Regeringens proposition

1990/91:5

om en modernisering av företagens
självdeklarationer och förfarandefrågor i
anslutning till skattereformen, m. m.

Prop.

1990/91:5

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 30 augusti 1990.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en modernisering av företagens uppgiftslämnande
i självdeklarationerna. Uppgiftslämnandet görs enhetligt och anpassas till
den eftersträvade inriktningen av kontrollverksamheten, företagens bokfö-
ring och den tekniska utvecklingen. Genom förslaget förbättras möjlighe-
terna till en mera likformig och effektiv kontroll av företagen. För många
företag innebär förslaget förenklingar genom att de uppgifter som skall
lämnas kan hämtas direkt ur bokföringen.

Det nya uppgiftslämnandet föreslås gälla fr. o. m. 1992 års taxering.
Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut ges dock möjlighet
att vid taxeringen 1992 i stället lämna uppgifter enligt nuvarande ordning.

I propositionen föreslås vidare att preliminär skatt i allmänhet skall tas
ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar
med normalt 30%. Den preliminära skatten skall innehållas och betalas in
av det kreditinstitut eller liknande som gottskriver eller betalar ut avkast-
ningen under förutsättning att det är skyldigt att lämna kontrolluppgift
beträffande avkastningen. Genom förslaget behöver den som endast har
sådana inkomster inte lämna någon självdeklaration eller själv betala in
någon skatt.

De nya reglerna om preliminär skatt på avkastning föreslås gälla fr. o. m.
den 1 januari 1991.

Uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer föreslås sänkt från
normalt 120% till 110% av den slutliga skatten året före inkomståret.
Förslaget avser dock endast B-skatten för 1991.

Propositionen innehåller också en rad ändringar av huvudsakligen följd-
karaktär med anledning av de omfattande förändringar av skattereglerna

som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356). Prop. 1990/91:5

Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande räntor
skall utvidgas till att omfatta också räntor till personer som inte är bosatta
i Sverige.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter

dels att 3 kap. 10 —12 §§ skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 2 kap. 20 § skall betecknas 2 kap. 21 § och att
nuvarande 2 kap. 21 § skall betecknas 2 kap. 20 §,

dels att 2 kap. 3, 4, 6, 8, 10-17, 19, nya 20 och 21, 22-25, 28, 30 och
33 §§, 3 kap. 4-7, 9, 14, 20, 22, 23, 27, 28, 30, 37-39, 43-46, 53, 54,
57, 60 och 63 §§, 4 kap. 1, 2, 4, 6 och 8 §§ samt rubrikerna närmast före 2
kap. 19, 24 och 25 §§ samt 3 kap. 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Prop. 1990/91:5

Var och en bör, utöver vad som
framgår av deklarationsformuläret
eller av någon annan blankett enligt
fastställt formulär, meddela de yt-
terligare upplysningar som kan
vara av betydelse för egen taxering.

Fysisk person skall, om inte an-
nat följer av 6 §, lämna självdekla-
ration

1. när hans bruttointäkter av en
eller flera förvärvskällor under be-
skattningsåret uppgått till samman-
lagt minst 10000 kronor,

Var och en bör, utöver vad som
framgår av deklarationsformulären,
meddela de ytterligare upplysning-
ar som kan vara av betydelse för
egen taxering.

Fysisk person skall lämna själv-
deklaration

1. när hans bruttointäkter av
tjänst i andra fall än som avses i 32 §
1 mom. första stycket h och i kom-
munalskattelagen (1928:370) och
av aktiv näringsverksamhet, under
beskattningsåret uppgått till sam-
manlagt minst 32 procent av basbe-
loppet enligt lagen (1962:381) om
om allmän försäkring för året före
taxeringsåret och inte annat följer av
6§,

2. när hans bruttointäkter av tjänst
i fall som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h eller i kommunalskattela-
gen och av passiv näringsverksamhet
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3. när han haft bruttointäkter av
kapital av annat slag än avkastning
för vilken preliminär A-skatt skall be-
talas enligt 3 § 2 mom. 1 tredje styc-
ket uppbördslagen (1953:272) och
bruttointäkterna av kapital uppgått
till sammanlagt minst 100 kronor,

Nuvarande lydelse

2. om han inte varit bosatt i Sve-
rige under hela beskattningsåret el-
ler om han under denna tid betalat
sjömansskatt, när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger
800 000 kronor, eller

4. när underlag för skogsvårdsav-
gift eller statlig fastighetsskatt skall
fastställas för honom.

Har makar, som ingått äktenskap
före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större
delen därav, var för sig haft in-
komst eller förmögenhet, skall var-
dera makens deklarationsskyldig-
het bedömas med hänsyn till ma-
karnas sammanlagda inkomst och
förmögenhet.

Föreslagen lydelse

4. om han inte varit bosatt i Sve-
rige under hela beskattningsåret el-
ler om han under beskattningsåret
betalat sjömansskatt, när bruttoin-
täkterna uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,

5. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger
800000 kronor, eller

6. när underlag för skogsvårdsav-
gift, statlig fastighetsskatt eller av-
kastningsskatt på pensionsmedel
skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
skall hänsyn inte tas till sådan in-
komst eller förmögenhet för vilken
skattskyldighet inte föreligger enligt
kommunalskattelagen, lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt eller
lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Däremot skall hänsyn tas till sådan
inkomst eller förmögenhet som en-
ligt dubbelbeskattningsavtal skall
vara helt eller delvis undantagen
från beskattning i Sverige.

Har makar, som ingått äktenskap
före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större
delen därav, var för sig haft förmö-
genhet, skall vardera makens dekla-
rationsskyldighet bedömas med
hänsyn till makarnas sammanlagda
förmögenhet.

Prop. 1990/91:5

Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmö-
genhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när
deklarationsskyldigheten bedöms.

Den som uppburit folkpension
skall, med de undantag som anges i
fjärde stycket, lämna själv-
deklaration endast om hans brut-
tointäkt av en eller flera förvärvskäl-
lor under året varit större än belopp
motsvarande intäkten för en person
som under beskattningsåret inte haft
annan intäkt än ålderspension enligt
6 kap. 2 § första stycket lagen

För den som inte haft inkomst av
aktiv näringsverksamhet eller annan
inkomst av tjänst än folkpension och
pensionstillskott enligt 2 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott el-
ler allmän tilläggspension som för-
anlett avräkning av sådant pensions-
tillskott gäller i stället för vad som
sägs i 4 § första stycket 1 följande.
Skyldighet att lämna själv-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

(1962:381) om allmän försäkring
och pensionstillskott enligt 2 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott.

Förgift person, som uppburit folk-
pension med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
beräknas intäkten med utgångs-
punkt från en pension på 78,5 pro-
cent av basbeloppet. För övriga per-
soner beräknas intäkten med ut-
gångspunkt från en pension på 96
procent av basbeloppet. Sistnämnda
beräkningsgrund gäller också förgift
person som under viss del av beskatt-
ningsåret uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars
make uppbär folkpension, och under
återstoden av året uppburit folkpen-
sion med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension.

Medfolkpension avses folkpension
i form av ålderspension, förtidspen-
sion, änkepension, omställningspen-
sion, särskild efterlevandepension
och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller vård-
bidrag.

Bestämmelsen i första stycket gäl-
ler inte för en person vars make är
skyldig att lämna självdeklaration
eller för person som har varit bosatt i
Sverige endast en del av beskatt-
ningsåret och inte heller för en ogift
person om hans skattepliktiga för-
mögenhetstillgångar överstiger
100 000 kronor och för en gift person
om makarnas gemensamma skat-
tepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 200000 kronor, vilket in-
nebär att dessa personer skall lämna
självdeklaration.

deklaration föreligger endast om den
uppburna pensionen överstiger för
gift skattskyldig som inte under nå-
gon del av året uppburit pension med
belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension 1,325 bas-
belopp och för annan skattskyldig 1,5
basbelopp.

Som folkpension räknas inte
barnpension och vårdbidrag.

8§

Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

1. aktiebolag, ekonomisk for- 1. aktiebolag, ekonomisk för-
ening, sparbank, ömsesidigt skade- ening, sparbank, ömsesidigt skade-
försäkringsföretag och aktiefond försäkringsföretag och värdepap-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

samt sådan stiftelse, fond eller in-
rättning som har till huvudsakligt
ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda per-
soners ekonomiska intressen,

2. ideell förening, som avses i 7 §
5 mom. första stycket lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt, om
dess bruttointäkter av en eller flera
förvärvskällor under beskattnings-
året överstigit grundavdraget enligt
8 § nämnda lag,

persfond samt sådan stiftelse, fond
eller inrättning som har till huvud-
sakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller be-
stämda personers ekonomiska in-
tressen,

2. ideell förening, som avses i 7 §
5 mom. första stycket lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt, om
dess bruttointäkter under beskatt-
ningsåret överstigit grundavdraget
enligt 8 § nämnda lag,

3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för-
värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

4. juridisk person, vars tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom.
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger 800000 kronor eller, i fråga om sådan
juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag, 25000 kronor,

5. juridisk person för vilken un-
derlag för skogsvårdsavgift eller
statlig fastighetsskatt skall faststäl-
las.

Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2-4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte förelig-
ger enligt kommunalskattelagen
(1928:370), lagen om statlig in-
komstskatt eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt.

5. juridisk person för vilken un-
derlag för skogsvårdsavgift, statlig
fastighetsskatt eller avkastnings-
skatt på pensionsmedel skall fast-
ställas.

Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2 — 4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte förelig-
ger enligt kommunalskattelagen
(1928:370), lagen om statlig in-
komstskatt eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt. Däremot skall
hänsyn tas till sådan inkomst eller
förmögenhet som enligt dubbelbe-
skattningsavtal skall vara helt eller
delvis undantagen från beskattning
i Sverige.

10§

Fysisk person får, om inte annat följer av 11 §, lämna förenklad självde-

klaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser
endast

1. inkomst av annan fastighet be-
träffande högst två fastigheter vilka
den skattskyldige innehaft hela be-
skattningsåret och för vilka dels in-
täkten skall beräknas enligt 24 § 2
mom. kommunalskattelagen (1928:
370), dels taxeringsvärde har be-
stämts för beskattningsåret, 8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

2. inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen inte yrkas
for kostnader for fullgörande av
tjänsten,

3. inkomst av kapital samt av-
drag för kostnader yrkas endast för
ränta och intäkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska aktiefonder
eller ekonomiska föreningar,

4. allmänt avdrag för underhåll
av icke hemmavarande barn eller
för avgift för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt skat-
teförmåga som avses i 50 § 2 mom.
andra eller fjärde stycket kommu-
nalskattelagen.

1. inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
inte yrkas för kostnader för fullgö-
rande av tjänsten,

2. inkomst av kapital samt av-
drag för kostnader yrkas endast för
ränta och tomträttsavgäld och in-
täkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska värdepappers-
fonder eller ekonomiska föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grundas
på aktieinnehav i ett svenskt bolag,

3. allmänt avdrag för avgift för
pensionsförsäkring.

H §

Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om

1. den skattskyldige eller den med
vilken den skattskyldige skall
samtaxeras inte varit bosatt i Sveri-
ge under hela beskattningsåret,

1. den skattskyldige inte varit bo-
satt i Sverige under hela beskatt-
ningsåret,

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i
utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av
beskattningsåret ägt skattepliktig förmögenhet i utlandet,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö-
mansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företagsle-
dare i fåmansföretag, närstående
till sådan person eller delägare i få-
mansföretag, eller

5. den skattskyldige skall sam-
taxeras med person som är skyldig
att i självdeklaration lämna uppgift
om inkomst av rörelse eller jord-
bruksfastighet eller av annan fastig-
het, för vilken intäkten skall beräk-

4. den skattskyldige är företagsle-
dare i fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag, företag, som enligt
3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag
eller, om skyldighet att lämna upp-
gifter föreligger enligt 24 §, i företag
som upphört att vara sådant företag
eller närstående till företagsledaren
eller delägare i sådant företag,

5. den skattskyldige skall sam-
taxeras med person som är skyldig
att i självdeklaration lämna uppgift
om inkomst av näringsverksamhet,
eller

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

nas enligt 24 § 1 mom. kommunal-
skattelagen (1928:370).

6. den skattskyldige under be-
skattningsåret har förvärvat en
pri vatbostadsfastigh et.

12 §

En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemorts-
kommun,

2. vad som behövs for att bestämma om den skattskyldige skall samtaxe-
ras eller inte,

3. de intäkter och avdrag som
skall hänföras till inkomst av annan
fastighet, varvid särskilt skall anges
fastighetens taxeringsvärde för be-
skattningsåret,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §,

5. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 § samt de
avdrag för ränta som den skattskyl-
dige yrkar,

6. sådant räntetillägg som skall
beaktas vid fastställande av under-
lag för tilläggsbelopp och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §,

7. de avdrag som den skattskyldi-
ge yrkar för underhåll av icke hem-
mavarande barn, för avgift för pen-
sionsförsäkring eller för nedsatt
skatteförmåga enligt 50 § 2 mom.
andra stycket kommunalskatte-
lagen (1928:370),

8. den skattskyldiges skatteplikti-
ga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-
tillgångar uppgick till minst 90000
kronor eller, om beskattningsbar
förmögenhet skall beräknas gemen-
samt för den skattskyldige och hans
make eller barn enligt 12 § 1 mom.
lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt, de sammanlagda
skattepliktiga förmögenhetstill-
gångarna uppgick till minst 180000
kronor.

3. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 § och de
intäkter vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grundas
på aktieinnehav i ett svenskt bolag
samt de avdrag för ränta och tomt-
rättsavgäld som den skattskyldige
yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl-
dige yrkar för avgift för pensions-
försäkring,

6. den skattskyldiges skatteplikti-
ga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-
tillgångar uppgick till minst
100000 kronor eller, om beskatt-
ningsbar förmögenhet skall beräk-
nas gemensamt för den skattskyldi-
ge och hans make eller barn enligt
12 § 1 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, de sam-
manlagda skattepliktiga förmögen-
hetstillgångarna uppgick till minst
200000 kronor,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

9. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1051) om statlig
fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras
för barns eller någon annans förmö-
genhet, skall uppgifter lämnas ock-
så om sådan förmögenhet som om
den tillhörde den skattskyldige.
Härvid tillämpas första stycket 8.

13§'

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,
postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, be-
träffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte,
samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings-
året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. alla skattepliktiga förvärvs-
källor; därvid skall i fråga om
förvärvskälla, i vilken skattepliktig
fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skatt-
skyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om
något sådant inte varit fastställt det
året, dess antagliga värde vid tax-
eringsårets ingång, samt

c) om fastigheten inte ingått i
förvärvskällan under hela beskatt-
ningsåret eller fastigheten ingått
däri endast till viss del, hur lång tid
eller till vilken del fastigheten ingått
i förvärvskällan,

3. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje förvärvskälla,

4. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxering-
en,

5. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, även om förmögenheten
inte uppgår till skattepliktigt be-
lopp, dock endast om och i den
mån han är skattskyldig för förmö-
genhet,

7. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1051) om statlig
fastighetsskatt.

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxering-
en,

4. den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskatt-
ningsåret, även om förmögenheten
inte uppgår till skattepliktigt be-
lopp, dock endast om och i den
mån han är skattskyldig för förmö-
genhet,

Senaste lydelse 1990:580.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

6. belopp av den preliminära
skatt som genom skatteavdrag beta-
lats för året näst före taxeringsåret,

7. om deklarationen avser få-
mansföretag, delägares eller honom
närstående persons namn, person-
nummer och adress och i förekom-
mande fall aktie- eller andelsinne-
hav varvid, om det förekommer oli-
ka röstvärden för innehavet, dessa
skall anges; dock behöver uppgifter
inte lämnas för närstående person,
som inte uppburit ersättning från,
träffat avtal med eller haft annat
liknande förhållande med företaget,

8. räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för till-
läggsbelopp,

9. om den skattskyldige är del-
ägare i ett handelsbolag, de uppgif-
ter som behövs för att beräkna det
justerade ingångsvärdet för andelen
i bolaget såsom andelens ursprung-
liga ingångsvärde, tillskott och ut-
tag,

10. om den skattskyldige enligt
21 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt skall redovisa mervärde-
skatt i sin självdeklaration, de upp-
gifter som behövs för att besluta om
mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16 —24 §§ eller som behövs för be-
räkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller för beräk-
ning av skogsvårdsavgift enligt
lagen (1946:324) om skogsvårdsav-
gift eller fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighets-
skatt.

5. belopp av den preliminära
skatt som genom skatteavdrag beta-
lats för året näst före taxeringsåret.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16 — 24 §§ eller som behövs för be-
räkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, skogsvårdsavgift
enligt lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt eller avkastnings-
skatt enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt pä pensionsmedel.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen-
het. skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

14 §

I självdeklarationen behöver
uppgift inte lämnas om

1. avyttring i fall som avses i 35 §
3 mom. första stycket kommunal-
skattelagen (1928:370), om det
sammanlagda försäljningsbeloppet
under beskattningsåret uppgått till
högst 1000 kronor,

2. avyttring i fall som avses i 35 §
3 mom. andra stycket kommunal-
skattelagen, om det sammanlagda
försäljningsbeloppet under beskatt-
ningsåret uppgått till högst 5300
kronor, eller

3. ersättning som, enligt bestäm-
melserna i 3 kap. 5 § första stycket
9, först efter föreläggande av skatte-
myndigheten behöver tas upp i
kontrolluppgift.

I självdeklarationen behöver
uppgift inte lämnas om ersättning
som, enligt bestämmelserna i 3 kap.
5 § första stycket 4, först efter före-
läggande av skattemyndigheten be-
höver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar av-
drag för ökade levnadskostnader
enligt punkt 3 av anvisningarna
till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall han lämna de upp-
gifter som behövs om ersättning
som uppburits för att täcka kostna-
derna.

15 §

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av annan fastighet, för vil-
ken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), eller vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han lämna
uppgifter om skuldbeloppets stor-
lek vid beskattningsårets utgång
och om långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall
uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress. Uppgif-
terna skall lämnas i självdeklara-
tionen eller på annan blankett enligt
fastställt formulär.

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han z själv-
deklarationen lämna uppgifter om
skuldbeloppets storlek vid beskatt-
ningsårets utgång och om långiva-
rens namn. Om långivaren är en
fysisk person skall uppgift också
lämnas om dennes personnummer
eller adress.

Har vid inkomstberäkningen av-
drag gjorts för kostnader för repre-
sentation och liknande ändamål,
skall vid självdeklarationen fogas

Fåmansföretag och företag, som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fä-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

uppgifter enligt fastställt formulär
som visar hur kostnaderna fördelar
sig på följande huvudgrupper:

1. kostnader för mat, dryck, betjä-
ning, hotellrum, teaterbiljetter och
dylikt i samband med affärsför-
handlingar och liknande, med angi-
vande av hur mycket av kostnader-
na, som avser representation i den
skattskyldiges eller någon av hans
anställdas hem,

2. kostnader som avses i 1 i sam-
band med jubileum för företaget, in-
vigning av anläggning för verksam-
heten, stapelavlöpning och jämförli-
ga händelser, med angivande av hur
mycket av kostnaderna som avser re-
presentation i den skattskyldiges el-
ler någon av hans anställdas hem,

3. kostnader i form av underhåll,
hyra, löner och dylikt avseende fas-
tighet, våning och inventarier, som
helt eller huvudsakligen nyttjas för
representationsändamål och liknan-
de,

4. kostnader för representation
gentemot anställda i samband med
personalfester, informationsmöten
och dylikt och för annan till perso-
nalvård hänförlig representation,

5. kostnader för gåvor som inte är
att hänföra till reklam och som inte
tagits upp såsom löneförmån på
kontrolluppgift,

6. utgivna representationsersätt-
ningar och representationsbidrag,
med angivande av hur mycket av
detta som tagits upp på kontrollupp-
gift, samt

7. övriga representationskostna-
der.

Kostnader för spritdrycker och vin
skall — även om kostnaderna inte
är avdragsgilla vid inkomstberäk-
ningen - anges särskilt.

mansföretag skall i självdeklara-
tionen lämna uppgifter om
delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och
adress och i förekommande fall ak-
tie- eller andelsinnphav varvid, om
det förekommer olika röstvärden för
innehavet, dessa skall anges; dock
behöver uppgifter inte lämnas för
närstående person, som inte uppbu-
rit ersättning från, träffat avtal
med eller haft liknande förhållande
med företaget.

Delägare i ett handelsbolag skall
lämna de uppgifter som behövs för
att beräkna det justerade ingångs-
värdet för andelen i bolaget såsom
andelens ursprungliga ingångsvär-
de, tillskott och uttag.

Skall den skattskyldige enligt 21 §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt
redovisa mervärdeskatt i sin självde-
klaration, skall han lämna de upp-
gifter som behövs för att besluta om
mervärdeskatten.

Dotterföretag enligt 1 kap. 2 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4 § lagen (1987:667) om ekonomis-
ka föreningar, 1 kap. 3 § bankaktie-
bolagslagen (1987:618), 1 kap. 2§
sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
8§ föreningsbankslagen (1987:
620), 1 kap. 9 § försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) eller 1 kap. 1§
lagen (1980:1103) om årsredovis-
ning m.m. i vissa företag, skall i
självdeklarationen lämna uppgift
om namn och organisationsnum-
mer för moderföretag jämte aktie-
eller andelsinnehav med angivande
av röstvärde samt, i förekommande
fall, uppgifter om namn och organi-
sationsnummer för dettas moderfö-
retag. Ågaruppgifterna skall avse
förhållandena vid senast avslutade
beskattningsår.

