avdraget till 1,5 basbelopp.

Föreslagen lydelse

avdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdra­get fill 1,5 basbelopp. För gift skatt­skyldig, som under viss del av be­skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen­sion med belopp som fillkommer gift vars make saknar folkpension, upp­går avdraget tiU 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om all­män försäkring samordnats med yr­kesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget be­räknas med ledning av den folkpen­sion som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk­pension och pensionstillskott som uppburits enligt 2§ lagen om pen­sionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdra­get inte får överstiga uppburen folk­pension och hälften av pensionstill­skott som uppburits enligt 2 a nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk­pension och pensionstillskott som uppburits enligt 2§ lagen om pen­sionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdra­get inte får översfiga uppburen folk­pension och 52 procent av pensions­tillskott som uppburits enligt 2 a nämnda lag. Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av upp­buren pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensions­försäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folk­pension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.


Prop. 1990/91:54


fill 53 §

2.-* Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kring­resande (t.ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas


»Senaste lydelse 1989:1039.


30


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun, eller på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsför­säkring, om försäkringen meddelats i här i landet bedriven försäkringsrö­relse. Pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension el­ler förmån beskattas i Sverige, om förmånen utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst och den fidigare verksamheten huvudsakli­gen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med in­komst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Bestämmelsen i 53§ 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämföriig för­mån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyn­dighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lo­kalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Rege­ringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för så­dan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

Bestämmelsen i 53§ 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig för­mån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, gäller inte om

a)   mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under fidrymd eller tidrym­der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe­riod, och

b)  ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c)   ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket.

Bestämmelserna i 53 § 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jäm­förlig förmån som utgått av anställ­ning eller uppdrag gäller inte ersätt­ning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

1)  för resa till respektive från Sve­rige vid anställningens början respek­tive slut och

2)  för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige.

Bestämmelsen i53§ 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för ar­vode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person

31


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


gäller inte ersättning som i samband med förrättning i Sverige betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

1)  för resa till respektive från för­rättningen och

2)  för logi i samband med förrätt­ningen.

10.' Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkeh bolag eller rederi beskattas för den del av bolagefs eller rederiets vinst, som å honom belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och obe­roende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskatt­ningsåret eller fidigare förvärvade vinst.

Vad som föreskrivs i första stycket   Vad som föreskrivs i första stycket

a) om delägaren beskattas i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens vinst som belöper på delägaren, eller

gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande del­ägare i fråga om den på delägaren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än sådan som enhgt 3 § tredje stycket eller 16 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekono­misk förening eller utländskt bolag

b) om vid utgången av året när­mast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juri­diska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas an­tingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföreta­get), av — om moderföretaget är en fysisk person - sådana närstående som avses i 35§ la mom. nionde stycket samt av juridiska personer som direkt eller genom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska personens kapital eller rös­tetal för dess samtliga andelar inne­has eller kontrolleras, direkt eller genom förmedling av juridisk per­son, av här i riket bosatta eller hem­mahörande personer.


gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande del­ägare i fråga om den på delägaren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 2 § 12 mom. eller 16 § 2 mom, andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekono­misk förening eller utländskt bolag

b) om vid utgången av året när­mast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juri­diska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas an-fingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföreta­get), av - om moderföretaget är en fysisk person - sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § samt av ju­ridiska personer som direkt eller ge­nom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska perso­nens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas eller kon­trolleras, direkt eller genom förmed­ling av juridisk person, av här i riket bosatta eller hemmahörande perso­ner


 


29'

Senaste lydelse 1989:1039.


32


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

till 54 §

3,° Skattefrihet enligt 54 § första stycket f föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk församling medges dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat av­tal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått.

Vad nu sagts gäller dock inte vid      Vad nu sagts gäller dock inte vid

anställning ombord på utländskt far- anställning ombord på utländskt far­
tyg, I fråga om sådan anställning gäl- tyg, I fråga om sådan anställning gäl­
ler vid 1986-7997 års taxeringar att ler vid 1986-7992 års taxeringar att
skattefrihet föreligger om anställ- skattefrihet föreligger om anställ­
ningen och vistelsen utomlands va- ningen och vistelsen utomlands va­
rat minst sex månader och avsett an- rat minst sex månader och avsett an­
ställning hos arbetsgivare, som är en ställning hos arbetsgivare, som är en
inländsk juridisk person eller en här inländsk juridisk person eller en här
i riket bosatt fysisk person, och an- i riket bosatt fysisk person, och an­
ställningen utövats ombord på ut- ställningen utövats ombord på ut­
ländskt fartyg som huvudsakligen ländskt fartyg som huvudsakligen
går i sådan oceanfart som avses i går i sådan oceanfart som avses i
1 kap, 7§ 8 fartygssäkerhetsförord- 1 kap, 7§ 8 fartygssäkerhetsförord-
ningen (1988:594),
                     ningen (1988:594),

1 tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan­tas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under anställ­ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undan­tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän­digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.

12,   I fråga om intäkt enligt punkt  12, I fråga om intäkt enligt punkt
16 av anvisningarna till 22 § gäller 16 av anvisningarna till 22 § gäller
vid 1993-1995 års taxeringar att un- vid 1993-1995 års taxeringar att un­
derlaget för räntefördelning multi- derlaget för räntefördelning multi­
pliceras med 55, 70 respekfive 85 pliceras med 55, 70 respekfive 85
procent av statslåneräntan vid be- procent av statslåneräntan vid ut-
skattningsårets ingång. gängen av november året före be­
skattningsåret.

13,   Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16
tredje stycket av anvisningarna till 22 § skall vid 1992-1999 års taxeringar i
fråga om delägare i handelsbolag, utöver vad som följer av fjärde stycket i
nämnda punkt, bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett be-

-"•Senaste lydelse 1990:650,                                                                              33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


lopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 års taxe­ring, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnads­beloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv.

Övergångsposten skall reduceras i Övergångsposten skall reduceras i

den mån delägarens nettouttag från     den mån delägarens nettouttag från

bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatte­pliktiga inkomster utöver avdrags­gilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatte­pliktiga inkomster utöver avdrags­gilla underskott) som hans andel av bolagets resultat. Någon ränteför­delning skall dock inte ske vid 1992 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av handels­bolaget detta år, vid 1993 års taxe­ring.

26. Åldre föreskrifter i 32 § 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före ikraftträdandet.

28.   De nya föreskrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisning­arna till 22 § om skatteplikt för er­sättning på grund av gruppsjukför­säkring tillämpas inte om försäk­ringsfallet har inträffat före ikraftträ­dandet.

29.    Vid 1992 och 1993 års taxe­ringar skall vid reduktion av det sär­skilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 § och inkomst av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Vidare skall vid re­duktion enligt punkt 1 femte stycket av nämnda anvisningar med taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

26, Åldre föreskrifter i 32 § 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före den 1 januari 1991.

28.   De nya föreskrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisning­arna till 22 § om skatteplikt för er­sättning på grund av gruppsjukför­säkring tillämpas inte om försäk­ringsfallet har inträffat före den 1 ja­nuari 1991.

29.    Vid 1992 och 1993 års taxe­ringar skall vid reduktion av det sär­skilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 § och inkomst av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, till den del inkomsten av kapital överstiger 1 600 kronor. Vidare skall vid redukfion enligt punkt 1 femte stycket av nämnda an­visningar med taxerad förvärvsin­komst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av­seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 § och - i fråga om makar - 52 § 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om


34


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop, 1990/91:54

fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2 mom, samt sådan bostads­byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo­stad av den skattskyldige, skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges i 5§ första stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en­ligt 48 § 2 mom, första-femte styckena och 48 § 3 mom, om dessa regler i stället hade tillämpats för denne.

1,  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2-5 nedan,

2,  Åldre bestämmelser skall vid 1992 och senare års taxeringar tillämpas i fråga om likvidation och fusion som föranlett utskiftning till aktieägare före ikraftträdandet,

3,  Åldre föreskrifter i punkt 23 av anvisningarna till 23 § om avdrag för premie för grupplivförsäkring tillämpas på premie som betalas före ikraftträ­dandet.

4,  Åldre föreskrifter i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om uttag av vedbränsle före ikraftträdandet.

5,  De nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna fill 24 § tillämpas inte i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

35


 


2 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'

dels att i 3 § 9 mom. 6 § 5 mom. samt punkt 7 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ordet "aktiefond" skall bytas ut mot "värdepappersfond",

dels att nuvarande 30 § skall betecknas 31 §,

dels att 1 § 3 mom., 2§ 4, 6, 10 och 14 mom., 3 § 1, 2, 4, 10 och 12 mom., 6§ 1 mom., 24§ 1, 2och 4mom., 26§ 5 mom., 27§ 1, 3 och 5 mom., den nya 31 § samt punkterna 8 och 10 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 25§ 11 mom., 26§ 9mom., 27§ 6mom. och 30§, av följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt, 12 a, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3   m o m.- Juridiska personer utom      3 m o m. Juridiska personer utom
dödsbon   skall   erlägga   statlig  in-     dödsbon   skall   erlägga   statlig   in­
komstskatt för inkomst av närings-     komstskatt för inkomst av närings­
verksamhet,                                             verksamhet. Svenska värdepappers­
fonder skall vid tillämpning av denna
lag anses som juridiska personer.

4   mom. Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga
om fusioner enligt

K 14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385),

2.      12 kap. 1 och 3§§ lagen        2. 12 kap. 1, 3 och §§§ lagen
(1987:667) om ekonomiska före- (1987:667) om ekonomiska före­
ningar,                                                   ningar,

3.   11 kap. 1 och 2§§ bankaktiebo- 3. 11 kap. 1, 2 och 9§§ bankaktie-lagslagen (1987:618),       bolagslagen (1987:618),

4.   7 kap. 1 och 2§§ sparbanksla- 4. 7 kap. 1, 2 oc/i 5 §§ sparbanksla­gen (1987:619),            gen (1987:619),

5.   10 kap. 1 och 2§§ förenings- 5. 10 kap. 1, 2 oc/j 9 §§ förenings-bankslagen (1987:620).       bankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa­get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan­skillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:770

3§9mom. 1990:651

6§5mom. 1974:995

30 § 1990:651.

- Senaste lydelse 1990:651.

 Senaste lydelse 1990:651.                                                                                  36


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut­gjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska­perna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl­lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut­gjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå­tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva­rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät­ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan­den som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisafionsvinst eller av­dragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisafionsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat för­säkringsföretag.

Det övertagande företaget har samma rätt fill avdrag för underskott som avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som det överlå­tande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att mo­derbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sist­nämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket  Bestämmelserna i sjunde stycket

första och andra meningarna gäller första och andra meningarna gäller
också då en juridisk person icke yr- också då en juridisk person icke yr­
kesmässigt överlåter egendom eller kesmässigt överlåter egendom eller
rättighet som avses i 25-50 §§ till en rättighet som avses i 25-57 §§ till en
annan juridisk person såvida överlä- annan juridisk person såvida överlå­
telsen sker med förlust och företa- telsen sker med förlust och företa­
gen är moderföretag och dotterföre- gen är moderföretag och dotterföre­
tag eller står under i huvudsak ge- tag eller står under i huvudsak ge­
mensam ledning. Vidare gäller i nu mensam ledning. Vidare gäller i nu
avsedda fall bestämmelserna om avsedda fall bestämmelserna om
värdeminskningsavdrag m.m. i värdeminskningsavdrag m.m. i
tredje och femte styckena.
     tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i     vidare - utöver vad som anges i

nionde stycket — om akfie i aktiebo-     nionde stycket — om aktie i akfiebo-

37


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:54

lag eller andel i handelsbolag, eko- lag eller andel i handelsbolag, eko­
nomisk förening eller utländsk juri- nomisk förening eller utländsk juri­
disk person överlåts till ett svenskt disk person överlåts till ett svenskt
företag inom samma koncern såvida företag inom samma koncern såvida
moderföretaget i koncernen är ett moderföretaget i koncernen är ett
aktiebolag eller en ekonomisk för- aktiebolag, en ekonomisk förening,
ening och den överlåtna aktien eller en sparbank eller ett ömsesidigt
andelen innehas som ett led i kon- skadeförsäkringsföretag och den
cernens verksamhet. Sker överlåtel- överlåtna aktien eller andelen inne-
sen till ett utländskt företag, kan re- has som ett led i koncernens verk-
geringen eller myndighet som rege- samhet. Sker överlåtelsen till ett ut-
ringen bestämmer medge befrielse ländskt företag, kan regeringen eller
från beskattning för vinst.
       myndighet som regeringen bestäm-

mer medge befrielse från beskatt­ning för vinst.

Vid utskiftning av tillgångar i sam-          7 samband med sådan fusion som

band med sådan fusion som avses i     avses i första stycket skall uttagsbe-första  stycket  skall  uttagsbeskatt-     skattning   enligt   punkt   1   fjärde ning enligt punkt 1 fjärde stycket av     stycket  av  anvisningarna till  22 § anvisningarna till 22 § kommunal-     kommunalskattelagen inte ske. skattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 7§ 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av an­visningarna till 22 § kommunalskattelagen.

6 mom.'* Med livförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars försäk­ringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring).

Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livför­säkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast fill den rörelse som företaget drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapital­försäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig fill livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt livför­säkringsföretag, anses nettointäkten av företagets kapital- och fastighetsför­valtning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensions­försäkringar, vilka företaget meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens hu­vudorganisationer.

Nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tredje stycket skall beräknas enligt reglerna för näringsverksamhet enligt denna lag. För den del av nettointäkten som undantagits från beskattning enligt nämnda stycke och som avser pensionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt skade­försäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.

." Senaste lydelse 1990:651.                                                              38


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in­ländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras för­utom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av för­säkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiere­serv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redo­visa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäk­ringsinspektionen fastställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska    Minskning av försäkringstekniska

skulder för egen räkning, av säker-     skulder för egen räkning, av säker­hetsreserv, av regleringsfond för tra-     hetsreserv, av regleringsfond för tra­fikförsäkring och av minskning av     fikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna skall anses som     utjämningsfonderna av säkerhetsre-intäkt. Sker ändring av bolagsord-     serv skall anses som intäkt. ningen, varigenom företaget får rätt att på annat sätt än ovan sagts dispo­nera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken bestäm­melser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fon­den anses härigenom undergå minsk­ning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framfida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäkrings­företag drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäk­ringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp mot­svarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäk­ringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäk­ringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verk­samhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.

7öwo/n.-Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1.  att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom., ,-

2.  att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27§ 1 mom.,

3.  att avdrag får göras för utdelning som företaget har beslutat för beskatt­ningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

5 Senaste lydelse 1990:651.                                                                                39


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


Förlust som uppkommit genom att aktie förlorat sitt värde tillföljd av au bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 el­ler 2§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo­lagslagen (1988:618) är, utan hinder av vad som sägs i första stycket 1, av­dragsgill till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget under be­skattningsåret   och   närmast  före­gående beskattningsår. Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono­misk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde­papper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför­delning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.

Vad som föreskrivits för invest-   Vad som föreskrivits för invest-

mentföretag gäller också för aktie-     mentföretag gäller också för värde-

fonder. För aktiefonder utgör intäk­ten enligt första stycket 2 dock 1,5 procent,

1 4 m o m,* I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges av­drag för förlust vid avyttring av till­gång som avses i 27§ 1 mom, endast mot vinst vid avyttring av sådan till­gång. Uppkommer underskott be­handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen.

pappersfonder. För värdepappers­fonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1,5 procent,

1 4 m o m, 1 fråga om juridiska personer utom dödsbon medges av­drag för förlust vid avyttring av tiU-gång som avses i 27 § 1 mom, endast mot vinst vid avyttring av sådan till­gång. Uppkommer underskott be­handlas det vid taxeringen för det närmast  följande  beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen. Förlust som uppkommit genom att aktie för­lorat sitt värde tillföljd av an bolaget upplösts genom likvidation eller ge­nom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen (1987:618) är, utan hinder av vad nu sagts, avdragsgill till den del förlus­ten svarar mot utdelning från bolaget under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår. Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i 7§ 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.


Senaste lydelse 1990:651.


40


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

3§ 7 mom.'' Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och an­nan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat ränta på bankfillgodohavanden, obligationer och andra fordringar, utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av fillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämför­liga förpliktelser, ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal­skattelagen (1928:370).

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Med utdelning avses även utbetal­ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1987:618) vid nedsättning av aktie­kapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fu­sionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6§ aktiebolagslagen och 11 kap. 7§ bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen. Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras fill inkomst av tjänst framgår av 12 mom.

Gäller i fråga om en fillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om fillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Till­gången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behål­ler tillgången sitt anskaffningsvärde.

2 m o m. Från intäkt av kapital     2 m o m. Från intäkt av kapital får

får avdrag göras för omkostnader avdrag göras för omkostnader för in­för intäkternas förvärvande samt för takternas förvärvande samt, såvitt ränteutgift och förlust (realisations- gäller fysisk person som har varit bo-förlust) vid icke yrkesmässig avytt- san i Sverige under beskattningsåret ring av tillgångar och sådana förplik- och svenskt dödsbo, för ränteutgift telser som anges i Imom., i den mån och föriust (realisationsförlust) vid inte annat anges i 50 § femte stycket,     icke yrkesmässig avyttring av till-


' Senaste lydelse 1990:651. * Senaste lydelse 1990:651.


41


 


Nuvarande lydelse

allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av nä­ringsverksamhet.

Om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100000 kronor eller - om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels­bolag - 10000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte an­nat framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. Till räntein­täkter hänförs därvid inte löpande avkastning på tillgångar som avses i 27 § 1 mom.

Delägare i fåmansföretag, som av­ses i 12 mom. nionde stycket, får göra fullt avdrag för ränteutgifter ut­över vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskost­nad för akfierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. Som an­skaffningskostnad räknas även arvs-och gåvoskatt som den skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av aktierna eller andelarna. Har ak­tierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall an­skaffningskostnaden beräknas med tillämpning av 24§ Imom. tredje


Föreslagen lydelse

gångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 57 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksam­het. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk per­son om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100000 kronor eller - om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels­bolag - 10000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte an­nat framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. Till räntein­täkter hänförs därvid endast ränta på

1.    banktillgodohavanden i svenska
kronor och likvärdiga fordringar
som betalas varje år med hela det vid
beskattningsårets utgång upplupna
beloppet,

2.    skuldebrev i svenska kronor
som emitterats till en kurs som inte
understiger 90 procent av skuldebre­
vets nominella belopp under förut­
sättning att ränta betalas varje år och
beräknas efter samma räntesats un­
der hela löptiden.

Delägare i fåmansföretag, som av­ses i 12 mom. nionde stycket, får göra fullt avdrag för ränteutgifter ut­över vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskost­nad för akfierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitalfillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året före be­skattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Som anskaffnings­kostnad räknas även arvs- och gåvo­skatt som den skattskyldige har be­talat i anledning av förvärv av ak­tierna eller andelarna. Har akfierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller där­med jämförligt fång, skall anskaff­ningskostnaden beräknas med till-


Prop. 1990/91:54

42


 


Nuvarande lydelse stycket.


Föreslagen lydelse

lämpning   av   24§   Imom.   tredje stycket.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Avdrag    för    realisafionsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom. Förvaltningskostnader får dras av endast fill den del de översfiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra lik­nande insatser i lotteri.

4 mom.' Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant stat­ligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 § kommunalskattela­gen (1928:370). Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.


Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i 27 § 5 mom. eller 29 § 2 mom.


ningsbeloppet. Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid återbetal­ning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag skall anses som betald ränta.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kommu­nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings­verksamhet enligt anvisningspunk­ten. En skattskyldig som är berätfi­gad till sådant avdrag får, utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid årets ingång mul-fiplicerad med reduceringen av vär­det på fastigheter och andra fill­gångar enhgt 6 § andra stycket lagen (1990:654) om skatteutjämningsre­serv eller, såvitt gäller delägare i handelsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördel­ningsbeloppet.

1 O m o m.'" Vad som gäller om ut­delning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från an­nan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk

' Senaste lydelse 1990:651. '" Senaste lydelse 1990:651.


Vid räntefördelning enhgt punkt 16 av anvisningarna fill 22 § kommu­nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings­verksamhet enligt anvisningspunk­ten. En skattskyldig som är berätti­gad fill sådant avdrag får, utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av no­vember året före beskattningsåret multiplicerad med reduceringen av värdet på fastigheter och andra till­gångar enhgt 6 § andra stycket lagen (1990:654) om skatteutjämningsre­serv eller, såvitt gäller delägare i handelsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördel-

1 O m o m. Vad som gäller om an­nan utdelning från utländskt bolag än som avses i 3§ Imom. tredje stycket skall även tillämpas på utdel­ning från annan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock


Prop. 1990/91:54

43


 


Föreslagen lydelse

inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt 10 andra stycket av anvisning­arna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Utdel­ning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt el­ler stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige bosatt delägare av in­komst, som förvärvats under den fid delägarna suttit i oskift bo - men gi­vetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall här i riket bli föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas lik-

Nuvarande lydelse

person enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal­skattelagen (1928:370) har beskat­tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på del­ägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte va­rit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige bosatt del­ägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna sutfit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar — skall här i riket bli föremål för be­skattning. Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 7§ 9 mom.

väl ett undantag i 7 § 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat fillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skattefill-godohavande är "avoir fiscal" i Frankrike och "tax credit" i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall fillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.

12 m o m."  Överstiger utdel-  1 2mom. Översfigerutdelningen

ningen på aktier i ett fåmansföretag     på aktier i ett fåmansföretag så stor

procent av den skattskyldiges an­skaffningskostnad för akfierna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året före be­skattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller där­med jämförligt fång, skall anskaff­ningskostnaden beräknas med till-lämpning av 24§ 1 mom. tredje stycket.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som se­nare år får tas upp som intäkt av ka­pital i motsvarande mån (sparad ut­delning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdel­ning inte förekommit, för den som

så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga kapitaltill­skott som svarar mot statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med till-lägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvär­vats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräk­nas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som se­nare år får tas upp som intäkt av ka­pital i motsvarande mån (sparad ut­delning). Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostna-


Prop. 1990/91:54


 


" Senaste lydelse 1990:651.


44


 


Nuvarande lydelse

den   vid   beräkning   enligt   första stycket.

Vid avyttring av aktier i ett få­mansföretag skall hälften av den del av realisationsvinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även under de när­maste tio åren efter det att ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisations­vinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara få­mansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under någon del av den senaste tioårsperioden. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den ho­nom närstående under någon del av den senaste tioårsperioden varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att


Föreslagen lydelse

äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år fill anskaffningskostna­den vid beräkning enligt första stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföre­tag skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisationsför­lust genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av an företaget upp­lösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie­bolagslagen (1975:1385) skall vid till-lämpning av första stycket det över­skjutande beloppet minskas medför­lusten.

I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 får vid tillämpningen av första-tredje styckena anskaffnings­kostnaden räknas upp med hänsyn till yförändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitahillskott som gjorts före år 1990. Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara fåmansföre­tag i fråga om utdelning eller realisa­tionsvinst på aktier som den skatt­skyldige eller någon honom närstå­ende ägde när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller har för­värvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under be­skattningsåret eller något av de tio be­skattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyl-dige eller den honom närstående un­der någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmans­företag, som bedriver samma eller


Prop. 1990/91:54

45


 


Föreslagen lydelse

hkartad verksamhet, under förut­sättning att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.

Om den skattskyldige visar att ut­omstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje styckena inte filläm­pas, om inte särskilda skäl förelig­ger. Härvid beaktas även förhållan­dena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana per­soner på vilka bestämmelserna i för­sta-tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisafionsvinst fillämpas reglerna inte heller på den del av den sammanlagda vinsten utöver kvarstå­ende sparad utdelning för den skatt­skyldige och honom närstående un­der samma tidsperiod som överstiger 200 basbelopp för avyttringsåret en­ligt lagen (1962:381) om allmän för-

Nuvarande lydelse

denna verksamhet inte påbörjades senare än tio år efter det an verk­samheten i det först avsedda företa­get upphörde.

Om den skattskyldige visar att ut­omstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje styckena inte tilläm­pas, om inte särskilda skäl förelig­ger. Härvid beaktas även förhållan­dena under den senaste tioårsperio­den. Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas, I fråga om realisafionsvinst tillämpas reglerna inte heller / den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag, antalet anställda, företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständighe­ter inte är hänförlig till den skattskyl­diges eller någon honom närståendes arbetsinsats.

säkring.

Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges be­skattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges be­skattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses mot­svara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verk­samhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföre-    Vad som förstås med fåmansföre-

tag och närstående framgår av punkt     tag och närstående framgår av punkt

14 av anvisningarna till 32 § kommu­nalskattelagen (1928:370), Vid be­dömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller ge­nom någon närstående är eller un­der någon del av den senaste tioårs­perioden har varit verksamma i före­taget i betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om

14 av anvisningarna fill 32 § kommu­nalskattelagen (1928:370), Vid be­dömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller ge­nom någon närstående är eller un­der något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattnings­året har varit verksamma i företaget i betydande omfattning. Vad som i detta moment sägs om


Prop, 1990/91:54

46


 


Nuvarande lydelse

aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna fi­nansiella instrument som avses i 27 § Imom,


Föreslagen lydelse

aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar hkställs andra sådana av företaget utgivna fi­nansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av be­stämmelserna i första-tredje styck­ena på sistnämnda finansiella instru­ment skall dock tillägget till statslåne­räntan begränsas till en procentenhet och sådan uppräkning som avses i fjärde stycket inte medges.


Prop, 1990/91:54


 


6§ 7 mom.- Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a)      fysisk person;

d e I s för inkomst som avses i        för tid under vilken han varit bo-
denna lag enligt de grunder som an-     satt här i riket:
ges i 53 § 1 mom. a kommunalskatte-        för all inkomst som förvärvats
lagen (1928:370),
                        inom eller utom riket; samt

d e I s såvitt avser tid under vilken för tid under vilken han ej varit
han ej varit bosatt här i riket,
     bosatt här i riket,'

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § och som innefattar nytt­janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad el­ler avyttras; för inkomst genom utdelning pä andelar i svenska ekonomiska föreningar; för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och pri­vatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebo­lag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§ 7 mom,, dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag ut­fästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b)   svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stif­
telser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt

'- Senaste lydelse 1990:651.


47


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jäm­förligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten tax­erats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regle-ringssamfällighet: för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket; för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i

26     § och som innefattar nyttjanderätt fill ett hus eller del av ett hus här i riket;
för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller

avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxe­ringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;

d)      andra utländska juridiska personer än utländska bolag:

för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som av­ses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

24 §

7 mom.' Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och hknande kostnader Avdrag får - i den mån inte annat anges - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbelop­pet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m.m. I omkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall — om inte annat anges — som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen, medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.

Har  den   avyttrade   egendomen   Har  den   avyttrade  egendomen

förvärvats av den skattskyldige ge- förvärvats av den skattskyldige ge­nom arv, testamente, gåva, bödel- nom arv, testamente, gåva, bodel­ning eller annat fång som icke är ning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte, anses jämförligt med köp eller byte, anses egendomen förvärvad genom det egendomen förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförin- fång som skett närmast dessförin­nan. Har den skattskyldige förvärvat nan. Har den skattskyldige förvärvat ett finansiellt instrument som avses i     ett finansiellt instrument som avses i

27        § 1 mom, eller 29 § 1 mom, genom 27 § 1 mom, eller 29 § 1 mom, genom
ett sådant fång, får han som anskaff- ett sådant fång, får han som anskaff­
ningsvärde tillgodoräkna sig ett be- ningsvärde tillgodoräkna sig ett be­
lopp motsvarande det avdrag, som lopp motsvarande det avdrag, som
överlåtaren med tillämpning av den överlåtaren med tillämpning av den
i 27 § 2 mom, angivna genomsnitts- i 27 § 2 mom, angivna genomsnitts­
metoden eller 27 § 3 mom, skulle ha metoden eller 27 § 3 mom, skulle ha
fått göra om han avyttrat instrumen- fått göra om han avyttrat instrumen­
tet   på   överlåtelsedagen.   Motsva-     tet   på  överlåtelsedagen,   Motsva-

'■' Senaste lydelse 1990:651.                                                                             48


 


Nuvarande lydelse

rande gäller vid förvärv av sådan egendom som avses i 30 § fjärde stycket. Har den skattskyldige ge­nom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död förvär­vat egendom som har utgjort om-sättningsfiUgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmel­serna i punkt 5 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928: 370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige gäller - i stället för vad som stadgas i första me­ningen - att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oav­sett om fasfigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt, strömfall och rät-fighet till vattenkraft. Om byggnad finns bestämmelser i 4 § kommunal­skattelagen (1928:370).

Föreslagen lydelse

rande gäller vid förvärv av sådan egendom eller skuld som avses i 30 § och 31 § fjärde stycket. Har den skattskyldige genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 21 § kommunal­skattelagen (1928:370) inte omsätt­ningstillgång hos den skattskyldige gäller - i stället för vad som stadgas i första meningen - att egendomen skall anses anskaffad till det bok­förda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fasfighet gäller oav­sett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt, strömfall och rät­tighet fill vattenkraft. Om byggnad finns bestämmelser i 4 § kommunal­skattelagen.

Om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska kro­nor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen använda kursen vid beräkning av värdet på er­sättningen.

2 m o m,''* Med avyttring av egen­dom avses försäljning, byte eller därmed jämföriig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs det fallet att ett finansiellt instru­ment definifivt förlorar sitt värde ge­nom att det bolag som givit ut instru­mentet upplöses genom konkurs el­ler likvidafion. Med avyttring jäm­ställs också att tiden för utnyttjande av en opfion löpt ut utan att opfio-nen har utnyttjats. Med avyttring avses däremot inte utlåning av egen­dom för blankning.

2 m o m. Med avyttring av egen­dom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs det fallet att ett finansieUt instru­ment definitivt förlorar sitt värde genom att det bolag som givit ut in­strumentet upplöses genom konkurs eller likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktiebo­lagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§ bankaktiebolagslagen (1987:618). Med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Med avyttring avses där­emot inte ut}åning av egendom för blankning. En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om andelen inlöses eller bolaget upplöses. Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte


Prop. 1990/91:54


 


'" Senaste lydelse 1990:651.

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


49


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:54

eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

Inlöses andel i aktiefond eller ut-  Inlöses andel i värdepappersfond

skiftas fondens behållna tillgångar eller utskiftas fondens behållna till­
till fondandelsägare i samband med gångar till fondandelsägare i sam-
att fonden upplöses, skall avyttring band med att fonden upplöses, skall
av andelen anses ha skett mot veder- avyttring av andelen anses ha skett
lag motsvarande vad fondandelsäga- mot vederlag motsvarande vad fond-
ren uppbär vid inlösen eller utskift- andelsägaren uppbär vid inlösen el-
ning.
                                   ler utskiftning.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, före­trädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnytt­jade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

4 mom. Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges en­dast om förlusten är definitiv.

År intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsreg­ler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfär­daren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att er­hålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respek-  Skattskyldighet för vinst respek-

tive avdragsrätt för förlust på grund tive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det be- av en termin inträder för det be­skattningsår då fullgörandet enligt skattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett avtal om köp av aktier, ob- avses ett finansiellt instrument i form hgationer eller annan egendom vid av ett avtal om köp av aktier, obliga-en viss framtida tidpunkt och till ett     tioner eller annan egendom vid en

" Senaste lydelse 1990:651.                                                               50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på vär­det av egendomen, aktieindex eller liknande.

viss framtida tidpunkt och till ett be­stämt pris eller en rätt att erhålla be­talning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller lik­nande. 1 fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger akfie av samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskatt­ningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

25 §

7 Imom. Från vinst vid avyttring av en näringsfastighet, beräknad en­ligt bestämmelserna i 1-10 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år fastigheten avyttrats redovisas i den förvärvs­källa vartill fastigheten varit att hän­föra. Avdraget får inte överstiga vins­ten före avdraget.


26 §

5 m o m.' Som förbättringskost­nad räknas

a)  utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lä­genheten, och

b)  utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen­heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

5 m o m. Som förbättringskostnad räknas

a)  utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lä­genheten,

b)  utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen­heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet,

c)  den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som föreningen lagt ned på fastigheten under den skattskyldiges innehavstid och

d)    den på bostadsrätten belöpande
andelen av sädana utgifter för repa­
ration och underhåll som föreningen
lagt ned på fastigheten under den
skattskyldiges innehavstid i den mån
fastigheten på grund av arbetet har
kommit i bättre skick än vid förvärvet
av lägenheten.

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxe­ringen har behandlats som omkost-

Som förbättringskostnad enligt a eller b räknas inte utgift som vid in­komsttaxeringen    har    behandlats


Senaste lydelse 1990:651.


51


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop, 1990/91:54

nad i näringsverksamhet,        som omkostnad i näringsverksam-

het. Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande reparatio­ner och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna fill 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av näringsverk­samhet. Som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till pri­vatbostad.

Utgifter enligt första stycket a och         Utgifter enligt första stycket som

b som hänför sig till ett visst år räk- hänför sig till ett visst år räknas som
nas som förbättringskostnader en- förbättringskostnader endast under
dast under förutsättning att de sam- förutsättning att de sammanlagt har
manlagt har uppgått till minst 5 000 uppgått till minst 5 000 kronor och,
kronor och, om de avser annat än om de är av det slag som avses i b el-
ny-, till- eller ombyggnad, dessutom ler d, dessutom nedlagts under de se-
nedlagts under senaste fem åren före naste fem åren före avyttringen. Ut-
avyttringen. Utgifterna hänförs nor- gifterna hänförs normalt till det år
malt till det år då en faktura eller då en faktura eller räkning har erhål-
räkning har erhållits som visar vilka lits som visar vilka arbeten som har
arbeten som har utförts. I fråga om utförts. I fråga om utgifter som avses
utgift som avses i första stycket b gäl- i första stycket b och d gäller vidare
ler vidare att utgiften får dras av en- att utgifterna får dras av endast till
dast till den del arbetet har medfört den del arbetet har medfört att lä-
att lägenheten vid avyttringen allt- genheten eller fastigheten vid avytt-
jämt är i bättre skick än vid förvar- ringen av lägenheten alltjämt är i
vet.
                                    bättre skick än vid förvärvet av lä-

genheten . Som förbättringskostnad räknas även den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under inne­havstiden.

Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrät­tens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bostads­rätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses utgiften - allt efter omständigheterna - som en utgift för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbe­loppet avgörs enligt första - tredje styckena.

9 m o m. Från vinst vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privat­bostad, beräknad enligt bestämmel­serna i 1 - 8 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år bostadsrätten avyttrats redovi­sas i den förvärvskälla vartill bo­stadsrätten varit au hänföra. Vad nu sagts gäller inte i den mån underskot­tet tagits i anspråk för sådant avdrag

52


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

som avses i 25 § 11 mom. Avdraget får inte överstiga vinsten före avdra­get.


Prop. 1990/91:54


 


27 §


1 m o m.' Vid avyttring av aktie, interimsbevis, andel i aktiefond, an­del i ekonomisk förening, tecknings­rättsbevis, delbevis, vinstandelsbe­vis, konvertibelt skuldebrev, skulde­brev som är eller varit förenat med optionsrätt, optionsbevis, samt ter­min och köp- eller säljoption av­seende akfie eller akfieindex samt andra finansiella instrument, som fill konstruktion eller verkningssätt lik­nar tidigare angivna finansiella in­strument, tillämpas utöver 24 § be­stämmelserna i 2—5 mom.

3 m o m. '* Har optionsbevis erhål­lits genom teckning av skuldebrev förenat med optionsrätt, skall an­skaffningsvärdet för optionsbeviset beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionsrätten minskat med skuldebrevets mark­nadsvärde vid förvärvet.

5 m o m." Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad fill­gång som avses i 1 mom. får dras av från realisationsvinst på marknads-noterad sådan tillgång utan den be­gränsning av avdragsrätten som framgår av 3 § 2 mom. fjärde stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel i aktiefond endast om värdet av fon­dens innehav av aktier inte annat än fillfälligtvis undersfigit tre fjärdede­lar av fondförmögenheten.


Imom. Vid avyttring av aktie, interimsbevis, andel i värdepappers­fond, andel i ekonomisk förening, teckningsrättsbevis, delbevis, vinst­andelsbevis avseende lån i svenska kronor, konvertibelt skuldebrev i svenska kronor, samt termin och köp-, sälj- eller teckningsoption av­seende aktie eller aktieindex samt andra finansiella instrument, som till konstruktion eller verkningssätt lik­nar tidigare angivna finansiella in­strument, tillämpas utöver 24 § be­stämmelserna i 2-6 mom.

3 m o m. Har köp- eller tecknings­option erhållits genom förvärv av skuldebrev förenat med opr/on, skall anskaffningsvärdet för optionen be­räknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionen mins­kat med skuldebrevets marknads­värde vid förvärvet.

5 m o m. Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad fill­gång som avses i 1 mom. får dras av från realisafionsvinst på marknads­noterad sådan tillgång utan den be­gränsning av avdragsrätten som framgår av 3 § 2 mom. femte stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappersfond endast om vär­det av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar av fondförmögenheten.

Realisationsförlust som uppkom­mit genom au aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts ge­nom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags­lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§ bankaktiebolagslagen (1987:618) är avdragsgill utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 3 §


 


" Senaste lydelse 1990:651. '8 Senaste lydelse 1990:651. " Senaste lydelse 1990:651.


53


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1990/91:54

2 mom. femte stycket till den del för­lusten svarar mot utdelning från bo­laget under beskattningsåret och när­mast föregående beskattningsår

6 m o m. Består en värdepappers­fond endast av sådana värdepapper som avses i 29 § och är andelarna marknadsnoterade behandlas reali­sationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive ränteut­gift-

50 §

Imom. Realisationsvinst vid av­yttring av utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta beräknas med tillämpning av 24 § och den ge­nomsnittsmetod som anges i 27§ 2 mom. första stycket. Detsamma gäl­ler realisationsvinst vid avyttring av ett finansiellt instrument vars under­liggande egendom är utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta eller är hänförlig till ett index beroende av sådan valuta. Vid avyttringen tilläm­pas även bestämmelserna i 2 mom. femte stycket sista meningen.

2 mom. Vid betalning av en skuld i utländsk valuta beräknas vinst re­spektive förlust på grund av valuta­kursförändring för långivare och lån­tagare på följande sätt.

Långivaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid återbetalningen och medges av­drag för beloppets värde vid utlå­ningstillfället. Låntagaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbeta­lade beloppet vid utlåningstillfället och medges avdrag för beloppets värde vid återbetalningen. Värdet av det återbetalade beloppet vid utlå­ningstillfället beräknas med tillämp­ning av genomsnittsmetoden enligt 27§ 2 mom. första stycket. Med an­skaffningsvärde avses därvid avdra­get för långivaren och intäkten för låntagaren.

Skattskyldighet för kursvinst re­spektive avdragsrätt för kursförlust på en fordran eller skuld i utländsk valuta inträder för det beskattningsår då återbetalning sker.


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Med betalning av skuld jämställs att skulden mot vederlag övertas av annan låntagare.

Kursvinst eller kursförlust beräk­nas inte för tid mellan avyttring och växling till svenska kronor ifall som avses i 24§ Imom. sista stycket. Kursvinst eller kursförlust på ut­ländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnads­kostnader under tillfällig vistelse i ut­landet är inte skattepliktig respektive avdragsgill.

50§                                              57 §

Vid avyttring av annan egendom      Vid avyttring av annan egendom

än sådan som avses i 25-29 §§ gäller än sådan som avses i 25-30 §§ gäller utöver 24 § följande bestämmelser.       utöver 24 § följande bestämmelser.

Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt lösöre) får

1.  anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egen­domen efter avdrag för kostnaden för avyttringen,

2.  avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.

Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för egendomens anskaffning, värdeminskning e.d. skall ingångsvärdet minskas med detta avdrag.

När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisa-fionsvinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom.

Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för personligt bruk.


Prop. 1990/91:54


 


8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 skall som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 de­cember 1990.

10. Har förvärvare av ett skulde­brev före utgången av år 1990 läm­nat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering be­stämmelserna i punkt 2 av anvis­ningarna till 39 § kommunalskattela­gen {1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag


8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 får som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 de­cember 1990.

10. Har förvärvare av ett skulde­brev eller andel i sådan värdepap­persfond som avses i punkt 10 av an­visningarna till 38 § kommunalskat­telagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 före utgången av år 1990 lämnat överlåtaren kompensa­tion för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvis­ningarna fill 39 § kommunalskattela­gen i dess lydelse infill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag


55


 


Nuvarande lydelse

för räntekompensation enligt nämnda anvisningspunkt skall kom­pensationen inte inräknas i anskaff­ningsvärdet vid beräkning av realisa­tionsvinst när skuldebrevet avyttras.


Föreslagen lydelse

för räntekompensation enligt nämnda anvisningspunkt skall kom­pensationen inte inräknas i anskaff­ningsvärdet vid beräkning av realisa­tionsvinst när skuldebrevet eller an­delen avyttras.

72 a. 1 fråga om vad som förstås med utjämningsfond samt vad som skall anses utgöra en minskning av sådan fond tillämpas äldre föreskrif­ter i 2§ 6 mom. vid 1992 och senare års taxeringar.


Prop. 1990/91:54


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Åldre bestämmelser skall dock fillämpas vid 1992 och senare års taxe­ringar i fråga om likvidation eller fusion som föranlett utskiftning till aktie­ägare före ikraftträdandet.


56


 


3 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1990:000) om ändring i taxe­ringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap. 1§' Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enhgt

1.   kommunalskattelagen (1928:370),

2.   lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.   lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4.   lagen (1984:1052) om stadig fastighetsskatt,

 

5.            lagen       (1927:321)      om utskiftningsskatt,

6.            lagen       (1933:395)      om ersättningsskatt,

 

7.     lagen (1946:324) om skogs- 5. lagen (1946:324) om skogs­vårdsavgift,     vårdsavgift,

8.     lagen (1990:661) om avkast- 6. lagen (1990:661) om avkast­ningsskatt på pensionsmedel.        ningsskatt på pensionsmedel.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattefillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fast­ställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

' Lydelse enligt prop. 1990/91:5.                                                                         57


 


4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 § samt 3 kap. 22, 27 och 60 §§ lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll­uppgifter samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Om den skattskyldige under be­skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom eller betalat eller överlå­tit lån i utländsk valuta, skall han i självdeklarationen lämna de uppgif­ter som behövs för att beräkna skat­tepliktig realisationsvinst. Det­samma gäller, om den skattskyldige under beskattningsåret överfört el­ler upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fas­tighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i själv-deklarafionen.

2 kap 17 §1 Om den skattskyldige under be­skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom, skall han i självdekla­rationen lämna de uppgifter som be­hövs för att beräkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under beskatt­ningsåret överfört eller upplåfit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall jäm­ställas med avyttring av fastighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är be­roende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i själv­deklarationen.


3 kap. 22 §2 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1.  Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2.  den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3.  den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4.  förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5.  riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

6.  valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller an­nat utländskt värdepapper förvaras i depå eUer kontoförs enligt bestämmel­serna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för

den som gottskrivits ränta eller fill vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte­bärande  värdepapper oavsett om

den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte­bärande  värdepapper oavsett om

' Lydelse enligt prop. 1990/91:5. 2 Lydelse enligt prop. 1990/91:5.


58


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ränta utgått. Kontrolluppgiften skall
ta upp den ränta som den uppgifts- ta upp den ränta som den uppgifts­
skyldige sammanlagt gottskrivit el- skyldige sammanlagt gottskrivit el­
ler betalat ut fill borgenären, dennes ler betalat ut fill borgenären med
sammanlagda fordran på den upp- uppgift om i vad mån räntan är att
giftsskyldige vid årets utgång och av- hänföra till sådan kvittningsgill rän-
dragen preliminär skatt. I fall som teintäktsom avses i 3 § 2 mom. andra
avses i första stycket 6 skall uppgift stycket lagen (1947:576) om statlig
lämnas om ränta som utbetalats eller inkomstskatt, dennes sammanlagda
gottskrivits samt om innehavet i de- fordran på den uppgiftsskyldige vid
pån eller den kontoförda fordringen årets utgång och avdragen prelimi-
vid årets utgång.
                  när skatt. I fall som avses i första

stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskri­vits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång. Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika meUan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyl­dige. 1 fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sam­manlagt utbetalda beloppet redovisas.

27 §3 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1.  den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt akfiebolag som är avstäm-ningsbolag enligt 3 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8§ försäk­ringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankakfiebolagslagen (1987:618),

2.  förvaringsinsfitut som avses i 1 § lagen (1990:00) om värdepappersfon­der och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,

3.  fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förval­tar svensk värdepappersfond,

4.  den som utbetalt utdelning från ufiändsk juridisk person, om utdel­ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Akfiebolags försorg,

5.  valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk akfie eller an­nat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmel­serna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a)  fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningsfillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som inneha­vare av akfie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra       Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald utdel-
stycket a skall ta upp utbetald utdel­
ning och avdragen preliminär skatt.
ning och avdragen preliminär skatt
Kontrolluppgift enligt andra stycket
samt i förekommande fall uppgift om

3 Lydelse enligt prop. 1990/91:5.                                                        59


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


b skall ta upp innehavet vid årets ut-     utdelningen avser sådan utbetalning

gång.                                           som avses i punkt 2 tredje stycket av

anvisningarna till 22 § kommunal­skattelagen (1928:370) eller 3§ Imom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets ut­gång. Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för utdelning som

inte utgör skatteplikfig inkomst enligt lagen (1988:847) om skattelättnader

för allemanssparande och ungdomsbosparande.


60 §"


Vid en kontrolluppgift som läm­nas enligt 4,13,14, 22 eller 27 § skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sam­mandrag skall anges namn, postad­ress och personnummer eller organi­sationsnummer för den uppgiftsskyl­dige, antalet lämnade kontrollupp­gifter samt det sammanlagda belop­pet av de skatteavdrag som har verk­ställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats sär­skilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skaU detta anges i stället för person­nummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna­der enligt 2 kap. 4§ första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift.

Vid en kontrolluppgift som läm­nas enligt 4,13,14,22 eller 27 § skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sam­mandrag skall anges namn, postad­ress och personnummer eller organi­sationsnummer för den uppgiftsskyl­dige, antalet lämnade kontrollupp­gifter samt det sammanlagda belop­pet av de skatteavdrag som har verk­ställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats sär­skilt redovisningsnummer enhgt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta anges i stället för person­nummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna­der enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betaUs in fill en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift samt det sammanlagda skatteunder­lag för särskild löneskatt som har re­dovisats enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar­betsgivare. Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.


2.5 Vid 1992 och 1993 års taxe-

" Lydelse enligt prop. 1990/91:5. 5 Lydelse enligt prop. 1990/91:5.


2. Vid 1992 och 1993 års taxe-


60


 


Nuvarande lydelse

ringar gäller, förutom vad som före­skrivs om deklarationsskyldighet i 2kap. 4 och 6§§, att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit inkomst av kapital eller när värdet av hans förmögenhetstill­gångar vid beskattningsårets utgång överstiger 100000 kronor eller - be­träffande en gift person - om ma­karnas gemensamma skattephktiga förmögenhetstillgångar översfiger 200000 kronor. Vidare skall folk­pensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfasfighet.


Föreslagen lydelse

ringar gäller, förutom vad som före­skrivs om deklarafionsskyldighet i 2 kap. 4 och 6§§, att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit inkomst av kapital översti­gande 1600 kronor eller när värdet av hans förmögenhetstillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 100000 kronor eller - beträffande en gift person - om makarnas ge­mensamma skattepliktiga förmö-genhetsfillgångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid be­skattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.


Prop. 1990/91:54


61


 


5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1§, 2§ 4mom., 3§ Imom. samt 10 och 14§§ uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.


Prop, 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:


1,   kommunal inkomstskatt,

2,   statlig inkomstskatt,

3,   statlig förmögenhetsskatt,

4,   stathg fastighetsskatt,

5,   utskiftningsskatt,

6,   ersättningsskatt,

7,   skogsvårdsavgift,

8,   egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

9,   avkastningsskatt,

70, skattetillägg och förseningsav­gift enligt taxeringslagen (1990:324),

II. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mer­värdeskatt,

72, annuitet på avdikningslån.


1,  kommunal inkomstskatt,

2,  statlig inkomstskatt,

3,  statlig förmögenhetsskatt,

4,  statlig fasfighetsskatt.

 

5,   skogsvårdsavgift,

6,   egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

7,   avkastningsskatt,

8,   skattetillägg och förseningsav­gift enligt taxeringslagen (1990:324),

9,   mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärde­skatt,

70, annuitet på avdikningslån.


4 m o m,3 Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapi­tal enligt 3§ 14 mom, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet.