17 §

Om den skattskyldige under be-
skattningsåret har avyttrat fast eller
lös egendom, skall han vid självde-
klarationen foga nödvändiga upp-
gifter enligt fastställt formulär för

Om den skattskyldige under be-
skattningsåret har avyttrat fast eller
lös egendom, skall han i självdekla-
rationen lämna de uppgifter som
behövs för att beräkna skattepliktig

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

beräkning av skattepliktig realisa-
tionsvinst. Detsamma gäller, om
den skattskyldige under beskatt-
ningsåret överfört eller upplåtit
egendom under sådana förhållan-
den att överföringen eller upplåtel-
sen enligt 35 § 2 mom. sista stycket
eller punkt 4 av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall jämställas med avyttring
av fastighet. Om det vid avyttring av
egendom har bestämts att ytterliga-
re ersättning under vissa förutsätt-
ningar skall lämnas på grund av av-
yttringen, skall uppgift lämnas om
detta i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första
stycket skett under beskattningsåret
men skall realisationsvinst som upp-
kommit vid avyttringen inte tas upp
till beskattning vid taxeringen för
det året på grund av att inte någon
del av köpeskillingen blivit för den
skattskyldige tillgänglig för lyftning,
skall i självdeklarationen ändå läm-
nas uppgift om den avyttrade egen-
domen, avyttringspriset och tid-
punkten då köpeskillingen till nå-
gon del blir tillgänglig för lyftning.

Särskilda bestämmelser för verk-
samhet som redovisas enligt bokfö-
ringsmässiga grunder

Om inkomst av jordbruksfastig-
het, annan fastighet för vilken in-
täkterna beräknas enligt 24 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:
370) eller rörelse redovisas enligt
bokföringsmässiga grunder med rä-
kenskapsavslutning med användan-
de av vinst- och förlustkonto, skall
självdeklarationen utöver vad an-
nars är föreskrivet innehålla uppgif-
ter om

1. storleken av omsättningen,

2. hur värdesättningen på lager
samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga
vinstresultatet justerats för att

realisationsvinst. Detsamma gäller,
om den skattskyldige under be-
skattningsåret överfört eller upplå-
tit egendom under sådana förhål-
landen att överföringen eller upplå-
telsen enligt 25 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall jämställas med avyttring av
fastighet. Kan intäktens totala be-
lopp inte fastställas på grund av att
den är beroende av viss framtida
händelse, skall uppgift lämnas om
detta i självdeklarationen.

Särskilda bestämmelser för nä-
ringsverksamhet

19 §

Den som har inkomst av närings-
verksamhet skall, om inte annat
framgår av 25 §, i sin självdeklara-
tion för varje förvärvskälla från bok-
föringen lämna uppgifter om varje
slag av

1. intäkter, kostnader, boksluts-
dispositioner, skatter och skatte-
mässiga avsättningar,

2. tillgångar, skulder, obeskatta-
de reserver och eget kapital.

Oppgifter skall vidare lämnas om

1. arten och omfattningen av
verksamheten,

2. hur värdesättningen på lager
samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga
vinstresultatet justerats för att

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

överensstämma med de för den
skattemässiga inkomstberäkningen
stadgade grunderna,

4. avdrag z räkenskaperna för
värdeminskning,

5. avdrag JÖr avsättningar till pen-
sions- eller andra personalstiftelser
eller till fonder eller stiftelser av an-
nat slag,

6. vad den skattskyldige tagit ut
ur näringsverksamheten i varor,
pengar eller annat eller på annat
sätt använt för att betala levnads-
kostnader eller för andra utgifter,
som inte är hänförliga till omkost-
nader i verksamheten, samt om
andra förmåner som den skattskyl-
dige fått av fastigheten eller rörel-
sen,

7. belopp, som vid inkomstberäk-
ningen dragits av såsom resekostna-
der, i den mån sådant belopp inte
betalts ut till anställda och tagits
upp på kontrolluppgifter för dem,
dock att, om lämnandet är förenat
med synnerliga svårigheter, uppgif-
ten efter medgivande av skattemyn-
digheten i det län där den skattskyl-
dige skall taxeras till statlig in-
komstskatt, får lämnas först efter fö-
reläggande,

8. kostnader för reklam, som rik-
tar sig till bestämda personer och
som har karaktär av gåva av mer än
obetydligt värde,

9. kontraktsnedskrivning och kon-
traktsavskrivning,

10. avsättningar i räkenskaperna
för framtida garantiutgifter, samt

11. sådana avsättningar i räken-
skaperna till internvinstkonto för
vilka avdrag yrkats och den del av
internvinsten enligt koncernredovis-
ningen som belöper på avsättningar-
na i fråga.

överensstämma med de för den
skattemässiga inkomstberäkningen
stadgade grunderna,

4. /zwr avdrag för värdeminskning
beräknats,

5. vad den skattskyldige satt in i
form av pengar i näringsverksam-
heten eller tagit ut ur näringsverk-
samheten i varor, pengar eller an-
nat eller på annat sätt använt för att
betala levnadskostnader eller för
andra utgifter, som inte är hänförli-
ga till omkostnader i verksamhe-
ten, samt om andra förmåner som
den skattskyldige fått av verksam-
heten,

6. ändrade redovisningsprinciper
samt

7. under året anskaffade och för-
sålda anläggningstillgångar.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

slutning med användande av vinst-
och förlustkonto, skall beträffande
innehållet i självdeklaration i till-
lämpliga delar gälla även vad som
sägs ovan.

Vid redovisning av inkomst av rö-
relse och jordbruksfastighet skall en
gift skattskyldig uppge arten och
omfattningen av sitt och makens ar-
bete i förvärvskällan samt i övrigt
lämna de uppgifter som behövs för
tillämpningen av anvisningarna till
52 § kommunalskattelagen.

Har makar tillsammans deltagit i
näringsverksamhet behöver uppgif-
ter som avses i första och andra
styckena endast lämnas av en av
makarna. Var och en av makarna
skall dock lämna uppgifter om arten
och omfattningen av sitt arbete i
verksamheten samt de övriga upp-
gifter som behövs för tillämpningen
av anvisningarna till 52 § kommu-
nalskattelagen.

Livförsäkringsföretag skall ifråga
om försäkringsrörelsen iaktta be-
stämmelserna i denna paragraf en-
dast när det gäller uppgifter om hur
värdesättningen på lager och ford-
ringar skett. Därutöver skall iakttas
vad som föreskrivs i 21 § om skyl-
dighet att lämna vissa uppgifter.

21 §

Inländskt försäkringsföretag, som
är skattskyldigt för inkomst av för-
säkringsrörelse, skall i självdeklara-
tionen också lämna uppgift i de av-
seenden som anges i 2§ 6 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. Detsamma gäller be-
träffande utländskt livförsäkringsfö-
retag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige.

Om det finns särskilda skäl, får
skattemyndigheten på ansökan av
den deklarationsskyldige medge att
de uppgifter som avses i första styc-
ket 1 lämnas i sammansatta poster.
Ett sådant medgivande får omfatta
en tid av högst tre år åt gången. En
ansökan skall ha kommit in till
skattemyndigheten före ingången av
taxeringsåret.

Uppgifter som avses i första och
andra styckena skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär el-
ler, efter särskilt medgivande av
riksskatteverket eller myndighet
som riksskatteverket bestämmer, på
annat lämpligt sätt.

20 §

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Understödsförening som enligt
sina stadgar får meddela annan ka-
pitalförsäkring än sådan som om-
fattar kapitalunderstöd på högst
1000 kronor för medlem anses i
denna lag som livförsäkringsföretag
i fråga om verksamhet som är hän-
förlig till livförsäkring.

Utländskt skadeförsäkringsföre-
tag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige, skall i självdeklarationen
lämna uppgift om premieinkoms-
ten i Sverige, fördelad på dels sjöför-
säkring samt land- och lufttrans-
portförsäkring, dels annan försäk-
ring. Vidare skall uppgift lämnas
om den eller de kommuner där syss-
lomannen (generalagenten) haft
kontor samt, då flera kontor funnits,
uppgift om de vid varje kontor in-
flutna premiekostnaderna, fördela-
de på nämnda olika slag av försäk-
ring.

20 §

Om ett fåmansföretag eller en nä-
ringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskatt-
ningen för något av följande slag av
ersättningar vilka har tillgodoförts
mottagare i utlandet, skall i självde-
klarationen lämnas uppgift om er-
sättningarnas sammanlagda belopp
för varje land. Skyldigheten gäller
ersättningar som avser

Utländskt skadeförsäkringsföre-
tag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige, skall i stället för vad som
anges i 19 § i självdeklarationen
lämna uppgift om premieinkom-
sten i Sverige.

21 §

Om ett fåmansföretag, ett före-
tag, som enligt 3 § 12 mom. nionde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, en delägare i ett få-
mansägt handelsbolag eller en nä-
ringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskatt-
ningen för något av följande slag av
ersättningar vilka har tillgodoförts
mottagare i utlandet, skall i självde-
klarationen lämnas uppgift om er-
sättningarnas sammanlagda belopp
för varje land. Skyldigheten gäller
ersättningar som avser

1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,

2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan
liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt
och konstnärligt verk.

22 §

Har en deklarationsskyldig under
beskattningsåret fört räkenskaper i
jordbruk eller skogsbruk som bedri-
vits av honom, annan fastighet för
vilken intäkterna beräknas enligt
24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller rörelse, skall vid

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

hans självdeklaration fogas en be-
styrkt kopia av balansräkningen för
beskattningsåret och balansräk-
ningen för det närmast föregående
räkenskapsåret samt av resultaträk-
ningen för beskattningsåret, om så-
dan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen tagits in ett sär-
skilt balanskonto eller vinst- och för-
lustkonto och avviker detta konto
från räkning som nyss sagts, skall
vid deklarationen också fogas en be-
styrkt kopia av kontot. Om ett få-
mansföretag i sin bokföring har an-
vänt något annat samlingskonto för
intäkter och kostnader, skall en be-
styrkt kopia av sådant konto bifo-
gas. Om ett fåmansföretag redovisar
likvida medel i sammansatt post i
balansräkningen, skall i självdekla-
rationen belopp som visar kassabe-
hållningen uppges särskilt.

Vid självdeklarationen skall vida-
re fogas uppställningar enligt fast-
ställt formulär med de uppgifter
som behövs för att tillämpa gällande
bestämmelser om avdrag för värde-
minskning samt utdrag ur räken-
skaperna för att styrka dessa uppgif-
ter.

För aktiebolag, ekonomisk för-
ening och ömsesidigt försäkringsbo-
lag skall lämnas en bestyrkt kopia
eller tryckt exemplar av förvalt-
nings- och revisionsberättelser, som
avgetts för beskattningsåret. För få-
mansföretag skall också lämnas för-
teckning som avses i 12 kap. 9§
aktiebolagslagen (1975:1385) samt
förteckning över utbetald rörlig
ränta till personer som avses i 2 § 9
mom. sjätte stycket lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt.

Om en revisionsberättelse för den
som har inkomst av näringsverk-
samhet innehåller upplysning, utta-
lande eller anmärkning enligt 10
kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:
1385) eller 4 kap. 10 § lagen (1980:
1103) om årsredovisning m. m. i vis-
sa företag skall en kopia av revi-
sionsberättelsen fogas vid självde-
klarationen. Revisionsberättelsen
skall dock inte bifogas om den en-
dast innehåller uttalande att årsre-
dovisningen uppgjorts enligt aktie-
bolagslagen, att styrelseledamöter
och verkställande direktör bör be-
viljas ansvarsfrihet eller uttalande
som avses i 10 kap. 10 § sjätte styc-
ket aktiebolagslagen. För fåmansfö-
retag skall lämnas förteckning som
avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen
samt förteckning över utbetald rör-
lig ränta till personer som avses i
2 § 9 mom. sjätte stycket lagen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

(1947:576) om statlig inkomst-
skatt.

För inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av
protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och ba-
lansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för
samma år disponerats.

23 §

Deklarationsskyldig, som avses i
22 § och som för beskattningsåret
enligt lagen (1967:531) om tryggan-
de av pensionsutfästelse m. m. i sin
balansräkning redovisar pensions-
skuld under rubriken Avsatt till
pensioner, skall i självdeklaration-
en under den särskilda underrubri-
ken Avdragsgilla pensionsåtagan-
den redovisa vad som avser sådana
pensionsåtaganden för vilkas tryg-
gande avdragsrätt föreligger enligt
punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av
anvisningarna till 29 § kommunal-
skattelagen (1928:370). Sådan re-
dovisning skall avse förhållandena
vid såväl beskattningsårets ingång
som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före-
tagsledare m. fl. i fåmansföretag

Den som har inkomst av närings-
verksamhet och som för beskatt-
ningsåret enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning redovisar
pensionsskuld under rubriken Av-
satt till pensioner, skall i självdekla-
rationen redovisa vad som avser så-
dana pensionsåtaganden för vilkas
tryggande avdragsrätt föreligger en-
ligt punkt 20 d jämfört med punkt
20 e av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Så-
dan redovisning skall avse förhål-
landena vid såväl beskattningsårets
ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före-
tagsledare m. fl. i fåmansföretag
m. m.

24 §

Företagsledare i fåmansföretag
och närstående till sådan person
samt delägare i företaget skall vid
självdeklaration foga uppställning
enligt fastställt formulär med de
uppgifter som behövs för tillämp-
ningen av gällande bestämmelser
rörande beräkningen av hans in-
komst från företaget. Därvid skall
uppgifter lämnas bland annat om
hans arbetsuppgifter i företaget, om
vad han tillskjutit till eller uppburit
från företaget i form av pengar, va-
ror eller annat, om utgifter för hans
privata kostnader som företaget be-
talat samt om avtal eller andra lik-
nande förhållanden mellan honom
och företaget.

Företagsledare i fåmansföretag,
företag, som enligt 3§ 12 mom.
nionde stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, eller fåmansägt
handelsbolag och närstående till så-
dan person samt delägare i företa-
get skall z självdeklarationen lämna
de uppgifter som behövs för att
tillämpa gällande bestämmelser rö-
rande beräkningen av hans inkomst
från företaget och bestämmelserna i
3§ 12 mom. lagen om statlig in-
komstskatt. Därvid skall uppgifter
lämnas bland annat om hans ar-
betsuppgifter i företaget, om vad
han tillskjutit till eller uppburit från
företaget i form av pengar, varor
eller annat, om utgifter för hans
privata kostnader som företaget be-
talat samt om avtal eller andra för-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

hållanden mellan honom och före-
taget.

Skyldighet for person som avses i
första stycket att lämna de uppgifter
som behövs för att tillämpa reglerna
i 3 § 12 mom. lagen om statlig in-
komstskatt gäller även efter det att
företaget upphört att vara fåmansfö-
retag eller företag, som enligt 3 § 12
mom. nionde stycket lagen om stat-
lig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag.

Särskild uppgiftsskyldighet för Särskilda bestämmelser för han-
handelsbolag m. fl. delsbolag m. fl.

25 §

Vanligt handelsbolag, komman-
ditbolag och rederi för registre-
ringspliktigt fartyg skall varje år till
ledning för delägares taxering läm-
na särskild uppgift för vaije deläga-
re om hans andel av bolagets eller
rederiets inkomst och värdet av
hans andel eller lott i bolaget eller
rederiet.

Särskild uppgift skall avfattas en-
ligt bestämmelserna för allmän
självdeklaration. Till uppgiften
skall fogas de i 22 § första och andra
styckena nämnda handlingarna.

Uppgiften skall lämnas på det
sätt som anges i 28 och 29 §§ i fråga
om självdeklaration.

Handelsbolag och rederi för re-
gistreringspliktigt fartyg skall varje
år till ledning för delägares taxering
lämna uppgifter som avses i 19 §
samt för vaije delägare uppgifter om
hans andel av bolagets eller rederiets
inkomst och värdet av hans andel
eller lott i bolaget eller rederiet.

Uppgifterna skall lämnas enligt
bestämmelserna för allmän självde-
klaration och på det sätt som anges
i 28 och 29 §§.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar
även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall
anses som handelsbolag.

. Bestämmelserna i 32 § om an-

stånd gäller i tillämpliga delar för
uppgiftsskyldighet enligt denna pa-
ragraf.

28 §

Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte
annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under tax-
eringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31
mars under taxeringsåret, nämligen

1. staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokfö-
ringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks-
bokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31
augusti året före taxeringsåret,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

3. delägare i vanligt handelsbo-
lag, kommanditbolag eller rederi
om vid 2 angivna förutsättningar
föreligger beträffande bolaget eller
rederiet.

3. delägare i handelsbolag eller
rederi om vid 2 angivna förutsätt-
ningar föreligger beträffande bola-
get eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2
eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses
vid 2, 3 eller 4.

30 §

De handlingar som anges i 22 §
tredje och fjärde styckena skall läm-
nas samtidigt med och fogas vid
den eller de självdeklarationer som
den skattskyldige lämnar. Om detta
möter något hinder skall handling-
arna lämnas inom två veckor efter
det de upprättats.

De handlingar som anges i 22 §
första och andra styckena skall läm-
nas samtidigt med och fogas vid
den självdeklaration som den skatt-
skyldige lämnar. Om detta möter
något hinder skall handlingarna
lämnas inom två veckor efter det de
upprättats.

33 §

Den som i varaktigt bedriven rö-
relse biträder deklarationsskyldiga
med att upprätta självdeklaration,
kan för sådana deklarationsskyldi-
ga som avses i 28 § andra stycket
efter ansökan få tillstånd att enligt
tidsplan lämna deklarationer under
tiden den 1 april — den 31 maj
under taxeringsåret. Vid ansök-
ningshandlingen skall fogas för-
teckning över de deklarationsskyl-
diga. Om tillståndet medges, skall
den som är upptagen i förteckning-
en anses ha fått anstånd med att
lämna deklarationen till den dag då
deklaration senast får lämnas enligt
tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket
görs hos och prövas av skattemyn-
digheten i det län inom vilken sö-
kanden utövar sin rörelse.

Den som i varaktigt bedriven nä-
ringsverksamhet biträder deklara-
tionsskyldiga med att upprätta
självdeklaration, kan för sådana
deklarationsskyldiga som avses i
28 § andra stycket efter ansökan få
tillstånd att enligt tidsplan lämna
deklarationer under tiden den 1
april — den 15 juni under tax-
eringsåret. Vid ansökningshand-
lingen skall fogas förteckning över
de deklarationsskyldiga. Om till-
ståndet medges, skall den som är
upptagen i förteckningen anses ha
fått anstånd med att lämna deklara-
tionen till den dag då deklaration
senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket
görs hos och prövas av skattemyn-
digheten i det län inom vilken sö-
kanden utövar sin näringsverksam-
het.

3 kap.

4§

Kontrolluppgifter om lön, arvo-
de, andra ersättningar eller förmå-
ner skall lämnas av

1. myndighet,

2. aktiebolag, ekonomisk för-
ening, fond, stiftelse och annan juri-

Kontrolluppgifter om lön, arvo-
de, andra ersättningar eller förmå-
ner som utgör skattepliktig intäkt av
tjänst skall lämnas av den som beta-
lat ut beloppet eller gett ut förmå-
nen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

disk person än dödsbo,

3. fysisk person och dödsbo, som
bedrivit rörelse eller jordbruk eller
som innehaft annan fastighet, ifrå-
ga om förmåner som utgått från så-
dan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter skall lämnas
för

a) den som hos den uppgiftsskyl-
dige innehaft anställning eller upp-
drag eller utfört tillfälligt arbete,

b) den som av den uppgiftsskyldi-
ge har fått pension, livränta eller pe-
riodiskt utgående ersättning eller
annan förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även i
tillämpliga delar för följande perso-
ner:

1. Fysisk person som varit skyldig
att göra skatteavdrag enligt upp-
bördslagen (1953:272). Uppgifterna
skall avse den på vilkens inkomst
skatteavdrag skall ha gjorts.

2. Den som har gjort avdrag för
preliminär A-skatt eller avdrag en-
ligt lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar. Uppgif-
terna skall avse den för vilken av-
drag har gjorts.

Kontrolluppgifter skall lämnas
för den som av den uppgiftsskyldi-
ge har fått skattepliktigt belopp eller
skattepliktig förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån
som för mottagaren utgör intäkt av
näringsverksamhet om den som be-
talat ut beloppet eller gett ut förmå-
nen åtagit sig att betala arbetsgivar-
avgifter på ersättningen eller förmå-
nen eller gjort avdrag enligt lagen
(1982:1006) om avdrags- och upp-
giftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. 1 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

5§

Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skatte-
myndigheten beträffande

1. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete, om det
som mottagaren sammanlagt fått,
haft ett lägre värde än 100 kronor
för hela året,

2. ersättning och förmån till nå-
gon med anledning av tillfälligt ar-
bete på annan fastighet än jord-
bruksfastighet, om vad som sam-
manlagt getts ut har lägre värde än
300 kronor för hela året och det inte

1. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete, som
getts ut av fysisk person eller dödsbo
och inte utgör omkostnad i närings-
verksamhet, om avdrag för prelimi-
när A-skatt inte har gjorts och det
som mottagaren sammanlagt fått
haft ett lägre värde än 1000 kronor
för hela året,

2. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela
året,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

utgör avdragsgill omkostnad i
förvärvskällan rörelse,

3. utbetalning till rörelseidkare av
ersättning för tillfälligt arbete, om
ersättningen utgör intäkt av rörelse
för mottagaren och arbetsgivaravgif-
ter inte skall beräknas på grundval
av ersättningen,

4. förmån som inte utgör skatte-
pliktig intäkt för mottagaren och
som är utgiven i tjänst som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),

5. förmåner i annat än pengar
som enligt 32 § 3 f mom. första styc-
ket kommunalskattelagen inte skall
tas upp som intäkt,

6. förmån från stiftelse, om vad
som utgetts uppenbarligen inte ut-
gör skattepliktig intäkt för mottaga-
ren,

7. ersättning eller förmån, for vil-
ken mottagaren betalat sjömans-
skatt,

8. ersättning för uppdrag enligt
4 § 1 — 3 lagen (1982:1006) om av-
drags- och uppgiftsskyldighet be-
träffande vissa uppdragsersättning-
ar i fråga om fastighet eller bostads-
lägenhet som avses i 8 § första styc-
ket nämnda lag, om avdrag för
skatt inte har gjorts,

9. följande slag av ersättningar
om det har angetts i kontrolluppgif-
ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i
tjänsten inom Sverige med allmänt
kommunikationsmedel eller taxi,
motsvarande gjorda utlägg,

b) annan kostnadsersättning för
resa i tjänsten som inte överstiger
sammanlagt 1000 kronor,

c) representationsersättning, mot-
svarande gjorda utlägg, samman-
lagt inte överstigande 500 kronor,
samt

d) traktamentsersättning vid vis-
telse i tjänsten utom tjänstgörings-
orten, som varit förenad med över-

3. ersättning för uppdrag enligt
4 § 1 —3 lagen (1982:1006) om av-
drags- och uppgiftsskyldighet be-
träffande vissa uppdragsersättning-
ar i fråga om fastighet eller bostads-
lägenhet som avses i 8 § första styc-
ket nämnda lag, om avdrag för
skatt inte har gjorts,

4. följande slag av ersättningar
om det har angetts i kontrolluppgif-
ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i
tjänsten med allmänt kommunika-
tionsmedel, hyrbil eller taxi, mot-
svarande gjorda utlägg,

b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
motsvarande gjorda utlägg,

c) representationsersättning, mot-
svarande gjorda utlägg,

d) ersättning för ökade levnads-
kostnader vid sådan resa i tjänsten
som avses i punkterna 3 och 3 a av an-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

nattning och som sammanlagt inte
överstiger 500 kronor eller inte avser
mer än 24 dagar för år räknat.

visningarna till 33 § kommunal-
skattelagen eller för kostnader för
resa med egen bil i tjänsten, i den
mån ersättningarna enligt 10 §
första — tredje styckena uppbördsla-
gen (1953:272) inte skall ligga till
grundför beräkning av preliminär A-
skatt.