4 m o m, Skatteredukfion medges skattskyldig för underskott av kapi­tal enligt 3§ 14 mom, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår fill 30 procent av underskottet. Har skatt­skyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. samma lag på grund av un­derskott av kapital skall skattereduk­tionen dock minskas med det belopp varmed nedsättning har skett. Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in­komstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt, Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk­tion bortfaller.


' Lagen omtryckt 1972:75,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

- Lydelse enligt prop. 1990/91:5.

3 Senaste lydelse 1990:653.


62


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54


1 m o m."* I den omfattning nedan
1 m o m. I den omfattning nedan
anges skall skattskyldig betala preli-
anges skall skattskyldig betala preli­
minär skatt med belopp, vilket så
. minär skatt med belopp, vilket så
nära som möjligt kan antas motsvara
nära som möjligt kan antas motsvara
i den slutliga skatten ingående statlig
i den slutliga skatten ingående stadig
inkomstskatt, statlig förmögenhets-
inkomstskatt, statlig förmögenhets­
skatt, vinstdelningsskatt, särskild
skatt, avkastningsskatt, egenavgif-
vinstskatt, egenavgifter, kommunal
ter, kommunal inkomstskatt, skogs­
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och
vårdsavgift och statlig fasfighets-
statlig fastighetsskatt.
                                                      skatt.

10 §5

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost­nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den del ersättningarna översfiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum el­ler, såvitt gäller kostnad för logi, den fakfiska utgiften. På ansökan av den som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjäns­teresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersätt­ningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna till nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattela­gen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen över­stiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast fill den del den överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens in­komsttaxering eller att den översfiger avdragsgillt belopp. I sådant fall be­räknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a)   folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för­säkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om skat­teavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

b)  familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520);

c)   sådan pension, livränta eller från försäkringsföretag utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket er­sättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd;

d)    ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än
svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;

■• Senaste lydelse 1989:349.

■' Lydelse enligt prop. 1990/91:5.                                                                      63


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop, 1990/91:54


e)   ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undan­
tagen från beskattning i Sverige;

f)   ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om själv­
deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår fill 1000 kronor;


g) ränta på konto för klientmedel eller

h) ränta som ingår i belopp som redovisas enhgt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.


g) ränta på konto för klientmedel;

h) ränta som ingår i belopp som redovisas enligt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter eller

i) utdelning som avses i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen eller 3§ 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.


14 §*


1 den slutliga skatt som avses i 13 § Imom, första stycket, 13§ 2mom, andra stycket och 17 § 1 mom, 2 skall inte inräknas utskiftningsskatt, er­sättningsskatt, skattetillägg eller för­seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdeskatt enligt la­gen (1968:430) om mervärdeskatt el­ler sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ­ning.


I den slutliga skatt som avses i 13 § Imom, första stycket, 13§ 2mom, andra stycket och 17 § 1 mom. 2 skall inte inräknas skattefillägg eller för­seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdeskatt enligt la­gen (1968:430) om mervärdeskatt el­ler sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ­ning.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.


Lydelse enligt prop. 1990/91:5.


64


 


6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse



En arbetsgivare skall varje år be­tala särskild löneskatt till staten med 22,2 procent på lön eller annan er­sättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre.

Vid bestämmande av skatteun­derlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4§ första stycket 2.


Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 22,2 pro­cent på

7. lön eller annan ersättning till ar­betstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre,

2.     ersättning som utfaller enligt
kollektivavtalsgrundad avgångsbi­
dragsförsäkring som tecknas av ar­
betsgivare till förmån för arbetsta­
gare,

3.  avgångsersättning som annorle­des än på grund av kollektivavtals-grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten eller kommun som arbetsgivare,

4.  avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5.     ersättning som utgår enligt
gruppsjukförsäkring som åtnjuts en­
ligt grunder som fastställts i kollektiv­
avtal mellan arbetsmarknadens hu­
vudorganisationer till den del ersätt­
ningen utgör komplement till förtids­
pension eller till sjukbidrag,

6.    ersättning som utgår på grund
av ansvarighetsförsäkring som åt­
njuts enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarkna­
dens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår i form av engångs­
belopp som inte utgör kompensation
för mistad inkomst.

Skattskyldig är den som utgett så­dan ersättning som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteun­derlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4§ första stycket 2 och 13.


2§


En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år betala särskild lö-


En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala


65


5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


Nuvarande lydelse

neskatt med 22,2 procent på in­komst av passiv näringsverksamhet här i riket samt, om den skattskyl­dige före årets början fyllt 65 år eller avlidit under året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

Föreslagen lydelse

särskild löneskatt med 22,2 procent på inkomst av passiv näringsverk­samhet här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller avlidit under året, på in­komst som avses i 3 kap. 4§ andra stycket lagen (1981:691) om social­avgifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgrupp­sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningarna till22 § kommunal­skattelagen (1928:370) eller enligt så­dan trygghetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del ersättningen utgår i form av engångs­belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4§ lagen om socialavgifter.

Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träf­fats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställ­ning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel­serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.


Prop. 1990/91:54


 


1,   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991,

2,   Särskild löneskatt skall inte utgå på avgångsersättning som avses i 1 § första stycket 2—4 i fråga om anställning som har upphört före ikraftträdan­det och inte heller på ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller ansvarig­hetsförsäkring som avses i 1 § första stycket 5 och 6 eller sådan gruppsjukför­säkring eller trygghetsförsäkring som avses i 2 § första stycket, om försäk­ringsfallet inträffat före ikraftträdandet.


66


 


7 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:54

Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Till staten betalas skatt på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring enligt be­stämmelserna i denna lag.

2§ Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföre­tag i fråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsid­kare.

3§ För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för grupplivför­säkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna till 22 § eller enligt 32 §

3        a mom. kommunalskattelagen (1928:370) förmånen av försäkringen inte
utgör skattepliktig intäkt eller i den mån enligt punkt 23 andra stycket av
anvisningarna till 23 § samma lag försäkringstagaren medges avdrag för pre­
mien.

För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring teck­nats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som avses i första stycket.

För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att för­säkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten en­ligt andra stycket.

För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrö­relse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföre­taget enligt första stycket.

4        § För skattskyldiga som avses i 3 § första stycket inträder skatteplikt när
premie mottas. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av mottagen
premie. Skatten uppgår till 42,7 procent av underlaget.

Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen pre-

5 § För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder skat­teplikt vid utbetalning som där sägs. Beskattningsunderlaget utgörs av utbe­talt belopp. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.

6§ För skattskyldiga som avses i 3§ fjärde stycket inträder skatteplikt vid betalning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald premie. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.

7§ Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

8§ Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatte­verket.

9§ Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan, om det be-  7


 


hövs med hänsyn till uppbörden av skatt enligt denna lag, medge att en skatt-     Prop. 1990/91:54 skyldig får tillämpa en annan redovisningsperiod än vad som anges i 2 kap. 3§ första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgif­ter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas

1.   för skattskyldiga som avses i 3§ första stycket på premie som mottas och avser tid efter ikraftträdandet,

2.   för skattskyldiga som avses i 3§ andra och tredje styckena på belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,

3.   för skattskyldiga som avses i 3§ fjärde stycket på premie som betalas och avser tid efter ikraftträdandet.

Med avvikelse från vad som sägs i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall den första redovisningspe­rioden för skatt enligt de nya föreskrifterna omfatta tiden den 1 januari-den 30 juni 1991.

68


 


8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom  föreskrivs att 3 kap.  2§ samt  11 kap.  2 och 3§§  lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.

2f


Sjukpenninggrundande in­komst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga för­måner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget ar­bete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (in­komst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadser­sättning som inte enligt 10 § upp­bördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgi­vare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om ar­betet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts fill ett annat land för arbete för ar­betsgivarens räkning bortses vid be­räkningen av sjukpenninggrun­dande inkomst från sådana lönetill-lägg som betingas av ökade levnads­kostnader och andra särskilda för­hållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning räknas inte heller intäkt som avses i 32 § Imom. första stycket h och i kom­munalskattelagen (1928:370). Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. In­komst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.


Sjukpenninggrundande in­komst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga för­måner som en försäkrad kan antas komma att fills vidare få för eget ar­bete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (in­komst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadser­sättning som inte enligt 10 § upp­bördslagen (1953:272) undantas vicl beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgi­vare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om ar­betet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för ar­betsgivarens räkning bortses vid be­räkningen av sjukpenninggrun­dande inkomst från sådana lönetill-lägg som betingas av ökade levnads­kostnader och andra särskilda för­hållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller in­komst av annat förvärvsarbete räk­nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kom­munalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om sär­skild löneskaU utgör underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan er­sättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets­skada som enligt 2 § första stycket la-


 


' Lagen omtryckt 1982:120. - Senaste lydelse 1990:657.


69


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

gen om särskild löneskatt utgör un­derlag för nämnda skatt. Den sjuk­penninggrundande inkomsten fast­ställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hund­ratal kronor. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan in­komst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. 1 fråga om ersättning som utgör inkomst av näringsverk­samhet, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgiväre. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning un­der året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkoms­ten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål­landena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäk­rades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skatteplikfiga förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8§ första-fjärde styckena upp­bördslagen (1953:272).

11 kap.

2 §3

Med inkomst av anställning       Med inkomst av anställning
avses den lön i pengar eller andra
avses den lön i pengar eller andra
skattepliktiga förmåner, som en för-
skatteplikfiga förmåner, som en för­
säkrad har fått såsom arbetstagare i
säkrad har fått såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Med lön
allmän eller enskild tjänst. Med lön
likställs kostnadsersättning som inte
likställs kostnadsersättning som inte
enligt 10 § uppbördslagen
           enligt 10 § uppbördslagen
(1953:272) undantas vid beräkning
(1953:272) undantas vid beräkning
av preliminär A-skatt. Till sådan in-
av preliminär A-skatt. Till sådan in­
komst räknas dock inte från en och
komst räknas dock inte från en och
samme arbetsgivare utgiven lön som
samme arbetsgivare utgiven lön som
under ett år ej uppgått till 1 000 kro-
under ett år ej uppgått till 1 000 kro­
nor. Till sådan inkomst räknas inte
nor. Till sådan inkomst räknas inte
heller intäkt som avses i 32 § 1 mom.
heller intäkt som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h och i kommunalskat-
första stycket h och i kommunalskat­
telagen (1928:370). I fråga om ar-
telagen (1928:310) eller sådan ersätt-

3 Senaste lydelse 1990:657.                                                              70


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

bete som har utförts utomlands bort- ning som enligt 1 § första stycket 2-6
ses vid beräkningen av pensions- lagen (1990:659) om särskild /ö/ie-
grundande inkomst från sådana lö- skaU utgör underlag för nämnda
nefillägg som betingas av ökade lev- skatt. I fråga om arbete som har ut-
nadskostnader och andra särskilda förts utomlands bortses vid beräk-
förhållanden i sysselsättningslandet. ningen av pensionsgrundande in-
Såsom inkomst av anställning anses komst från sådana lönetillägg som
även
                                   betingas av ökade levnadskostnader

och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom in­komst av anställning anses även

a)  sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c)  vårdbidrag enligt 9 kap. 4§, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d)    dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e)   kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets­
marknadsstöd,

f)   utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g)   korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu­
diestödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför­säkring,

i) dagpenning fill värnplikfiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-fionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv-ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under för-svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) fimersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenut­bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra fill inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3§, i den mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag fill arbetslösa som nllskott till deras försörjning när de star­tar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi­vare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,

p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när­ståendevård,

q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän­digt.

I fråga om ersättning i pengar eller         I fråga om ersättning i pengar eller

naturaförmåner som sägs i första andra skattepliktiga förmåner för ut-stycket för arbete som någon utfört    fört arbete i annan form än pension

71


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:54

för någon annans räkning utan att     gäller i tillämpliga delar bestämmel-vara anställd i dennes tjänst gäller i     serna i 3 kap. 2 § andra stycket, fillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an­nan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo­satt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäk­rade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den ut­ländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbin­delse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för filläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

sr

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av aktiv näringsverksamhet här i riket;

b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;

c)  ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skat­tepliktiga förmåner;

d)  sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför­
säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället
för inkomst som ovan nämnts samt

e)  ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal­
skattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;

allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av an­
ställning.

Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till
stycket a) eller b) inte uppgått till
1000 kronor för år, tas den inte i be-
1000 kronor för år, tas den inte i be­
räkning. Ej heller tas sådan ersätt-
räkning. Ej heller tas sådan ersätt­
ning som avses i första styckete) i
ning som avses i första styckete) i
beräkning, om ersättningen från
beräkning, om ersättningen från
den, för vilken arbetet utförts, un-
den, för vilken arbetet utförts, un­
der året inte uppgått till 1000 kro-
der året inte uppgått till 1000 kro­
nor. Intäkt som avses i 32§ Imom.
nor. Intäkt som avses i 32§ Imom.
första stycket h och i kommunalskat-
första stycket b och i kommunalskat­
telagen (1928:370) räknas inte som
telagen {1928:210) eller sådan ersatt-
inkomst av annat förvärvsarbete.
ning enligt gruppsjukförsäkring eller

" Senaste lydelse 1990:657.                                                               72


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2§ första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt ut­gör underlag för nämnda skatt räk­nas inte som inkomst av annat för­värvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

73


 


9 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att Ikap. 2§ och 2kap. 4§ lagen (1981:691) om socialavgifter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1          kap.

Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad en­ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat för­värvsarbete som avses i 3kap. 2 eller 2a§ eller 11 kap. 3§ nämnda lag.

Vid tillämpning av denna lag skall  Vid   fillämpning   av   denna   lag

den som har utgett sådant bidrag skall, även om en anställningsförhål-
som avses i 11 kap. 2 § första stycket lande inte föreligger, den som har ut-
m) lagen om allmän försäkring anses gett sådan ersättning som enligt be-
som arbetsgivare. Vid tillämpning slämmelserna i 3 kap. 2§ andra
av denna lag gäller vidare vad som i stycket eller 11 kap. 2 § första stycket
22 c § lagen (1984:668) om uppbörd m), andra stycket och femte stycket
av socialavgifter från arbetsgivare lagen om allmän försäkring är an
sägs om iakttagande av förhandsbe- hänföra till inkomst av anställning
sked.
                                  anses som arbetsgivare. Vid tillämp-

ning av denna lag gäller vidare vad som i 22c§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar­betsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked. Bestämmelser om betalning av avgifter vid vissa uppdrag finns i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m.

Bestämmelser om betalning av arbetsgivaravgifter finns också i 23 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.

2          kap.

4 §2

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1.  ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte upp­gått till 1000 kronor,

2.  ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3.  ersättning tiU arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.  uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rätfigheter,

5.  ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6.  ersättning fill den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta­gare haft att täcka med ersättningen,

' Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1990:658.                                                              74


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

7.  ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilför­svarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpen­ning,

8.  ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om aUmän försäkring,

9.  ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nafionalitet,

 

10.  ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid fillfälligt arbete i Sverige inte utgör skatteplikfig intäkt,

11.  ersättning som avses i 3kap. 2a§ lagen om allmän försäkring,

12.  intäkt som avses i 32 § 1 mom.   12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskat- första stycket h och i kommunalskat­telagen (1928:370).                                telagen (1928:370),

75. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå fill minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från ar­betsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kost­nader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Åldre föreskrifter gäller fortfa­rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

75


 


10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22 § 2 och 3 mom., 23 § B och F samt 28, 39 och 43 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslägen lydelse


22 §


Fast egendom som inte har särskilt taxeringsvärde skall också värderas av skattemyndigheten till ledning för arvsskattens bestämmande. Det åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör att ansöka om detta. Värdering behövs dock inte om det är uppenbart att egendomens värde inte överstiger 50 000 kronor. Skattemyndigheten skall vidare göra värdering om beskattningsmyndigheten begär det.

Vid värdering enligt detta moment skall hänsyn tas till egendomens be­skaffenhet vid den fidpunkt som avses i 21 §. Värdet skall uppskattas enligt de grunder som gäller för bestämmande av taxeringsvärde året före det år

2 m o m.- Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom ned­läggning eller väsentlig förändring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller av annan hknande an­ledning, skall skattemyndigheten i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig, boutred­ningsman eller testamentsexekutör, efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde fill led­ning för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig föränd­ring av rörelse, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anled­ning, äger beskattningsmyndigheten hos skattemyndigheten påkalla att egendomen för ändamål, som i före­gående stycke sägs, åsättes särskilt värde.


2 m o m. Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därfill eller genom skogsavverkning eller genom ned­läggning eller väsentlig förändring av verksamhet i vilken egendomen varit använd, eller av annan lik­nande anledning, skall skattemyn­digheten i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig, boutredningsman eller testaments­exekutör, efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendo­men belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts fill följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig föränd­ring av verksamhet, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anledning, äger beskattningsmyn­digheten hos skattemyndigheten på­kalla att egendomen för ändamål, som i föregående stycke sägs, åsättes särskilt värde.


 


Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. Senaste lydelse 1990:337.


76


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


då denna tidpunkt inföll. Föreskrifterna i 22 § 1 mom. andra och tredje me­ningarna skall därvid fillämpas. Skattskyldig, boutredningsman eller testa­mentsexekutör skall lämna skattemyndigheten de upplysningar som behövs för prövning av ansökningen. Skattemyndigheten får i ärendet inhämta ytt­rande från ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd för det distrikt, inom vil­ket egendomen är belägen. Skattemyndigheten får även besluta om besikt­ning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än beskatt­ningsmyndigheten, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen. Har värderingen begärts av beskatt­ningsmyndigheten skall kostnaderna betalas av allmänna medel.

Skattemyndighetens beslut enligt detta moment får inte överklagas.

3 m o m. Ingår fast egendom en-     3 m o m. Ingår fast egendom en-

ligt   kommunalskattelagen   (1928:     ligt   kommunalskattelagen   (1928:

370) i en förvärvskälla inom in­komstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, tillämpas bestämmelserna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhets­skatt. Vad nu har sagts gäller även egendom som enligt sjunde och åt­tonde styckena i nämnda anvisnings­punkt skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.


370) i en förvärvskälla inom in­komstslaget näringsverksamhet till-lämpas bestämmelserna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna fill 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller endast förvärvskälla eller del av förvärvskälla inom in­komstslaget näringsverksamhet som enligt bestämmelserna i 18 § kommu­nalskattelagen jämte anvisningarna till 18 § nämnda lag i dess lydelse in­till den 1 juU 1990 skulle hänförts till förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse eller sådan egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av an­visningarna till 3 och 4 §§ lagen om stalig förmögenhetsskatt skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmel­serna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vad där stadgas om förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastig­het och rörelse i stället äga tillämp­ning på förvärvskälla eller del avför-värvskälla inom inkomstslaget nä­ringsverksamhet. Härutöver skall vid tillämpning av punkt 2 av anvisning­arna till 3 och 4 §§ lagen om stadig förmögenhetsskatt iakttas vad som stadgas i tredje -sjätte styckena ne­dan.

Hänvisningen i tredje stycket till


 


Senaste lydelse 1981:634.


77


 


Nuvarande lydelse

Vid tillämpningen av de bestäm­melser som anges i första stycket skall som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga till grund för beräkningen av arvsskatt.


Föreslagen lydelse

punkt 2 femte stycket av anvisning­arna till 41 § kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna till 24 § nämnda lag.

I stället för vad som i sjätte stycket stadgas om bostadsbyggnader på jordbruksfastighet och tomtmark för byggnaderna skall gälla att småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomt­mark på lantbruksenhet inte skall be­handlas som en tillgång i en förvärvs­källa inom inkomstslaget närings­verksamhet om småhuset med tillhö­rande tomtmark är att anse som en privatbostadsfastighet enligt 5 § kom­munalskattelagen .

Bestämmelsen i åttonde stycket a tillämpas med bortseende från vad där sägs om att egendomen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen i nionde stycket till 35§ 1 a mom. kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm­melser som anges i första - sjätte styckena skall som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga fill grund för beräk­ningen av arvsskatt.


Prop. 1990/91:54


23 §


B." Aktier som noteras på in­ländsk eller utländsk börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads­mässigt och är av det slag som anges i 35 § 3 mom. första stycket kommu­nalskattelagen (1928:370) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.


B. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde­pappersfonder samt andra värde­papper än aktier som omsätts mark­nadsmässigt och är av det slag som anges i27§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskau tas upp till 75 procent av det noterade värdet.


Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak­tierna. År flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.


Senaste lydelse 1986:1198.


78


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop, 1990/91:54


 


Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note­rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg­gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be­stämmelserna i första — tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag.tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan­den, varvid dock följande skall iakt­tas, 1 den mån uppskattningen grun­das på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, be­räknas tillgångarnas värde med till-lämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den yt­terligare förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven iaktta­gits, I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första - tredje styckena, skall värdet av dessa fillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första - fjärde styckena.

Aktier som inte omfattas av be­stämmelserna i första - tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan­den, varvid dock följande skall iakt­tas, I den mån uppskattningen grun­das på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet beräknas — un­derförutsättning anförhållandena är sådana som avses i 22 § 3 mom. första stycket sista meningen — till­gångarnas värde med tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsätt­ningen att de i 43 § andra stycket an­givna kraven iakttagits, I den mån uppskattningen grundas på värdet av fillgångar som avses i första -tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första - fjärde styckena. Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första - tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden,

F, Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola­gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hän­syn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla eller del av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928:370) ingår i inkomstslaget näringsverk­samhet tillämpas - under förutsätt­ning att förhållandena är sådana som avses i 22 §3 mom. första stycket sista meningen - bestämmelserna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvis-

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928:370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse till-lämpas bestämmelserna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna fill 3 och 4§§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

' Senaste lydelse 1986:1198,


79


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop, 1990/91:54

ningarna till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhets­skatt. Härvid skall iakttas vad som stadgas i22§ 3 mom. andra — sjätte styckena.

28 §«

Till k 1 a s s I hänföras efterlevande make, sambo, barn, avkomling fill barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo fill avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.

Som skattefritt avdrages från lott    Som skattefritt avdrages från lott

som fillkommer den avlidnes efterle- som tillkommer den avlidnes efterle­
vande make eller sambo 200 000 vande make eller sambo 280 000
kronor, från vad som tillkommer an- kronor, från vad som tillkommer an­
nan i klass I 50 000 kronor och från nan i klass I 70 000 kronor och från
lott, som beskattas enligt klass
II el- lott, som beskattas enligt klass II el­
ler klass III, 75 000 kronor. Har ler klass III, 27 000 kronor. Har barn
barn eller avkomling till avlidet barn eller avkomhng fill avlidet barn vid
vid skattskyldighetens inträde ej skattskyldighetens inträde ej fyllt 18
fyllt 18 år, avdrages ytteriigare 5 000 år, avdrages ytterligare 70 000 kro-
kronor för varje helt år eller del nor för varje helt år eller del därav,
därav, som då återstod till dess sagda som då återstod till dess sagda ålder
ålder uppnås,
                              uppnås.

Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlid­nes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda fillfällen.

Till k 1 a s s II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.

Till k 1 a s s III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållnings­sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman­slutning, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jäm­likt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för

« Senaste lydelse 1987:1206.                                                                              80


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skatte­lott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skatte­pliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öre­tal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämkas nedåt till när­mast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Nuvarande lydelse Klass 1


Skattepliktig lott, kr. - 700 000 100 000 - 200 000 200 000 - 400 000 400 000 - 800 000 800 000 - 8 000 000

8 000 000 -


Arvsskatt, kr.

10%

70 000 + 20 %

30 000 + 30 %

90 000 + 40 %

250 000 + 50 %

5 850 000 + 60 %


inom skiktet;


Klass II


Skattephkfig lott, kr.

-   25 000

25 000 - 50 000

50 000 - 100 000

100 000 - 200 000

200 000 - 2 000 000

2 000 000 -


Arvsskatt, kr.

15%

5 750 + 25 %

70 000 + 35 %

27 500 + 45 %

72 500 -1- 55 %

7 062 500 + 65 %


inom skiktet;


Klass Hl


Skattepliktig lott, kr. -      30 000 30 000 -      60 000 60 000 -


Arvsskatt, kr.

10% 5 000 + 20 % 9 000 -I- 30 %


inom skiktet;


Föreslagen lydelse Klass I


Skatteplikfig lott, kr.

-      140 000

140 000 -     280 000

280 000 -      560 000

560 000-1 120 000

1 120 000 - 11 200 000

11 200 000 -


Arvsskatt, kr.

10%

14 000 + 20 %

42 000 -\- 30 %

726 000 -\- 40 %

350 000 + 50 %

5 390 000 + 60 %


inom skiktet;


 


6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


81


 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Klass 77

 

Skattephktig lott, kr.