Är den uppgiftsskyldige ett få-
mansföretag, eller en personalstif-
telse som hör till ett sådant företag,
skall dock uppgifter avseende före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare i företaget
lämnas utan föreläggande av skatte-
myndigheten.

I kontrolluppgiften skall utgiven
förmån tas upp oavsett om den ut-
gått kontant eller som naturaför-
mån eller utgjort ersättning for
kostnader som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er-
sättning för en naturaförmån, skall
uppgift om förmånen och ersätt-
ningen lämnas.

1 kontrolluppgiften skall utgiven
förmån tas upp oavsett om den ut-
gått kontant eller på annat sätt eller
utgjort ersättning för kostnader
som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er-
sättning för en jormån, skall för-
månsvärdet sättas ned med ersätt-
ningens belopp.

Om någon förmån endast avser en del av året, skall uppgift lämnas om
den tid för vilken förmånen utgått.

7§

Värdet av naturaförmåner skall
anges och beräknas i enlighet med
bestämmelserna i 42 § kommunal-
skattelagen (1928:370) samt anvis-
ningarna utom punkt 2 tredje styc-
ket andra meningen och punkt 4
andra stycket av anvisningarna. 1
fråga om annan bostadsförmån än
förmån av semesterbostad skall
värdet av förmånen anges och be-
räknas i enlighet med bestämmel-
serna i 8 § tredje stycket uppbörds-
lagen (1953:272).

Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Värdet av av bilförmån skall dock
beräknas utan tillämpning av
bestämmelserna i punkt 2 tredje
stycket andra meningen och punkt
4 andra stycket av anvisningarna
tz// 42 § nämnda lag. Värdet av
annan bostadsförmån än förmån av
semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i 8 §
tredje stycket uppbördslagen
(1953:272).

Det sammanlagda värdet av för-
månerna skall anges särskilt för sig.

9§

I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp representationser-
sättning och särskilt för sig andra
kostnadsersättningar än resekost-
nads- och traktamentsersättningar.

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp det sammanlagda vär-
det av utgivna ersättningarför ökade
levnadskostnader vid resa i tjänsten
som varit förenad med övernattning
och kostnader för resa med egen bil i
tjänsten till den del ersättningarna
överstiger avdragsgilla belopp.

Det sammanlagda värdet av andra
kostnadsersättningar än sådana som
avses i andra stycket skall anges sär-
skilt för sig. Traktamentsersättning
vid resa i tjänsten som inte varit för-
enad med övernattning skall dock
anges som lön, arvode eller motsva-
rande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har
gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

14§

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäkrings-
företag och understödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte-
plikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd
av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.,
punkt 16 av anvisningarna till 21 §
eller punkt 11 av anvisningarna till
28 § kommunalskattelagen (1928:
370) även om utgett belopp inte är
av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den till vilken beloppet har betalats
ut om det utbetalade beloppet upp-
går till sammanlagt minst 200 kro-
nor för hela året. Kontrolluppgiften
skall ta upp utbetalt belopp och av-
dragen preliminär A-skatt.

b) livränta som getts ut till följd
av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.
eller punkt 12 av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen (1928:
370) även om utgett belopp inte är
av skattepliktig natur.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall
särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på
grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetal-
ningsåret anges.

20 §

Kontrolluppgift om näringsbi- Kontrolluppgift om näringsbi-
drag skall lämnas av den som läm- drag skall lämnas av den som läm-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

nat stöd som avses i punkt 2 av nat stöd som avses i punkt 9 av
anvisningarna till 79 § kommunal- anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370). skattelagen (1928:370).

Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall få stödet.
Kontrolluppgiften skall ta upp näringsbidraget eller det belopp som efter-
getts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift
och stödets ändamål.

22 §²

Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-
sigt ombesöijt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller
annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm-
melserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som gottskrivits ränta eller till
vilken ränta betalats ut (borgenär)
och den som har varit antecknad
som innehavare av utländskt ränte-
bärande värdepapper oavsett om
ränta utgått. Kontrolluppgiften
skall ta upp den ränta som den upp-
giftsskyldige sammanlagt gott-
skrivit eller betalat ut till borgenä-
ren samt dennes sammanlagda
fordran på den uppgiftsskyldige vid
årets utgång. I fall som avses i förs-
ta stycket 6 skall uppgift lämnas om
ränta som utbetalats eller gott-
skrivits under året samt om inneha-
vet i depån eller den kontoförda
fordringen vid årets utgång.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som gottskrivits ränta eller till
vilken ränta betalats ut (borgenär)
och den som har varit antecknad
som innehavare av utländskt ränte-
bärande värdepapper oavsett om
ränta utgått. Kontrolluppgiften
skall ta upp den ränta som den upp-
giftsskyldige sammanlagt gott-
skrivit eller betalat ut till borgenä-
ren, dennes sammanlagda fordran
på den uppgiftsskyldige vid årets
utgång och avdragen preliminär
skatt. I fall som avses i första styc-
ket 6 skall uppgift lämnas om ränta
som utbetalats eller gottskrivits
samt om innehavet i depån eller
den kontoförda fordringen vid
årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-
giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi-
sas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan
och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

² Senaste lydelse 1990:752.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

23 §

Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1. då borgenären är bank, hypo-
teksinstitut, försäkringsanstalt, ak-
tiebolag eller förening eller stiftelse
som tilldelats organisationsnum-
mer,

1. då borgenären är bank, hypo-
teksinstitut, försäkringsföretag, ak-
tiebolag eller förening eller stiftelse
som tilldelats organisationsnum-
mer,

2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte
avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna
marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till
sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3. för ränta som inte utgör skat-
tepliktig inkomst enligt 3§ lagen
(1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer eller lagen (1988:
847) om skattelättnader för alle-
manssparande och ungdoms-
sparande,

3. för ränta som inte utgör skat-
tepliktig inkomst enligt lagen
(1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande och ungdoms-
bosparande,

4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller
organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan
för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot
innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna
understiger 100 kronor,

5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på
ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta som
enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyl-
dighet inte skall medräknas,

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen
(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen
(1982:2) om uppfinnarkonto.

Kontrolluppgifter m. m. om ak-
tier och andra värdepapper

Kontrolluppgifter m. m. om ak-
tier, andra värdepapper och ford-
ringar

27 §³

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankaktiebolags-
lagen (1987:618),

2. bank som avses i 1 § aktie-
fondslagen (1974:931) och som ut-
betalt utdelning på andel i svensk
aktiefond för vilken register förs en-
ligt 31 § sistnämnda lag,

3. fondbolag som avses i 1 §
aktiefondslagen och som förvaltar

2. förvaringsinstitut som avses i
1 § lagen (1990:00) om värdepap-
persfonder och som utbetalt utdel-
ning på andel i svensk värdepap-
persfond,

3. fondbolag som avses i 1 §
lagen om värdepappersfonder och

Senaste lydelse 1990:752.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

svensk aktiefond för vilken register som förvaltar svensk värdepappers-
förs enligt 31 § sistnämnda lag, fond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdel-
ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller
annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm-
melserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som
egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den
uppgiftsskyldige varit antecknad
som innehavare av aktie eller andel
i aktiefond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller an-
nat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald ut-
delning och kontrolluppgift enligt
andra stycket b skall ta upp inneha-
vet vid årets utgång.

är berättigad att lyfta utdelning för

b) fysisk person som hos den
uppgiftsskyldige varit antecknad
som innehavare av aktie eller andel
i värdepappersfond eller utländsk
juridisk person eller utländsk aktie
eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald ut-
delning och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift enligt andra
stycket b skall ta upp innehavet vid
årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna
paragrafföreligger inte för utdelning
som inte utgör skattepliktig inkomst
enligt lagen (1988:847) om skatte-
lättnader för allemanssparande och
ungdomsbosparande.

28 §

Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankaktiebolags-
lagen (1987:618), samt

2. den som i Sverige har fått

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktie-
fond, för vilken register inte förs
enligt 31 § aktiefondslagen
(1974:931), eller, om utdelningen
inte har betalts ut genom Värde-
papperscentralen VPC Aktiebolag
eller gäller fall som avses i 27 § förs-
ta stycket 5, från utländsk juridisk
person, eller

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, eller, om ut-
delningen inte har betalts ut ge-
nom Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag eller gäller fall som av-
ses i 27 § första stycket 5, från ut-
ländsk juridisk person, eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har
betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall
som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller någon
annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts
beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som
lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars
räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong,
som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också
namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och läm-
nas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att
uppgift lämnas innan betalning sker.

30 §

Bestämmelser om hanteringen av
uppgifter som har lämnats enligt
28 § och rör utdelning på svenska
aktier eller andelar i svensk aktie-
fond finns i kupongskattelagen
(1970:624).

Bestämmelser om hanteringen av
uppgifter som har lämnats enligt
28 § och rör utdelning på svenska
aktier finns i kupongskattelagen
(1970:624).

Övriga enligt 28 § avgivna uppgifter som avser utdelning, skall av den
som har tagit emot uppgifterna lämnas på det sätt som gäller för kontroll-
uppgifter. Om utdelning i något fall har betalts ut utan att uppgiftsskyldig-
heten har fullgjorts, skall en upplysning lämnas om detta samtidigt som
uppgifterna lämnas.

37 §

Kontrolluppgift om försäkringser-
sättning för skada skall lämnas av
försäkringsföretag om

1. ersättning på minst 1000 kronor
för varje skadefall utgetts på grund
av skada på byggnad, inventarier
och maskiner, produkter från
jordbruket eller skogsbruket,
växande gröda, skog, varulager, va-
ror under tillverkning, förbruknings-
artiklar eller andra förnödenheter
för produktionen, eller

2. ersättning på minst 500 kronor
för varje skadefall utgetts på grund
av skada på levande djur.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) den som bedrivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse,

b) den som innehaft jordbruksfas-
tighet eller annan fastighet.

Kontrolluppgift skall ta upp utbe-
talt belopp.

Har delutbetalning av ersättning
förekommit, behöver kontrollupp-
gift inte lämnas förrän året efter det
år då skadan slutreglerats.

Kontrolluppgift behöver inte läm-

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift om
utbetalning av ersättning för tillfäl-
ligt arbete lämnas av den som betalt
ut ersättningen. Kontrolluppgiften
skall lämnas för den som bedriver
näringsverksamhet och avse utbetalt
belopp.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5-'

nas beträffande ersättning för per-
sonligt lösöre eller annan ersättning
på grund av motorfordonsförsäkring
än stilleståndsersättning.

t 38

Kontrolluppgift om pristillägg
skall lämnas av köttbesiktningsby-
rå, offentligt slakthus, kontrollslak-
teri och fristående sanitetsslakteri-
avdelning.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som fått pristillägg enligt lagen
(1974:1021) om utbetalning av pris-
tillägg på kött. Kontrolluppgiften
skall ta upp utgett belopp.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift om
prisstöd lämnas av slakteri och fri-
stående sanitetsslaktavdelning.
Kontrolluppgiften skall lämnas för
den som fått prisstöd enligt lagen
(1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m. m. och avse
utgett belopp.

39 §

Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit
verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller
husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den från vilken inköp skett. Kont-
rolluppgiften skall uppta utgett
vederlag i pengar, naturaprodukter
eller annat. Kontrolluppgift behö-
ver dock inte lämnas om vederlag
som gottgjorts bokföringsskyldig
rörelseidkare för annat än slakt- el-
ler livdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den från vilken inköp skett och avse
utgett vederlag i pengar, naturapro-
dukter eller annat. Kontrolluppgift
behöver dock inte lämnas om
vederlag som gottgjorts bokförings-
skyldig näringsidkare för annat än
slakt- eller livdjur.

43 §

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift för
namngiven näringsidkare lämnas
av

1. den som bedrivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse,

2. den som innehaft annan fastig-
het än jordbruksfastighet samt

3. den som varit innehavare av
lägenhet med bostadsrätt.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift för
namngiven näringsidkare lämnas
av den som bedrivit näringsverk-
samhet och av den som innehaft
privatbostadsfastighet eller privat-
bostad.

Kontrolluppgiften skall lämnas under förutsättning att beloppet i motta-
garens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift
och avse

a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss
angiven tid köpt eller sålt varor, eller

b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller
fått såsom ersättning för utförda tjänster.

Om det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrolluppgif-
ten även anges varuslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om
tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda
arbeten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt
första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna nä-
ringsidkare.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte beträffande köp
inom detaljhandeln eller försäljningar av varor över disk och liknande fall
inom detaljhandeln, där uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan full-
göras.

44 §

Kontrolluppgift om upplåten lä-
genhet skall lämnas av bostadsföre-
ning, bostadsaktiebolag och av eko-
nomisk förening eller aktiebolag
som enligt punkt 2 femte stycket av
anvisningarna till 38 § kommunal-
skattelagen (1928:370) likställs
med bostadsförening eller bostads-
aktiebolag vid inkomstbeskattning-
en beträffande sådan lägenhet som
helt eller till övervägande del upplå-
tits till annan än medlem eller del-
ägare under hela eller större delen
av beskattningsåret.

Kontrolluppgift om upplåten lä-
genhet skall lämnas av bostadsföre-
ning, bostadsaktiebolag och av eko-
nomisk förening eller aktiebolag
som enligt 2 § 7 mom. första stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt likställs med bostadsför-
ening eller bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen beträffande
sådan lägenhet som upplåtits till
annan än medlem eller delägare.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit en lägenhet som han
har i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontroll-
uppgiften skall ta upp belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till
föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den uppgiftsskyldige, i
den omfattning som anges i föreläggandet, lämna kontrolluppgift om
värdet av en medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets be-
hållna förmögenhet.

45 §

Kontrolluppgift om överlåten bo-
stadsrätt skall lämnas av en bo-
stadsrättsförening som vid ingång-
en av det aktuella beskattningsåret
var av det slag som anges i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till
38 § kommunalskattelagen (1928:
370). Kontrolluppgiften skall avse
sådan överlåtelse som har anmälts
till föreningen och innehålla upp-
gift om

Kontrolluppgift om överlåten bo-
stadsrätt skall lämnas av en bo-
stadsrättsförening som vid ingång-
en av det aktuella beskattningsåret
var av det slag som anges i 2§ 7
mom. första stycket lagen (1947:
5 76) om statlig inkomstskatt. Kon-
trolluppgiften skall avse sådan över-
låtelse som har anmälts till för-
eningen och innehålla uppgift om

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisa-
tionsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk-
ten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltill-
skott som överlåtaren enligt punkt 2
c av anvisningarna till 36 § kommu-

d) bostadsrättens andel av bo-
stadsrättsföreningens nettoskuld el-
ler nettoförmögenhet enligt det

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

nalskattelagen (1928:370) får räk- bokslut som föreligger för det
na in i omkostnadsbeloppet, räkenskapsår som avslutas närmast

före den 1 juli under det år som bo-
stadsrätten förvärvades respektive
avyttrades, med bortseende från vär-
det av föreningens fastighet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) bostadsrättens andel av för-
eningens behållna förmögenhet den
1 januari 1974 beräknad enligt
punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
kommunalskattelagen, om överlå-
tarens förvärv skett före år 1974.

Om överlåtelsen avser en bo-
stadsrätt som har förvärvats före år
1974 behöver någon uppgift om in-
nestående medel på inre repara-
tionsfond eller liknande fond vid
förvärvstidpunkten inte lämnas.
Har förvärvet skett före den 1 juli
1982, behöver någon uppgift om
köpeskillingen vid förvärvet inte
lämnas.

f) bostadsrättens andel av utgifter
för ny-, till- eller ombyggnad som
nedlagts på föreningens fastighet
under innehavstiden.

Om överlåtelsen avser en bo-
stadsrätt som har förvärvats före år
1974 behöver någon uppgift enligt
första stycket d eller e avseende för-
hållandena vid förvärvstidpunkten
inte lämnas. Har förvärvet skett
före den 1 juli 1982 behöver någon
uppgift om köpeskillingen vid
förvärvet inte lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterli-
gare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten
vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 §, bevara det under-
lag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

46 §

Uppgiftsskyldighet enligt 45 §
och skyldighet att bevara underla-
get för uppgiftslämnandet gäller
även för annan ekonomisk förening
än bostadsrättsförening och för ak-
tiebolag om föreningen eller aktie-
bolaget är av det slag som anges i
punkt 2 femte stycket av anvisning-
arna till 38 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Avser överlåtelsen en andel eller
en aktie som förvärvats före den 1
januari 1984, behöver någon upp-
gift om köpeskillingen vid förvär-
vet inte lämnas. Har förvärvet skett
före år 1974, behöver någon uppgift
om innestående medel på inre repa-
rationsfond eller liknande fond vid
förvärvstidpunkten inte lämnas.

Uppgiftsskyldighet enligt 45 §
och skyldighet att bevara underla-
get för uppgiftslämnandet gäller
även för annan ekonomisk förening
än bostadsrättsförening och för ak-
tiebolag om föreningen eller aktie-
bolaget är av det slag som anges i
2§ 7 mom. första stycket lagen
(194 7:5 76) om statlig inkomstskatt.

Avser överlåtelsen en andel eller
en aktie som förvärvats före den 1
januari 1984, behöver någon upp-
gift om köpeskillingen vid förvär-
vet inte lämnas. Har förvärvet skett
före år 1974, behöver någon uppgift
enligt 45 § första stycket d eller e
avseende förhållandena vid för-
värvstidpunkten inte lämnas.

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

53 §

Fåmansföretag skall lämna före-
tagsledaren och delägare i företaget
samt dem närstående personer alla
uppgifter som behövs för att de
skall kunna beräkna sin skatteplik-
tiga inkomst från företaget.

54 §

Försäkringsföretag som medde-
lat tjänstepensionsförsäkring avse-
ende arbetsgivares pensionsutfäs-
telse gentemot arbetstagare, skall
på begäran av försäkringstagaren
utfärda intyg i det hänseende som
anges i punkt 2 e sjunde stycket av
anvisningarna till 29 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

Försäkringsföretag som medde-
lat tjänstepensionsförsäkring avse-
ende arbetsgivares pensionsutfäs-
telse gentemot arbetstagare, skall
på begäran av försäkringstagaren
utfärda intyg i det hänseende som
anges i punkt 20 e sjunde stycket av
anvisningarna till 23 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

57 §

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-
nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för orga-
nisationsnummer den avlidnes per-
sonnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnum-
mer inte kan anges för den som
uppgiften avser, skall i stället den-
nes födelsetid redovisas eller, i frå-
ga om kontrolluppgifter enligt 22 §
i de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och per-
sonnummer för den som får förfoga
över räntan eller fordran. Om ett
konto innehas av flera än fem per-
soner, får uppgifter lämnas om en
person som förfogar över kontot i
stället för om samtliga innehavare,
samt i förekommande fall om den
beteckning på innehavarkretsen
som används för kontot. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats ett
särskilt redovisningsnummer enligt
53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:
272), skall detta, i annan kontroll-
uppgift än sådan som avser rän-
ta, utdelning eller betalning till eller
från utlandet, anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

För dödsbo får i stället för orga-
nisationsnummer den avlidnes per-
sonnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnum-
mer inte kan anges för den som
uppgiften avser, skall i stället den-
nes födelsetid redovisas eller, i frå-
ga om kontrolluppgifter enligt 22 §
i de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och per-
sonnummer för den som får förfoga
över räntan eller fordran. Om ett
konto innehas av Dera än fem per-
soner, får uppgifter lämnas om en
person som förfogar över kontot i
stället för om samtliga innehavare,
(förfogarkonto), samt i förekom-
mande fall om den beteckning på
innehavarkretsen som används för
kontot. I så fall skall anges att det är
fråga om ett förfogarkonto. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats ett
särskilt redovisningsnummer enligt
53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:
272), skall detta, i annan kontroll-
uppgift än sådan som avser ränta,
utdelning eller betalning till eller
från utlandet, anges i stället för den

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

I en kontrolluppgift som lämnas
av ett fåmansföretag skall det anges
om personen är företagsledare eller
honom närstående person eller del-
ägare i företaget.

Vid en kontrolluppgift som läm-
nas enligt 4, 13 eller 14 § skall fogas
särskild uppgift (sammandrag
av kontrolluppgifter). I sådant
sammandrag skall anges namn,
postadress och personnummer eller
organisationsnummer för den upp-
giftsskyldige, antalet lämnade kont-
rolluppgifter samt det sammanlag-
da beloppet av de skatteavdrag som
har verkställts för preliminär A-
skatt under året före taxeringsåret.
Om den uppgiftsskyldige har tillde-
lats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272), skall detta anges i stäl-
let för personnummer eller organi-
sationsnummer. Om den uppgifts-
skyldige har gjort avdrag för en ar-
betstagares kostnader enligt 2 kap.
4 § 6 lagen (1981:691) om socialav-
gifter, skall denna kostnad också
anges i sammandraget. I samman-
draget skall också anges det sam-
manlagda beloppet av semesterme-
del som har betalts in till en semes-
terkassa och som den uppgiftsskyl-
dige inte skall redovisa i någon kon-
trolluppgift.

uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar
ett inlåningskonto, anskaffar ett
räntebärande värdepapper eller på
annat sätt placerar pengar för för-
räntning skall ange sitt personnum-
mer, om mottagaren är skyldig att
utan föreläggande lämna kontroll-
uppgift beträffande räntan. Detta
gäller inte den som inte har tilldelats
personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas
av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt
3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
skall det anges om personen är före-
tagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Vid en kontrolluppgift som läm-
nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §
skall fogas särskild uppgift
(sammandrag av kontrolluppgif-
ter). I sådant sammandrag skall an-
ges namn, postadress och person-
nummer eller organisationsnum-
mer för den uppgiftsskyldige, anta-
let lämnade kontrolluppgifter samt
det sammanlagda beloppet av de
skatteavdrag som har verkställts för
preliminär A-skatt under året före
taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-
dige har tilldelats särskilt redovis-
ningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272), skall
detta anges i stället för personnum-
mer eller organisationsnummer.
Om den uppgiftsskyldige har gjort
avdrag för en arbetstagares kostna-
der enligt 2 kap. 4 § första stycket 6
lagen (1981:691) om socialavgifter,
skall denna kostnad också anges i
sammandraget. I sammandraget
skall också anges det sammanlagda
beloppet av semestermedel som har
betalts in till en semesterkassa och
som den uppgiftsskyldige inte skall
redovisa i någon kontrolluppgift.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen
skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

63 §

Har en person som är bosatt i Sverige eller ett företag som är verksamt
här, till någon i utlandet gottgjort belopp eller förmån som skulle ha
föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utgivits till en mot-
tagare i Sverige, skall den som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i
den omfattning riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till led-
ning vid beloppets eller förmånens beskattning utomlands.

Bestämmelserna i 22—26 §§skall
gälla även i fråga om uppgifter som
avser fysiska personer som är bosat-
ta i utlandet.

4 kap.

1§

Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kontroll-
uppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i
skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt
sätt söija för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgifts-
skyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansföretag är skyldigt att
söija för att underlag finns för kon-
troll av vad företagsledaren eller
honom närstående person eller del-
ägare tillskjutit till och tagit ut ur
företaget av pengar, varor eller an-
nat. Företaget skall vidare som un-
derlag för kontroll av traktaments-
ersättning, som betalats ut till före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare, bevara verifi-
kation av övemattningskostnader,
om ersättningen varit avsedd att
täcka sådan kostnad.

Fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag och företag, som enligt 3 §
12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
är skyldigt att sörja för att underlag
finns för kontroll av vad företagsle-
daren eller honom närstående per-
son eller delägare tillskjutit till och
tagit ut ur företaget av pengar, va-
ror eller annat. Företaget skall vida-
re som underlag för kontroll av
traktamentsersättning, som beta-
lats ut till företagsledaren eller ho-
nom närstående person eller del-
ägare, bevara verifikation av över-
nattningskostnader, om ersättning-
en varit avsedd att täcka sådan
kostnad.

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår
underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

2§

Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra upp-
gifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11
kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen
har under sin förvaltning,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

2. för sådan person, för vilken
god man eller förvaltare har förord-
nats enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §
föräldrabalken, av gode mannen el-
ler förvaltaren beträffande vad för-
myndaren eller gode mannen har
under sin förvaltning,

2. för sådan person, för vilken
god man eller förvaltare har förord-
nats enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §
föräldrabalken, av gode mannen el-
ler förvaltaren beträffande vad
gode mannen eller förvaltaren har
under sin förvaltning,

3. för avliden person och hans dödsbo, av dödsbodelägare eller testa-
mentsexekutör som skall förvalta den dödes egendom, dock att där egen-
domen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra
deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4. för dödsbo som inte längre består, av den som vid tidpunkten för
dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5. för andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga än enskild person och
dödsbo, av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller
ombud, om inte regeringen bestämmer annat beträffande staten, lands-
ting, kommun eller annan sådan menighet,

6. för aktiefond av det fondbolag
som handhar förvaltningen av fon-
den eller, om förvaltningen över-
gått till förvaringsbank, av denna,
samt

6. för värdepappersfond av det
fondbolag som handhar förvalt-
ningen av fonden eller, om förvalt-
ningen övergått till förvaringsinsti-
tut, av detta, samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre
består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Riksskatteverket får medge un-
dantag från bestämmelserna i den-
na lag om uppgiftsskyldighet för få-
mansföretag om det finns särskilda
skäl med hänsyn till verksamhetens
art och omfattning.

Riksskatteverket får medge un-
dantag från bestämmelserna i den-
na lag om uppgiftsskyldighet för få-
mansföretag, fåmansägt handelsbo-
lag och företag, som enligt 3 § 12
mom. nionde stycket lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, om
det finns särskilda skäl med hänsyn
till verksamhetens art och omfatt-
ning.

Skattemyndighetens beslut enligt
3 kap. 12 § får överklagas till riks-
skatteverket. Övriga beslut av skat-
temyndigheten enligt denna lag får
inte överklagas.

Skattemyndighetens beslut enligt
2 kap. 19 § och 3 kap. 12 § får över-
klagas till riksskatteverket. Övriga
beslut av skattemyndigheten enligt
denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

8§

Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet
beträffande

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

1. särskild uppgift enligt 2 kap. 1. uppgifter enligt 2 kap. 25 § el-

25 § eller ler

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndig-
het.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med
straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 2
kap. 33 § första gången vid 1991 års taxering och i övrigt första gången vid
1992 års taxering.

2. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller, förutom vad som föreskrivs
om deklarationsskyldighet i 2 kap. 4 och 6 §§, att folkpensionär är skyldig att
lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit in-
komst av kapital eller när värdet av hans förmögenhetstillgångar vid be-
skattningsårets utgång överstiger 100 000 kronor eller — beträffande en gift
person — om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstill-
gångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpensionär lämna upp-
gift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid beskattningsårets
utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

3. Vid 1992 års taxering får näringsidkare som avslutar sina räkenskaper
med årsbokslut i stället för att lämna uppgifter enligt de nya föreskrifterna
i 2 kap. 19 § första stycket lämna de uppgifter som avses i de äldre
bestämmelserna i 2 kap. 22 §.

4. Vad som i 3 kap. 28 och 30 §§ i deras äldre lydelse sägs om aktiefond
skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om
andelsägare som inte har registrerats.

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Prop. 1990/91:5

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)’

dels att rubriken närmast före 88 § skall utgå,

dels att 1 §, 3 § 2 mom., 4 § 1 och 4 mom., 5 — 8 och 10 §§, 13 § 1 och 2
mom., 15 §, 17 § 1 mom., 24 § 1 mom., 33 §, 39 § 2 mom., 40 § 1 mom., 45 §
1 mom., 46 § 2 mom., 48 § 4 mom., 52 §, 53 § 1 mom., 54 § samt punkt 1 av
anvisningarna till 3 §, punkt 1 av anvisningarna till 39 § och anvisningarna
till 45 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 och 87 a §§, och ett
nytt moment, 39 § 3 mom., samt närmast före 87 a § en ny rubrik av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§²

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomst-
skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut-
skiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogs-
vårdsavgift, vinstdelningsskatt, sär-
skild vinstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
statlig fastighetsskatt, skattetillägg
och förseningsavgift enligt tax-
eringslagen (1990:324), annuitet på
avdikningslån samt mervärdeskatt i
fall som avses i 21 § lagen (1968:
430) om mervärdeskatt.

Med skatt avses i denna lag, om
inte annat anges:

1. kommunal inkomstskatt,

2. statlig inkomstskatt,

3. statlig förmögenhetsskatt,

4. statlig fastighetsskatt,

5. utskiftningsskatt,

6. ersättningsskatt,

7. skogsvårdsavgift,

8. egenavgifter enligt lagen
(1981: 691) om socialavgifter,

9. avkastningsskatt,

10. skattetillägg och försenings-
avgift enligt taxeringslagen (1990:
324),

11. mervärdeskatt i fall som av-
ses i 21 § lagen (1968:430) om mer-
värdeskatt,

12. annuitet på avdikningslån.

Regeringen får, om särskilda om-
ständigheter föranleder det, före-
skriva att i samband med uppbör-
den av skatt skall uppbäras även
andra avgifter än sådana som anges
i första stycket. Har sådan föreskrift
meddelats skall, om inte annat an-
ges, vad i denna lag stadgas angå-
ende skatt tillämpas beträffande
den avgift som avses med föreskrif-
ten.

¹ Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

² Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

3§

2 mom.³ Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller prelimi-
när B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall
med de undantag, som framgår av
vad nedan i detta moment och i
10 § sägs, utgöras för sådan in-
komst av tjänst, vilken helt eller
delvis utgår i penningar och vilken
hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning el-
ler eljest utgör hans huvudsakliga
inkomst av tjänst. För inkomst av
sådan huvudsaklig arbetsanställ-
ning hos fysisk person eller dödsbo,
som är avsedd att vara kortare tid
än en vecka, skall dock preliminär
A-skatt erläggas endast om vad som
utbetalats utgör utgift i en av ar-
betsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag
rätt till pension, livränta, som utgår
på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än
på grund av försäkring och inte ut-
gör vederlag vid avyttring av egen-
dom, ersättning, som i annan form
än livränta utgår på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjänst, samt undan-
tagsförmåner ävensom sådant pe-
riodiskt understöd eller sådan där-
med jämförlig periodisk intäkt, var-
för givaren enligt 22, 25 eller 29 §
kommunalskattelagen är berättigad
till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå en-
ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-
ler enligt de grunder som anges i 7,
12 eller 40 §. För enskilda fall får

1. Preliminär A-skatt skall
med de undantag, som framgår av
vad nedan i detta moment och i
10 § sägs, betalas för sådan inkomst
av tjänst, vilken helt eller delvis ut-
går i pengar och vilken hänför sig
till den skattskyldiges huvudsakliga
arbetsanställning eller annars utgör
hans huvudsakliga inkomst av
tjänst. För inkomst av sådan hu-
vudsaklig arbetsanställning hos
fysisk person eller dödsbo, som är
avsedd att vara kortare tid än en
vecka, skall dock preliminär A-
skatt erläggas endast om vad som
utbetalats utgör utgift i en av ar-
betsgivaren bedriven näringsverk-
samhet.

Med tjänst likställs i denna lag
rätt till pension, livränta, som utgår
på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än
på grund av försäkring och inte ut-
gör vederlag vid avyttring av egen-
dom, ersättning som i annan form
än livränta utgår på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjänst, samt undan-
tagsförmåner och sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jäm-
förlig periodisk intäkt,för vilken gi-
varen enligt 23 § kommunalskatte-
lagen (1928:370) är berättigad till
avdrag.

Preliminär A-skatt skall också,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och ut-
delning vilken utgår i pengar och för
vilken kontrolluppgift skall lämnas
med tillämpning av bestämmelser-
na i 3 kap. 22, 23 eller 27§ lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

Preliminär A-skatt skall utgå en-
ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-
ler enligt de grunder som anges i 7,
12 eller 40 §. För enskilda fall får

³ Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

skattemyndighet föreskriva sär-
skild beräkningsgrund, exempelvis
att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkoms-
ten minskad med visst belopp eller
att skatten skall utgå med särskilt
angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl
for annan inkomst eller för förmögenhet får skattemyndighet, då särskilda
skäl föreligger, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för
sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldi-
ges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsak-
liga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad
med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabel-
len anges for den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller
föreligger annars särskilda omständigheter, får skattemyndighet föreskri-
va, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället for preliminär A-skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:326)
om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m., lagen (1990:327) om
skatteavdrag från sjukpenning m.m. och lagen (1990:328) om skatteav-
drag i vissa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för in-
komståret betalas av skattskyldig,
som inte skall betala preliminär A-
skatt enligt 1. Preliminär B-skatt
skall betalas for inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvs-
källor och för förmögenhet. Preli-
minär B-skatt skall betalas enligt
särskild debitering.

2. Preliminär B-skatt skall for in-
komståret betalas av skattskyldig,
som inte skall betala preliminär A-
skatt enligt 1 första eller andra styc-
ket. Preliminär B-skatt skall betalas
for inkomster från den skattskyldi-
ges samtliga förvärvskällor och for
förmögenhet. Preliminär B-skatt
skall betalas enligt särskild debite-
ring.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av
sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala
preliminär A-skatt i stället for preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får
meddelas om den for inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till
huvudsaklig del bli betald genom avdrag for skatt.

4§

1 mom.⁴ För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfallen eller till arbetsan-
ställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-
skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte skattemyndig-

Senaste lydelse 1990:653.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

het har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt
som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den
kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses
i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
andra avdrag än grundavdrag samt
avdrag som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
med ett belopp av 2000 kronor,
dock högst fem procent av inkoms-
ten.

4 m o m.⁵1 skattetabellerna skall
också tas in en särskild kolumn,
vari anges det belopp varmed preli-
minär A-skatt skall beräknas på in-
komst för dag av sådan anställning
som är avsedd att vara kortare tid
än en vecka. För samtliga skatteta-
beller skall samma belopp anges i
den särskilda kolumnen att tilläm-
pas oberoende av arbetstagarens
civilstånd och annan i 2 mom. angi-
ven omständighet. Skattebeloppen
skall beräknas på grundval av be-
räknelig genomsnittlig sysselsätt-
ning under året och med ledning av
för riket genomsnittlig skattesats
till kommunal inkomstskatt föregå-
ende år. I övrigt skall vad ovan i
denna paragraf sägs i tillämpliga
delar gälla vid skattebeloppens be-
räkning.

att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
andra avdrag än grundavdrag samt
avdrag som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
med ett belopp av 4000 kronor,
dock högst tio procent av inkoms-
ten.

4 mom. I skattetabellerna skall
också anges det belopp varmed pre-
liminär A-skatt skall beräknas på
inkomst för dag av sådan anställ-
ning som är avsedd att vara kortare
tid än en vecka. Skattebeloppen
skall beräknas på grundval av be-
räknelig genomsnittlig sysselsätt-
ning under året och med ledning av
för riket genomsnittlig skattesats
till kommunal inkomstskatt föregå-
ende år. I övrigt skall vad ovan i
denna paragraf sägs i tillämpliga
delar gälla vid skattebeloppens be-
räkning.

5§

Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar
skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4 § 3 mom.
andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en
sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstings-
medel, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för
inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen.
Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, använ-
des den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebitering-
en ingår öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser när-

⁵ Senaste lydelse 1979:1159.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

mast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är av-
sedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräk-
nas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell, framgår
av bestämmelserna i 4 § 4 mom.

Förhållandena den 1 november
året näst före inkomståret äro, där
icke i nästföljande stycke annorle-
des stadgas, avgörande för till vilken
i 4 § 2 mom. omförmäld grupp av
skattskyldiga vederbörande skall
hänföras.

Skall under inkomståret prelimi-
när A-skatt enligt tabell börja utgå
för skattskyldig, för vilken skatt icke
tidigare sålunda beräknats, skall i
fråga om skattskyldigs civilstånd det
förhållande, som kan antagas kom-
ma att ligga till grund för taxering
under året näst efter inkomståret,
samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande
barn, förhållandet vid den tidpunkt,
då debetsedel jämlikt 35 § sista styc-
ket översändes till skattskyldig, vara
avgörande för till vilken i 4§ 2
mom. avsedd grupp av skattskyldiga
vederbörande skall hänföras.

Vid tillämpning av andra och
tredje styckena här ovan skall iakt-
tagas, att frågan om skattskyldig
haft hemmavarande barn eller icke
bedömes med utgångspunkt från
vad som på grund av kommunal-
skattelagens bestämmelser i sådant
hänseende kan antagas komma att
ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret.

6§

Preliminär A-skatt enligt skatte-
tabell utgår vid varje tillfälle, då
inkomst uppbäres, med det belopp
som i vederbörlig tabell i tillämplig
kolumn angives för det inkomstbe-
lopp och den tidsperiod, varom frå-
ga är.

Beträffande inkomst av anställ-
ning varom i 4 § 4 mom. förmäles
skall, därest vid ett tillfälle inkomst
uppbäres som intjänats under flera
dagar, den preliminära A-skatten
beräknas på grundval av inkomsten
under vaije ifrågakommande dag

Preliminär A-skatt enligt skatte-
tabell utgår vid varje tillfälle, då
inkomst uppbärs, med det belopp
som anges i vederbörlig tabell för
det inkomstbelopp och den tidspe-
riod som är i fråga.

Beträffande inkomst av anställ-
ning som avses i 4 § 4 mom. skall,
om inkomst som intjänats under
flera dagar uppbärs vid ett tillfälle,
den preliminära A-skatten beräk-
nas på grundval av inkomsten un-
der vaije ifrågakommande dag och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

och med tillämpning av skattetabel- med tillämpning av vad som anges i
lens kolumn för daginkomst. skattetabellen för daginkomst.

Är anställningen annan än sådan, varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla
att, därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i skattetabellen
upptagen, först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper på en i
tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas
därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för
sådan del av inkomsten, och efter förhållandet mellan, å ena sidan, läng-
den av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan,
den i tabellen angivna tidsperiodens längd.

Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst för kortare tidspe-
riod än en vecka, skall preliminär skatt icke utgå mer än en gång i veckan.
Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen samman-
räknas och anses på en gång utbetalda.

7§

För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke
uppbäres vid regelbundet återkommande tillfallen, skall utgå preliminär
A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, som avses i
4 § 1 mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
riksskatteverket fastställer.

För inkomst som avses i 3 § 2
mom. 1 tredje stycket skall prelimi-
närskatt utgå med trettio procent av
inkomsten. Preliminär skatt på
ränta eller utdelning på utländska
värdepapper skall utgå med så stort
belopp att det tillsammans med den
skatt som innehållits i utlandet upp-
går till trettio procent av räntan eller
utdelningen.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio
kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri-
vas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 §.

8§⁶

Åtnjuter skattskyldig jämte kon-
tant inkomst naturaförmån skall
preliminär A-skatt beräknas efter
inkomstförmånernas sammanlagda
värde. Har den skattskyldige utgett
ersättning för en förmån skall för-
månsvärdet sättas ned med ersätt-
ningens belopp.

Åtnjuter skattskyldig jämte kon-
tant inkomst andra förmåner skall
preliminär A-skatt beräknas efter
inkomstförmånernas sammanlagda
värde. Har den skattskyldige utgett
ersättning för en förmån skall för-
månsvärdet sättas ned med ersätt-
ningens belopp.

Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 utom tredje stycket
andra meningen av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i
områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. För-
månsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det
genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om bosta-
den är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet

bestämmas till det lägsta av nämnda
procent.

Värdet av annan naturaförmån
än som avses i andra och tredje
styckena skall beräknas enligt 42 §
andra stycket kommunalskatte-
lagen samt punkt 1 andra och tredje
styckena och punkt 3 av anvisning-
arna till den paragrafen.

genomsnittsvärden reducerat med tio

Värdet av annan förmån än som
avses i andra och tredje styckena
skall beräknas enligt 42 § andra
stycket kommunalskattelagen samt
punkt 1 andra och tredje styckena
och punkt 3 av anvisningarna till
den paragrafen.

Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen med hänsyn härtill.

10 §⁷

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost-
nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den
del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lag-
rum eller, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan
av den som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den
mån tjänsteresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den
del ersättningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisning-
arna till nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom
riket som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommu-
nalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersätt-
ningen överstiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär
A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i
punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna belop-
pet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förena-
de med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart
att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens
inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall
beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen
som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om
skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige
begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familje- b) familjebidrag enligt familje-
bidragslagen (1978:520); eller bidragslagen (1978:520);

Senaste lydelse 1990:653.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

V) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det bas-
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för året före det år
under vilket ersättningen utges.
Vad nu har sagts skall dock inte
tillämpas på pension och vårdbi-
drag, som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring och på yrkesskade-
livränta eller livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller lagen (1977:265) om stat-
ligt personskadeskydd.

c) sådan pension, livränta eller
från försäkringsföretag utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det bas-
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för året före det år
under vilket ersättningen utges.
Vad nu har sagts skall dock inte
tillämpas på pension och vårdbi-
drag, som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring och på yrkesskade-
livränta eller livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller lagen (1977:265) om stat-
ligt personskadeskydd;

d) ränta eller utdelning som till-
kommer en annan juridisk person
än svenskt dödsbo eller en fysisk per-
son som inte är bosatt i Sverige;

e) ränta eller utdelning som enligt
dubbelbeskattningsavtal är helt un-
dantagen från beskattning i Sverige;

J) ränta på förfogarkonto som av-
ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, om räntan inte uppgår till
1000 kronor;

g) ränta på konto för klientmedel
eller

h) ränta som ingår i belopp som
redovisas enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter.

1 mom.⁸ Preliminär B-skatt
skall tas ut med belopp motsvaran-
de 120 procent av den slutliga skatt
som har påförts den skattskyldige
året före inkomståret. Understiger
den slutliga skatten den ursprungli-
gen debiterade B-skatten tas preli-
minär B-skatt ut med 110 procent.