Arvsskatt, kr.

 

-      35 000

15%

inom skiktet

35 000 -      70 000

5 250 -f 25 %

n            II

70 000 -    140 000

14 000 -1- 35 %

II            II

140 000 -    280 000

38 500 -1- 45 %

II            II

280 000 - 2 800 000

707 500 4- 55 %

II            II

2 800 000 -

7 487 500 + 65 % Klass IH

r»              II

Skatteplikfig lott, kr.

Arvsskatt, kr.

 

-      42 000

10%

inom skiktet

42 000 -      84 000

4 200 + 20 %

T

84 000 -

12 600    .30%

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 


Prop. 1990/91:54


39 §'

Skattefrihet åtnjutes:

a)  för gåva av möbler, husgeråd och andra lösören, som äro avsedda för gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk och vars värde för samme mottagare under ett och samma kalenderår icke översfiger 10 000 kronor;

b)  för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvota­garens skattepliktiga inkomst;

c)  för vad make eller sambo vid bodelning, som förrättas av annan anled­ning än makes eller sambos död, erhållit utöver honom enligt lag tillkom­mande andel, i den mån värdet av vad maken eller sambon bekommit icke överstiger värdet av hans i bodelningen ingående egendom eller, om äldre giftermålsbalken är fillämplig, värdet av samfälld egendom, som av maken i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts;

d)                                      för annan än under a), b) och   d) för annan än under a), b) och

c) omförmäld fullbordad gåva, i den mån värdet av gåvan eller, om gåvo-tagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det samman­lagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 70 000 kronor.

c) omförmäld fullbordad gåva, i den mån värdet av gåvan eller, om gåvo-tagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det samman­lagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.

43§*'

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6 - 9,12,19, 21 och 30§§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13§ 2 mom., 14 och 20§§, 22§ med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24 - 27 §§, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvis-


■' Senaste lydelse 1987:1206. ' Senaste lydelse 1988:1516.


82


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


 


ningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll fill förmån för givaren eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskat­telagen (1928:370) i jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller genom ju­ridisk person, skall, utöver bestäm­melserna i första stycket, även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje stycket till-lämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts om förvärvskälla gäller även egendom som enligt de bestämmelser som anges i 22 § 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av an­nan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ur­sprungliga gåvan nedsatts.


Har gåva lämnats utan förbehåll fill förmån för givaren eller annan och avser gåvan förvärvskälla eller del av förvärvskälla inom inkomst­slaget näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) som han äger direkt eller genom ju­ridisk person, skall, utöver bestäm­melserna i första stycket - under förutsättning att förhållandena är så­dana som avses i22§ 3 mom. första stycket sista meningen - även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje stycket fill-lämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts gäller endast om gå­van avser all givarens rätt till för­värvskälla eller del av förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksam­het som enligt 18 § kommunalskatte­lagen jämte anvisningar till 18 § nämnda lag i dess lydelse intill den 1 juU 1990 skulle utgjort en egen för­värvskälla inom inkomstslaget jord­bruksfastighet eller rörelse eller så­dan egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvis­ningarna till 3 och 4 §§ lagen om stat­lig förmögenhetsskatt (1947:577) skall anses som en särskild förvärvs­källa inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan in­trätt genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anled­ning än makes död avhänt sig egen­domen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gå­van nedsatts.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i de fall skattskyl­dighet inträder efter utgången av år 1990.


83


 


11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen samt 1-3 och 7 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 1 §, anvisningarna till 2§ och anvisningarna fill 3 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha följande lydelse.

Lag om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1§'


Har fysisk person eller dödsbo un­der visst beskattningsår åtnjutit in­komst, som hänför sig till minst två beskattningsår, (ackumulerad inkomst), skall under de förut­sättningar, som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna in­komst beräknas enligt följande. In­komsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för belop­pet om det lagts till den genomsnitt­liga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för till-läggsbelopp för de tre senaste taxe­ringsåren eller, om inkomsten hänför sig bara till två år, de två senaste taxe­ringsåren och därvid det tillagda be­loppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade in­komsten. Skatten beräknas enligt de skatteskalor som gäller för det taxe­ringsår då den ackumulerade in­komsten tas upp till beskattning.


Har fysisk person eller dödsbo un­der visst beskattningsår haft inkomst av tjänst eller sådan inkomst av nä­ringsverksamhet som avses i 3 §, och hänför sig inkomsten till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), skall under de förut­sättningar som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna in­komst beräknas enligt följande.

Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för be­loppet om det lagts till den genom­snittliga beskattningsbara förvärvs­inkomsten för taxeringsåret och så många av de närmast föregående tax­eringsåren som är ifråga, efter juste­ring med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan

1.   taxeringsåret och närmast före­gående taxeringsår om den ackumu­lerade inkomsten hänför sig till tre el­ler fyra beskattningsår,

2.   taxeringsåret och andra taxe­ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

 

3.    taxeringsåret och tredje taxe­ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller

4.    taxeringsåret och fjärde taxe­ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår


 


'Senaste lydelse 1984:1062.


84


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


Hänför sig inte hela den ackumule­rade inkomsten till tid före taxerings­året, skall - på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna —hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring skall göras.

Vid        genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade in­komsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade in­komsten tas upp till beskattning. Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, varfill ackumu­lerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda om­ständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)


Till grund för skatteberäkning en­hgt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdrags­gilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den acku­mulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda fill statlig inkomstskatt beskattnings­bara inkomst respektive underlag för tilläggsbelopp är lägre, denna in­komst respektive detta underlag.

Skatteberäkning enligt 1 § får ske endast under förutsättning att den in­komst, som skall ligga till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 15000 kronor och dessutom utgör minst en femtedel av den skattskyldi­ges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna,)

2f

Till grund för skatteberäkning en­ligt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdrags­gilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den acku­mulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt beskattnings­bara förvärvsinkomst är lägre, denna inkomst.

Som förutsättning för skatteberäk­ning enligt 1 § gäller att den inkomst som skall ligga till grund för skatte­beräkningen, uppgår fill minst 50 000 kronor samt att den beskatt­ningsbara förvärvsinkomsten, inklu­sive den ackumulerade inkomsten, överstiger skiktgränsen enligt 10 § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskau med minst samma belopp.

(Se vidare anvisningarna.)


Senaste lydelse 1983:445.


85


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1990/91:54

7 mom. VadJ denna lag sägs gäl­ler, med den begränsning som följer av vad nedan i 2 - 5 mom. stadgas, beträffande all ackumulerad in­komst.

2 mom."* 7 fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1)     intäkt genom ersättning för
skada å växande skog på grund av
brand eller annan därmed jämförlig
av den skattskyldiges åtgöranden
oberoende anledning samt intäkt ge­
nom avyttring av skog och skogspro­
dukter, om avverkningen framtving­
ats av brand, stormfällning, torka,
insektsskador eller dylikt eller av vat­
tenuppdämning eller framdragande
av kraftledning, alh under förutsätt­
ning att intäkten icke föranlett avdrag
för insättning å skogskonto;

2)  intäkt i form av engångsersätt­ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, in­täkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor­dabalken samt intäkt för jordägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

3)  intäkt i form av försäkringser­sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan­läggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, eller intäkt, som har uppkommit genom att egendom har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest har avyttrats under sådana förhållan­den att sådan tvångsförsäljning måste anses föreligga, alh under förutsätt­ning att intäkten inte har föranlett av­drag för insättning på skogskonto el­ler för avsättning till eldsvådefond;

4)  intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst­bortfall till följd av skador och in-

'Senaste lydelse 1981:297.

••Senaste lydelse 1981:297.                                                                                86


 


Nuvarande lydelse

trång å fastigheten, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

5)   intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djur­skötsel;

6)   intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande bruk i jord­bruksfastigheten avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsav­drag äro att hänföra till byggnad, ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten; samt

7)   intäkt, som har uppkommit ge­nom att eldsvådefond har återförts till beskattning på grund av att jord­bruksdriften har upphört eller - så­vitt avser eldsvådefond för lagertill­gångar - på grund av att djursköt­seln har upphört, dock att särskilt till-lägg på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.

3   mom. Ifråga om inkomst av an­
nanfastighet skall lagens bestämmel­
ser endast gälla följande intäkter,
nämligen:

1)   intäkt i form av försäkringser­sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan­läggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, under förutsättning att intäkten inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond;

2)   intäkt - i samband med avytt­ring av fastighet — genom avyttring av maskiner och andra för stadigva­rande bruk avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs till byggnad; samt

3)   intäkt, som har uppkommit ge­nom att eldsvådefond har återförts till beskattning på grund av att hela eller den huvudsakliga delen av för­värvskällan har avvecklats, dock att särskilt tillägg på det återförda belop­pet inte skall anses utgöra sådan in­komst.

4 mom.'' 1 fråga om inkomst av

'Senaste lydelse 1981:297. 'Senaste lydelse 1982:6.


Föreslagen lydelse

I fråga om inkomst av nä rings-


Prop. 1990/91:54

87


 


Nuvarande lydelse

rörelse skall lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, näm­ligen:

1)   intäkt genom vetenskaplig, lit­terär, konstnärlig eller därmed jäm­förlig verksamhet, under förutsätt­ning att intäkten inte föranlett upp­skov med beskattning enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller enligt lagen (1982:2) om uppfin-narkonto;

2)   intäkt vid överlåtelse av hyres­rätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersätt­ning, som har erhållits på grund av avbrottsförsäkring eller som skade­stånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande för­farande eller intäkt i form av försäk-


Föreslagen lydelse

verksamhet skall lagens bestäm­melser gälla endast följande intäk­ter, nämligen:

1. intäkt genom vetenskaplig, lit­terär, konstnärlig eller därmed jäm­förlig verksamhet;

2. intäkt vid överiåtelse av hyres­rätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

5. intäkt — i samband med att en näringsfastighet avyttras eller över­går till privatbostadsfastighet — av­seende återförda avdrag för värde­minskning m.m. och utgifter för värdehöjande reparationer och un­derhåll enligt bestämmelserna i punkts första stycket av anvisning­arna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370);

4.   intäkt — i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i fall då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller övergår till privatbostad - avseende återförda avdrag för utgifter för vär­dehöjande reparationer och under­håll enligt bestämmelserna i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen;

5.   intäkt i form av engångsersätt­ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, in­täkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor­dabalken samt intäkt för fastighets­ägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

6.   intäkt i form av försäkringser­sättning, skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom expropriafion eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses föreligga;


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse

ringsersättning eller annan ersätt­ning för skada på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller an­nan olyckshändelse, allt under förut­sättning att intäkten inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvåde­fond;

4)   intäkt i form av engångsersätt­ning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5)   intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse, av för sta­digvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner eller andra inventarier, vUka icke vid beräkning av värde­minskningsavdrag hänföras till bygg­nad, samt av andra varor och pro­dukter i rörelsen än ovan vid 4) av­ses; samt

6) intäkt, som har uppkommit ge­nom att eldsvådefond, särskild inve­steringsfond för avyttrat fartyg eller särskild nyanskaffningsfond har återförts till beskattning på grund av att rörelsen har överlåfits eller ned-


Föreslagen lydelse

7. intäkt i form av försäkringser­sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan­läggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse;

8.   intäkt i form av skadestånd eller
annan ersättning avseende inkomst­
bortfall till följd av skador och in­
trång på fastighet, som föranletts av
industriell eller därmed jämförlig
verksamhet;

9.     intäkt genom ersättning för skada på växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den skattskyldiges åtgöranden samt in­täkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfäll­ning, torka, insektsskador eller lik­nande eller av vattenuppdämning el­ler framdragande av kraftledning;

10.  intäkt i form av engångsersätt­ning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eUer avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet;

11.  intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadigva­rande bruk i verksamheten avsedda inventarier;

72. intäkt vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med upphörande av djurskötsel samt;

13. intäkt som har uppkommit ge­nom att ersättningsfond har återförts fill beskattning på grund av att nä­ringsverksamheten har överlåtits el­ler nedlagts, dock att särskih fillägg på det återförda beloppet inte skall


Prop. 1990/91:54

89


 


Nuvarande lydelse

lagts, dock att särskilt tillägg eller ränta på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överiå­telse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse skall äga motsvarande till-lämpning beträffande rörelsefilial och rörelsegren.

5 mom. 1 fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gäller lagens bestämmelser, såvitt av­ser realisationsvinst, vinst vid avytt­ring av fastighet samt vinst vid avytt­ring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för av­yttringen till huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt inne­hades - direkt eller genom förmed­ling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och förvärvats tidigare än två år före avyttringen.


Föreslagen lydelse

anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag sägs om överlå­telse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verk­samheter i en förvärvskälla.


Prop. 1990/91:54


 


Andras den beskattningsbara in­komsten eller det underlag för till-läggsbelopp varpå skatten har be­räknats skall skattemyndigheten be­sluta om den ändring av skattebe­räkningen som föranleds härav.


7 §8


Andras den beskattningsbara för­värvsinkomsten varpå skatten har beräknats skall skattemyndigheten besluta om den ändring av skattebe­räkningen som föranleds härav.


 


Anvisningar fill 1 § 1.' Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig fill visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till minst två beskattningsår.


Engångsbelopp, som uppbäres så­
som ersättning för årlig pension,
skall i allmänhet anses hänföra sig
till tio år. Engångsbelopp, som be­
skattas med fillämpning av bestäm­
melserna i punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna
       till          19 §

kommunalskattelagen( 1928:370), skall icke anses såsom ackumulerad inkomst.

'Senaste lydelse 1981:297. Senaste lydelse 1990:343. 'Senaste lydelse 1983:314.


Engångsbelopp, som erhållits så­som ersättning för årlig pension, skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp, som be­skattas med tillämpning av bestäm­melserna i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 19 § kommunal­skattelagen (1928:370) eller intäkt som beskattas med tillämpning av punkt 14 av anvisningarna till 32 §


90


 


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nämnda lag, skall inte anses såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3§ 5mom., skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige in­nehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst vid avyttring av fas­tighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisa­tionsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skaU anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogsfillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3§2mom. vid 5)— 7) samt i 3§ 4 mom. vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den skatt­skyldige bedrivit jordbruket eller rö­relsen. Ackumulerad inkomst, som avses i3§3mom. vid2) och3), skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft fastigheten. Har skattskyldig åtnjutit ackumule­rad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller komman­ditbolag, skall inkomsten anses hän­förlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skatt­skyldige bedrivit jordbruket eller rö­relsen eller innehaft fastigheten eller varit delägare i bolaget, därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig, eller om det eljest framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har näringsverksamhet eller andel i handels- eller kommanditbolag i samband med makes död övertagits av den andra maken som ensam dödsbodelägare skall efterlevande make, om denne så yrkar, anses ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den förstnämnda makens innehav av för­värvskällan, under förutsättning att

War jordbruk eller rörelse, som be­drivits av den ena av två makar, över­tagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda ma­kens innehav av förvärvskällan, un­der förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11 §   Imom.   lagen  om statlig in-


Prop. 1990/91:54

91


 


Nuvarande lydelse

komstskatt eller, därest andra ma­ken haft inkomst, skulle hava taxe­rats med tillämpning av nämnda be­stämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, överta­gits av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunal­skattelagen (1928:370) taxeras hos make, skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stad­gas om makar skall i fiUämpliga de­lar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § skall en och samma skattskyldig.

2.'° Till ledning för skatteberäk­ningen ges följande exempel:

En ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumule­rad inkomst på 84000 kronor. Ut­redning förebringas om att inkoms­ten hänför sig till sju år, vilket inne­bär att årsbeioppen blir 72 000 kro­nor.

Vid 1984, 1985 och 1986 års taxe­ringar antas den beskattningsbara inkomsten ha bestämts till 90000 kronor, 120000 kronor respektive 150000 kronor. Underlaget för till-läggsbelopp har för motsvarande år bestämts till 145000 kronor, 165000 kronor respektive 200000 kronor I den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp vid 7986 års taxering ingår ovan angivna 84000 kronor; beloppet skall undan­tas vid genomsnittsberäkningen.

Den genomsnittliga beskattnings­bara inkomsten respektive det ge­nomsnittliga underlaget för tilläggs­belopp blir då 92000 kronor respek-


Föreslagen lydelse

makarna då taxerades med tillämp­ning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller, om andra maken haft inkomst, skulle ha taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse.

Vad i föregående stycke sägs om makar skall i fillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxe­ras med tillämpning av där angivna bestämmelse,

den avlidne och dödsboet anses som

2, TiU ledning för skatteberäk­ningen ges följande exempel:

A. En skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad inkomst på 500000 kronor, Hans utredning vi­sar att inkomsten hänför sig till fem år, vilket innebär att årsbeioppen blir 700 000 kronor.

Vid 7995 - 7999 års taxeringar an­tas den beskattningsbara förvärvsin-komsten ha bestämts till 750 000 kronor, 160 000 kronor, 170000 kro­nor, 180 000 kronor respektive 690 000 kronor. I den beskattnings­bara/övärwsjnfcomfen vid 7999 års taxering ingår ovan angivna 500 000 kronor; beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen,

Den genomsnittliga beskattnings­bara förvärvsinkomsten blir då 170000 kronor. Eftersom den acku­mulerade inkomsten hänför sig till


Prop. 1990/91:54


 


'"Senaste lydelse 1986:511,


92


 


Nuvarande lydelse

tive 142000 kronor Grundbelopp skall således beräknas i skiktet 92 000 — 104000 kronor och tilläggsbelopp i skiktet 142000 - 154000 kronor Med tillämpning av skatteskalorna för taxeringsåret 1986 blir grundbe­loppet 2400 kronor och'tilläggsbe­loppet 890 kronor Dessa belopp skall sedan multipliceras med sju. Grundbeloppet på den ackumule­rade inkomsten blir då 76 800 kronor och tilläggsbeloppet blir 6230 kro­nor

Vid 1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten 66 000 kronor och underlaget för till-läggsbelopp 116000 kronor


Föreslagen lydelse

fem beskattningsår, varav inget avser tid efter beskattningsåret, skall den genomsnittligt beskattningsbara för­värvsinkomsten justeras med ett be­lopp motsvarande skiktgränsens för­ändring mellan taxeringsåret och 'andra taxeringsåret före taxerings­året. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239000 kronor och vid 1997 års taxering 217 000 kronor Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten skall därför juste­ras med 22 000 kronor

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkoms­ten om 192000 kronor skall läggas årsbeloppet 100 000 kronor Skatten kan härefter beräknas på ett underlag om 292 000 kronor Med tillämpning av skatteskalanför taxeringsåret 1999 blir den stadiga inkomstskatten 20 procent av skillnaden mellan 292 000 kronor och skiktgränsen 239 000 kro­nor, dvs. 10 600 kronor Detta be­lopp skall sedan multipliceras med fem varefter skatten på den ackumu­lerade inkomsten blir 53 000 kronor

Otn exemplet ändras så att den ackumulerade inkomsten i sin helhet hänför sig till beskattningsåret och tid efter beskattningsåret skall ingen ju­stering för skiktgränsförändring gö­ras. Underlaget för skatteberäk­ningen blir i stället för 292 000 kro­nor 270000 kronor och skatten (5 x 6 200 =) 31 000 kronor

B. En annan skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad in­komst om 350 000 kr Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till åren 1994-2000, dvs. fem år före och två år efter taxeringsårets ingång.

Skatten på den ackumulerade in­komsten skall — oavsett vilka för­flutna eller kommande år inkomsten hänför sig till — beräknas med ut­gångspunkt från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för taxerings­året och de närmast föregående taxe­ringsåren. Vid justering för skikt­gränsens förändring skall dock hän­syn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret.


Prop, 1990/91:54

93


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop, 1990/91:54

Eftersom inkomsten inte hänför sig till fler än tio år skall den ackumule­rade inkomsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år. Inkomsten skall därför endast anses hänförlig till (5-2=) tre gångna år Justering skall således ske med ett belopp mot­svarande skiktgränsens förändring mellan taxeringsåret och året före taxeringsåret.

Den genomsnittliga beskattnings­bara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1993—1999 års taxeringar, antas uppgå till 200 000 kronor. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1998 års taxering 228 000 kronor

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkoms­ten om 211000 kr skall läggas årsbe­loppet 50 000 kronor Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 261 000 kronor och skiktgränsen 239000 kronor, dvs. 4 400 kronor Detta belopp skall sedan multipliceras med sju varefter skatten på den ackumulerade in­komsten blir 30 800 kronor

C. En tredje skattskyldig uppbär år 1998 en ackumulerad inkomst om 800000 kronor Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till år 1981—2005, dvs. arton år före och sju år efter taxeringsårets ingång.

Den genomsnittliga beskattnings­bara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1990—1999 års taxeringar, antas uppgå till 170 000 kronor Vid justering för skiktgränsens förändring skall dock hänsyn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret. Eftersom inkomsten hänför sig till fler än tio år skall proportionering ske över en tioårsperiod varefter in­komsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antal kommande år. Skillnaden avrundas till närmaste antal år. Skiktgränsen

94


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

skall därför justeras som om det vore fråga om fyra gångna år


Prop. 1990/91:54


 


•Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1997 års taxering 217 000 kronor

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara    förvärvsinkoms­ten om 192000 kronor skall läggas årsbeloppet 80 000 kronor Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 272 000 kronor och  skiktgränsen  239000  kronor, dvs. 6 600 kronor Detta belopp skall sedan multipliceras med tio varefter skatten på  den  ackumulerade in­komsten blir 66 000 kronor. Den genomsnittliga beskattnings­bara inkomsten och det genomsnitt­liga  underlaget för tilläggsbelopp, liksom den del av den ackumulerade inkomsten som hänförs till varje år, skall avrundas nedåt till helt hundra­tal kronor.

Beskattningsbar förvärvsinkomst skall tas upp till O kronor för sådant taxeringsår, då taxering inte åsatts på grund av att den skattskyldige änd­rat räkenskapsår eller inte varit bo­satt här i riket.

Beskattningsbar inkomst och un­derlag för tilläggsbelopp skall tas upp till O kronor för sådant taxe­ringsår, då taxering ej åsatts på grund av att den skattskyldige änd­rat räkenskapsår eller inte varit bo­satt här i riket.

Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räken­skapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig till skilda taxeringsår.

Om skatteberäkning enligt 1 § på­kallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla, skall skatteberäk­ningen omfatta all ackumulerad in­komst som uppkommit i förvärvs­källan. Däremot får skattskyldig från skatteberäkningen undanta ackumulerad inkomst i annan för­värvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i åt­njutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumule­rade inkomster och vilka hänför sig

Om skatteberäkning enligt 1 § på­kallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla, skall skatteberäk­ningen omfatta all ackumulerad in­komst, som uppkommit i förvärvs­källan. Däremot äger skattskyldig från skatteberäkningen undantaga ackumulerad inkomst i annan för­värvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i åt­njutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumule­rade inkomster och vilka hänför sig


95


 


Nuvarande lydelse

till olika antal år, skall intäkterna fördelas oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig, dock minst tre år. Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbelopp.


Föreslagen lydelse

till ohka antal år, skall intäkterna fördelas oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig. Skatte­beräkningen skall ske i sådan ord­ning att skatten först beräknas för den intäkt som hänför sig till tio eller fler år och sist för den intäkt som hänför sig till minst antal år Vid be­räkning av skatten för varje intäkt skall till den genomsnittliga beskatt­ningsbara förvärvsinkomsten läggas ett belopp motsvarande årsbeloppet av de tidigare fördelade ackumule­rade intäkterna. Vad nu sagts gäller även beträffande intäkt som hänför sig till tid efter taxeringsårets ingång.


Prop. 1990/91:54


tin2§"

Vid beräkning av nettobeloppet av ackumulerad inkomst skall intäkt av skogsbruk i förekommande fall minskas med till intäkten hänförligt avdrag enligt punkt 9 av anvisning­arna fill 23 § kommunalskattelagen {1928:370), i den mån sådant avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, skall så­som nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för fillgångens i beskatt­ningsavseende oavskrivna värde.

Vid beräkning av nettobeloppet av ackumulerad inkomst skall intäkt av skogsbruk i förekommande fall minskas med fill intäkten hänförligt avdrag enligt punkt 7 av anvisning­arna till 22 § kommunalskattelagen, i den mån sådant avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång, vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, skall så­som nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgångens i beskatt­ningsavseende oavskrivna värde. Motsvarande skall gälla vid avyttring av sådan patenträtt eller liknande rättighet, som är att anse såsom vara i rörelse.