13 §

1 m o m. Preliminär B-skatt skall
tas ut med belopp motsvarande 120
procent av den i 14 § angivna delen
av den slutliga skatt som har påförts
den skattskyldige året före inkomst-
året. Understiger den slutliga skat-
ten den ursprungligen debiterade
B-skatten tas preliminär B-skatt ut
med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp
än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-

Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller
när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i
första stycket skall inte inräknas ut-
skiftni ngsskatt, er sä 11 ni ngsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324),
mervärdeskatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt eller
sådan i denna lag inte omnämnd
skatt eller avgift, vilken har påförts
enligt bestämmelse i annan författ-
ning.

Vid beräkning av preliminär B-
skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala på
grund av förordnande enligt 3§ 3
mom. andra stycket.

2 mom.⁹ Har skattskyldig inte
påförts slutlig skatt enligt den årliga
taxeringen året före inkomståret,
men kan han antagas bli påförd så-
dan skatt enligt den årliga taxering-
en året efter inkomståret, skall pre-
liminär B-skatt beräknas med led-
ning av särskild taxering till statlig
inkomstskatt, kommunal inkomst-
skatt och statlig förmögenhetsskatt
(preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall också be-
räknas med ledning av preliminär
taxering, om det med sannolikhet
kan antagas, att vid årlig taxering
året efter inkomståret till statlig el-
ler kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst kommer att avvika från
motsvarande inkomst vid den årliga
taxeringen året före inkomståret
med minst en femtedel av sist-
nämnda inkomst, dock minst 2000
kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas
på grundval av preliminär taxering
även i annat fall än som sägs i första
eller andra stycket, om särskilda
omständigheter föranleder det. Så-

Vid beräkning av preliminär B-
skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala en-
ligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket eller
på grund av bestämmelserna i lagen
(1990:327) om skatteavdrag från
sjukpenning m. m. eller lagen
(1990:328) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning m. m.

2 mom. Har skattskyldig inte
påförts slutlig skatt enligt den årliga
taxeringen året före inkomståret,
men kan han antas bli påförd sådan
skatt enligt den årliga taxeringen
året efter inkomståret, skall preli-
minär B-skatt beräknas med led-
ning av särskild taxering (preli-
minär taxering).

Preliminär B-skatt skall också be-
räknas med ledning av preliminär
taxering, om det med sannolikhet
kan antas, att den i 14 § angivna
delen av den slutliga skatten enligt
den årliga taxeringen året efter in-
komståret kommer att avvika från
motsvarande skatt enligt den årliga
taxeringen året före inkomståret
med minst en femtedel av sist-
nämnda skatt, dock minst 2000
kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas
på grundval av preliminär taxering
även i annat fall än som sägs i första
eller andra stycket, om det är fråga
om mer betydande skillnad mellan

⁹ Senaste lydelse 1988:1525.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

dana omständigheter kan föreligga
exempelvis när det är fråga om ned-
satt skatteförmåga eller om mer be-
tydande skillnad mellan annars ut-
gående preliminär skatt och påräk-
nelig slutlig skatt.

Vid preliminär taxering skola be-
skattningsbar inkomst och beskatt-
ningsbar förmögenhet beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
lagen om statlig inkomstskatt, kom-
munalskattelagen samt lagen om
statlig förmögenhetsskatt.

Vid preliminär taxering, som
sker under inkomståret, skall hän-
syn tagas i fråga om skattskyldigs
civilstånd till det förhållande, som
kan antagas komma att ligga till
grund för taxering under året näst
efter inkomståret, samt, vad angår
frågan om den skattskyldige har
hemmavarande barn, till förhållan-
dena vid den tidpunkt, då taxering-
en verkställes.

Vid tillämpning av första och
andra styckena här ovan skall iakt-
tagas, att frågan om skattskyldig
haft hemmavarande barn eller icke
bedömes med utgångspunkt från
vad som på grund av kommunal-
skattelagens bestämmelser i sådant
hänseende kan antagas komma att
ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret.

¹⁰ Förutvarande 14 § upphävd 1988:1525.
" Senaste lydelse 1974:859.

annars utgående preliminär skatt
och beräknad slutlig skatt eller det
finns andra särskilda skäl.

14§'°

I den slutliga skatt som avses i
13 § 1 mom. första stycket, 13 § 2
mom. andra stycket och 17 § 1
mom. 2 skall inte inräknas utskift-
ningsskatt, ersättningsskatt, skatte-
tillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:324), mervär-
deskatt enligt lagen (1968:430) om
mervärdeskatt eller sådan i denna
lag inte omnämnd skatt eller avgift,
vilken har påförts enligt bestämmel-
se i annan författning.

Preliminär taxering skall ske i en-
lighet med de bestämmelser som
skall tillämpas vid den årliga taxe-
ringen året efter inkomståret. Vid
debitering av den preliminära skat-
ten skall hänsyn dock inte tas till
sådan skatt som inte ingår i den
slutliga skatten enligt 14 §.

Vid den preliminära taxeringen
skall hänsyn tas till de förhållanden
som kan antas komma att ligga till
grund för taxering under året efter
inkomståret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

1 mom.¹² Skattskyldig, som har
att betala preliminär B-skatt, skall
utan anmaning avge preliminär
självdeklaration:

1) om han inte har påförts slutlig
före inkomståret;

2) om hans vid årlig taxering året
efter inkomståret till statlig eller
kommunal inkomstskatt taxerade
inkomst, såvitt senast den 1 decem-
ber året före inkomståret kan bedö-
mas, kommer att överstiga motsva-
rande inkomst vid den årliga taxe-
ringen året före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda
inkomst, dock minst 2000 kronor;
vara/

3) om han året före inkomståret
har haft att betala preliminär A-
skatt.

1 mom. Skattskyldig, som skall
betala preliminär B-skatt, skall
utan anmaning lämna preliminär
självdeklaration:

2) om den i 14 § angivna delen av
den slutliga skatten enligt den årliga
taxeringen året efter inkomståret,
såvitt senast den 1 december året
före inkomståret kan bedömas,
kommer att överstiga motsvarande
skatt enligt den årliga taxeringen
året före inkomståret med minst en
femtedel av sistnämnda skatt, dock
minst 2000 kronor; eller

3) om han året före inkomståret
har haft att betala preliminär A-
skatt enligt 3 § 2 mom. 1 första eller
andra stycket.

24 §

1 mom.¹³ För varje skattskyldig,
som skall betala preliminär A-skatt,
skall bestämmas tillämplig skatte-
tabell oc/t kolumn i enlighet med
bestämmelserna i 4 § 2 mom. och
5 § eller, i förekommande fall, den
särskilda beräkningsgrund efter vil-
ken skatten skall utgå.

1 mom. För varje skattskyldig,
som skall betala preliminär A-skatt
för annan inkomst än inkomst av
kapital, skall bestämmas tillämplig
skattetabell i enlighet med bestäm-
melserna i 5 § eller, i förekomman-
de fall, den särskilda beräknings-
grund efter vilken skatten skall
utgå.

Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom
beslut som meddelats så sent under december månad året före inkomståret
att ändringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skat-
ten, skall den först fastställda skattesatsen tillämpas.

33 §¹⁴

För skattskyldig skall utfördas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för till-
kommande skatt. Vid skattsedel på
preliminär A-skatt skall fogas skat-
tekort och skattetabell. Vid skattse-
del på preliminär B-skatt eller till-
kommande skatt samt vid sådan
skattsedel på slutlig skatt enligt vil-

¹² Senaste lydelse 1979:489.

¹³ Senaste lydelse 1984:506.

¹⁴ Senaste lydelse 1979:489.

För skattskyldig skall utfördas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för till-
kommande skatt. Skattsedel skall
dock inte utfördas för preliminär
skatt enligt 3 § 2 mom. 1 tredje styc-
ket. Vid skattsedel på preliminär A-
skatt skall fogas skattekort och skat-
tetabell. Vid skattsedel på prelimi-

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

ken kvarstående skatt skall betalas
skall fogas inbetalningskort. KzTZ
skattsedel på preliminär B-skatt
skall också fogas skattekort.

när B-skatt skall fogas skattekort,
varjämte inbetalningskort skall till-
ställas den skattskyldige. Vid skatt-
sedel på tillkommande skatt samt
vid sådan skattsedel på slutlig skatt
enligt vilken kvarstående skatt skall
betalas skall fogas inbetalningskort.

Om den skattskyldiges slutliga
skatt består uteslutande av skatt på
ränta eller utdelning för vilken preli-
minär skatt skall betalas enligt 3 § 2
mom. 1 tredje stycket behöver någon
skattsedel på slutlig skatt inte utfär-
das.

Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till
skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-
mer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet
med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

2 mom. Under januari månad
och, då särskilda förhållanden där-
till föranleda, jämväl under febru-
ari månad må skatteavdrag för gäl-
dande av preliminär A-skatt, beräk-
nad enligt skattetabell, ske enligt
den tabell och den kolumn däri,
som senast tillämpats under nästfö-
regående inkomstår.

2 mom. Under januari månad
och, då särskilda förhållanden där-
till föranleda, jämväl under febru-
ari månad må skatteavdrag för gäl-
dande av preliminär A-skatt, beräk-
nad enligt skattetabell, ske enligt
den tabell som senast tillämpats un-
der nästföregående inkomstår.

3 mom.'⁵ Vid utbetalning eller
gottskrivning av sådan ränta eller
utdelning som avses i 3 § 2 mom. 1
tredje stycket skall den som har att
avge kontrolluppgift beträjfande
räntan eller utdelningen göra skat-
teavdrag för betalning av preliminär
A-skatt som mottagaren har att be-
tala. I fråga om sådant avdrag skall
bestämmelserna i 27§ 2 mom., 39§
1 mom. fjärde stycket och 44 § gälla i
tilllämpliga delar. Vad som där sägs
om arbetsgivare och arbetstagare
skall då gälla den som har att avge
kontrolluppgift beträffande räntan
eller utdelningen, respektive den som
gottskrivs eller mottar räntan eller
utdelningen.

¹⁵ Förutvarande 3 mom. upphävd genom 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

40 §

1 mom.¹⁶ Arbetstagare, som
skall vidkännas avdrag för prelimi-
när A-skatt, skall överlämna skatt-
sedel å sådan skatt till arbetsgiva-
ren omedelbart efter det han motta-
git den. Annan arbetstagare skall
snarast för arbetsgivaren uppvisa
skattsedel å preliminär B-skatt eller
skattekort å sådan skatt eller intyg
av skattemyndigheten, att han icke
har att erlägga preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyl-
dighet enligt första stycket, skall av-
drag för preliminär skatt göras en-
ligt skattetabellen för den ort, där
arbetsgivaren har sitt kontor eller
lönen eljest utbetalas, efter följande
grunder, nämligen

1) i fråga om inkomst som avses i
4§ 4 mom.: ett belopp, motsvaran-
de avdrag enligt skattetabellen för
sådan inkomst jämte tio procent av
nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i
7 § första stycket: ett belopp, mot-
svarande avdrag för månadslön en-
ligt den i 4 § 2 mom. första stycket
vid l) avsedda kolumnen i skatteta-
bellen jämte tio procent av nämnda
avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses i
7 /} andra stycket: ett belopp, mot-
svarande avdrag för sådan inkomst
beträffande skattskyldig, som avses
i 4 § 2 mom. första stycket vid 1),
jämte tio procent av nämnda av-
drag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsva-
rande avdrag enligt den i 4 § 2
mom. första stycket vid 1) avsedda
kolumnen i skattetabellen jämte tio
procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom
kontant inkomst, naturaförmån
som avses i 8 § första stycket, skall
skatteavdraget enligt andra stycket
beräknas även på naturaförmånens
värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av-

1 m o m. Arbetstagare, som skall
vidkännas avdrag för preliminär A-
skatt, skall överlämna skattsedel på
sådan skatt till arbetsgivaren ome-
delbart efter det han mottagit den.
Annan arbetstagare skall snarast
för arbetsgivaren uppvisa skattse-
del pä preliminär B-skatt eller skat-
tekort på sådan skatt eller intyg av
skattemyndigheten, att han inte har
att betala preliminär A-skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyl-
dighet enligt första stycket, skall av-
drag för preliminär skatt göras en-
ligt skattetabellen för den ort, där
arbetsgivaren har sitt kontor eller
lönen i annat fall utbetalas, jämte
tio procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom
kontant inkomst, annan förmån
som avses i 8 § första stycket, skall
skatteavdraget enligt andra stycket
beräknas även på förmånens värde
för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av-

Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91: 5

ses i andra stycket 1) — 4) skall
utgöra minst en krona för daglön,
fem kronor för veckolön, tio kronor
för halvmånadslön och tvåveckors-
lön samt tjugo kronor för månads-
lön.

ses i andra stycket skall utgöra
minst en krona för daglön, fem kro-
nor för veckolön, tio kronor för
halvmånadslön och tvåveckorslön
samt tjugo kronor för månadslön.

45 §

I mom.'¹ Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om
bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande
slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning före-
skrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämk-
ning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga
preliminär A-skatt och sådan änd-
ring har skett i den skattskyldiges
civilstånd, vartill hänsyn skall tagas
vid taxering eller debitering under
året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, så-
vitt gäller sambandet mellan honom
tillkommande skattereduktion och
makes inkomst, gör sannolikt att
preliminär A-skatt skall erläggas ef-
ter annan kolumn i skattetabellen
än som tidigare har fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten
framstår såsom troligt, att den pre-
liminära skatten till följd av änd-
ring i inkomst eller i avdrag för om-
kostnader i förvärvskälla eller be-
träffande allmänna avdrag eller av
annan anledning kommer att av-
vika från motsvarande slutliga
skatt;

4) då skattskyldig visar eller myn-
digheten annars får kännedom om
att den skattskyldiges skatteförmå-
ga har blivit väsentligt nedsatt av
anledning, som anges i 50 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).
Jämkning av skäl, som anges i tred-
je stycket nämnda moment, skall
dock inte ske, om den skattskyldige
skall betala preliminär A-skatt och
således bestämmelserna i 41 § 2
mom. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomst-
förhållandena eller av annat skäl

1) då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten
framstår såsom troligt, att den pre-
liminära skatten till följd av änd-
ring i inkomst eller i avdrag för om-
kostnader i förvärvskälla eller be-
träffande allmänna avdrag eller av
annan anledning kommer att av-
vika från motsvarande slutliga
skatt; eller

2) då genom ändring i inkomst-
förhållandena eller av annat skäl

”Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

ändrad skatteform synes påkallad.

I fall, som avses i första stycket
under 3), bör såvitt angår prelimi-
när A-skatt jämkning vidtagas bara
då på grund av jämkningen preli-
minär skatt skulle uttagas med
minst en femtedel högre eller lägre
belopp än som utan jämkning skul-
le erläggas. Jämkning av preliminär
B-skatt i nyss angivna fall bör göras
bara då påräknelig taxerad inkomst
med minst en femtedel över- eller
understiger den tidigare antagna in-
komsten, dock med minst 2000
kronor.

Oavsett vad som sägs i föregåen-
de stycke, får jämkning verkställas
om skillnaden mellan slutlig och
annars utgående preliminär skatt
skulle bli mer betydande eller det är
fråga om nedsatt skatteförmåga el-
ler annan särskild omständighet.

ändrad skatteform synes påkallad.

Oavsett vad som sägs i föregåen-
de stycke, får jämkning verkställas
om skillnaden mellan slutlig och
annars utgående preliminär skatt
skulle bli mer betydande eller det
föranleds av särskilda omständighe-
ter.

Jämkning skall i första hand ske
av preliminär skatt på andra in-
komster än ränta och utdelning.

I fråga om preliminär skatt på
ränta och utdelning får jämkning
ske även om skattsedel avseende an-
nan preliminär skatt inte har utfär-
dats.

Får en skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars
vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med
oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattse-
del, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan
behövas.

Innan jämkning äger rum, skail den skattskyldige beredas tillfälle att
yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den
preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning
skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomst-
året.

46 §

2 mom.'^s Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär
beslutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning efter det
beslutet meddelats, skall betalas med annat belopp än som tidigare utfär-
dad skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande
den ändrade skatten.

Sker jämkning av preliminär Sker jämkning av preliminär
skatt, vilken beräknas enligt skatte- skatt, skall i beslutet anges, att skat-

¹⁸ Senaste lydelse 1979:489.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

tabell, av anledning som i 45,§ 1
mom. under 1) eller 2) sägs, skall i
beslutet angivas vilken kolumn i ta-
bellen som skall tillämpas vid skat-
tens beräkning. Vidtages jämkning
av sådan preliminär skatt av annan
anledning än nyss sagts, skall i be-
slutet därom angivas, att skatten
skall beräknas t. ex. å viss del av
inkomsten eller å inkomsten mins-
kad med visst belopp eller ock att
skatten skall utgå med viss procent
av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär
skatt, vilken utgår efter i 7 § omför-
mäld procentsats, skall i beslutet
angivas efter vilken procentsats
den ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B-
skatt, skall skatten beräknas på ena-
handa sätt som i 13, 15 och 25 §§
angives beträffande påföring av så-
dan skatt efter preliminär taxering.

ten skall beräknas t. ex. på viss del
av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller att
skatten skall tas ut med viss procent
av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär
skatt, som tas ut efter i 7 § första
stycket nämnd procentsats, skall i
beslutet anges efter vilken procent-
sats den ändrade skatten skall tas
ut.

Sker jämkning av preliminär
skatt på ränta eller utdelning skall i
beslutet anges att preliminär skatt
inte skall tas ut på ränta på eller ut-
delning från visst konto eller vissa
värdepapper.

Sker jämkning av preliminär B-
skatt, skall skatten beräknas på
samma sätt som i 13, 15 och 25 §§
anges beträffande påföring av så-
dan skatt efter preliminär taxering.

48 §

4 mom.¹⁹ Skattskyldig, som av-
yttrat fastighet eller rörelse eller del
av sådan tillgång eller aktie eller
andel i bolag, vars aktier eller an-
delar vid tiden för avyttringen äg-
des eller innehades på sätt som an-
ges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a
kommunalskattelagen (1928:370),
mot betalning under minst tre år,
kan, om till följd härav hans till
statlig inkomstskatt taxerade in-
komst blivit mer än dubbelt så stor
som medeltalet av hans motsvaran-
de taxerade inkomster för närmast
föregående tre beskattningsår, efter
ansökan beviljas anstånd av skatte-
myndighet med erläggande av
kvarstående skatt för det taxerings-

4 mom. Skattskyldig, som av-
yttrat fastighet eller näringsverk-
samhet eller del av sådan tillgång
eller aktie eller andel i bolag, vars
aktier eller andelar vid tiden för av-
yttringen ägdes eller innehades på
sätt som anges i punkt 14 åttonde
stycket a av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
mot betalning under minst tre år,
kan, om till följd härav hans slutli-
ga skatt blivit mer än dubbelt så
stor som medeltalet av hans slutliga
skatt för närmast föregående tre
taxeringsår, efter ansökan beviljas
anstånd av skattemyndighet med
betalning av kvarstående skatt för
det taxeringsår, då försäljningen ta-

Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

år, då försäljningen tagits till be-
skattning. Anstånd får avse högst
två tredjedelar av den kvarstående
skatten. Det belopp, för vilket an-
stånd medges, skall erläggas med
halva beloppet före utgången av
april månad under, ett vart av de två
år, som följer närmast efter det år,
då den kvarstående skatten enligt
debiteringen skolat erläggas.

gits till beskattning. Anstånd får
ävSe högst två tredjedelar av den
kvarstående skatten. Det belopp,
för vilket anstånd medges, skall be-
talas med halva beloppet före ut-
gången av april månad under vart
och ett av de två år, som följer när-
mast efter det år, då den kvarståen-
de skatten enligt debiteringen skul-
le ha betalts. Vid beräkningen av
den slutliga skatten gäller 14 §.

Har avyttringen föranlett debitering av tillkommande skatt, får anstånd
medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna.)

52 §²⁰

Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas genom
insättning på skattepostgirokonto
hos skattemyndigheten i det län där
arbetsgivaren är registrerad för in-
betalning och redovisning av ar-
betstagares skatt. Är arbetsgivaren
ej registrerad, skall skatten betalas
till skattemyndigheten i det län där
arbetsgivaren är bosatt. Inbetalning
från landstingskommun och kom-
mun skall dock, såvitt gäller preli-
minär A-skatt, ske genom avräk-
ning mot fordran enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestäm-
melser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt
m. m.

Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas genom
insättning på skattepostgirokonto
hos skattemyndigheten i det län där
den som har innehållit skatten är
registrerad för inbetalning och re-
dovisning av sådan skatt. Är han
inte registrerad, skall skatten beta-
las till skattemyndigheten i det län
där han är bosatt. Inbetalning från
landstingskommun och kommun
skall dock, såvitt gäller preliminär
A-skatt, ske genom avräkning mot
fordran enligt 4§ lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets ut-
debitering av skatt m. m.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits
genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall
betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den skattemyndighet
till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbe-
talning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetgivare eller skattskyldig
ej vet till vilken skattemyndighet
inbetalning skall göras, skall skat-
ten sättas in på skattepostgirokonto
hos skattemyndigheten i det län där
arbetsgivaren respektive den skatt-
skyldige är bosatt.

Om den som har innehållit skatt
eller skattskyldig inte vet till vilken
skattemyndighet inbetalning skall
göras, skall skatten sättas in på
skattepostgirokonto hos skattemyn-
digheten i det län där den som har
innehållit skatten respektive den
skattskyldige är bosatt.

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara

Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig
myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för
betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala
skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53 §

1 mom.²¹ Vid inbetalning av
skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall på inbetal-
ningshandlingen anges arbetsgiva-
rens namn och postadress.

1 mom. Vid inbetalning av
skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall namn på och
postadress till den som har innehål-
lit skatten anges på inbetalnings-
handlingen.

Skattemyndigheten får på ansökan av arbetsgivare eller när särskilda
skäl föreligger besluta att skatt, som innehålls genom skatteavdrag, och
arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare skall redovisas till skattemyndigheten un-
der särskilt redovisningsnummer. Beslutet meddelas av den skattemyndig-
het till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda redovisnings-
numret.