Såsom nettobeloppet av ackumule­rad inkomst genom avyttring av andra varor eller produkter i rörelse än i nästföregående stycke sista punkten sägs skall anses dold reserv i lagertillgångarna vid beskattnings­årets ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan, å ena sidan, det lägsta av till­gångarnas anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde efter avdrag i förekommande fall för inkurans samt, å andra sidan, deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt. Vid av-


"Senaste lydelse 1981:297.


96


 


Nuvarande lydelse

veckling av byggnadsrörelse, tomt-styckningsrörelse eller annan rörelse avseende yrkesmässig handel med fastigheter ävensom penningrörelse skall dock såsom dold reserv i regel anses skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde vid beskattningsårets ingång och deras bokförda värde vid samma tidpunkt.

Såsom nettobeloppet av ackumu­lerad inkomst genom avyttring av varor (inklusive djur) och produkter i jordbruksfastighet skall anses dold reserv i tillgångarna vid beskattnings­årets ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt.

Har den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å lagret frångåtts vid inkomsttaxeringen, skall vid beräk­ning av dold reserv i stället för bok­fört värde användas det i beskatt­ningsavseende gällande värdet.


Föreslagen lydelse

Som nettobeloppet av ackumule­rad inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel skall anses skillnaden mellan tillgångarnas all­männa saluvärde vid beskattnings­årets ingång och de värden som gäller vid inkomsttaxeringen avseende det föregående beskattningsåret.


Prop. 1990/91:54


tm3§'2


Vad i 3 § 2 mom. vid 2) sägs angå­ende intäkt av jordbruksfastighet ge­nom upplåtelse av nyttjanderätt skall icke gälla beträffande upplå­telse av rätt att avverka skog.

Såsom ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses jämväl vad skatt­skyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i rörelsen.

Med ersättning på grund av av­brottsförsäkring eller skadestånd e. d. enligt 3 § 4 mom. vid 3) avses i första hand sådan ersättning för inkomst­bortfall som erhålls med anledning av exempelvis detaljplaneläggning el­ler gatureglering. Härmed likställs frivilligt överenskommen ersättning, vilken avtalats under sådana förhål­landen att möjlighet till tvångsåtgär­der förelegat om frivillig uppgörelse inte träffats.


Vad i 3 § första stycket 5 sägs om intäkt vid upplåtelse av nyttjande­rätt skall inte gälla beträffande upp­låtelse av rätt att avverka skog.

Som ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses även vad skattskyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i näringsverksamheten.

Bestämmelserna i 3 § första stycket 1, 6, 7 och 9 får tillämpas endast un­derförutsättning att intäkten inte har


 


'Senaste lydelse 1987:150,


97


7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


 


Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av bestämmel­serna i 3 § 2 mom. vid 5) och 6), 3 § 3mom. vid2) och3S4mom. vid5) skall med avyttring likställas förlust av tillgång, om ersättning på grund av skadeförsäkring eller annan er­sättning för skada har utgått och er­sättningen inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond.

Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 § 2 mom. vid6) samt 3§ 4 mom. vid 4) och 5) får ske en­dast under förutsättning

att vid beskattningsårets utgång kvarvarande, inte avyttrade inventa­rier och varor - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av rörelse har ut­arrenderats — är av endast obetydlig omfattning,

att vid nämnda tidpunkt inte kvarstår avsättning, som har skett till lagerregleringskonto, särskild ny­anskaffningsfond, särskild investe­ringsfond för avyttrat fartyg eller eldsvådefond,

samt att, såvitt avser rörelse, den skattskyldige inte under beskatt­ningsåret har börjat ny rörelse, som med hänsyn till varusortiment eller liknande kan anses utgöra fortsätt­ning av den tidigare rörelsen.

Utöver vad i nästföregående stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumule­rad inkomst vid upplåtelse av rörelse gälla, att upplåtelsen utgör ett led i rörelsens avveckling.


Föreslagen lydelse

föranlett uppskov med beskattningen genom insättning på upphovsmanna­konto, avsättning till ersättningsfond eller uppskov med beskattningen ge­nom insättning på skogskonto.

Vid tillämpning av bestämmel­serna i 3§ första stycket 11 och 12 skall med avyttring likställas föriust av tillgång, om ersättning på grund av skadeförsäkring eller annan er­sättning för skada utgått och ersätt­ningen inte har föranlett avdrag för avsättning till ersättningsfond.

Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 § första stycket 10 och 11 får ske endast under förut­sättning

att vid beskattningsårets utgång kvarvarande, inte avyttrade inventa­rier - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av näringsverksamhet har utarrenderats - är av endast obe­tydlig omfattning,

samt att vid nämnda fidpunkt inte kvarstår avsättning, som har skett till ersättningsfond.

Utöver vad i föregående stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumulerad in­komst vid upplåtelse av näringsverk­samhet gälla, att upplåtelsen utgör ett led i verksamhetens avveckling.


Prop, 1990/91:54


 


1,  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-5,

2,  Vid beräkning av genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst vid 1992—2000 års taxeringar skall som beskattningsbar förvärvsinkomst anses den beskattningsbara inkomsten vid 1983-1991 års taxeringar,

3,  Bestämmelserna i 1 § andra stycket om justering för förändring av skikt­gräns skall inte tillämpas vid 1992 års taxering. Vid 1993, 1994 och 1995 års


98


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

taxeringar skall 1 § andra stycket punkterna 2-4, 3 och 4 respektive 4 inte tillämpas,

4,   Åldre föreskrifter i 3 § 2 mom, 7, 3 mom. 3 och 4 mom. 6 tillämpas fort­
farande för intäkt som nämns i berörda lagrum och som kan uppkomma vid
1992 års taxering eller senare.

5.   Bestämmelsen i femte stycket av anvisningarna till 3§ om kvarstående
avsättning fill ersättningsfond skall avse även kvarstående avsättning fill sär­
skild nyanskaffningsfond, särskild investeringsfond för avyttrat fartyg och
eldsvådefond.

99


 


12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:257) om inventering av varu­lager för inkomsttaxeringen' dels att 1-3 §§ skall ha följande lydelse, dels att anvisningarna till 1 och 3 §§ skall upphöra att gälla.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1§-

Skattskyldig, som är bokförings­skyldig enligt bokföringslagen (1976:125), skall ( inventariet för varje i lagret ingående post av till­gångar, avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, angiva an­skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär-det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj­ningspriset, .under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaffnings-värdet kan på godtagbart sätt fram-räknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.

Tillämpar skattskyldig regelmäs­sigt annan tillförlitlig värderingsme­tod än i första stycket sägs, må den skattskyldige angiva värderna enligt nämnda metod, under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaff-ningsvärdet å inneliggande varulager kan på tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventa­riet angivna värdena.

{Se vidare anvisningarna.)


Skattskyldig som är bokförings­skyldig enligt bokföringslagen (1976:125) skall inventera varje i lag­ret ingående post av tillgångar av­sedda för omsättning eller förbruk­ning. Vid inventeringen skall upp­rättas en förteckning som för varje post anger det högsta värde som är tillåtet enligt 14 § första och andra styckena bokföringslagen. Vid be­stämmande av lagrets anskaffnings­värde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade. Om den skattskyl­dige yrkar att lagret skall värderas i enlighet med punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 24 § kommunal­skattelagen (1928:370) skall anskaff­ningsvärdet på varje post anges iför­teckningen.

Om inventeringen sker före ba­lansdagen skall värdet på lagertill­gångarna vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsstäl­lande sätt med hänsyn till lagerut­vecklingen fram till och med balans­dagen.


 


2§

Å inventarium, som i 1 § avses, skola, därest hinder härför icke mö­ter, två i inventeringen deltagande personer teckna en på heder och sam-

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144. Senaste lydelse 1979:144.


Den skattskyldige skall på förteck­ningen som avses i 1 § teckna en på heder och samvete avgiven försäkran att ingen lagertillgång undantagits vid


100


 


Nuvarande lydelse

vete avgiven försäkran att vid inven­teringen icke någon lagertillgång uppsåtligen undantagits. Har den skattskyldige ensam företagit inven­teringen, må försäkran som nu sagts undertecknas av honom ensam.


Föreslagen lydelse inventeringen.


Prop. 1990/91:54


 


Har skattskyldig icke vid upprät­tandet av inventarium iakttagit före­skrifterna i denna förordning, skall hans till ledning för taxering lämnade uppgifter angående varulagrets värde icke äga vitsord.

Då fråga är om sådan skattskyldig, som med hänsyn fill de speciella för­utsättningar, varunder verksamheten bedrives, icke utan avsevärda svårig­heter kan vid inventeringen iakttaga föreskrifterna i denna förordning, skall den skattskyldiges utredning angående värdet dock äga vitsord, därest det icke framstår såsom san­nolikt att värdet är ett annat.

(Se vidare anvisningarna.)


3§


Har den skattskyldige inte iakttagit föreskrifterna i denna lag skall de lämnade uppgifterna om varulagrets värde inte äga vitsord vid taxeringen.

Om den skattskyldige, med hän­syn till att verksamheten bedrivs un­der speciella förutsättningar, inte utan avsevärda svårigheter kan iaktta föreskrifterna i denna lag skall hans egen utredning angående vär­det äga vitsord om det inte framstår som sannolikt att värdet är ett annat.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och fillämpas första gången vid 1992 års taxering.


101


 


13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' dels att 10§ 2 och 3mom., 37§ 2mom. samt anvisningarna fill 10§ skall upphöra att gälla,

dels att 7§ loch 2 mom., 9§ 2 mom., 10 § Imom., 12 § 1 och 4 mom., an­visningarna till 12 § samt bilagan till lagen skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Fin­land, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar må­nadsinkomst.

a)   vid anställning ombord på far­tyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt

b)   vid anställning ombord på an­nat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N, kolumn S.

 

a)   vid anställning ombord på far­tyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lagfogade tabellerna F och FT, samt

b)   vid anställning ombord på an­nat fartyg enligt vid denna lagfogade tabellerna N och NT.

Därvid erlägger

1.   ogift sjöman utan barn skatt en­ligt kolumn 1 samt

2.   gift sjöman och ogift sjöman med barn skatt enligt kolumn 2.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i heh krontal, varvid öretal över fem­tio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller.

Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning i fråga om sjömansskatt.

2 m o m. I särskilda fall får sjö­mansskattenämnden besluta, att sjömansskatt skall erläggas enligt ta­bell F även vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast an­vänds i närfart.

Nämnden får i särskilda fall medge, att denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast används i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömans­skatt erläggas enligt tabell N.

(Se vidare anvisningarna.)

2 m o m. I särskilda fall får sjö­mansskattenämnden besluta, att sjömansskatt skall erläggas enligt ta­bellerna F och FT även vid anställ­ning ombord på fartyg, som huvud­sakligast används i närfart.

Nämnden får i särskilda fall medge, att denna lag fillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast används i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömans­skatt erläggas enligt tabellerna N och NT.

(Se vidare anvisningarna.)


' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. Senaste lydelse 1984:347. -'Senaste lydelse 1984:842.


102


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                    Prop. 1990/91:54


2 m o m."* Skatten på engångsbe-
2 m o m. Skatten på engångsbe­
lopp beräknas för sig och utgår med
lopp beräknas för sig och utgår med
den procentandel, som skatten på
den procentandel, som skatten på
den beskattningsbara månadsin-
den beskattningsbara månadsin­
komsten under den månad, när en-
komsten under den månad, när en­
gångsbeloppet avräknas, utgör av
gångsbeloppet avräknas, utgör av
månadsinkomsten jämte värdet av
månadsinkomsten jämte värdet av
fri kost. Beräkningen skall i före-
fri kost. Har sjömannen icke varit
kommande fall ske särskilt för skatt
anställd i redarens tjänst under
enligt tabell F och skatt enligt tabell
nämnda månad, bestämmes pro-
FT eller skatt enligt tabell N och skatt
centtalet med hänsyn fill hans när-
enligt tabell NT. Har sjömannen icke
mast dessförinnan uppburna må-
varit anställd i redarens tjänst under
nadsinkomst och värdet av fri kost.
nämnda månad, bestämmes pro-
Ojämnt procenttal jämnas uppåt fill
centtalet med hänsyn till hans när-
närmast hela tal. Skatten på en-
mast dessförinnan uppburna må-
gångsbelopp erlägges i helt antal
nadsinkomst och värdet av fri kost.
kronor, varvid överskjutande öretal
Ojämnt procenttal jämnas uppåt till
                            bortfaller.

närmast hela tal.  Skatten på en-     (Se vidare anvisningarna.)
gångsbelopp erlägges i  helt antal
kronor, varvid överskjutande öretal
bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §

7 mom. Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart efter mottagandet av skattsedel på preliminär A-skatt uppvisa densamma för re­daren. Uppvisar sjömannen inte sådan skattsedel åligger det redaren att från skattemyndighet införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna på skatt­sedeln för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbörds­lagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman inte fått skattsedel, som nu sagts, eller har redare inte kunnat införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess inne­håll, får skatteavdrag under januari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats under nästföregående beskattningsår Om det senare av skattsedeln eller på an­nat sätt tillfö/litligen framgår, att av­drag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att

"Senaste lydelse 1982:420.

5 Senaste lydelse 1990:347.                                                                              103


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

vid därnäst följande löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och feb­ruari skett enligt kolumn 2 med led­ning av skattsedeln för nästföre­gående beskattningsår, skall rättelse till kolumn 1 alltid företagas, om inte skattsedeln uppvisas eller om det inte på annat sätt kan utrönas vilken ko­lumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningen för aprU månad.

Sjöman får också med intyg från skattemyndighet eller beslut från sjö­mansskattenämnden eller pä annat sätt som bestämts av sjömansskatte­nämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig ko­lumn skall av redaren iakttagas från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvi­sats för redaren.

12 § 7 mom. Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7§, sanno­likt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om stathg inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott i förvärvskälla,

b)     utbetalning av periodiskt un-    b) utbetalning av periodiskt un­
derstöd,                                                 derstöd eller

c)    avgift för sådan pensionsförsäk- c) avgift för sådan pensionsförsäk­
ring, som avses i 46 § 2 mom. första ring, som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 6) kommunalskattelagen stycket 6) kommunalskattelagen
(1928:370),
                                 (1928:370)

d)    sådant underhåll av icke hem­
mavarande barn, som avses i 46 §
2 mom. första stycket 4) kommunal­
skattelagen, eller

e)      nedsatt skatteförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning (fall som avses vid a)-        Jämkning må dock endast medgi-d) må dock endast medgivas, om     vas, om den till sjömansskatt he­den till sjömansskatt beskattnings-     skattningsbara   inkomsten   därige-bara inkomsten därigenom nedsät-     nom nedsättes med minst 600 kro-tes med minst 600 kronor. Ifall som     nor. avses vid a) skall minskning av in­komsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell FT eller NT.

Senaste lydelse 1986:512.                                                                                  104


 


Nuvarande lydelse

4 m o m.' Sjömansskatt enligt 7§ får genom beslut om jämkning ned­sättas i den mån förutsättningarna för skatteredukfion enligt lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift är uppfyllda. Bosättning eller stadigvarande vis­telse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.


Föreslagen lydelse

4 m o m. Sjömansskatt enligt 7§ får genom beslut om jämkning ned­sättas i den mån förutsättningarna för skatteredukfion enligt lagen (1982:1193) om skatteredukfion för fackföreningsavgift är uppfyllda.

Jämkning får vidare ske om förut­sättningar för skattereduktion för un­derskott av kapital enligt 3 §14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt föreligger

Jämkning enligt detta moment får dock endast medges i den mån skatte­reduktion ej kan antas ha skett ifråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt.

Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.


Prop. 1990/91:54


Anvisningar till 12 §8

Jämkning i fall som avses i 12§ 1 mom. vid e) får för år räknat med­givas med högst ett belopp, som mot­svarar summan av icke utnyttjat grundavdrag och det belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga högst skulle ha kunnat medgivas vid taxering till statlig in­komstskatt.

I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjö­mansskatt enligt 7§, må vid jämkning enligt 12§ Imom. hänsyn tagas till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen med tillämpning av grunderna för lagen om stathg inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.


'Senaste lydelse 1982:1197. * Senaste lydelse 1986:512.


105


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

Sjöman som betalar sjömansskatt enligt 7§ men som inte är bosatt i Sverige har rätt till jämkning på grund av skattereduktion enligt 4 mom. för underskott av kapital. Underskottet beräknas med tillämp­ning av svenska beskattningsregler. Med delfidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare fid än helfid.

106


 


Prop. 1990/91:54


Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt'

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)


Bilaga


 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

2 260- 5 400

5  400- 6 000

6  000- 6 600

6 600-11400 11 400-13 400 13 400-

10,80 1 047 1 284

1566

3   918

4   978

 

+ 33,0% + 39,5% H- 47,0%

-1- 49,0% -t- 53,0% + 49,0%

Tabell F kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med barn)

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

2 720- 5 400

5   400- 6 000

6   000- 6 600

6 600-11400 11400-13 400 13 400-

12,60 897 1 134

1 416

3   768

4   828

-1- 33,0% + 39,5% -1- 47,0%

-1- 49,0% + 53,0% + 49,0%


'Senaste lydelse 1984:347.


107


 


Nuvarande lydelse


Prop. 1990/91:54


 


Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman))

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst vid

Skatt på inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

nedre gräns

2 310- 3 000

10,20

-1-

12,0%

3 000- 3 600

93

-1-

30,0%

3 600- 4 200

273

-1-

29,5 %

4 200- 4 800

450

-1-

30,0%

4 800- 5 400

630

-1-

29,5 %

5 400- 6 000

807

+

35,5%

6 000- 6 600

1020

+

42,0%

6 600- 7 200

1272

-■

44,5 %

7 200- 9 600

1 539

-{-

44,0%

9 600-10 200

2 595

-1-

44,5 %

10 200-11 400

2 862

-H

48,5 %

11400-12 200

3 444

-1-

52,5 %

12 200-13 400

3 864

-1-

56,5 %

13 400-14 800

4 542

+

58,0%

14 800-16 600

5 354

+

62,0%

16 600-29 000

6 470

-1-

66,5 %

29 000-

14 716

-1-

71,0%

Tabell FT

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

10 200-12 200

12 200-13 400

13 400-14 800

14 800-16 600
16 600-29 000
29 000-

0 100 226

436

796

3 896

-1- 5,0% -1- 10,5% -1- 15,0%

-1- 20,0% -■ 25,0% -1- 30,0%


108


 


Nuvarande lydelse


Prop. 1990/91:54


Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst vid

Skatt på inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

nedre gräns

1 030- 4 800

11,90

-1- 33,0%

4 800- 5 400

1256

+ 33,5%

5 400- 6 000

1457

-1- 44,0%

6 000- 6 600

1 721

+ 48,5%

6 600-11 200

2 012

+ 49,0%

11200-13 200

4 266

-H 53,0%

13 200-

5 326

4- 49,0%

Tabell N kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med barn)


Beskattningsbar

Skatt pä inkomst vid

Skatt på inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

nedre gräns

1 480- 4 800

10,40

+ 33,0%

4 800- 5 400

1 106

+ 33,5%

5 400- 6 000

1 307

H- 44,0%

6 000- 6 600

1 571

-1- 48,5%

6 600-11 200

1 862

+ 49,0%

11 200-13 200

4 116

-h 53,0%

13 200-

5 176

-1- 49,0%

Tabell N kolumn U

 

 

(Utländsk sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst vid

Skatt på inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

nedre gräns

1 040- 3 000

10.20

-1- 23,0%

3 000- 3 600

461

-1- 29,5%

3 600- 4 200

638

-1- 30,0%

4 200- 4 800

818

-H 29,5%

4 800- 5 400

995

+ 30,0%

5 400- 6 000

1 175

+ 39,5%

6 000- 7 800

1 412

-1- 44,0%

7 800- 8 400

2 204

-1- 44,5%

8 400- 9 600

2 471

+ 44,0%

9 600-10 000

2 999

+ 45,0%

10 000-11 200

3 179

+ 48,5%

11 200-11 800

3 761

+ 52,0%

11 800-13 200

4 073

+ 56,5%

13 200-14 400

4 864

+ 57,5%

14 400-16 400

5 554

+ 62,0%

16 400-28 800

6 794

+ 66,5%

28 800-

15 040

+ 71,0%


109


Nuvarande lydelse                                    pp  1990/91.54

Tabell NT

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9 600-10 000

10 000-11 800

11 800-13 200

0

4

94

 

H-   1,0% -1- 5,0% + 9,5%

13 200-14 400

14 400-16 400
16 400-28 800

227 407 807

 

-1-  15,0% -1- 20,0% -1- 25,0%

28 800-

3 907

 

+ 30,0%

110


 


Prop. 1990/91:54


Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn S

(Beskattning enligt 7§ SjL)


Bilaga


 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst vid

Skatt pä inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

 

nedre gräns

2 650- 4 800

11,00

 

30,0

4 800- 7 200

656

 

22,5

7 200- 7 800

1 196

 

26,0

7 800- 8 400

1 352

 

32,0

8 400-14 800

1 544

 

33,0

14 800-

3 656

 

50,0

Tabell F kolumn U

(Beskattning enligt 8 § SjL)


Beskattningsbar månadsinkomst, kr.


Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst
skiktets nedre
   utöver skiktets

gräns, kr.           nedre gräns


 


2 650- 4 800

9,50

27,0

4 800- 5 400

590

20,5

5 400- 6 000

713

20,0

6 000- 6 600

833

20,5

6 600- 7 200

956

20,0

7 200- 7 800

1 076

23,5

7 800- 8 400

1 217

29,0

8 400-14 800

1 391

29,5

14 800-

3 279

45,0


111


 


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


Närfart

Tabell N kolumn S

(Beskattning enligt 7 § SjL)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst vid

Skatt på inkomst

månadsinkomst, kr.

skiktets nedre

utöver skiktets

 

gräns, kr.

nedre gräns

1 310- 1 800

11,45

29,5

1 800- 4 200

156

30,0

4 200- 4 800

876

26,5

4 800- 7 200

1 035

22,5

7 200- 7 800

1 575

30,0

7 800- 8 400

1 755

32,5

8 400- 9 600

1950

33,0

9 600-10 000

2 346

33,5

10 000-14 600

2 480

33,0

14 600-

3 998

50,0

Tabell N kolumn V

(Beskattning enligt 8 § SjL)


Beskattningsbar månadsinkomst, kr.


Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst
skiktets nedre
   utöver skiktets

gräns, kr.           nedre gräns


 


1 310-  1 800

10,15

26,5

1 800- 4 200

140

27,0

4 200- 4 800

788

24,0

4 800- 5 400

932

20,5

5 400- 6 000

1055

20,0

6 000- 6 600

1 175

20,5

6 600- 7 200

1 298

20,0

7 200- 7 800

1 418

27,0

7 800- 0 600

1 580

29,5

'9 600-14 600

2 111

30,0

14 600-

3 611

45,0

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller beträffande sjömansskatt som erlagts eller skulle erlagts före ikraftträ­dandet


112


 


14 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)


Prop. 1990/91:54


 


Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, (1970:624)' skall ha följande lydelse.


12, 13 och 27 §§ kupongskattelagen


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


If

Kupongskatt erlägges enligt denna lag till staten för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i  Vad i denna lag sägs om aktie i

svenskt akfiebolag gäller även andel svenskt akfiebolag gäller även andel
i svensk aktiefond.
                       i svensk värdepappersfond.


2 §3

I denna lag förstås med

avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618),

värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

fondbolag: aktiebolag som utövar fondbolag: akfiebolag som utövar
aktiefondsverksamhet enligt aktie- fondverksamhet enligt lagen
fondslagen (1974:931),
                (1990:000) om värdepappersfonder,

registrerande fondbolag: fondbo­lag som enligt 31 § aktiefondslagen för register över innehav av andelar i aktiefond som bolaget förvaltar

förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar av­seende fonden,

utdelningsfillfälle: för avstäm­ningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebo­lagslagen, 3 kap. 8§ försäkringsrö­relselagen eller 3 kap. 8§ bankak­fiebolagslagen avsedda dagen för av­stämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond den dag då utdelningen blir tillgäng­lig för lyftning,

förvaringsbank: bank som enligt aktiefondslagen förvarar tillgång­arna i aktiefond samt mottager inbe­talningar och ombesörjer utbetal­ningar som avser fonden,

utdelningstillfälle: för avstäm­ningsbolag den i 3 kap. 8 § akfiebo-lagslagen, 3 kap. 8§ försäkringsrö­relselagen eller 3 kap. 8 § bankaktie­bolagslagen avsedda dagen för av­stämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om aktiefond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Med utdelning avses även utbetal­ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1§ bankaktiebolagslagen (1987:618) vid nedsättning av aktie-


'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. Senaste lydelse 1974:996. Senaste lydelse 1987:636.