Vid inbetalning av skatt som avses i 52 § andra stycket, skall på inbetal-
ningshandlingen anges den skattskyldiges namn och postadress, person-
eller organisationsnummer, skattens beteckning samt det år som skatten
avser.

54 §

1 mom.²² En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt eller utgett lön för vil-
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare skall, om inte annat följer av
sjätte stycket, utan anmaning läm-
na uppgift (uppbördsdeklara-
tion) om detta till den skattemyn-
dighet som avses i 52 § första styc-
ket. Arbetsgivare som avses i 3 §
andra stycket sista meningen lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall dock lämna de-
klarationen till skattemyndigheten
i Stockholms län. Deklaration skall
lämnas av landstingskommun och
kommun senast den 12 och av an-
nan arbetsgivare senast den 18 i
uppbördsmånaden efter den må-
nad då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs.

1 mom. En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt eller utgett lön för vil-
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare skall utan anmaning lämna
uppgift (uppbördsdeklara-
tion) om detta till den skattemyn-
dighet som avses i 52 § första styc-
ket. Arbetsgivare som avses i 3 §
andra stycket sista meningen lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall dock lämna de-
klarationen till skattemyndigheten
i Stockholms län. Deklaration skall
lämnas av landstingskommun och
kommun senast den 12 och av an-
nan arbetsgivare senast den 18 i
uppbördsmånaden efter den må-
nad då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs.

²¹ Senaste lydelse 1990:329.

²² Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklara-
tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklaration skall upptaga

1) arbetgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt;

4) sådan utgiven avgiftspliktig
lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § första stycket lagen
(1981:691) om socialavgifter, dock
inräknat det belopp som avses i
punkt 5;

3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt från lön',

4) sådan utgiven avgiftspliktig
lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § första och andra styckena
lagen (1981:691) om socialavgifter,
dock inräknat det belopp som avses
i punkt 5;

5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;

6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;

7) månadsavgiftens belopp;

8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall
lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan
deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och
upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. 1 övrigt gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i första — tredje styckena.

En arbetsgivare, som skall redovi-
sa månadsavgift for sådant bidrag
som likställs med lön enligt 2 kap.
3 § andra stycket lagen om socialav-
gifter, skall lämna uppgift (upp-
bördsdeklaration för vinst-
andelpbidrag) om detta. Sådan
deklaration skall upptaga uppgift
som avses i fjärde stycket 1, 2, 6 och
7. I övrigt gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i första — tredje
styckena.

2 mom.²³ Underlåter den som
är deklarationsskyldig enligt 1
mom. första stycket att lämna upp-
bördsdeklaration eller är deklara-

Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär A-skatt på ränta eller
utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för
ränta och utdelning)om detta.
Sådan deklaration skall lämnas
senast den 18 i uppbördsmånaden
efter den månad då skatteavdraget
gjordes och ta upp

1) den deklarationsskyldiges
namn och person- eller organisa-
tionsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken
redovisning lämnas;

3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt.

I övrigt gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i första ' — tredje
styckena.

2 mom. Underlåter den som är
deklarationsskyldig enligt 1 mom.
att lämna uppbördsdeklaration el-
ler är deklaration ofullständig, kan

²³ Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

tion ofullständig, kan skattemyn-
digheten anmana den deklarations-
skyldige att lämna deklaration eller
komplettera den.

3 m o m .²⁴ Har arbetsgivare, som
skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att full-
göra denna skyldighet inom före-
skriven tid, påförs honom förse-
ningsavgift med 100 kronor.

skattemyndigheten anmana den
deklarationsskyldige att lämna de-
klaration eller komplettera den.

3 m om. Har den som skall läm-
na uppbördsdeklaration utan an-
maning, underlåtit att fullgöra den-
na skyldighet inom föreskriven tid,
påförs honom förseningsavgift med
100 kronor.

Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort
denna skyldighet inom tid, som har angivits i anmaningen, skall förse-
ningsavgift påföras med 200 kronor.

Förseningsavgift får helt efterges av skattemyndigheten om särskilda
skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Övriga bestämmelser

87 a§

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,

58, 65 och 66 §§, 69 § 1 mom., 70 § 2
mom., 71, 75 — 77a och 78 §§samt i
80, 81, 83 och 84 §§, 85 § 1 mom.,
86 § 1 mom. samt 86a§§ gäller i till-
lämpliga delar också i fråga om den
som är skyldig att göra skatteavdrag
från sådan ränta eller utdelning som
avses i 3 § 2 mom. 1 tredje stycket.
Vad som där sägs om arbetsgivare
och arbetstagare skall då gälla den
som är skyldig att göra skatteavdra-
get, respektive den för vilken skat-
teavdraget gjorts.

Anvisningar
till 3 §

l.²⁵ Frågan huruvida skattskyldig
skall erlägga preliminär A-skatt el-
ler preliminär B-skatt skall, då pre-
liminär självdeklaration som i 16 §
sägs icke avgivits eller upplysning
om den skattskyldiges inkomstför-
hållanden eljest icke vunnits, bedö-
mas med ledning av senast verk-
ställda årliga taxering. Därest där-
vid den skattskyldiges inkomst av
annat än tjänst och tillfällig för-
värvsverksamhet uppgår till högst
en fjärdedel av den sammanlagda

1. Frågan om skattskyldig skall
betala preliminär A-skatt eller pre-
liminär B-skatt skall, då preliminär
självdeklaration som i 16 § sägs inte
lämnats eller om skattemyndighe-
ten annars inte fått upplysning om
den skattskyldiges inkomstförhål-
landen, bedömas med ledning av
senast verkställda årliga taxering.
Om den skattskyldiges inkomst av
annat än tjänst och kapital därvid
uppgår till högst en fjärdedel av den
sammanlagda uppskattade inkoms-

²⁴ Senaste lydelse 1990:329.

²⁵ Senaste lydelse 1974:853.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

uppskattade inkomsten, bör den
skattskyldige i regel erlägga preli-
minär A-skatt. Eljest bör han påfö-
ras preliminär B-skatt. Preliminär
A-skatt skall utgå även om den
skattskyldige uppger sig driva rörel-
se, där det av utredning i ärendet
framgår att hans verksamhet be-
drives under sådana förhållanden
som motsvarar arbetsanställning.
Har preliminär självdeklaration av-
lämnats eller upplysning om den
skattskyldiges inkomstförhållanden
eljest vunnits, skall frågan huruvida
preliminär A-skatt eller preliminär
B-skatt bör erläggas bedömas med
motsvarande tillämpning av vad
nyss sagts, därvid hänsyn dock skall
tagas till förhållandet mellan annan
inkomst än i 3 § 2 mom. under 1
första och andra styckena sägs och
den sammanlagda uppskattade in-
komsten.

ten, bör den skattskyldige i regel
betala preliminär A-skatt. Annars
bör han påföras preliminär B-skatt.
Preliminär A-skatt skall utgå även
om den skattskyldige uppger sig
driva näringsverksamhet, där det
av utredning i ärendet framgår att
hans verksamhet bedrivs under så-
dana förhållanden som motsvarar
arbetsanställning. Har preliminär
självdeklaration avlämnats eller
har skattemyndigheten annars fått
upplysning om den skattskyldiges
inkomstförhållanden, skall frågan
om preliminär A-skatt eller preli-
minär B-skatt bör betalas bedömas
med motsvarande tillämpning av
vad nyss sagts, därvid hänsyn dock
skall tas till förhållandet mellan an-
nan inkomst än i 3 § 2 mom. under
1 första och andra styckena sägs
och den sammanlagda uppskattade
inkomsten.

Av 3 § 2 mom. framgår, att preliminär B-skatt må påföras i stället för
preliminär A-skatt, därest särskilda omständigheter, t. ex. speciella svårig-
heter att verkställa i 39 § omförmält skatteavdrag, föreligga. Å andra sidan
kunna omständigheterna vara sådana, att preliminär B-skatt visserligen
framstår som den naturliga skatteformen, men att preliminär A-skatt
likväl bör erläggas, exempelvis därför att den skattskyldige vid upprepade
tillfällen tidigare år underlåtit att i vederbörlig ordning inbetala debiterad
preliminär skatt.

till 39 §

l.²⁶ I 39 § 1 mom. angives när
fråga är om arbetsgivare och arbets-
tagare i uppbördslagens mening. Så
är i princip fallet då någon utbe-
talar belopp, som för mottagaren
motsvarar i nämnda paragraf av-
sedd inkomst av tjänst. Härav
följer att exempelvis den som är
självständig företagare och vars in-
komst är hänförlig till inkomst av
rörelse icke skall vidkännas skatte-
avdrag å nämnda inkomst.

1. I 39 § 1 mom. anges när fråga
är om arbetsgivare och arbetstagare
i uppbördslagens mening. Så är i
princip fallet då någon utbetalar be-
lopp, som för mottagaren motsva-
rar i nämnda paragraf avsedd in-
komst av tjänst. Härav följer att ex-
empelvis den som är självständig
företagare och vars inkomst är hän-
förlig till inkomst av näringsverk-
samhet inte skall vidkännas skatte-
avdrag på nämnda inkomst.

I handelsbolag eller enkelt bolag är det icke ovanligt, att en eller flera
delägare utföra arbete för bolagets räkning och därför uppbära bestämd
lön, beräknad för vecka, månad eller annan bestämd tidsperiod, varjämte
vederbörande, utöver lönen, erhåller viss del i vinsten. Sådan delägare är
icke arbetstagare enligt denna lags mening.

²⁶ Senaste lydelse 1974:771.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Den omständigheten att någon vid sidan av fastställd lön uppbär tanti-
em eller avlönas medelst provision förhindrar i och för sig icke att skatte-
avdrag verkställes.

till 45 §

l.²⁷ Har skattskyldig, som skall
erlägga preliminär A-skatt, enligt
underrättelse från skattemyndighe-
ten ändrat civilstånd under förra de-
len av inkomståret, skall skattemyn-
dighet utan särskild anmälan från
den skattskyldige vidtaga den jämk-
ning av nämnda skatt, som må be-
tingas av ändringen.

Skattemyndighet äger jämväl
utan särskild anmälan från den
skattskyldige upptaga fråga om
jämkning av preliminär skatt i övri-
ga i 45 § omförmälda fall. Vid höj-
ning av preliminär skatt utan skatt-
skyldigs medgivande bör iakttagas
försiktighet, så att för hög sådan
skatt icke uttages.

2.²⁸ För att ernå bättre överens-
stämmelse mellan slutlig skatt och
erlagd preliminärskatt kan genom
jämkning föreskrivas, att utbyte
skall ske av preliminär A-skatt be-
räknad enligt skattetabell eller av
preliminär B-skatt mot preliminär
A-skatt beräknad enligt särskild av
skattemyndighet angiven grund.
Jämför vidare 3 § och anvisningar-
na till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyl-
dig måste prestera for att erhålla
jämkning, är icke lika i de i 45 § 1
mom. under 2)-4) omnämnda fal-
len. Begäres jämkning jämlikt 2) i
nämnda moment på grund av sådan
ändring i makes inkomst, som på-
verkar den skattskyldiges skattere-
duktion, eller jämlikt samma mo-
ment 3), behöver vederbörande en-
dast göra sannolikt, att de ifrågava-
rande förhållandena komma att
vara för handen. I övriga fall har
han däremot att styrka, att de berör-
da omständigheterna verkligen före-
ligga.

²⁷ Senaste lydelse 1990:329.

²⁸ Senaste lydelse 1990:329.

1. Skattemyndighet äger utan sär-
skild anmälan från den skattskyldi-
ge uppta fråga om jämkning av pre-
liminär skatt i fall som avses i 45 §.

2. För att /a bättre överensstäm-
melse mellan slutlig skatt och er-
lagd preliminärskatt kan genom
jämkning föreskrivas, att utbyte
skall ske av preliminär A-skatt be-
räknad enligt skattetabell eller av
preliminär B-skatt mot preliminär
A-skatt beräknad enligt särskild av
skattemyndighet angiven grund.
Jämför vidare 3 § och anvisningar-
na till samma paragraf.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

5.²⁹ Har skattskyldig under in-
komståret, innan beslutet om jämk-
ning meddelats, erlagt högre preli-
minär skatt än han rätteligen bort
göra, skall den för mycket inbetalda
skatten icke restitueras. I stället
skall den preliminära skatt som
skall erläggas efter beslutet om
jämkning i motsvarande mån redu-
ceras, så att den sammanlagda pre-
liminärskatten kommer att uppgå
till belopp, som beräknas böra utgå
för inkomståret. Fall kan förekom-
ma, särskilt vid jämkning under se-
nare delen av inkomståret, då preli-
minärskatten nedsätts med så stort
belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala
sådan skatt under återstående upp-
bördsmånader, ändå har inbetalt
högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den slutliga skatt, som kan beräk-
nas komma att utgå, dock till minst
500 kronor, har den skattskyldige
rätt att få tillbaka det för mycket
inbetalda beloppet utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Är särskilda förhållanden för
handen — fråga är t. ex. om nedsatt
skatteförmåga eller om ett särskilt
stort skattebelopp — kan myndig-
heten, även om det angivna villko-
ret icke är uppfyllt, medgiva att det
för mycket erlagda beloppet återbe-
talas till den skattskyldige.

3. Har skattskyldig under in-
komståret, innan beslutet om jämk-
ning meddelats, erlagt högre preli-
minär skatt än han rätteligen bort
göra, skall den för mycket inbetalda
skatten icke restitueras. I stället
skall den preliminära skatt som
skall erläggas efter beslutet om
jämkning i motsvarande mån redu-
ceras, så att den sammanlagda pre-
liminärskatten kommer att uppgå
till belopp, som beräknas böra utgå
för inkomståret. Fall kan förekom-
ma, särskilt vid jämkning under se-
nare delen av inkomståret, då preli-
minärskatten nedsätts med så stort
belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala
sådan skatt under återstående upp-
bördsmånader, ändå har inbetalt
högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den slutliga skatt, som kan beräk-
nas komma att utgå, dock till minst
500 kronor, har den skattskyldige
rätt att få tillbaka det för mycket
inbetalda beloppet utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Är särskilda förhållanden för
handen — fråga är t. ex. om ett sär-
skilt stort skattebelopp — kan myn-
digheten, även om det angivna vill-
koret inte är uppfyllt, medge att det
för mycket betalda beloppet återbe-
talas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1990 och tillämpas första gången
vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.

Den äldre bestämmelsen i 1 § beträffande särskild vinstskatt gäller dock
vid uppbörd av skatt enligt 1992 års taxering.

Senaste lydelse 1985:404.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 3 kap. 3 §, 4 kap. 3, 4 och 23 §§, 5
kap. 5§ samt 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1990/91:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse <

1 kap.

1§‘

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,

6. lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

8. lagen (1983:1086) om vinstdel- 8. lagen (1990:661) om avkast-
ningsskatt, ningsskatt på pensionsmedel.

9. lagen (1989:346) om särskild
vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål
om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt.

3 kap.

3§

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad självde-
klaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över

1. vad som från folkbokförings-
myndighet har inhämtats i fråga
om förutsättningarna för sådan
skattereduktion enligt 2§ 4 mom.
uppbördslagen (1953:272) som får
ges en ogift skattskyldig eller

2. kontrolluppgift som skall läm-
nas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter och som av-
ser inkomst av tjänst eller kapital
eller avser räntetillägg.

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad självde-
klaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över kon-
trolluppgift som skall lämnas utan
föreläggande enligt lagen (1990:
325) om självdeklaration och kont-
rolluppgifter och som avser in-
komst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyldi-
ge inte är deklarationsskyldig enligt
bestämmelserna i lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter får
beslut om taxering fattas på grund-
val av kontrolluppgift om inkomst
av kapital utan att den skattskyldige

Senaste lydelse 1990:580.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91: 5

underrättats om och fått tillfälle att
yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.
3§

Har den skattskyldige inte läm-
nat självdeklaration eller kan, på
grund av brister i eller bristfälligt
underlag för deklarationen, in-
komsten av en viss förvärvskälla el-
ler den skattpliktiga förmögenheten
inte beräknas tillförlitligt, skall in-
komsten eller förmögenheten upp-
skattas till det belopp som framstår
som skäligt med hänsyn till vad
som framkommit i ärendet (sköns-
taxering).

Har den skattskyldige, trots att
han varit skyldig att lämna självde-
klaration, inte avgett någon sådan,
eller kan, på grund av brister i eller
bristfälligt underlag för deklaratio-
nen, inkomsten av en viss förvärvs-
källa eller den skattpliktiga förmö-
genheten inte beräknas tillförlitligt,
skall inkomsten eller förmögenhe-
ten uppskattas till det belopp som
framstår som skäligt med hänsyn
till vad som framkommit i ärendet
(skönstaxering).

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får tax-
eringsbeslut fattas på grundval av
den, även om förutsättningarna en-
ligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter för en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte om
uppgift skall lämnas om rörelse el-
ler jordbruksfastighet eller om an-
nan fastighet, för vilken intäkten
skall beräknas enligt 24 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).

23 §

Skattemyndigheten skall snarast
efter det att en domstol meddelat
beslut i ett mål om taxering faststäl-
la den skattskyldiges beskattnings-
bara inkomst och vidta de tax-
eringsåtgärder i övrigt som föran-
leds av domstolens beslut.

Skattemyndigheten skall snarast
efter det att en domstol meddelat
beslut i ett mål om taxering faststäl-
la den skattskyldiges beskattnings-
bara förvärvsinkomst och inkomst
av kapital och vidta de taxeringsåt-
gärder i övrigt som föranleds av
domstolens beslut.

5 kap.

5§

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom
föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom.
Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga
med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration,
inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första
stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har
avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte
följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som
föreskrivs i föreläggandet.

Härden skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshand-
ling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast
om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläg-
gande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarations-
skyldig och skattskyldig i första och
andra styckena gäller också för han-
delsbolag, rederi för registrerings-
pliktigt fartyg och sådant dödsbo
som vid inkomst- och förmögen-
hetstaxering skall anses som han-
delsbolag, om bolaget, rederiet eller
dödsboet inte har lämnat uppgifter
som avses i 2 kap. 19 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter inom föreskriven
tid.

6 kap.

13§

Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut,
skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han
fick del av beslutet.

Om länsrättens beslut överklagas
av skattemyndigheten, riksskatte-
verket eller kommunen, skall över-
klagandet ha kommit in inom två
månader från den dag beslutet
meddelades. Detsamma gäller om
riksskatteverket överklagar kam-
marrättens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med
1992 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 kap. 1 § första stycket 9 gäller
dock till och med 1992 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Prop. 1990/91:5

Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 10 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §²

Riksskatteverket förfogar över
det centrala skatteregistret. Läns-
skattemyndighet och lokal skatte-
myndighet förfogar över det centra-
la skatteregistret såvitt gäller upp-
gifter som hänför sig till länet re-
spektive fögderiet. Länsskattemyn-
digheten förfogar över det regionala
registret för länet.

Riksskatteverket förfogar över
det centrala skatteregistret. Skatte-
myndigheten i länet förfogar över
det centrala skatteregistret såvitt
gäller uppgifter som hänför sig till
länet samt över det regionala regist-
ret för länet.

7§³

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag som av-
ses i 25 § 8) taxeringslagen

(1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 31 § 2
mom. tredje stycket taxeringslagen
eller 26 a § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt. För varje sådan åt-
gärd får anges tid, art, beskattnings-
period, skatteslag, myndighets be-
slut om beloppsmässiga ändringar'
av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 mom. nionde styc-
ket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som få-
mansföretag,fåmansägt handelsbo-
lag och dotterföretag som avses i 2
kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7§
taxeringslagen (1990:324) eller 26
a § lagen (1968:430) om mervärde-
skatt. För varje sådan åtgärd får an-
ges tid, art, beskattningsperiod,
skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med anled-
ning av åtgärden samt uppgift hu-
ruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen
om mervärdesskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift

¹ Lagen omtryckt 1983:143.

² Senaste lydelse 1986:1301.

³ Senaste lydelse 1989:441.

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt
uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter
eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag
eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställ-
ningarna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovis-
ningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i
förenklad självdeklaration.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyn-
dighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvi-
dation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse
samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37 § 1 mom. 1 — 3, 3 b — 3f 4,
4 a —4 c, 8 och 10, 8 mom. samt
42 § 1 mom. och 3 mom. första styc-
ket taxeringslagen samt från sådan
särskild uppgift som avses i 3 §
lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk-

12. Uppgift från kontrolluppgift
som enligt 3 kap. lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter skall
lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som av-
ses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-
ning av pensionsgrundande
komst enligt lagen (1962:381)
allmän försäkring.

in-

ring.

13. Uppgift om beteckning, kö-
peskilling, taxeringsvärde, delvär-
de, beskattningsnatur, typ av fång
och tidpunkt för fånget för fastighet
som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har
flera ägare, sådan uppgift om fastig-
heten som behövs för bedömning
huruvida inkomst av fastigheten
skall beräknas med tillämpning av
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och uppgift om intäkt
som har beräknats med tillämpning
av nämnda lagrum, övriga uppgif-
ter som behövs för beräkning av
statlig fastighetsskatt samt uppgift
som behövs för värdering av bostad
på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-

13. Uppgift om beteckning, kö-
peskilling, taxeringsvärde, delvär-
de, beskattningsnatur, typ av fång
och tidpunkt för fånget för fastighet
som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fas-
tighetsskatt samt uppgift som be-
hövs för värdering av bostad på fas-
tighet.