113


8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

kapitalet eller reservfonden eller vid bolagels Ukvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fu­sionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap.6§ aktiebolagslagen eller 11 kap. 7§ bankaktiebolagslagen.


Prop. 1990/91:54


 


vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne ge­nom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvarvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligt 7 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt

4§''

Skattskyldighet föreligger för ut­delningsberättigad, om denne är fy­sisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller ut­ländsk juridisk person, och utdel­ningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast drift­ställe här i riket. Skattskyldighet fö­religger dock inte för utdelningsbe­rättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisning­arna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos del­ägaren.

För handelsbolag, kommanditbo­lag, rederi och dödsbo, på vilket en­ligt 53 § 3 mom. tredje stycket kom­munalskattelagen skall tillämpas be­stämmelserna om handelsbolag, fö­religger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.


Skattskyldighet förehgger för ut­delningsberättigad, om denne är fy­sisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller ut­ländsk juridisk person, och utdel­ningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skatt­skyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juri­disk person för den del av utdel­ningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommanditbo­lag, rederi och dödsbo, på vilket en­ligt 53 § 3 mom. tredje stycket kom­munalskattelagen skall tillämpas be­stämmelserna om handelsbolag, fö­religger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande


 


5enaste lydelse 1989:1041.


114


 


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §5

Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket första me­ningen aktiebolagslagen (1975: 1385), 3 kap. 10 § andra stycket första meningen försäkringsrörelse­lagen (1982:713) eller 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) gäller bestämmelserna i 7§, 8§ första och andra styckena, 9—11, 20 samt 22 §§ denna lag om värdepapperscentralen i stället för­valtaren. Är fråga om utdelning på andel i aktiefond, som förvaltas av registrerande fondbolag, gäller be­stämmelserna i 7§, 8§ första och andra styckena, 9—11, 20 samt 22§§ denna lag om värdepapperscentra­len i stallet förvaringsbanken. Upp­gift enligt 7 § första stycket skall läm­nas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registre­ringen av andelsinnehavet samt i öv­rigt når förvaringsbanken begär det, av den som registreringen avser en­ligt aktiefondslagen (1974:931). Re­gistrerande fondbolag är skyldigt att omedelbart lämna/ö/-vari«g5Öan/ce/j upplysning om förhållande som är av betydelse för frågan om innehål-

Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket första me­ningen aktiebolagslagen (1975: 1385), 3 kap. 10 § andra stycket första meningen försäkringsrörelse­lagen (1982:713) eller 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) gäller bestämmelserna i 7§, 8§ första och andra styckena, 9-11, 20 samt 22 §§ denna lag om värdepapperscentralen i stället för­valtaren. Är fråga om utdelning på andel i värdepappersfond gäller be­stämmelserna i 7§, 8§ första och andra styckena, 9-11,20 samt 22 §§ denna lag om värdepapperscentra­len i stallet förvaringsinstitutet. Upp­gift enligt 7 § första stycket skall läm­nas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registre­ringen av andelsinnehavet samt i öv­rigt när förvaringsinstitutet begär det, av den som registreringen avser enligt lagen (1990:000) om värde­pappersfonder. Fondbolaget år skyl­digt att omedelbart lämna förva­ringsinstitutet upplysning om förhål­lande som är av betydelse för frågan om innehållande av kupongskatt, lande av kupongskatt.

Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till riksskatteverket om förvaltning enligt 3 kap. 10 § andra stycket första me­ningen aktiebolagslagen, 3 kap. 10 § andra stycket första meningen försäk­ringsrörelselagen eller 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen.


Prop. 1990/91:54


13 §ö

För aktiebolag, som icke är av­stämningsbolag, gäller 14—17§§ vid utbetalning av utdelning.

För aktiebolag, som icke är av­stämningsbolag, liksom i fråga om aktiefonder som förvaltas av icke re­gistrerande fondbolag gäller vid ut­betalning av utdelning 14—17§§. Är fråga om utdelning på andel i aktie­fond som nyss nämnts tillämpas före­skrifterna i 15—24§§ om aktiebolag i stället på det fondbolag, som förval­tar fonden. Har fondbolags förvalt­ning övertagits av förvaringsbank gäller vad som nu sagts om fondbo­lag i stället förvaringsbanken.


'Senaste lydelse 1987:636. ''Senaste lydelse 1975:1383.


115


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

21 f
Har i annat fall än som avses i 9 el-
Har i annat fall än som avses i 9 el-

ler 16 § kupongskatt innehållits ler 16 § kupongskatt innehållits
fastän skattskyldighet ej förelegat fastän skattskyldighet ej förelegat
eller har kupongskatt innehållits eller har kupongskatt innehållits
med högre belopp än vad som skall med högre belopp än vad som skall
erläggas enligt avtal för undvikande erläggas enligt avtal för undvikande
av dubbelbeskattning, har den ut- av dubbelbeskattning, har den ut­
delningsberättigade rätt till restitu- delningsberättigade rätt till restitu­
tion av vad som innehållits för tion av vad som innehållits för
mycket.
                                        mycket.

Rätt till restitution föreligger även om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvi­dation   eller  genom fusion   enligt 14 kap. 1 eller 2 S aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen      (1987:618) och upplösning skett inom ett år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket blivit tillgänglig för lyftning. Underlaget för kupongskatt skall i sådant fall beräknas på ett be­lopp som svarar mot skillnaden mel­lan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för ak­tierna. Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansök­ningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldig­het ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prö­vats,

Förehgger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxe-ring för detsamma, kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom, uppbördslagen i tillämpliga delar.

1,  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan,

2,  De äldre bestämmelserna i 13 § om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har regi­strerats,

3,  Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas på utbetalningar som hän-

'Senaste lydelse 1986:1320,                                                                               116


 


för sig till nedsättning av aktiekapitalet som skett före utgången av år 1990     Prop, 1990/91:54 och till likvidation och fusion som föranlett utskiftning av medel till aktie­ägare före utgången av år 1990,

117


 


15 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.


Prop, 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


If Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1, lagen (1908:128) om bevill­ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om er­sättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om fillfällig vinstskatt, la­gen (1983:1086) om vinstdelnings­skatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföre­ningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, la­gen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.

2, lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm­pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtra­fikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för ol­jeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1976:338)   om   vägtrafikskatt   på


1,    lagen (1908:128) om bevill­
ningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, lagen (1927:321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen
(1928:370), lagen (1933:395) om er­
sättningsskatt, lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, la­
gen (1947:576) om statlig inkomst­
skatt, lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, lagen (1958:
295) om sjömansskatt, lagen
(1983:219) om fillfähig vinstskatt, la­
gen (1983:1086) om vinstdelnings­
skatt, lagen (1984:1052) om statlig
fasfighetsskatt, lagen (1986:1225)
om tiUfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, understödsföre­
ningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, la­
gen (1989:471) om investeringsskatt
för vissa byggnadsarbeten, lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel,

2.    lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stäm­
pelskattelagen (1964:308), lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vägtra­
fikskattelagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för ol­
jeprodukter och kol, bilskrotnings-
lagen (1975:343), lagen (1976:338)
om vägtrafikskatt på vissa fordon.


 


'Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. -Senaste lydelse 1990:589.


118


 


Nuvarande lydelse

vissa fordon, som icke är registre­rade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek­trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde­papper, lagen (1983:1104) om sär­skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack­ningar, lagen (1984:404) om stäm­pelskatt vid inskrivningsmyndighe­ter, lagen (1984:405) om stämpel­skatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämp­ningsmedel, lagen (1984:852) om la­gerskatt på viss bensin, vägtrafik­skattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på ut­ländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, la­gen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter.

Föreslagen lydelse

som icke är registrerade i riket, la­
gen (1977:306) om dryckesskatt, la­
gen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassett­
band, lagen (1982:1200) om skatt på
videobandspelare, lagen (1982:
1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper, la­
gen (1983:1104) om .särskild skatt
för elektrisk kraft från kärnkraft­
verk, lagen (1984:351) om totalisa-
torskatt, lagen (1984:355) om skatt
på vissa dryckesförpackningar, la­
gen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak-
fier, lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på viss
bensin,
         vägtrafikskattelagen

(1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar la­gen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:000) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande

skatt som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den

ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg

eller liknande avgift.


Prop. 1990/91:54


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


119


 


16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1§2 Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

pensionsmedel, 2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

pa

1, skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättighe­ter, lagen (1958:295) om sjömans­skatt, kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv­försäkringsbolag, understödsföre­ningar och pensionsstiftelser.

3, skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins­ter, lagen (1941:251) om särskild va­ruskatt, lagen (1957:262) om aUmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes­förpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek­trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde-


1, skatt och avgift, som anges i 1 §
första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättighe­
ter, lagen (1958:295) om sjömans­
skatt, kupongskattelagen (1970:
624), lagen (1983:219) om fillfällig
vinstskatt, lagen (1986:1225) om fill­
fällig förmögenhetsskatt för livför­
säkringsbolag,
  understödsföre­
ningar, pensionsstiftelser och lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på

3, skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins­ter, lagen (1941:251) om särskild va­ruskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes­förpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek­trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde-


 


' Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. 2 Senaste lydelse 1990:590.


120


 


Nuvarande lydelse

papper, lagen (1983:1104) om sär­skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack­ningar, lagen (1984:404) om stäm­pelskatt vid inskrivningsmyndighe­ter, lagen (1984:405) om stämpel­skatt på akfier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om miljö­skatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:000) om lagerskatt på vissa ol­jeprodukter.

Föreslagen lydelse

papper, lagen (1983:1104) om sär­skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack­ningar, lagen (1984:404) om stäm­pelskatt vid inskrivningsmyndighe­ter, lagen (1984:405) om stämpel­skatt på akfier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om miljö­skatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa premie­betalningar, lagen (1990:000) om la­gerskatt på vissa oljeprodukter, la­gen (1990:000) om särskild premie­skatt för grupplivförsäkring, m.m.,

4.  skatt enhgt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om salu-vagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafik­skatt på ufiändska fordon,

5.  tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.  avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7.  avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid för­summelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller av-giftsfillägg och förseningsavgift.


Prop. 1990/91:54


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


121


 


17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt

kommunalt ändamål


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse

Enligt riksdagens beslut före­skrivs att skatt, som enligt bestäm­melserna i kommunalskattelagen (1928:370) skall utgå för gemensamt kommunalt ändamål, skall utgöras med tio öre för varje skatteöre, som påförts för den till sådan skatt be­skattningsbara inkomsten.


Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs att skatt, som enligt bestämmelserna i kom­munalskattelagen (1928:370) skall utgå för gemensamt kommunalt än­damål, skall utgöras med 25 öre för varje skatteöre, som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara in­komsten.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och fillämpas första gången vid 1992 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om den som taxeras för beskattningsår som har på­börjats före den 1 januari 1991.


Senaste lydelse 1978:930.


122


 


18 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 9 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Anvisningar fill 9 §

Verksamhet anses som yrkesmäs- Verksamhet anses som yrkesmäs­
sig när inkomsten därav utgör in- sig när inkomsten utgör inkomst av
komst av rörelse, jordbruksfastighet näringsverksamhet enligt kommu-
eller annan fastighet enligt kommu- nalskattelagen (1928:370) eller lagen
nalskattelagen (1928:370). Verk- (1947:576) om statlig inkomstskatt.
samhet som ej utgör rörelse enligt Verksamhet som ej utgör närings-
kommunalskattelagen anses som yr- verksamhet enligt kommunalskatte-
kesmässig, när den innefattar ej en- lagen eller lagen om statlig inkomst-
bart enstaka fillhandahållande av 5/caff anses som yrkesmässig, när den
skattepliktig annons eller skatteplik- innefattar ej enbart enstaka fiUhan-
tig reklam.
                           dahållande av skattepliktig annons

eller skattepliktig reklam.

Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för denne att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära vederlaget här­för, är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande gäher i fråga om reklam enligt 5§.

Har tryckeri åtagit sig att för annans räkning framställa reklamtrycksak och anlitas underleverantör för uppdraget, är underleverantören ej skatt­skyldig. Den som självständigt utför bokbinderiarbete är skattskyldig för så­dant arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 1984:156.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.
                                        123


 


19 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 23 § bokföringslagen (1976:125) skall ha föl­jande lydelse.

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

23 §'

Skattemyndighetens beslut i aren-         Skattemyndighetens beslut i ären-

den enligt 12 § tredje stycket får den enhgt 12 § fjärde stycket får
överklagas hos riksskatteverket ge- överklagas hos riksskatteverket ge­
nom besvär. Riksskatteverkets be- nom besvär. Riksskatteverkets be­
slut i sådana ärenden får inte över- slut i sådana ärenden får inte över­
klagas,
                                klagas.

Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga faU överklagas hos rege­ringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1990:368.                                                              124


 


20 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att 19 § jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

19 §'

Skattemyndighetens beslut i ären­den enligt 8 § tredje stycket får över­klagas hos riksskatteverket genom besvär Riksskatteverkets beslut i så­dana ärenden får inte överklagas.

Myndigheters beslut enligt denna Myndigheters beslut enligt denna
lag får (' övriga fall överklagas hos re- lag får överklagas hos regeringen ge-
geringen genom besvär.
          nom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1990:374.                                                              125


 


21 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom    föreskrivs    att    ikraftträdandebestämmelsen    till    lagen (1990:669) om ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser i 15 kap. 14 § gäller fill den 1 januari 1991.

Vid bestämmande av normalbe­lopp för år 1991 skall ett tillägg göras som motsvarar tre procent av det be­lopp som beräknats enligt 15 kap. 6a§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

126


 


22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1 kap. If Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för ol­jeprodukter och kol, bilskrotnings­lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor­don, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband­spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisator­skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak­tier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flyg­trafik, lagen (1990:582) om kol­dioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:000) om la­gerskatt på vissa oljeprodukter.


1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för ol­jeprodukter och kol, bilskrotnings­lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor­don, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband­spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisator­skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak­tier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flyg­trafik, lagen (1990:582) om kol­dioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar la­gen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:000) om särskild premieskatt


 


Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. Senaste lydelse 1990:588.


127


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91*54

för grupplivförsäkring, m.m., 2.  lagen  (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen

(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift

på gödselmedel. Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats

med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna

lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

128


 


23 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3§§ lagen (1984:1052) om stadig fasfig­hetsskatt och övergångsbestämmelserna fill lagen (1990:652) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§' Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren fill fastigheten eller den som en­ligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behand­las som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

7 det fall inkomst av eller förmö­genhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskatt­ning i Sverige på grund av dubbelbe­skattningsavtal,  skall statlig fastig­hetsskatt avseende sådan privatbo­stad inte tas ut. Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jäm­kas med hänsyn härtill.

3 §2 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a)     1,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på lant­bruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,

b)     2,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet.

Innehåller byggnaden på en fas-     Innehåller byggnaden på en fas-

tighet, som är belägen i Sverige, hu-     fighet, som är belägen i Sverige, hu­vudsakligen bostäder och har bygg-     vudsakligen bostäder och har bygg­naden beräknat värdeår som utgör     nåden beräknat värdeår som utgör året före taxeringsåret, utgår dock     året   före  det fastighetstaxeringsår ingen fastighetsskatt under de fem     som föregått inkomsttaxeringsåret, första åren och halv fastighetsskatt     utgår dock ingen fastighetsskatt un-under de därpå följande fem åren.        der de fem första åren och halv fas­tighetsskatt under de därpå följande fem åren. Det samma gäller färdig­ställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid

'Senaste lydelse 1990:652.

Lydelse enligt prop. 1990/91:47.                                                                        129

9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före   det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om  ny fastighetstaxering då hade företagits. För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall fas­tighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten ut­gör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggna­den inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kor­tare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

1.    Denna lag- träder i kraft den      1. Denna lag träder i kraft den
Ijuli   1990   och   tillämpas   första     Ijuli   1990   och   tillämpas   första
gången vid 1992 års taxering.                gången vid 1992 års taxering. Be­
stämmelserna i 3 § andra stycket till-
lämpas dock först vid 1993 års taxe­
ring.

2.    Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt
för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1990.

3.1 stället för det procenttal som föreskrivs i 3 § första stycket skall, i fråga om småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet med beräknat värdeår före år 1991, procenttalet vid 1992 och 1993 års taxe­ringar utgöra 1,2.

4.'' I stället för vad som följer av 3 § första stycket och punkt 3 skall vid följande års taxeringar endast halv fastighetsskatt utgå i fråga om fastigheter, bebyggda med byggnader med nedan angivna värdeår, om fastigheterna ut­gör småhusenhet eller småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet. Detta gäller dock inte i ifråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet:

 

Taxeringsår

Värde

år

1992

1986 -

- 1990

1993

1987 -

- 1990

1994

1988 -

- 1990

1995

1989 -

- 1990

1996

1990

 

5. I stället för vad som följer av 3 § första stycket skall vid följande års taxeringar fastighetsskatt inte utgå eller endast halv fastighetsskatt utgå för fastigheter, bebyggda med byggnader vilka huvudsakligen innehåller bostä­der och har nedan angivna värdeår, om fastigheterna utgör hyreshusenheter

■'1990:652.

Lydelse enligt prop. 1990/91:47.

'Lydelse enligt prop. 1990/91:47.                                                                        130


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

eller hyreshus och tomtmark för hyreshus på lantbruksenhet. Detsamma gäl­ler i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och högst fio familjer och som ingår i lantbruksenhet:

Taxeringsår

Halv fastighe

 

Värdeår

1992

1973 - 1976

1993

1975 - 1978

1994

1977 - 1980

1995

1979 - 1982

1996

1981 - 1984

1997

1983 - 1986

1998

1985 - 1988

1999

1987 - 1990

2000

1989 - 1990

att     Ingen fastighetsskatt

Värdeår 1977 - 1990 1979 - 1990 1981 - 1990 1983 - 1990 1985 - 1990 1987 - 1990 1989 - 1990

Denna lag* träder i kraft den 1 januari 1991 och fillämpas första gången vid 1992 års taxering.

'1990:000.                                                                                    131


 


24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av ut­ländsk skatt'

dels att 13—16§§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,

dels att nuvarande 17 och 18 §§ skall betecknas 13 respektive 14 §,

dels att rubriken närmast före 17 § skall sättas närmast före nya 13 §,

dels att 1-4, 6, 7, 11,12 och nya 14 §§ samt rubriken närmast före 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det närmast före 12 § skall införas en ny rubrik av följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt


Nedsättning av statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal inkomstskatt


 


1§ Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a)  som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) el­ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c)  som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där­ifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § — genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att er­hålla nedsättning av statlig inkomst­skatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4-7Ö§§.


har han - med den inskränkning som följer av 2 § — genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att er­hålla nedsättning av statlig inkomst­skatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4-77 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt la­gen (1984:1052) om statlig fastighets­skatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbo­stad.


 


Rätt till avräkning enligt 1 § före­ligger inte om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den ut­ländska skatten samt den utländska

' Senaste lydelse av förutvarande 13 § 1989:348

15§1989:348

16§1989:348

rubriken närmast före 11 § 1989:348.


2§


Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om statlig in­komstskatt, kommunal inkomst­skatt, den utländska skatten samt


132


 


Nuvarande lydelse

intäkten omfattas av dubbelbeskatt­ningsavtal. Vid avräkning med stöd av dubbelbeskattningsavtal tilläm­pas dock bestämmelserna i 4—7S§§. 7 det fall statlig inkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska intäkten men inte kommunal in­komstskatt omfattas av dubbelbe­skattningsavtal, får avräkning enligt 1 § ske med så mycket av den ut­ländska skatten som motsvarar den andel som den kommunala inkomst­skatten, beräknad utan avräkning, på den utländska intäkten, efter av­drag för kostnader, utgör av summan av denna skatt och den statliga in­komstskatt som skulle ha utgått på den utländska intäkten, efter avdrag för kostnader, om åtgärd för undvi­kande av dubbelbeskattning inte vid­tagits.


Föreslagen lydelse

den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då någon intäkt av i utlandet be­lägen privatbostad inte uppburits men, om sådan intäkt hade uppbu­rits, denna omfattats av dubbelbe­skattningsavtal. Rätt till avräkning enligt 1 § andra stycket föreligger inte om statlig fastighetsskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Vid avräk­ning med stöd av dubbelbeskatt­ningsavtal tillämpas dock bestäm­melserna i 4-74 §§.


Prop. 1990/91:54


 


Med utländsk skatt i 1 och 2 §§ av­ses sådan allmän slutlig skatt på in­komst som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet samt, i fråga om skattskyldig som bedrivit sjöfart eller luftfart i internationell trafik, även annan skatt som erlagts i utländsk stat, i den mån skatten be­räknats på grundval av fraktintäkter eller biljettintäkter, som uppburits i nämnda stat, eller efter därmed jäm­förlig grund.


3§


Med utländsk skatt i 1 och 2 §§ av­ses allmän slutlig skatt på inkomst samt skatt jämförlig med den statliga fastighetsskatten och skatt som be­räknats på schablonintäkt eller lik­nande på privatbostad i utlandet, som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet samt, i fråga om skattskyldig som bedrivit sjöfart eller luftfart i internationell trafik, även annan skatt som erlagts i ut­ländsk stat, i den mån skatten beräk­nats på grundval av frakfintäkter el­ler biljettintäkter, som uppburits i nämnda stat, eller efter därmed jäm­förlig grund.


 


Avräkning sker från statlig in­komstskatt som utgår på grund av taxering det år då den intäkt som be­skattats i utländsk stat medtagits vid denna taxering eller vid taxering till kommunal inkomstskatt.

I den män den / första stycket an­givna stadiga inkomstskatten under­stiger vad som enligt 1—70 §§ får av­räknas, får avräkning ske från kom­munal inkomstskatt som utgår på


4§


Avräkning skall ske från statlig in­komstskatt. 7 den mån den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt 1-11 §§får avräknas, skallav-räkning ske från statlig fastighets­skatt. 1 den mån den stathga in­komstskatten och den stadiga fastig­hetsskatten sammanlagt understiger vad som enligt 1-77 §§ får avräknas, skall avräkning ske från kommunal inkomstskatt.


133


 


Nuvarande lydelse

grund av taxering det år då den in­täkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här.


Föreslagen lydelse

Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt el­ler liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering samma år som den ut­ländska skatten fastställts.


Prop. 1990/91:54


Avräkning får dock ske med högst ett på följande sätt beräknat spärr­belopp. Spärrbeloppet utgör sum­man av den statliga inkomstskatt och den kommunala inkomstskatt som, beräknad utan sådan avräk­ning, hänför sig fill

Avräkning får dock ske med högst ett på följande sätt beräknat spärr­belopp. Spärrbeloppet utgör sum­man av den statliga fastighetsskatt som tagits ut på i utlandet belägen privatbostad samt den statliga in­komstskatt och den kommunala in­komstskatt som, beräknad utan så­dan avräkning, hänför sig till

a)  de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått och

b)  andra inkomster som medtagits vid taxeringen och som är hänförliga till fast driftställe eller fasfighet i utlandet eller som utgör ränta, royalty eller utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk person med hemvist i utländsk stat eller ufiändsk juridisk person.


Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkoms­terna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela stat­liga inkomstskatt, beräknad utan av­räkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst). Motsvarande gäller ifråga om kommunal inkomstskatt.

7§

Vid beräkning av den statliga in­komstskatt som hänför sig till de ut­ländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som hän­för sig till de utländska förvärvsin­komsterna (inkomst av tjänst och nä­ringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska kapi­talinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga re­spektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska för­värvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses ut­göra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldi­ges sammanlagda förvärvsinkomst


- Senaste lydelse 1986:1116.


134


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

av olika förvärvskällor före all­männa avdrag (sammanräknad för­värvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskat­ten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.

Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig erhållit skattereduktion enligt 2§ 4 mom. uppbördslagen (1953:272), sådan re­duktion anses ha skett från statlig in­komstskatt, kommunal inkomst­skatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter före sådan reduk­tion. Om skattskyldig har att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad i ut­landet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första meningen anses ha skett från statlig fastighets­skatt som hänför sig till privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten på privat­bostad i utlandet utgör av det sam­manlagda beloppet av statlig fastig­hetsskatt före sådan reduktion.