14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdeskattebesök eller an-
nat sammanträffande enligt 31 § 2
mom. tredje stycket taxeringslagen
eller 26 a § lagen om mervärde-
skatt.

gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdeskattebesök eller än-
nat sammanträffande enligt 3 kap.
7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen
om mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-
idkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas för-
delning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och
övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager,
resultat av bruttovinstberäkning,
annan beräkning av relationstal el-
ler liknande, nettointäkt eller un-
derskott av förvärvskälla med angi-
vande av den del därav som belöper
på delägare, skönsmässig beräk-
ning, belopp som under beskatt-
ningsåret har stått till förfogande
för levnadskostnader, varuuttag, to-
tala bilkostnader samt privat andel
därav, bilförmån, bostadsförmån el-
ler annan sådan förmån, avsättning
till fond, investeringsreserv eller lik-
nande, insättning på skogskonto el-
ler liknande, nedskrivning av ford-
ringar samt avoch nedskrivning med
högsta möjliga belopp, dock endast
uppgift om att här angivet förhål-
lande föreligger och om belopp, pro-
centtal eller årtal.

18. Uppgifter som skall lämnas
enligt 2 kap. 19 § lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter,
samt uppgifter angående resultat av
bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande,
skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått
till förfogande för levnadskostna-
der.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

22. Uppgifter om antal årsanställ-
da i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncern-
omsättning och koncernbalansom-
slutning för koncernmoderjoretag.

10 §⁴

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas
endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som
anges i andra — femte styckena.

Senaste lydelse 1986:1301.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Länsskattemyndighet och lokal
skattemyndighet får ha terminalåt-
komst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§, 7 § 1 —6, 9, 13, 15 och 17
samt de uppgifter därutöver som
behövs for utfärdande av skattsedel
och dubblettskattsedel.

Länsskattemyndighet och lokal
skattemyndighet får vidare ha ter-
minalåtkomst till uppgifter som av-
ses i 7 § 7, 8, 10-12, 14, 18, 20 och
21 och som hänför sig till länet eller
gäller skattskyldig som taxeras i lä-
net.

Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§ samt 7 § 1-15, 17, 18, 20
och 21.

Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1 — 6, 9, 13,
15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdan-
de av skattsedel och dubblettskatt-
sedel.

Skattemyndigheten får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 8, 10—12, 14, 18, 20
och 21 och som hänför sig till länet
eller gäller skattskyldig som taxeras
i länet.

Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§ samt 7 § 1 — 15, 17, 18 och
20—22.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skattere-
gistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofog-
demyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får
vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12
och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär
hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sam-
beskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåt-
komsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som
avses i tredje meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser i 7 § 13
tillämpas dock t. o. m. 1991 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

Prop. 1990/91:5

3.¹ Såsom intäkt av tjänst skall
upptagas, bland annat, hyresvärdet
av bostad, som kan vara åt den an-
ställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån åt-
njuter bostad, skall alltså värdet av
denna bostadsförmån medräknas
vid löneförmånernas uppskattning.
Vidare skall såsom intäkt upptagas
värdet av andra utav den skattskyl-
dige åtnjutna förmåner, därest han
icke skulle varit berättigad att åtnju-
ta avdrag för utgifterna för förmå-
nernas förvärvande för den händel-
se, att han själv förskaffat sig dem.
Såsom intäkt skall således, under
nyss angivna förutsättning, uppta-
gas exempelvis värdet av fri kost
och fria resor ävensom skatter, för-
säkringar o.d., som arbetsgivaren
betalat för den anställdes räkning
eller eljest tillhandahållit. Arbetsgi-
vares kostnader för tryggande av
arbetstagares pension genom av-
sättning eller pensionsförsäkring
utgör dock icke skattepliktig intäkt
för den anställde.

3. Såsom intäkt av tjänst skall
upptagas, bland annat, hyresvärdet
av bostad, som kan vara åt den an-
ställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån åt-
njuter bostad, skall alltså värdet av
denna bostadsförmån medräknas
vid löneförmånernas uppskattning.
Såsom intäkt skall även upptagas
exempelvis värdet av fri kost och
fria resor ävensom skatter, försäk-
ringar o.d., som arbetsgivaren be-
talat för den anställdes räkning eller
eljest tillhandahållit. Arbetsgivares
kostnader för tryggande av arbets-
tagares pension genom avsättning
eller pensionsförsäkring utgör dock
icke skattepliktig intäkt för den an-
ställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,
som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill
hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande
tjänstinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än
som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning
men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall
såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses
motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, dä-
rest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erforder-
ligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare
fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskat-
tade värde därmed minskas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

Senaste lydelse 1990:650.

6 Förslag till

Lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person
under uppbördsåret 1991/92

Härigenom föreskrivs följande.

Under uppbördsåret den 1 februari 1991 — den 31 januari 1992 skall,
med undantag av vad som sägs i 13 § 1 mom. första stycket uppbördslagen
(1953:272), preliminär B-skatt från en fysisk person tas ut med belopp
motsvarande 110 procent av den slutliga skatt som har påförts den fysiska
personen året före inkomståret.

Prop. 1990/91:5

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och
från utlandet m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:750) om betalningar till
och från utlandet m. m.

dels att 7 § skall upphöra att gälla,

dels att 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

13 §

Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot förbudet i 3 § att verkställa eller ta emot betalning på annat
sätt än genom valutahandlare,

2. köper eller säljer fondpapper i strid med vad som sägs i 4 §,

3. underlåter att till valutahandlare lämna i 5 § föreskrivna uppgifter
eller lämnar oriktiga uppgifter,

4. bryter mot förbudet i 6 § att sätta in medel på ett eget inlåningskonto i
utlandet eller att verkställa eller ta emot betalningar över ett sådant konto,

5. bryter mot vad som föreskrivs i

7 § om betalning av premie för liv-
försäkring,

6. bryter mot vad som föreskrivs
om förvaring i depå i 8 eller 9 §,

7. lämnar oriktig uppgift i ansö-
kan om undantag enligt 11 §,

8. underlåter att iaktta med stöd
av 12 § föreskriven skyldighet att
lämna uppgifter eller visa upp
handlingar eller lämnar oriktiga
uppgifter.

5. bryter mot vad som föreskrivs
om förvaring i depå i 8 eller 9 §,

6. lämnar oriktig uppgift i ansö-
kan om undantag enligt 11 §,

7. underlåter att iaktta med stöd
av 12 § föreskriven skyldighet att
lämna uppgifter eller visa upp
handlingar eller lämnar oriktiga
uppgifter.

I ringa fall döms inte till straff.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

8 Förslag till

Lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)

Härigenom föreskrivs att i 7 § tullregisterlagen (1990:137) ordet ”läns-
skattemyndigheter” skall bytas ut mot ”skattemyndigheter”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Prop. 1990/91:5

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 1990.

Prop. 1990/91:5

Närvarande: statsråden Engström, ordförande, Hjelm-Wallén, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Hellström,Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönn-
qvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om en modernisering av företagens
självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning
till skattereformen, m. m.

1 Inledning

Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen
nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30. rskr.356) medför att
åtskilliga ändringar och anpassningar måste göras på taxerings- och upp-
bördsområdena. Det nämnda riksdagsbeslutet (skattereformen) innebär
såvitt gäller förfarandefrågorna i huvudsak bara vissa ändringar i upp-
bördslagen (1953:272), UBL. Sådana förfarandefrågor som avser exempel-
vis kontrolluppgifts- eller deklarationsskyldighet och taxering lämnades av
olika skäl åt sidan för att tas upp till lagstiftning i ett senare sammanhang.

Riksdagen har under våren också fattat beslut om en genomgripande
förändring av skatteorganisationen och de olika förfarandena på skatteom-
rådet (prop 1989/90:74, SkU32, rskr. 217). Taxeringslagen (1956:623)
upphävs och ersätts av två nya lagar, taxeringslagen (1990:324), NTL, och
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK.

Dessa nya förfarandelagar och UBL måste nu bli föremål för en viss
översyn, bl. a. krävs att terminologin och systematiken ändras för att
överensstämma med de lagändringar som skattereformen har föranlett.

De omfattande materiella ändringarna av företagsbeskattningen medför
bl. a. att företagen måste lämna delvis andra uppgifter än i dag för tax-
eringsarbetet. I den här delen tar jag nu upp det principförslag till standar-
diserade räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslig-
het lämnade i delbetänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens upp-
giftslämnande för beskattningsändamål. Principförslaget har legat till
grund för ett ytterligare utredningsarbete utfört av riksskatteverket (RSV)
som i rapporten (RSV Rapport 1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande
redovisat sitt arbete. Rapportens lagförslag bifogas detta ärende som bila-
ga 1. Både kommissionens och RSV:s förslag har remissbehandlats. En
förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet
resp, rapporten bör fogas som bilaga 2 till protokollet. Sammanställningar
av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns
tillgängliga i lagstiftningsärendena (Dnr 20/84 och 222/87).

RSV har i en kompletterande framställning till regeringen den 9 mars
1990 lagt fram förslag om en del ändringar i rapportförslaget med anled-
ning av den förväntade skattereformen samt redovisat vissa ADB-tekniska
överväganden och lagt fram förslag till ändringar i skatteregisterlagen
(1980:343). Framställningen har remissbehandlats. Yttrande har lämnats
av kammarrätten i Sundsvall, datainspektionen, bokföringsnämnden och
företagens uppgiftslämnardelegation.

Jag tar i detta sammanhang upp en annan mer genomgripande fråga som
också ansluter till skattereformen. Frågan avser förslaget i betänkandet
(SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning om uttag av preliminär
skatt på räntor och utdelningar. Kommitténs författningsförslag i denna
del bör fogas till detta ärende som bilaga 3. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (Dnr 3406/89).

Regeringen beslutade den 23 maj 1990 att inhämta lagrådets yttrande över
de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anledning av
vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 4.

Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag godtar i allt
väsentligt lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen. Till
detta återkommer jag i avsnitt 5.6 och författningskommentarerna till 2 kap.
4 § och 3 kap. 43 § LSK samt 87 a § UBL. Lagrådets synpunkter återkommer
jag också till i avsnitt 5.3 och författningskommentarerna till 3 kap. 57 §
LSK.

Jag kommer nu också att redovisa ett förslag rörande uppgiftsskyldighet
i koncernförhållanden på grundval av en skrivelse den 30 augusti 1989
från RSV. Över skrivelsen har yttranden avgetts av kammarrätten i Sunds-
vall, datainspektionen, statistiska centralbyrån, Företagens uppgiftsläm-
nardelegation och Sveriges industriförbund. En sammanställning av re-
missyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns till-
gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 4453/89).

2 Allmänna utgångspunkter

Den målmedvetna satsningen under ett antal år på att förbättra och
förenkla skattesystemet har resulterat i flera stora reformer. Förändringar-
na gäller såväl de materiella beskattningsreglerna som beskattningsförfa-
randet och skatteorganisationen.

En av reformerna med tonvikt på taxeringen av personer med enklare
beskattningsförhållanden var den om en förenklad självdeklaration
fr. o. m. 1987 års taxering. Det förenklade förfarandet bygger på förutsätt-
ningen att den enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har
tillgång till samma information. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter
utökades. Bl. a. blev banker och andra kreditinstitut skyldiga att lämna
kontrolluppgifter i fråga om räntor. Sammantaget ger den obligatoriska
kontrolluppgiftsskyldigheten skattemyndigheterna ett tämligen fullstän-
digt kontrollunderlag i fråga om tjänsteinkomster- samt kapitalinkomster i
form av räntor och utdelningar. Vad gäller sådana inkomster kan tax-

Prop. 1990/91:5

eringsarbetet normalt löpa smidigt och friktionsfritt. Lämnas en förenklad Prop. 1990/91: 5
självdeklaration grundas taxeringen normalt på de detaljerade uppgifter
som arbetsgivaren m. fl. lämnar. Det finns dock inkomstformer som inte är
föremål för en sådan granskningsinformation som är en förutsättning för ett
förenklat förfarande hos skattemyndigheten. Detta gäller bl. a. i fråga om
realisationsvinster, som den enskilde måste detaljredovisa i en allmän själv-
deklaration.

När det gäller inkomst av näringsverksamhet är gransknings- och tax-
eringsarbetet uppbyggt på ett annat sätt. Av naturliga skäl kan man i fråga
om den stora mängd transaktioner av skatterättslig betydelse som i regel
äger rum för ett företag inte ha en omfattande obligatorisk kontrollupp-
giftsskyldighet. Skattemyndigheternas arbete måste därför bygga på företa-
gets självdeklaration. I denrla skall inkomsterna redovisas men endast i
klumpform. En ingående granskning av ett företags inkomstförhållanden
kan därför bara göras genom en kontroll av företagets bokföring vilket kan
ske först efter beslut om taxeringsrevision.

Den sedan några år förenklade hanteringen av majoriteten av självdek-
larationerna har i ett väsentligt avseende förstärkt obalansen i taxeringsar-
betet. Visserligen har tyngdpunkten vid den manuella granskningen allt
mera kunnat förskjutas mot företagens och andras deklarationer som
innehåller mera komplicerade förhållanden. De uppgifter som lämnas av
ett företag ger emellertid som antytts endast mera sällan tillräckligt under-
lag för en tillfredsställande granskning. Detta innebär dock inte att man,
när det gäller att jämna ut dagens betydande skillnader mellan löntagarbe-
skattning och företagsbeskattning, bör söka en lösning som medför att
granskningsinformationen från företagen svarar mot vad som erhålls i
fråga om bl. a. löntagare. Av flera skäl måste även i framtiden en djupgåen-
de granskning grunda sig på en kontroll av bokföringen. Att utföra sådana
kontroller är förhållandevis resurskrävande. Det är inte aktuellt att råda
bot på missförhållandet genom att tillföra skatteförvaltningen ytterligare
resurser, något som för övrigt endast punktvis skulle leda till en ökad
likformighet. Skattekontrollen bör i stället effektiviseras genom att det
skapas förutsättningar så att tillgängliga resurser kan koncentreras mot
företag och förhållanden som från olika aspekter är kontrollvärda. Jag
tänker då på företag i allmänhet. Det är närmast en självklarhet att det
regelmässigt är av intresse att närmare kontrollera stora företag, inte bara
för att det där rör sig om stora belopp och komplicerade förhållanden utan
också för att de som stora arbetsgivare har en betydelsefull roll i beskatt-
ningen genom sitt ansvar för bl. a. kontrolluppgifter och sin medverkan
vid skatteuppbörden.

Det av kommissionen mot ekonomisk brottslighet lämnade principför-
slaget till nya regler för företagens uppgiftslämnande syftar till en effektivi-
sering av skattekontrollen och förenkling av deklarationsförfarandet för
näringsidkare. Principförslaget fick vid remissbehandlingen ett övervägan-
de positivt mottagande. Utredningsarbetet fortsatte i RSV:s regi. Därvid
medverkade en referensgrupp med bl. a. företrädare för redovisningsorga-
nisationer, personalorganisationer och skattemyndigheter.

Det av RSV i rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande lämnade

förslaget skiljer sig från det nuvarande uppgiftslämnandet framför allt i Prop. 1990/91:5
fråga om kravet på enhetlighet. Uppgiftsskyldigheten blir förenklad så till
vida att uppgifterna som skall lämnas i stor utsträckning anknyter till hur
de flesta företag har sin bokföring ordnad. Därigenom kan näringsidkarna
på ett enkelt sätt hämta uppgifterna från sina räkenskaper. Uppgifterna
skall lämnas på ett standardiserat sätt och möjligheter kommer att ges att
lämna uppgifterna på ADB-medium. För de näringsidkare som har sin
bokföring ordnad så att det föreslagna uppgiftslämnandet inte kan ske
utan beaktansvärda olägenheter skall möjligheter till dispens finnas.

Även rapportförslaget har nästan genomgående tillstyrkts av remissin-
stanserna. Den kompletterande framställningen från RSV med författ-
ningsförslag m. m. avseende ADB-frågan har i allt väsentligt godtagits av
bl. a. datainspektionen.

För egen del anser jag det i hög grad angeläget att få till stånd en
effektivare skattekontroll av företagen. Jag delar RSV:s och det stora
flertalet remissinstansers uppfattning att effektiviseringen bör bygga på att
företagens uppgiftslämnande standardiseras och förenklas genom en an-
passning till företagens bokföring.

Enligt min mening har vi nu kommit till en tidpunkt då de nödvändiga
åtgärderna måste vidtas. Först och främst ger den reformerade inkomst-
och företagsbeskattningen i sig upphov till att uppgiftslämnandet från
företagen måste förändras. Dessutom skapar reformen om en ny taxerings-
och skatteorganisation väsentligt förbättrade möjligheter för skatteförvalt-
ningen att i praktiken ta vara på de olika fördelar som ett förändrat
uppgiftslämnande erbjuder. Mina närmare överväganden och förslag i den
här delen återkommer jag till i avsnitt 3.

Skattereformen påverkar deklarationsförfarandet och andra förfarande-
områden inte bara i fråga om företagen.

Vad gäller inkomst av tjänst innebär skattereformen bl. a. att beskatt-
ningen av traktaments- och andra kostnadsersättningar samt förmåner
ändras. Ändringarna medför att arbetsgivarna i fortsättningen kan under-
låta att i kontrolluppgifterna ta upp utgiven kostnadsersättning i den mån
den inte överstiger de schablonmässiga avdragsbeloppen. Av motsvarande
skäl bör den enskilde inte behöva lämna uppgifter om mottagen ersättning
i sin självdeklaration. Bl. a. denna fråga tar jag upp närmare i avsnitt 4.

Skattereformen innebär vidare att grundavdrag i fortsättningen endast
medges från förvärvsinkomster. För inkomst av kapital slopas vidare det
s. k. sparavdraget. Med oförändrade förfaranderegler skulle detta innebära
att personer med enbart ränte- eller utdelningsinkomster blev deklara-
tionsskyldiga. Detta bör enligt min mening undvikas. Förfarandet kan
ytterligare förenklas om den skatt som belöper på sådana kapitalinkomster
i allt väsentligt tas ut i form av preliminär skatt. Detta ämne behandlar jag
i avsnitt 5.

1 avsnitt 5 tar jag också upp något om konsekvenserna av skattereformen

i fråga om uttaget av preliminär skatt.

I samband med att valutaregleringen avvecklades infördes vissa bestäm-
melser om betalningar till och från utlandet. Jag tar i avsnitt 6 upp frågan
om upphävandet av en av dessa bestämmelser, nämligen förbudet mot att

betala högre premie på utländska livförsäkringar än 3000 kr. Skatterefor-
men medför att något påtagligt behov av ett sådant förbud inte kvarstår.

Skattereformen förutsätter även justeringar i andra avseenden. Exem-
pelvis måste både den allmänna och den förenklade självdeklarationen i
många stycken ges en ny utformning. Blanketterna fastställs av RSV.
Förslag till de nödvändiga författningsändringarna lägger jag fram nu.
Många av dessa är av sådan karaktär att jag endast går in på dem i
avsnittet med författningskommentarer (avsnitt 8).

3 Företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen

3.1 Uppgifter om näringsverksamhet

Mitt förslag: Den som har inkomst av näringsverksamhet, med
undantag för bl. a. delägare i handelsbolag, skall i självdeklarationen
för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av intäkter,
kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsätt-
ningar samt tillgångar, skulder och eget kapital.

EKO-kommissionens förslag: Överensstämmer i princip med mitt. Alla
företag med årsbokslut skall lämna enhetliga uppgifter enligt ett allmänt
räkenskapsschema. Detta bör utformas i nära överensstämmelse med
BAS-kontoplanen. Undantag från uppgiftsskyldigheten görs endast för
försäkringsrörelse.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till
kommissionens förslag. Statskontoret, Svenska revisorsamfundet (SRS)
och Svenska sparbanksföreningen anser emellertid att ytterligare utredning
behöver göras innan man tar ställning. Svenska bankföreningen resp.
Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att bankerna resp, försäk-
ringsbolagen inte bör omfattas av den nya uppgiftsskyldigheten. Företa-
gens uppgiftslämnardelegation (FUD) anför bl. a. att i första hand är en
förenkling av de materiella beskattningsreglerna önskvärd. FUD anför
vidare att de förändringar som kommissionen föreslår rent faktiskt inne-
bär att fler uppgifter skall lämnas, men eftersom de deluppgifter som skall
lämnas ligger närmare företagens civilrättsliga redovisning bedöms de nya
kraven innebära en faktisk lindring av uppgiftslämnarbördan för de flesta
företag. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges grossistförbund och Sveri-
ges Industriförbund hänvisar i sina remissvar till FUD:s yttrande. Bokfö-
ringsnämnden (BFN) avstyrker att räkenskapsschemat genomförs i den av
kommissionen föreslagna formen. BFN anser att man först måste undersö-
ka om det är möjligt att åstadkomma den eftersträvade förenklingen och
effektiviseringen av skattekontrollen genom ett räkenskapsutdrag som är
mer neutralt med hänsyn till den av företagen tillämpade kontoplanen.
Kan neutralitet inte uppnås måste risken för att räkenskapsschemat de
facto kommer att innebära en obligatorisk normalkontoplan noga stude-
ras. BFN anför vidare att kommissionens förslag aktualiserar behovet av

Prop. 1990/91:5

att skilja mellan utvecklingen av god redovisningssed i näringslivet och
framtagandet av uppgifter för beskattningsändamål.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Fysisk person och
dödsbo vilka bedriver verksamhet hänförlig till inkomstslagen jordbruks-
fastighet, konventionellt beskattad annan fastighet eller rörelse, aktiebolag
med undantag för försäkringsaktiebolag, ekonomisk förening samt spar-
bank skall lämna sammanställning av i verksamheten förda räkenskaper.
Uppgifterna skall lämnas på ett enhetligt sätt i form av ett standardiserat
räkenskapsutdrag, vilket skall utformas enligt den systematik som ligger
till grund för BAS-kontoplanen.

Remissinstanserna: Större delen av de instanser som yttrat sig är i
huvudsak positiva till RSV:s förslag. Bl. a. FUD och Lantbrukarnas riks-
förbund (LRF) förordar att man bör avvakta med reformen till dess utred-
ningen om reformerad företagsbeskattning är klar med sina förslag. BFN
är kritisk mot principen att sambandet mellan skatte- och bokföringsreg-
lerna stärks om förslaget genomförs. BFN framhåller att RSV:s rapport är
skriven utifrån perspektivet uppgiftslämnare kontra skattemyndighet och
att detta endast är relevant för en redovisning som syftar till skattekon-
troll. BFN anför att företagens externa redovisning dock skall tillgodose
även andra intressenters krav på information t. ex. ägare, långivare och
kunder. BFN anser det emellertid uppenbart att ett nytt system för upp-
giftslämnandet behövs och man har i detta hänseende inga invändningar
mot förslaget.