I de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastnings­skatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas ut på skatte­underlag som anges i 3§ fjärde stycket samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av spärrbe­loppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomst­skatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, sådan avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

11 §

/ den mån avräkning inte kunnat
erhållas vid den taxering då avräk­
ning enligt 4 § andra stycket skall ske
därför att summan avräkningsbar ut­
ländsk skatt som enligt 4§ andra
stycket skall avräknas vid denna
taxering överstiger det enligt 6 § be­
räknade spärrbeloppet är den skatt-
          135


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1990/91:54

skyldige efter yrkande om detta be­rättigad att senast tredje taxeringsåret därefter erhålla avräkning av det överskjutande beloppet.

För ett visst taxeringsår får dock det sammanlagda belopp för vilket avräkning högst får medges inte överstiga det för det året enligt 6 § be­räknade spärrbeloppet. Yrkar skatt­skyldig avräkning för avräknings-bara utländska skatter som enligt be­stämmelserna i 4§ andra stycket är hänförliga till olika år gäller föl­jande. Avräkning skall ske så att ut­ländska skatter hänförliga till tidigare år alltid skall avräknas före ut-. ländska skatter hänförliga till senare år

Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel

12 §

Skattskyldig enligt 2§ 1-4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla ned­sättning av sådan avkastningsskatt. Dock skall i tillämpliga delar bestäm­melserna i 1 ~3§§, 4§ andrastycket, 5—9, 11, 13 och 14 §§ äga motsva­rande tillämpning.

Skattskyldig enligt 2§ 5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har till den del den statliga inkomst­skatten, den statliga fastighetsskatten och den kommimala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som en­ligt 1—11 §§får avräknas, genom av­räkning av utländsk skatt rätt att till denna del erhålla nedsättning av så­dan avkastningsskatt.

14 §3 Det åligger den skattskyldige att förebringa den utredning som behövs för prövning av fråga om avräkning av utländsk skatt.

Har den skattskyldige visat att förutsättningar för avräkning föreligger men förmår han inte lämna samtliga de uppgifter som erfordras för tillämp­ning av ovan angivna bestämmelser, får avräkning medges med skäligt be­lopp.

Avräkning enligt 11 § får dock en-

' Senaste lydelse av förutvarande 14 § 1989:348.                                              136


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

dast ske för sådant avräkningsbart överskjutande belopp vars storlek den skattskyldige kan visa.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och fillämpas första gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-4.

2.  Äldre bestämmelser skall dock fortfarande fillämpas vid 1992 års taxe­ring såvitt avser särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinst­skatt som påförs vid denna taxering.

3.  Avräkning av utländsk skatt jämförlig med den statliga fastighetsskat­ten får endast avse skatt som fastställts efter den 31 december 1990.

4.  Avräkning av överskjutande belopp enligt 11 § får endast avse överskju­tande belopp som uppkommit vid 1992 eller senare års taxeringar.

137


 


25 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif­ter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9§i

Månadsavgiften skall betalas fill den skattemyndighet fill vilken uppbörds-deklarafion skall lämnas och inom den tid som gäller för deklarationens av­lämnande. I övrigt skall bestämmelserna i 52 § uppbördslagen (1953:272) om inbetalning tillämpas. Vad där sägs om inbetalning från landsfingskommun och kommun av preliminär A-skatt som innehålhts genom skatteavdrag gäl­ler också i fråga om månadsavgift.

Har en arbetsgivare betalat in ett Har en arbetsgivare betalat in ett

lägre belopp än som enligt upp- lägre belopp än som enligt upp­
bördsdeklarationen skall betalas bördsdeklarationen skall betalas
som arbetsgivaravgifter och innehål- som arbetsgivaravgifter, särskild lö-
len skatt skall beloppet i första hand neskatt och innehållen skatt skall be­
räknas som betalning av den inne- loppet i första hand räknas som be­
hållna skatten.
                      talning av den innehållna skatten

och därefter som betalning av arbets­givaravgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1990:332.                                                              138


 


26 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§ Prehminär A-skatt skall betalas för

1.  filläggspension och vårdbidrag        1. filläggspension och vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän     enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
                           försäkring, dock inle för barnpen­
sion till den del pensionen efter varje
avliden förälder understiger 0,4 bas­
belopp,

2.  delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3.  livränta enligt

 

a)  lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

b)  lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c)  lagen (1977:265) om stafiigt personskadeskydd och

d)  lagen (1977:267) om krigsskadeersättning fill sjömän,

4.  folkpension som fillsammans med annan pension, livränta eller lik­
nande förmån utbetalas av

a)  riksförsäkringsverket,

b) allmän försäkringskassa,

c)  statens löne- och pensionsverk, eller

d)  kommunernas pensionsanstalt, samt

5.  folkpension i annat faU, om det är sannohkt att slutlig skatt kommer att
påföras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

139


 


27 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att 1,3,4, 5, 6, 8-12 och 15 §§ lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskatte­lagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag gö­ras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av

1.  svenska aktiebolag,

2.  svenska ekonomiska föreningar,

3.  svenska sparbanker,           3. svenska sparbanker och spar-

bankernas säkerhetskassa,

4.   sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämföriigt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst,

5.   utländska juridiska personer,

6.     fysiska personer och dödsbon.
Sådana företag som avses i 2§

6mom., 7mom., 8 mom. åttonde stycket och 10 mom. samt 7§ 4 mom. och 8 mom. andra stycket la­gen om statlig inkomstskatt är inte berätfigade till avdrag. Detsamma' gäller i fråga om dödsbon som be­handlas som handelsbolag. Att sär­skilda regler gäller i fråga om han­delsbolag framgår av 11 §.

4.  svenska ömsesidiga skadeför­säkringsföretag,

5.   sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst,

6.   utländska juridiska personer,

7.   fysiska personer och dödsbon.

Livförsäkringsföretag och under­stödsföreningar som avses i 2§ 6 mom. och sådana företag som av­ses i 2§ 7mom., 8 mom. åttonde stycket och 10 mom. samt 7§ 4 mom. och 8 mom. andra stycket la­gen om statlig inkomstskatt är inte berätfigade tiU avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som be­handlas som handelsbolag. Att sär­skilda regler gäller i fråga om han­delsbolag framgår av 11 §.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringsla­gen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot av­draget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.


Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1-5 är skillnaden vid be­skattningsårets utgång mellan fill­gångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattnings­årets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig in-


3§


Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1-6 är skillnaden vid be­skattningsårets utgång mellan fill­gångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattnings­årets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig in-


140


 


Nuvarande lydelse

komstskatt beräknade inkomsten före återföring av föregående års av­sättning fill skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skat­teutjämningsreserv, avdrag enhgt la­gen (1967:94) om avdrag vid in­komsttaxeringen för viss aktieutdel­ning och avdrag enligt 2§ Smom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlags­insatser.

Föreslagen lydelse

komstskatt beräknade inkomsten före återföring av föregående års av­sättning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning tiU skatteutjämningsreserv, avdrag en­ligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieut­delning och avdrag enligt 2 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlags­insatser. 7 den beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt enligt 12 § fjärde stycket och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommu­nalskattelagen (1928:370). Som tillgång räknas inte

1.  aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före­ningar om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som an­ges i 7 § 8mom. tredje stycket a lagen om stafiig inkomstskatt eller om före­taget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller ande­larna enligt tredje stycket b nämnda moment,

2.  andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller an­delar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära,

3.  en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra före­tagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid samma års taxering.

Som skuld räknas även

1.  en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in­komsttaxeringen,

2.  insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,

3.  belopp som har avsatts till ersättningsfond,

4.  kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträckning som anges i 12 § tredje stycket.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsre­serv.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsre­serv. Som skuld räknas inte heller i fråga om skadeförsäkringsföretag belopp som har avsatts till reglerings­fond för trafikförsäkring eller utjäm­ningsfond.


Prop. 1990/91:54


 


4§ Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid be­skattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.

Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27§ 1 mom., 28§, 29§ Imom. och 30§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid


Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27§ 1 mom., 28§, 29§ 1 mom., 30§ 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisa-


141


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:54

avyttring utgör intäkt av närings-     fionsvinst vid avyttring utgör intäkt
verksamhet,
                         av näringsverksamhet.

Som skuld räknas även

1,   en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in­
komsttaxeringen,

2,     belopp som har avsatts fill ersättningsfond.
Som skuld räknas inte

1,   lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in
i kapitalunderlaget,

2,     belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.

Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt samt skattefillägg och förse­ningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld,


Vid värderingen av fillgångarna
Vid värderingen av tillgångarna

hos juridiska personer som avses i     hos juridiska personer som avses i
1 § första stycket 1-5 skall
     1 § första stycket 1-6 skall

1,  fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räken­skaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2,  andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3,  sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp fill skatte­mässiga restvärden,

4,  annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminsk­ningsavdrag och liknande avdrag,

5,  aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före­ningar tas upp till de värden som anges i 27§ 2 mom, första stycket lagen (1947:576) om stathg inkomstskatt och andelar i utländska juridiska perso­ner till 65 procent därav,

6,  andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom, nämnda lag än aktier och ande­lar tas upp till de värden som anges i 27 § 2 mom, första stycket och 3 mom. samma lag eller, om den underliggande egendomen är andel i utländsk juri­disk person, till 65 procent därav,

7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid in­komsttaxeringen,

7,  andra tillgångar än som avses i 8. andra tillgångar än som avses i
punkterna 1-6 tas upp till anskaff- punkterna 1-7 tas upp fill anskaff­
ningsvärdet,                                           ningsvärdet minskat med medgivna

värdeminskningsavdrag och hk­
nande avdrag.
Har fastighet som avses i första stycket 4 förvärvats före ingången av år
1991 får som anskaffningsvärde i stället anses viss del av det för år 1991 gäl­
lande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års taxeringar medgivna
värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat upp­
gått fill sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxe­
ringsvärdet avses i fråga om
                                                             142


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:54


1.   småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,

2.   hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,

3.   industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,

4.   lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.

Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet vid beskattningsårets ingång på fastighetens byggnader, mark och markan­läggningar inte överstiger 75 procent av värdet enligt andra stycket.

Vid tillämpning av första och Vid tiUämpning av första och andra styckena avses med värde-     andra styckena avses med värde-

minskningsavdrag också belopp var­med ersättningsfond e.d. tagits i an­språk.

minskningsavdrag också belopp var­med ersättningsfond, investeringsre­serv e.d. tagits i anspråk.


6§ Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon tilläm­pas 5 § med de undantag som anges nedan.

Fastighet, som inte utgör omsätt­ningstillgång, tas upp till 70 procent av det värde som anges i 5 § första stycket 4 eller till 70 procent av den del av taxeringsvärdet som anges i andra stycket, dock att fastighet som avses i andra stycket 4 tas upp till 70 procent av den del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet som inte ut­gör bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde för sådan privat­bostadsfastighet som avses i 5§ kommunalskattelagen (1928:370). Tillgångar som avses i 26§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt tas upp till 70 procent av an­skaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i 5 § första stycket 2.

Fastighet, som inte utgör omsätt­
ningstillgång, tas upp till 70 procent
av det värde som anges i 5 § första
stycket 4 eller till 70 procent av den
del av det värde som anges i andra
stycket, dock att fastighet som avses
i andra stycket 4 tas upp till 70 pro­
cent av det värde som anges i andra
stycket och som inte avser den del av
det för år 1991 gällande taxerings­
värdet som utgör bostadsbyggnads­
värde och tomtmarksvärde för sådan
privatbostadsfastighet som avses i
5 §
             kommunalskattelagen

(1928:370). Tillgångar som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 70 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana till­gångar som avses i 5 § första stycket 2. Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.


8§ Inkomstunderlaget är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvs­källan före avdrag för underskott från föregående år, avdrag för upp­skov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för av­sättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och la­gen (1990:659) om särskild löneskatt samt avdrag för årets avsättning till


Inkomstunderiaget är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvs­källan före avdrag för underskott från föregående år, avdrag för upp­skov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för av­sättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och la­gen (1990:659) om särskild löneskatt samt avdrag för årets avsättning fill


143


 


Nuvarande lydelse

skatteutjämningsreserv. Intäkt en­
ligt punkt 16 av anvisningarna fill
22 §
            kommunalskattelagen

(1928:370) ingår inte i underlaget.


Föreslagen lydelse

skatteutjämningsreserv beräknad på inkomstunderlaget. Intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) ingår inte i underlaget.


Prop. 1990/91:54


 


Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av underlaget.

Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent av underlaget.

Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1 —5 får avdrag för av­sättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begräns­ning som följer av 12 §.



Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1-6 får avdrag för av­sättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begräns­ning som följer av 12 §.


10 §

Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämnings­reserv på antingen kapitalunderla­get och inkomstunderlaget eller löne­underlaget.

Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämnings­reserv på antingen kapitalunderla­get och löneunderlaget eller inkomst­underlaget.

Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på löneun­derlaget får uppgå till högst 75 pro­cent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på inkomst­underlaget får uppgå till högst 20 procent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på löneun­derlaget får uppgå till högst 20 pro­cent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på inkomst­underlaget får uppgå till högst 75 procent av detta underlag.


11§

I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till skatteutjäm­ningsreserv för bolaget.

Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är be­rättigade till avdrag enligt 1 §.

I övriga fall skall

a)  avdraget beräknas med tillämp­ning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till av­drag enligt 1 § första stycket 6,

b)  avdraget beräknas med tillämp­ning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1-5,


I övriga fall skall

a)  avdraget beräknas med tillämp­ning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till av­drag enligt 1 § första stycket 7,

b)  avdraget beräknas med tillämp­ning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1-6,


144


 


Nuvarande lydelse

c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbelop­pen enligt a och b om bolagets in­komst beskattas såväl hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1 -5 som hos perso­ner som är berättigade fill avdrag en­ligt 1 § första stycket 6.

Föreslagen lydelse

c) avdraget begränsas fill det lägsta av de maximala avdragsbelop­pen enligt a och b om bolagets in­komst beskattas såväl hos personer som är berätfigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1-6 som hos perso­ner som är berätfigade till avdrag en­ligt 1 § första stycket 7. Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bo­laget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag. Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalun­derlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för bolaget. 1 fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten.


Prop. 1990/91:54


 


Bestämmelserna i andra—femte styckena gäller för företag i intresse­gemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning på kapitalunderlaget. Intressege­menskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i hu­vudsak gemensam ledning. I en in­tressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 § första stycket 1-5 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt.

Övriga företag i intressegemen­skapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag.

Är två eller flera företag i intresse­gemenskap och innehar ett av före­tagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur Å direkt eller in­direkt Å innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett be­lopp motsvarande kapitalunderlaget i det andra företaget eller summan

12 §

Bestämmelserna i andra—femte styckena gäller för företag i intresse­gemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning på kapitalunderlaget. Intressege­menskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i hu­vudsak gemensam ledning. I en in­tressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 § första stycket 1-6 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt.

Övriga företag i intressegemen­skapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. 1 fråga om han­delsbolag gäller att avdrag för avsätt­ningfår beräknas på kapitalunderla­get och i förekommande fall även på inkomstunderlaget. För varje före­tag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag.

Är två eller flera företag i intresse­gemenskap och innehar ett av före­tagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur- direkt eller in­direkt - innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett be­lopp motsvarande 65 procent av ka­pitalunderlaget i det andra företaget


145


10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


underlaget.

I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 11 § fjärde stycket vid beräk­ningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är kapitalunderlaget nega­tivt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets in­komst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsva­rande intäkten enligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av handelsbolagets inkomst.

Nuvarande lydelse

av kapitalunderlagen i de andra företagen till den del beloppet över­stiger 35 procent av värdet av ande­larna i den utländska juridiska perso­nen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av vär­det av dessa andelar Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som avses i 27§ 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den ut­ländska juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har bestämmande infly­tande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan verksam­het.

För företag med negativt kapital­underlag beräknas en intäkt motsva­rande 30 procent av underlaget mul­tiplicerat med 70 procent av statslå­neräntan vid beskattningsårets ut­gång. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa underlaget täcks genom att ett positivt kapital­underlag överförts från ett annat företag om såväl givare som motta­gare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Om företa­gens sammantagna kapitalunderlag (summan av de positiva och de nega­tiva underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa under­laget.


Föreslagen lydelse

eller av summan av kapitalunderla­gen i de andra företagen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av värdet av andelarna i den utländska juridiska personen. Om särskilda skäl föreligger får skulden jämkas till ett lägre belopp. Med ak­tier och andelar likställs andra till­gångar som avses i 27 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den utländska juridiska perso­nen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har be­stämmande inflytande över annan utländsk juridisk person som bedri­ver sådan verksamhet.

För företag med negativt kapital­underlag beräknas en intäkt motsva­rande 23 procent av underlaget mul­tiplicerat med en räntesats som sva­rar mot statslåneräntan vid beskatt­ningsårets utgång med tillägg av fem procentenheter Någon intäkt beräk­nas inte i den mån det negativa un­derlaget täcks genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från ett annat företag om såväl givare som mottagare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Öm företagens sammantagna kapitalun­derlag (summan av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid till-lämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa


Prop. 1990/91:54


 


15 §

Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1 -5 och som yrkar av­drag för avsättning till skatteutjäm­ningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket av-


Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1-6 och som yrkar av­drag för avsättning till skatteutjäm­ningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket av-


146


 


Nuvarande lydelse

sättning beräknas.

Juridiska personer som enligt 1 § första stycket 1 ~5 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 7§ 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder in­tressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag.


Föreslagen lydelse

sättning beräknas.

Juridiska personer som enligt 1 § första stycket 1-6 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 7§ 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder in­tressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag.


Prop. 1990/91:54


4. Vid beräkning av kapitalunder­laget för sådana juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1 -5 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räken­skapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent av sådana obeskattade reserver som av­ses i 1 § lagen (1990:655) om återfö­ring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxe­ringar skall 30 procent av det upp­skovsbelopp som vid beskattnings­årets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Där­emot skall uppskovsbelopp vid be­skattningsårets utgång inte räknas som skuld.

4. Vid beräkning av kapitalunder­laget för sådana juridiska personer som avses i 1§ första stycket 1-6 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent av sådana obeskattade reserver som av­ses i 1 § lagen (1990:655) om återfö­ring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxe­ringar skall 30 procent av det upp­skovsbelopp som vid beskattnings­årets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Har uppskovsbelopp övertagits med stöd av 5 § fjärde stycket nämnda lag skall även 30 procent av detta belopp räk­nas som skuld. Däremot skall upp­skovsbelopp  vid  beskattningsårets utgång inte räknas som skuld. Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana obeskattade reserver som avses i första stycket denna punkt, dels den del av det upp­skovsbelopp som enligt 5 § lagen om återföring av obeskattade reserver tas upp till beskattning.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


147


 


28 Lag                                                                        Prop. 1990/91:54

om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade

reserver

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 5§§ lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Ett företag som vid utgången av   Ett företag som har obeskattade

det beskattningsår som avslutats reserver vid utgången av det beskatt-
närmast före den 1 januari 1991 har ningsår som avslutats närmast före
obeskattade reserver kan i den om- den 1 mars 1991 och som taxeras år
fattning som anges i denna lag få 7997 kan i den omfattning som anges
uppskov med beskattningen vid i denna lag få uppskov med beskatt-
återföringen av reserverna. Med ningen vid återföringen av reser-
företag avses i denna lag fysiska och verna. Med företag avses i denna lag
juridiska personer med undantag för fysiska och juridiska personer med
dödsbon som behandlas som han- undantag för dödsbon som behand-
delsbolag.
                                    las som handelsbolag.

Med obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond, avsättning till in­tern vinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxe­ringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning av 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

Att särskilda regler gäller för bankaktiebolag, sparbanker, föreningsban­ker, finansbolag, fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag framgår av 6§.


Uppskov skall beslutas och upp-
    Uppskov skall beslutas och upp­
skovsbeloppet bestämmas vid 1992
   skovsbeloppet bestämmas vid 1992
års taxering eller, om företaget på
års ta.xering eller, om företaget inte
grund av förlängt räkenskapsår inte
   skall taxeras detta år, vid 1993 års
skall taxeras detta år, vid 1993 års
     taxering. I fråga om handelsbolag
taxering. I fråga om handelsbolag
skall uppskovsbeloppet avse han­
skall uppskovsbeloppet avse han-
delsbolaget,
delsbolaget.

Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att

minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,

sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar,

sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992-1994 års taxe­ringar,

hela beloppet tas upp vid 1992-1995 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1992-1996 års taxeringar.

En fysisk person behöver vid 1992 års taxering inte ta upp någon del av uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 års taxering inte ta upp mer än 25 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av

148


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1990/91:54

bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer. Vid följande års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket.

Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen det förstnämnda året.

Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får uppskovsbe­lopp överläs. Därvid skall anses som om   överlåtande   och   övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har den förvärvskälla fill vilken de obeskattade reserverna hänför sig upp­hört, skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till be­skattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksam­het eller driften av denna fill ett akfiebolag om intressegemenskap råder mel­lan företagen. Äterstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vid fillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbeloppet ome­delbart skall tas upp fill beskattning det beskattningsår då reglerna om han­delsbolag tillämpas första gången.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

149


 


29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen­sionsmedel skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får
utan hinder av bestämmelserna i
20 §
         kommunalskattelagen

(1928:370) göra avdrag för avkast­ningsskatt i förvärvskällan.



Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får
utan hinder av bestämmelserna i
20 §
         kommunalskattelagen

(1928:370) i förvärvskällan göra av­drag för sådan avkastningsskatt som tas ut på i 3§ fjärde stycket angivet underlag. Avdrag skall därvid med­ges för avkastningsskatten före even­tuell nedsättning genom avräkning av utländsk skatt.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


150


 


30 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:668) om nedsättning av vissa un­derhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ Ett underhållsbidrag som avses i 1 § skall den 1 februari 1991 sättas ned med 75 kronor per månad, om bidraget uppgår till minst 250 kronor per må­nad eller 3000 kronor för helt år.

Uppgår underhållsbidraget fill lägre belopp, skall det sättas ned med 30 procent av det belopp som utgår. Om bidraget efter ändringen slutar på öre­tal, skall det avrundas nedåt till helt krontal.

Om nedsättningen skulle understiga 25 kronor per månad eller 300 kronor för helt år, skall underhållsbidraget kvarstå oförändrat.

Skall underhållsbidraget vid i första stycket angiven tidpunkt änd­ras enligt lagen (1966:680) om änd­ring av vissa underhållsbidrag skall nedsättning enligt första—tredje styckena ske innan sådan ändring görs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

151


 


31 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Vid tillämpning av reglerna om resultatutjämningsfond i 41 § d första stycket kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall för fysisk person gälla att avdraget vid taxeringen för räkenskapsår som avslutas den 31 december 1990 får uppgå fill högst 30 procent av lönekostna­den och 35 procent av den enligt nämnda lagrum beräknade egna inkomsten om följande förutsättningar är uppfyllda, nämhgen

1.  att den skattskyldige till ledning för 1991 års taxering redovisar inkomst avseende två räkenskapsår och

2.  att det ena räkenskapsåret förkortats i enlighet med övergångsbestäm­melserna fill lagen (1990:665) om ändring i bokföringslagen eller lagen (1990:666) om ändring i jordbruksbokföringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas vid 1991 års taxe­ring.

152


 


32 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall medges, i stället för enligt schablon som anges i andra stycket nämnda anvis­ningspunkt, vid 1991 års taxering med 1 krona 10 öre per kilometer och vid 1992 års taxering med 1 krona 20 öre per kilometer

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

153


 


33 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om upphävande av lagen (1927:321) om

utskiftningsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1927:321) om utskiftningsskatt skall upp­höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Har efter beslut om likvidation eller fusion medel utskiftats fill aktieägare före utgången av år 1990 fillämpas lagen även vid senare års taxeringar.

154


 


34 Förslag till                                                 Prop. 1990/91 :.M

Lag om upphävande av lagen (1933:395) om

ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1933:395) om ersättningsskatt skall upp­höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

155


 


35 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:54

Lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 § första stycket lagen (1982:423) om allmän löneavgift, tas ut med 1,64 procent av avgiftsunderla­get i fråga om

1.  ersättning som omfattas av 1 § nämnda lag och som utges under perio­den januari-juni 1991 samt

2.  inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som hänför sig till perioden januari-juni 1991.

2§ Omfattar beskattningsåret såväl perioden januari—juni 1991 eller del därav som annan tid, skall — om den avgiftsskyldige inte visar annat — så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till perioden januari-juni 1991 eller del därav som svarar mot förhållandet mellan den del av be­skattningsåret som infaller under ifrågavarande period och hela beskatt­ningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

156


 


Finansdepartementet                                     Prop. 1990/91:54

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, Johansson, Lindqvist, Freivalds, Lööw, Persson, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.

1 Inledning

Under flera år har ett mycket omfattande reformarbete bedrivits i syfte att förbättra och förenkla skattesystemet. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen i juni i år regeringens förslag till reformerad inkomst-och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356, SFS 1990:650-696).

Förslaget som grundades på betänkandena från inkomstskatteutred­ningen (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) innebar att den genomgripande omläggningen av inkomstskatten i allt vä­sentligt fick sin reglering. Det nya systemet får full verkan fr.o.m. inkomst­året 1991.

Riksdagsbeslutet i juni om en skattereform lämnade emellertid vissa lag-sfiftningsfrågor olösta. På dessa punkter krävs nu kompletterande lagstift­ning för att reformen skall var helt genomförd den 1 januari 1991. De kvar­stående frågorna har utretts vidare under olika former och resultaten har re­dovisats i ett antal betänkanden och promemorior. Jag redovisar detta be­redningsunderlag i anslutning till behandlingen av de olika frågorna i de föl­jande avsnitten. Betänkandena och promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Lagrådets yttranden bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag återkom­mer till lagrådets synpunkter i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1-3 och 5.4) och i specialmotiveringen (avsnitt 9).

Jag kommer nu att redovisa mina förslag till kompletteringar och juste-  157


 


ringar av den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen. Jag kommer     Prop, 1990/91:54 också att föreslå ändringar i fråga om sjömansbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen

Min redovisning är disponerad på följande sätt. Efter mina aUmänna syn­punkter (avsnitt 2) tar jag upp den särskilda löneskatten, ett antal frågor som rör inkomstslaget tjänst samt sjömansbeskattningen (avsnitt 3), Därefter be­handlar jag inkomst av kapital samt arvs- och gåvobeskattningen (avsnitt 4), företagsbeskattningen (avsnitt 5) och vissa internationella skattefrågor (av­snitt 6), Jag redovisar också vissa budgeteffekter (avsnitt 7), Författningsför­slagen kommenteras i specialmotiveringen (avsnitt 9),

2 Allmänna synpunkter

Genom beslut av riksdagen hösten 1989 och i våras åstadkoms en synnerli­gen genomgripande förändring av de mest väsentliga delarna av det svenska skattesystemet. Det grundläggande syftet bakom reformen är att åstad­komma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samfidigt som fördel­ningspolitiska mål för beskattningen uppfylls.

Stora förväntningar knyts till de posifiva effekter som skattereformen kan ge för den svenska ekonomins funktionssätt. Reformen är i själva verket ett av de mest betydelsefulla inslagen - måhända det mest betydelsefulla — inom det långsiktiga arbetet på det ekonomisk-politiska området,

Mina förslag i denna proposition kan karakteriseras som det tredje steget i besluten om skattereformen. Förslagen är en del av den överenskommelse om skattereformen som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Mitt förslag till ny arvs- och gåvoskatteskala ligger dock utanför skatterefor­men.

De förslag som nu läggs fram kan indelas i fyra olika grupper. För det första är det fråga om att lagförslag presenteras i frågor där riksdagen under förra riksmötet i princip tagit ställning. Ett exempel på detta är förslaget om särskild löneskatt på vissa avtalsförsäkringar. För det andra behandlas några områden där förslag tidigare aviserats. Det är t.ex. fallet beträffande be­skattningen av valutavinster. För det tredje har i några hänseenden de beslut som fattades under föregående riksmöte omprövats och föranlett förslag om sakliga justeringar. Detta gäller t.ex. beskattningen av utdelning och vinster på aktier i fåmansbolag. Slutligen föreslås ett relafivt stort antal justeringar av närmast lagtekniskt slag. Behovet av sådana ändringar är att se mot bak­grund av den närmast unika omfattningen av den lagstiftning som reformen föranlett.

Med de förslag som omfattas av detta lagstiftningsärende slutförs skattere­
formen. Jag vill emellertid innan jag övergår till att i detalj behandla försla­
gen peka på att några områden är föremål för ytterligare utredningsarbete.
Så är t.ex. fallet när det gäller den lagtekniska utformningen av mervärdes­
kattelagstiftningen. I några hänseenden bör också ytterligare utredningsar­
bete påbörjas. Jag syftar då främst på den lagtekniska översyn av de centrala
inkomstskatteförfattningarna som redan tidigare aviserats. Detta angelägna
arbete bör när de materiella reglerna lagts fast påbörjas utan ytterligare
   .o

dröjsmål.


 


Vidare krävs, som jag angav i vårens proposition om skattereformen (s. Prop. 1990/91:54 518 f.) ytterligare överväganden och utredningsinsatser innan slufiig ställ­ning tas till beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Dessa frågor som främst gäller om en s.k. särskild redovisningsmetod för enskilda näringsidkare skall införas och om handelsbolaget skall göras till skattesubjekt har efter vårens riksdagsbeslut beretts vidare. Enligt min me­ning krävs emellertid en mera ingående analys av dessa frågeställningar. En särskild utredare bör därför tillkallas med uppdrag att utforma förslag till den slutliga utformningen av regelsystemet för enskilda näringsidkare och handelsbolag. Även frågan om s.k. nuvärdeavdrag och s.k. periodiserings-fonder lämnades öppen vid vårens lagsfiftning. En ekonomisk utvärdering av detta system har på uppdrag av finansdepartementet gjorts av professorn Jan Södersten. Rapporten över utvärderingen som nyligen avlämnats kom­mer nu att remissbehandlas.

3 Särskild löneskatt, m.m.

I avsnitt 3 har samlats de förslag som rör den utvidgade särskilda löneskat­ten, den nya särskilda premieskatten för grupplivförsäkring och förslag i fråga om tjänsteinkomstbeskattningen. Dessutom finns här bl.a. förslag till justeringar av privatbostadsbegreppet och förslag beträffande fastighets­skatten. Avsnittet avslutas med mina förslag på sjömansbeskattningsområ-det.

3.1 Särskild löneskatt på vissa pensionsförmåner

3.1.1 Inledning

En allmän princip i skattereformen är att alla förvärvsinkomster skall beläg­gas med socialavgifter eller med en särskild löneskatt. Motivet är att alla ty­per av förvärvsinkomster bör behandlas likvärdigt. Beträffande inkomster som inte ger socialförsäkringsförmåner bör emellertid skatteuttaget begrän­sas till den s.k. skattedelen av socialavgifterna. Riksdagen har, med utgångs­punkt i nämnda principer, den 13 juni 1990 beslutat om uttag av en särskild löneskatt om 22,2 % på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner (prop. 1989/90:110 s. 378 ff., SkU30 s. 61 ff.,SFS 1990:659).

RINK föreslog (SOU 1989:33 I s. 200 ff. och II s. 209 f.) att s.k. grundav­gift skulle utgå bl.a. vid pensionsutbetalningar som tryggats genom avdrags­gilla premiebetalningar eller avsättningar till stiftelse resp. konto.

I den tidigare nämnda propositionen (s. 491 ff.) föreslogs att skattedelen av socialavgifterna, så långt detta är möjligt, skall tas ut som en särskild löne­skatt när pensionen tjänas in och inte vid utbetalningen. Den föreslagna lös­ningen krävde emellertid ytterligare överväganden när det gäller den tek­niska utformningen. Något författningsförslag lades därför inte fram.

En promemoria med förslag till en sådan reglering, daterad den 12 sep­
tember 1990 har utarbetats inom finansdepartementet och remissbehand­
lats. I bilaga 1 finns en förteckning över remissinstanserna. En sammanställ-
     159


 


ning av remissyttrandena har upprättats och finns fillgänglig i lagsfiftnings-     Prop. 1990/91:54 ärendet (dnr 4047/90).

3.1.2 Genomförandet senareläggs

Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt. Lag­förslaget omfattade bl.a. en reglering av uttaget av särskild löneskatt på pen­sionsförmåner. Den föreslagna lösningen innebar främst tekniska avvikelser från den som lagts fram i den tidigare nämnda promemorian.

Lagrådet riktar i sitt yttrande, bilaga 3, betydande krifik mot förslaget. Enligt lagrådet kan den valda lösningen i vissa avseenden inte anses fylla kra­ven på likformighet i beskattningen. Krifiken i den delen tar bl.a. sikte på att förslaget i fråga om otryggade pensionssystem innebär att skatten även kommer att träffa pensionsutbetalningar som intjänats före ikraftträdandet av de nya reglerna. Även i övrigt pekar lagrådet på inslag i den föreslagna lösningen som enligt lagrådets uppfattning måste korrigeras för att undvika olämpliga effekter från likformighets- och rättvisesynpunkt.

Förslaget krifiseras också när det gäller skatteuttaget i samband med byte av arbetsgivare och här efterlyser lagrådet justeringar som säkerställer att dubbelbeskattning kan undvikas.

Lagrådet gör gällande att bristerna i förslaget kräver ändringar av så ge­nomgripande natur att det inte av tidsskäl varit möjligt för lagrådet att lämna ett tillräckligt övervägt förslag till ny lagtext.

De påtalade bristerna i förening med farhågor för praktiska och andra svå­righeter för skattskyldiga och myndigheter att klara en anpassning till de nya reglerna under den tid som återstår till årsskiftet leder lagrådet till uppfatt­ningen att ikraftträdandet bör senareläggas.

För egen del gör jag bedömningen att den av lagrådet framförda kritiken sammantagen har sådan styrka att det, särskilt i ljuset av den korta tid som står till buds för nödvändiga justeringar, inte är lämpligt att nu genomföra förslaget. Jag lägger därför inte fram förslaget till särskild löneskatt på pen­sionsförmåner. Den ytterligare beredning av frågan som krävs måste dock ske så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli nästa år.

Mitt ställningstagande leder till en betydande försvagning av finansie­ringen av skattereformen år 1991. När lagrådet diskuterar ett senareläg-gande av löneskatteuttaget på pensioner görs bl.a. uttalandet att det inte skulle framgå att det förslaget har ett sådant samband med skatteomlägg­ningen i stort att ikraftträdandet måste samordnas. I den delen vill jag dock framhålla att det finns ett uppenbart och starkt samband såtillvida att bort­fallet av skatteintäkter uppgår till ett nettobelopp på ca 2 miljarder kr. En sådan urholkning av reformens finansiering är inte försvarbar vare sig från statsfinansiella eller samhällsekonomiska utgångspunkter. En ansvarsfull fi­nansiering av skattereformen är i själva verket grundläggande för hela re­formarbetet. Det krävs därför en alternativ finansiering. I det följande av­snittet redovisar jag mitt förslag till en sådan finansiering.

160


 


3.1.3 Alternativ finansiering


Prop. 1990/91:54


Mitt förslag: Den allmänna löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter fill 1,64 % under första halvåret 1991.

Skälen för mitt förslag: Den alternativa tillfälliga finansieringen bör ha samma inriktning som den särskilda löneskatten på pensionsförmåner. Skat­ten bör således träffa arbetsgivarna, såväl privata som offentliga. En lämplig lösning kan åstadkommas genom en tillfällig höjning av den s.k. allmänna löneavgiften. Den allmänna löneavgiften är en skatt med underlaget för ar­betsgivaravgifter och egenavgifter som bas. En tillfällig höjning av avgiften under första halvåret 1991 innebär ingen ökning av arbetskraftskostnaderna jämfört med om planerna på att per den 1 januari 1991 införa särskild löne­skatt på pensionsförmåner fullföljts. En sådan åtgärd innebär självfallet inte heller att skattetrycket höjs.

För att uppfylla kravet på en ansvarsfull finansiering av skattereformen bör därför enligt min mening den allmänna löneavgiften höjas fillfälligt un­der första halvåret 1991. Det extra skatteuttag som krävs medför en höjning av skattesatsen med 1,3 procentenheter. Det förhöjda uttaget bör gälla för såväl arbetsgivare som enskilda näringsidkare.

3.2 Uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på vissa ersättningar enligt avtalsförsäkringar


3.2.1 Inledning

1 proposition 1989/90:110 lade regeringen fram förslag rörande beskatt­ningen av vissa s.k. avtalsförsäkringar (s. 333 ff.).

Förslaget godtogs av riksdagen och innebar i korthet att utfallande belopp för dessa försäkringar, med något undantag, i sin helhet bhr skattephktig in­komst av tjänst eller i förekommande fall näringsverksamhet.

Vad gäller uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på ersätt­ningar som utgår enligt dessa försäkringar lades det inte fram några författ­ningsförslag i propositionen. Vissa principuttalanden gjordes emellertid om hur dessa frågor borde lösas samt i vad mån ersättningarna borde vara för­månsgrundande enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Dessa principer innebär i korthet följande. Utfallande belopp från AGB och mot­svarande beläggs med särskild löneskatt och blir inte förmånsgrundande. Ut­betalningar från AGS och motsvarande beläggs med socialavgifter och bhr förmånsgrundande. I de fall utbetalningarna avser att komplettera förtids­pension tas endast särskild löneskatt ut och ersättningarna blir i dessa fall inte förmånsgrundande. Ersättningar från TFA beläggs med socialavgifter och blir förmånsgrundande. I de fall invaliditetsersättning utbetalas bör i re­gel endast särskild löneskatt utgå och ersättningarna bör inte vara förmåns­grundande.

I den tidigare nämnda promemorian av den 12 september 1990 har ett mer utförligt förslag redovisats och blivit föremål för remissbehandling.


161


11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54


 


Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag till reglering av de be­rörda frågorna. Förslaget ansluter i allt väsentligt till promemorieförslaget. Jag kommer också att ta upp några andra frågor av främst lagteknisk art.

Som framgått av föregående avsnitt har förslaget till ändringar i lagen om särskild löneskatt varit föremål för lagrådets granskning. Lagrådet har i sak inte haft någonting att erinra mot det remitterade förslaget såvitt avser utta­get av särskild löneskatt på ersättningar enligt ifrågavarande avtalsförsäk­ringar. Förslaget i denna del bör därför genomföras från och med år 1991. Med hänsyn härtill finns det inte anledning att företa den av lagrådet före­slagna justeringen i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:657) om änd­ring i AFL.


Prop. 1990/91:54


3.2.2 Uttag av socialavgifter alt. särskild löneskatt på vissa ersättningar enligt avtalsförsäkringar m.m.

Mitt förslag: Utfallande belopp från AGB och motsvarande anord­ningar skall beläggas med enbart särskild löneskatt.

På ersättningar från AGS och motsvarande skall särskild löneskatt tas ut i de fall ersättningarna avser att komplettera förtidspension.

För ersättningar från TFA skall särskild löneskatt tas ut i de fall er­sättningen utgår i form av engångsbelopp som inte avser kompensa­tion för mistad inkomst.

De ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall inte vara förmånsgrundande enligt AFL.

Vissa ändringar av lagteknisk natur företas i AFL, SAL, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt i lagen om självde­klaration och kontrolluppgifter.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt frånsett vissa lagtek­niska justeringar.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Däribland kan nämnas RFV, RSV, SPV, Landstingsförbundet och LO. Några remissinstanser framför emeller­tid kritik mot förslaget. AFA anser inte att det har skett en analys av om en skattemässig likabehandling uppnås av liknande anställningsförmåner eller av konsekvenserna av förslagens genomförande. Liknande synpunkter har anförts av SAF. AFA hävdar bl.a. att vissa sektorer, särskilt den offentliga, kommer att drabbas mindre av de föreslagna förändringarna. Vidare anförs att någon analys av risken för att försäkring i stället tecknas utomlands inte har gjorts. SAF påpekar att löneskatt enligt förslaget skall utgå på AGS-er-sättning som kompletterar sjukpension. Motsvarande förmån för tjänste­män, ITP:s sjukpension, synes däremot inte berörd i förslaget. Enligt SAF bör förmåner från ITP resp. AGS/STP behandlas på samma sätt. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anför att bl.a. AGS bygger på avtal som inte förutsätter och därmed inte heller reglerar uttag av skatt. Det är inte redovi-: at i promemorian hur detta skall lösas om särskild löneskatt skall införas 1 nder löpande avtalstid.


162


 


Några remissinstanser har vidare anfört vissa synpunkter på den lagtek-     Prop. 1990/91:54 niska utformningen.

Skälen för mitt förslag

Allmänna synpunkter

Med avtalsförsäkringar avses försäkringar som grundar sig på kollektivavtal och vars premier i regel bestäms efter schablonmässiga grunder De försäk­ringar som berörs av det förslag jag nu lägger fram är försäkring om avgångs­bidrag (AGB m.fl.), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.) och trygghets­försäkring vid arbetsskada (TFA).

De förändringar som redan företagits i AFL och lagen (1981:691) om soci­alavgifter, SAL, på grundval av förslagen i prop. 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning medför att de här aktuella ersättningarna i den mån de är inkomstskattepliktiga kommer att utgöra förmånsgrundande inkomst samt underlag för uttag av socialavgifter såvida det inte genom ut­tryckliga regler anges att så inte skall vara fallet. Endast för den del av ersätt­ningarna som skall bli föremål för särskild löneskatt och därför inte skall ut­göra förmånsgrundande inkomst behövs således särskilda regler.

Jag har inledningsvis angett de principer som bör vara vägledande för utta­get av socialavgifter resp. särskild löneskatt. Jag skall i det följande precisera mitt förslag i denna del. Först skall jag emellertid ta upp de erinringar av mer generell karaktär mot förslaget som anförts av AFA och Svenska Försäk­ringsbolags Riksförbund.

AFA har anfört att det inte synes ha skett någon analys av om skattemässig likabehandling uppkommer av liknande anställningsförmåner Jag vill med anledning härav framhålla att de av riksdagen i samband med skatterefor­men beslutade reglerna om beskattning av förmåner som utgår enligt de nu aktuella avtalsförsäkringarna just syftar till att uppnå en likformig behand­ling i skattehänseende av dessa. De tidigare reglerna har nämligen kraftigt avvikit frän en likformig beskattning. I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut (prop. 1989/90:110) angavs också principerna för uttag av socialavgifter resp. särskild löneskatt. Till grund för propositionens förslag har legat de överväganden RINK presenterat i sitt betänkande. I detta har utförligt analyserats olikformigheter i det tidigare skattesystemet bl.a. vad avser de nu aktuella ersättningarna. Genom de tidigare företagna och nu föreslagna förändringarna uppnås enligt min mening en betydligt mer likfor­mig beskattning än som var fallet enligt äldre regler

Jag kan inte heller finna att vissa sektorer, t.ex. den offentliga, skulle sär­behandlas i gynnande riktning av förslaget. AFA:s farhågor rörande risken att arbetsgivaren i stället för nuvarande system med kollektivavtalsgrundade försäkringar skulle välja försäkringslösningar utomlands saknar enligt min mening grund. Beskattningen beträffande de här aktuella avtalsförsäkring­arna sker av utfallande belopp och några fördelar uppkommer därigenom inte för utländska försäkringar Beträffande EG-aspekten hänvisar jag till vad jag anför i den frågan beträffande förslaget rörande TGL (avsnitt 3.3.6).

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund påpekar att bl.a. AGS bygger på

163


 


avtal som inte reglerar uttag av skatt och att det inte är redovisat hur detta     Prop. 1990/91:54 skall lösas om särskild löneskatt införs under löpande avtalstid. Detta pro­blem är emellertid enligt min mening helt en fråga för de avtalsslutande par­terna.

Avgångsbidrag

Ersättningar enligt AGB och motsvarande anordningar har karaktär av en­gångsbelopp och betalas ut sedan anställningen upphört, såsom vid pension. Med hänsyn härtill bör endast särskild löneskatt tas ut på dessa ersättningar Ersättningarna bör därmed inte heller bli förmånsgrundande. De avgångsbi­drag jag åsyftar är sådana som enligt den lagstiftning som gällde fram till den 1 juli 1990 enligt tidigare lydelse av 32 § 1 mom. tredje stycket KL delvis var skattebefriade. Både de s.k. A- och B- beloppen bör omfattas av särskild löneskatt.

Beträffande andra avgångsvederlag än de i det föregående nämnda finns enligt min mening inte tillräckliga skäl till särbehandling i förhållande till andra anställningsinkomster Eftersom avgångsvederlag så gott som alltid torde ha sin grund i ett anställningsförhållande kommer de regelmässigt att utgöra inkomst av tjänst. Med hänsyn till de tidigare nämnda förändringarna som företagits i AFL och SAL kommer de dessutom normalt att utgöra un­derlag för fulla socialavgifter samt bli förmånsgrundande.

Trygghetsrådet SAF-PTK har i sitt yttrande anfört att enligt bestämmel­ser i flera trygghetsavtal på såväl det statliga som det privata området utbeta­las även annat stöd än avgångsersättningar till enskilda arbetslösa personer. Dessa andra bidrag har inte försäkringskaraktär. I stället är det den individu­ella situationen och behovet av t.ex utbildning som leder till ett beslut om visst bidrag, som syftar till att återföra arbetslösa till arbetsmarknaden. De ersättningar som nämns är utbildningsbidrag och bidrag till arbetslösa. I lik­formighetens och tydlighetens intresse bör därför enligt trygghetsrådet vissa tillägg göras till 11 kap. 2§ första stycket AFL så att det klart framgår att dessa ersättningar anses som inkomst av anställning.

Med hänsyn till de förändringar som företagits i 11 kap. 2 § AFL i samband med skattereformen bör det enligt min bedömning emellertid inte råda nå­gon tvekan om att de ersättningar trygghetsrådet nämner utgör inkomst av anställning. Tillräckliga skäl att undanta ersättningarna från uttag av social­avgifter anser jag däremot inte föreligga. Jag anser det därför inte erforder­ligt att av denna anledning företa någon förändring i stadgandet.

Gruppsjukförsäkring

Ersättningar enligt gruppsjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. KL (AGS m.fl.) bör inte vara förmånsgrundande när de utges som ett komplement till förtidspension. Endast särskild löneskatt bör då tas ut.

KPA har i sitt remissyttrande framhållit att med förtidspension i detta sam­manhang bör jämställas sjukbidrag.

Sjukbidrag enligt AFL utgör folkpension (7 kap. 1 §) eller tilläggspension (13 kap. 1 §). Ersättning som utgör komplement till sjukbidrag bör med hän­syn härtill enligt min mening inte vara förmånsgrundande och därför bli före-

164 mål för särskild löneskatt.


 


Trygghetsförsäkring                                                       Prop. 1990/91:54

Ersättningar på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (TFA) bör i de flesta fall vara förmånsgrundande. Detta bör gälla för ersättningar som avser att täcka inkomstbortfall under akut sjukdomstid. Motsvarande bör gälla ersättning för bestående arbetsoförmåga om beloppet avser att täcka inkomstförlust och utgår som periodisk livränta. Sådan ersättning får anses utgöra kompensation för mistad inkomst. 1 de fall ersättningen utgår i form av engångsbelopp och inte avser kompensation för mistad inkomst bör er­sättningen dock inte vara förmånsgrundande och endast särskild löneskatt tas ut.

Det kan i sammanhanget påpekas att viss ersättning enligt TFA och mot­svarande är skattefri. (Jfr. punkt 1 av anvisningarna till 19 § KL). I dessa fall utgår givetvis inte heller någon särskild löneskatt eftersom en arbetsgivare skall betala särskild löneskatt, liksom socialavgifter, endast på lön eller an­nan ersättning som är inkomstskattepliktig. (1 § andra stycket lagen om sär­skild löneskatt enligt nuvarande lydelse jämförd med 2 kap. 3 § SAL.)

Det bör vara den som betalar ut de här aktueUa ersättningarna som skall betala den särskilda löneskatten. I propositionen om reformerad inkomst-och företagsbeskattning uttalades beträffande skyldigheten att betala arbets­givaravgifter att den som betalat ut ersättning som utgör underlag för social­avgifter skall vara skyldig att också betala socialavgifterna även om något anställnings- eller uppdragsförhållande inte kan anses föreligga. Denne får således i dessa fall anses som arbetsgivare i enlighet med vad som anges i 3 kap. 2 § AFL. Någon ändring motsvarande den som företagits i sistnämnda lagrum gjordes dock inte i SAL. Jag anser emellertid det befogat att av tyd­lighetsskäl i 1 kap. 2 § SAL införa en hänvisning fill AFL om att den som utger ersättning som är att hänföra till inkomst av anställning i vissa fall skall anses som arbetsgivare, även om mottagaren inte är anställd hos den som utgett ersättningen. Motsvarande bör gälla även beträffande uttaget av sär­skild löneskatt. I promemorieförslaget uttalades att någon särskild reglering av detta i lagen om särskild löneskatt inte behövdes med hänsyn till det sam­band som finns mellan den lagen och SAL. För att någon oklarhet inte skall föreligga på denna punkt anser emellertid jag att ett tillägg i detta hänseende bör göras i 1 § lagen om särskild löneskatt.

Förslagen rörande ersättningar