Bakgrunden till mitt förslag: För ett företag som avslutar räkenskaperna
med årsbokslut gäller i dag att den skattemässiga inkomstberäkningen
utgår från resultatet enligt företagets resultaträkning. Det bokförda resulta-
tet skall justeras om det i den förvärvskälla som redovisningen avser
förekommit skattepliktiga intäkter som inte bokförts på ett sådant sätt att
resultatet påverkats eller om företaget resultatfört skattefria inkomster
eller ej avdragsgilla kostnader. Omfattar bokföringen även någon annan
förvärvskälla än den aktuella, skall intäkter och kostnader som är hänförli-
ga till en sådan förvärvskälla avföras. Vidare gäller att avskrivningar som
gjorts i räkenskaperna skall återföras i deklarationen, varefter skattemässi-
ga värdcminskningsavdrag skall yrkas öppet. Någon allmän utgiftsspecifi-
kation skall inte lämnas i deklarationen. Dessa företag lämnar alltså inte
någon egentlig specifikation av intäkter och kostnader.

För en näringsidkare som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut
gäller att han i deklarationen skall redovisa kontanta bruttointäkter och
utgifter i förvärvskällan varvid en relativt utförlig specifikation av utgifter-
na skall lämnas. Därefter räknas resultatet fram enligt bokföringsmässiga
grunder genom att hänsyn tas till in- och utgående lager, varufordringar
och varuskulder m. m.

Bestämmelserna om de uppgifter som företagen skall lämna till ledning
för sina egna taxeringar, dvs. i självdeklarationen, återfinns numera i den
av riksdagen nyligen antagna lagen (1990:325) om självdeklaration cch
kontrolluppgifter (LSK) och där i 2 kap. 13 — 26 §§. Bestämmelserna går
emellertid i sina huvuddrag tillbaka till 1920-talet och återspeglar princi-
per som formulerats ännu tidigare.

Prop. 1990/91:5

När uppgiftsskyldigheten för företag infördes fanns varken mervärde- Prop. 1990/91:5
skatt eller socialavgifter. Inte heller gjorde arbetsgivarna avdrag för preli-
minär eller kvarstående skatt för sina anställda. De ändringar som under
årens lopp har gjorts i uppgiftsskyldigheten har nästan uteslutande haft
karaktären av följdändringar till ändringar i de materiella beskattningsreg-
lerna.

Den beskrivna utvecklingen har medfört att systemet för uppgiftsläm-
nande har blivit alltmer otidsenligt och bristfälligt. Det har tidigare inte
heller blivit föremål för någon genomarbetad analys. Behovet av de de-
taljuppgifter som lämnas nu har inte alltid prövats tillräckligt noggrant.
Det finns exempel på att uppgifter infordrats fastän de redan funnits
tillgängliga för myndigheten.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet har fått negativa konsekvenser
även för företagen. De tvingas nämligen i många fall till ett uppgiftsläm-
nande som inte är anpassat till deras redovisning och som dessutom i vissa
fall är onödigt.

De stora materiella förändringar i beskattningen av bl. a. enskilda nä-
ringsidkare och andra företag som skattereformen innebär medför att det
nu är nödvändigt att se över och att anpassa de uppgifter som företagen
skall lämna som underlag för granskning av deras självdeklarationer till de
nya materiella beskattningsreglerna. Som jag nämnde inledningsvis finner
jag det också lämpligt att i anslutning härtill se över och föreslå de ändring-
ar i uppgiftslämnandet som är nödvändiga för att få en bättre skattekon-
troll och åstadkomma ett mer förenklat och enhetligt uppgiftslämnande.

Det råder i dag en stor oenhetlighet i uppgiftslämnandet från företagen.
Denna består inte bara i skillnaden mellan de som avslutar sina räkenska-
per med årsbokslut och de som inte gör det utan också i olikheter i
detaljeringsnivån mellan olika typer av uppgifter. I vissa fall, t. ex. när det
gäller representation och avsättningar till pensioner, anges i 2 kap. 19 och
23 §§ LSK detaljerat vilka uppgifter som krävs, medan det i andra fall, t. ex.
när det gäller avdrag för värdeminskning, endast anges att de uppgifter
som behövs för taxeringen skall lämnas.

Det har sedan lång tid varit en strävan från skatteförvaltningens sida att
försöka förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen från den skrivbordsmäs-
siga deklarationsgranskningen till revisioner och annan fördjupad kontroll
av företagen. Att man ännu inte har lyckats med detta i önskvärd utsträck-
ning har i och för sig flera förklaringar. Men det står klart att många av
problemen på granskningsområdet hänger samman med bristerna i grun-
derna för företagens uppgiftslämnande.

Uppgiftslämnandet i självdeklarationerna är i mångt och mycket avgö-
rande för skattemyndigheternas kontrollarbete. En illa vald utformning av
uppgiftsskyldigheten styr därför kontrollen på ett olämpligt sätt. Gransk-
ningen av viss detaljerad information kan låsa en betydande del av resur-
serna till frågor som sedda i ett större sammanhang är av en underordnad
betydelse. Vissa detaljbestämmelser, t. ex. reglerna om resekostnader, re-
presentation samt bil- och bostadskostnader, blir föremål för en mycket
noggrann kontroll medan andra förhållanden, som kanske har betydligt
större intresse för helhetsresultatet, måste förbigås.

Oenhetligheten i uppgiftslämnandet medför att det är svårt för skatte- Prop. 1990/91:5
förvaltningen att få fram de nyckeltal och formulera de kriterier som
behövs för att man skall kunna få ett likformigt och rationellt urval av
sådana företag som bör granskas närmare. Dagens förhållanden gör att
inslagen av en sådan systematisk granskning blir alltför få. ADB-tekniken
kan inte användas på ett effektivt och rationellt sätt.

I EKO-kommissionens delbetänkande Företagens uppgiftslämnande för
beskattningsändamål framhålls att kontrollresurserna i ökad utsträckning
måste styras från deklarationsgranskning till en fördjupad kontroll —
företrädesvis genom revisioner — inom företagssektorn. Enligt EKO-kom-
missionens uppfattning är det på sikt nödvändigt att datateknik används i
behandlingen av deklarationerna. En grundläggande förutsättning för det
av kommissionen föreslagna systemet är att reglerna om företagens upp-
giftslämnande ändras radikalt. Kommissionen slog fast att de uppgifter
som infordras måste vara relevanta för det systematiska urvalet. Oberoen-
de av vilken teknik som tillämpas vid hanteringen av deklarationsmateria-
let ansågs en stor enhetlighet i uppgiftslämnandet nödvändig.

Kommissionen anförde bl. a. att de uppgifter som skall krävas in från
företagen skall möjliggöra jämförelser mellan företag i samma bransch,
storlek och region. Uppgifterna skall vidare ge incitament till kontroll av
de uppgifter som arbetsgivare lämnar till ledning för de anställdas taxe-
ringar. Uppgifterna bör även möjliggöra kontroll av underlaget för social-
avgifter och en överslagsmässig avstämning mellan inkomstdeklarationer
och mervärdeskattedeklarationer. Kommissionen ansåg att de nu nämnda
uppgiftskraven måste prioriteras framför sådana som styr granskningen
mot enskilda detaljbestämmelser såsom reglerna om avdrag för represen-
tationskostnader.

För att motsvara kraven måste uppgiftslämnandet ske på ett enhetligt
sätt. Kommissionen föreslog därför att näringsidkare till sin deklaration
skall foga standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna som fordras in
skall vara enhetliga för att möjliggöra ett rationellt urvalsförfarande och en
likformig kontroll. De av kommissionen föreslagna räkenskapsutdragen
anknyter mycket nära till företagens redovisning, vilket underlättar för
näringsidkarna att ta fram de begärda uppgifterna.

Ett ytterligare förslag som kommissionen lämnade var att om en nä-
ringsverksamhet har fler delägare eller om två makar gemensamt deltar i
verksamheten skall bara en av delägarna resp, makarna behöva lämna en
fullständig redovisning i form av standardiserade räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag i rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande överens-
stämmer i huvudsak med kommissionens. När det gäller författningsut-
formningen föreslår RSV att de regler som skall styra näringsidkarnas
uppgiftslämnande skall införas i en särskild lag om räkenskapsutdrag (se
bilaga 1). RSV föreslår att alla uppgifter skall specificeras i lagen. Denna
innehåller alltså en uppräkning av alla de poster som kan komma att ingå i
ett räkenskapsutdrag.

Skälen för mitt förslag: Som jag inledningsvis påpekat har en rad refor-
mer på organisations- och förfarandeområdet beslutats under senare år.
Den grundläggande målsättningen har varit att höja kvaliteten på taxering-

arna för att därigenom få större likformighet och rättvisa. Ett viktigt syfte
har också varit att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter
som enskilda och företag.

De beslutade förändringarna har endast i mindre utsträckning tagit sikte
på företagen. Den allt större roll företagen har getts i skattesystemet ställer
ökade krav på att skattemyndigheterna får de nödvändiga hjälpmedlen för
en effektivare uppföljning och kontroll av företagens funktioner inom
beskattningen. Samtidigt bör det ses till att de olika funktionerna, först och
främst uppgiftslämnandet, så långt som möjligt anpassas till företagens
egna förhållanden. Det råder i huvudsak också enighet om att det krävs
förbättringar och förenklingar i uppgiftslämnandet från företagen.

En effektivisering av beskattningsarbetet grundad på ett till dagens
förhållanden anpassat uppgiftslämnande bör enligt min mening innebära
att skattemyndigheternas kontrollresurser förskjuts från sedvanlig deklara-
tionsgranskning till en fördjupad kontroll - ofta genom revisioner - hos
de företag där man kan förvänta sig att finna mer betydande felaktigheter.
Förutsättningarna bör förbättras att i ett sammanhang granska så många
skatter och avgifter som möjligt med hänsyn till de starka samband som
ofta föreligger mellan olika skatte- och avgiftsslag. Företagsstorleken har
därvid också betydelse. Systematiska fel som avser stora belopp rör vanli-
gen många andra än företaget självt och kan bl. a. leda till ett avsevärt
skattebortfall.

Utgångspunkten för en integrerad och förbättrad granskning bör vara
företagets inkomstdeklaration. Denna bör innehålla sådan information att
det är möjligt att göra åtminstone en överslagsmässig kontroll mot uppgif-
ter som lämnas i företagets perioddeklarationer, t. ex. uppbördsdeklara-
tioner. Härigenom kan kravet på uppgifter i perioddeklarationer även i
framtiden ställas lågt.

Det står klart att skattemyndigheterna inte kan förfoga över så stora
resurser att alla företag regelbundet kan bli föremål för någon djupare
granskning, närmare bestämt revision. Ett förändrat uppgiftslämnande
bör därför vara inriktat på att underlätta skattemyndigheternas urval av
företag som bör bli föremål för sådan granskning. Dessutom skall deklara-
tionsmaterialet i stort inte behöva något tidskrävande manuellt gransk-
ningsarbete. I stället bör ADB-tekniken utnyttjas i stor utsträckning. En
genomlysning av deklarationsuppgifterna bör kunna ske med ADB-stöd på
ett sådant sätt att det går att upptäcka de deklarationer som kan antas
innehålla väsentliga fel. Därefter går man vidare och djupgranskar dessa.
Övriga deklarationer kan anses i huvudsak godkända efter genomlysning-
en.

En förskjutning av deklarationskontrollen i den nu angivna riktningen
förutsätter att företagen lämnar uppgifter som återger de väsentliga be-
skattningsförhållandena, och detta på ett enhetligt sätt. Det av RSV läm-
nade förslaget till ett reformerat uppgiftslämnande har denna inriktning.
Förslaget tar också vara på möjligheten till förenkling för företagen och
anpassning till den redovisning som företagen har för sina egna behov. I
likhet med det stora flertalet remissinstanser ansluter jag mig till huvud-
dragen i förslaget.

Prop. 1990/91: 5

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Ett stöd för förslaget kan man också finna vid en internationell jämförel-
se. I t. ex. Danmark, Norge, Västtyskland och USA lämnar företagen
utdrag ur sina räkenskaper enligt visst schema som underlag för deklara-
tionskontrollen.

Det är framför allt i tre avseenden som det nya uppgiftslämnandet bör
skilja sig från det nuvarande, nämligen i fråga om enhetlighet, detaljerings-
grad och koppling till företagens redovisning.

När det gäller enhetligheten bör som RSV föreslagit uppgifterna lämnas
efter ett visst schema, vilket i praktiken kan styras genom utformningen av
deklarationsblanketterna. De avses få en utformning som ansluter till
flertalet företags redovisning varför uppgiftslämnandet kan sägas avse ett
standardiserat utdrag ur räkenskaperna. Enhetligheten är närmast en för-
utsättning för att man skall kunna ta till vara de fördelar som ADB-
tekniken kan ge genom att med utgångspunkt i olika urvalsmetoder skilja
ut deklarationer som visar tecken på att en närmare granskning bör före-
tas. Ett mera formbundet uppgiftslämnande innebär också att det vid
granskningen blir betydligt lättare än i dag att snabbt bilda sig en uppfatt-
ning om företaget. De för beskattningen relevanta uppgifterna bör alltså i
framtiden lämnas på ett för praktiskt taget alla företag likformigt sätt, som
en del av självdeklarationen.

Vad gäller detaljeringsgraden på uppgifterna bör utgångspunkten vara
att den vid granskningsarbetet leder till skärpt uppmärksamhet på väsent-
ligheter.

Enligt RSV bör ett komplett utdrag ur räkenskaperna omfatta knappt
130 olika poster, där en väsentlig nyhet i förhållande till i dag avser
likformigheten och specificeringen av kostnaderna, i första hand kostna-
derna för arbetskraft. Skillnaden är påtaglig främst för företag som avslu-
tar sina räkenskaper med årsbokslut, eftersom dagens deklarationsblanket-
ter för sådana fall inte innehåller krav på någon närmare redovisning av
intäkter och kostnader. Den föreslagna detaljeringsgraden är vald med
hänsyn till den fördelning på olika poster som nu i regel finns i företagens
egna redovisningssystem, en fördelning som samtidigt utgör ett lämpligt
kontrollunderlag vid deklarationsgranskningen. Bl. a. underlättas jämfö-
relsen av ett företags uppgifter med motsvarande genomsnitt för den
aktuella branschen.

Några remissinstanser har menat att det är en alltför stor mängd uppgif-
ter som skulle behöva lämnas. Det stora antalet poster som anges i RSV:s
schema är emellertid en spegling av att en modell för räkenskapsutdrag
måste täcka många typer av näringsverksamheter och praktiskt taget alla
de företeelser som bör mynna ut i en särskild uppgift. För det övervägande
antalet företag blir det endast fråga om att lämna uppgifter om en mindre
del av posterna. Exempelvis skall ju inte den som inte driver jordbruk lämna
uppgifter om en sådan post i den fullständiga förteckningen som jordbruk-
sarrende eller andra poster som avser jordbruksföretag. I praktiken kommer
flertalet företag med en årsomsättning om mindre än 20 basbelopp — vilket
svarar mot bortemot hälften av alla företag — inte att behöva lämna fler
uppgifter än i dag. För övriga företag kan det bli fråga om såväl fler som färre
uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir uppgiftslämnandet smi-

Prop. 1990/91:5

digare. Det kan nämnas att RSV har uppgett att uppemot ett 3O-tal av de
nuvarande deklarationsbilagorna kan avskaffas.

Den koppling mellan uppgifter som skall lämnas för skattekontrollända-
mål och företagens affärsredovisning som förslaget innebär har föranlett
viss remisskritik, framför allt från BFN som ifrågasatt lämpligheten i ett
stärkt samband mellan skatte- och bokföringsregler. Liknande kritik fram-
fördes vid remissbehandlingen av utredningens om reformerad företagsbe-
skattning (URF) betänkande. I den proposition som ligger till grund för
skattereformen (1989/90:110) framhöll jag att den nuvarande kopplingen
mellan redovisning och beskattning bör behållas i det nya systemet för
företagsbeskattning. Det påpekandet gjordes dock att det kunde finnas
anledning att i belysning av det nya skattesystemet senare ta upp frågan.

Redan det nära samband som således även i fortsättningen kommer att
finnas mellan skatte- och bokföringsreglerna talar starkt för att också
uppgiftslämnandet från företagen knyts an till deras redovisning.

Inom den svenska affärsredovisningen har utvecklingen gått mot en
alltmer enhetlig redovisningsstruktur. En standard, den s. k. BAS-konto-
planen, har tagits fram inom näringslivet. Den kan betecknas som en
generell, systematisk katalog med ett stort antal konton från vilken varje
företag kan välja ut de konton som det behöver för just sin redovisning.
BAS-kontoplanen underlättar därför utformningen av enskilda företags
kontoplaner enligt en enhetlig grundsystematik. Planens indelning, t. ex. i
kostnadsslag, återger tillämpad praxis och baserar sig på undersökningar
av ett mycket stort antal företag. BAS-kontoplanen kan användas av i stort
sett alla företag oberoende av storlek, verksamhet och ägarförhållanden
även om den i första hand utvecklats för de små och medelstora företagens
räkning. Enligt vad jag har erfarit tillämpas den av även en del mycket
stora företag.

Det nya uppgiftslämnandet från företagen bör så nära som möjligt
ansluta till företagens interna redovisning och därmed i praktiken bygga på
BAS-kontoplanen, som rymmer de vanligast förekommande kontoslagen.
Det har hävdats att en koppling av deklarationsredovisningen till BAS-
kontoplanen kan komma att hämma utvecklingen av nya metoder att
systematisera affärshändelserna, dvs. utvecklingen av god redovisnings-
sed. För egen del anser jag inte att det kan väntas att så sker. Dessutom
måste man väga in de betydande fördelar som står att vinna med den
angivna kopplingen. Den framförda betänkligheten bör ändå föranleda
uppmärksamhet från RSV och BFN.

Det nya uppgiftslämnandet, som i praktiken avser utdrag ur företagens
räkenskaper, omfattar i princip alla företag. Detta hindrar givetvis inte att
RSV tar fram olika deklarationsblanketter med hänsyn till företagens
varierande storlek, branscher o. dyl. Jag återkommer till detta i avsnitt 3.4.

Såväl EKO-kommissionen som RSV har i sina förslag ansett att försäk-
ringsföretag borde undantas från skyldigheten att lämna räkenskapsut-
drag. Försäkringsföretags inkomster skall emellertid efter skattereformen
beskattas som övrig inkomst av näringsverksamhet. Enligt min mening
finns därför inte längre några skäl för att ha särskilda bestämmelser för
dessa. Ett undantag bör dock göras och det gäller utländska skadeförsäk-

Prop. 1990/91:5

ringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet i Sverige. Dessa företag
beskattas på grundval av premieinkomsterna i Sverige (2 § 6 mom. elfte
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt). Det bör vara tillräckligt
om de lämnar uppgifter om premieinkomsten i Sverige på samma sätt som
i dag.

Till den tidigare nämnda framställningen den 9 mars 1990 har RSV
fogat en förteckning över de poster en näringsidkare bör lämna uppgifter
om. Förteckningen bör bifogas denna proposition som bilaga 6. Den har
justerats jämfört med förslagen i RSV:s rapport med hänsyn till dels de
förändringar som nyligen föreslagits i fråga om de materiella beskattnings-
reglerna, dels remissynpunkterna på rapporten. Enligt RSV bör samtliga
poster räknas upp i lag.

För min del anser jag att det skulle föra väl långt med en så detaljrik
uppräkning i lag. De olika posterna bör i stället kunna anges i föreskrifter
på en lägre nivå. För detta talar att den närmare bestämningen av vad en
deklaration skall innehålla i betydande grad bör vara beroende av den
praxis som råder på bokföringsområdet enligt god redovisningssed, där det
i en del fall finns skäl att beakta vilken bransch det är fråga om. Detta
förutsätter en följsamhet i bestämmandet av uppdelningen på olika poster,
något som bör kunna accepteras utan att villkoret för det är att en lagänd-
ring sker i varje enskilt fall. Hänsynstagandet till ett företags interna
redovisning är till fördel också vid skattekontrollen, eftersom underlaget
för deklarationsgranskningen då kommer att direkt kunna återfinnas vid
en granskning hos företaget.

Enligt min mening bör man här i någon mån också väga in att det rör sig
om uppgifter till ledning för egen taxering, där det i 3 kap. 5 § NTL finns
en övergripande bestämmelse om att var och en är skyldig att efter föreläg-
gande lämna alla de upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifter-
na i självdeklarationen är riktiga. I samband med att sådana kompletteran-
de upplysningar begärs uppkommer merarbete för både den uppgiftsskyl-
dige och skattemyndigheten. Självdeklarationen bör ha ett sådant innehåll
att den täcker praktiskt taget hela behovet för skattemyndigheterna av att
få ett tillfredsställande kontrollunderlag. Ytterligare upplysningar skall
mera sällan behöva efterfrågas. Mot denna bakgrund ser jag i den här
frågan en skillnad mot kontrolluppgifter och motsvarande uppgifter som
skall lämnas till ledning för någon annans taxering där det enligt min
mening bör ställas högre krav på lagform när det gäller enskildheter.

Även om de närmare omständigheterna, som jag ser det, inte behöver
framgå av lag måste man i lag ange en snäv ram med en tämligen långtgå-
ende precisering av vilka uppgifter som en självdeklaration skall innehålla.
Till stor del bör man kunna bygga på nuvarande bestämmelser, främst 2
kap. 19 § LSK. Vad gäller uppgifter som hör till resultatredovisningen bör
till skillnad från i dag bl. a. anges att varje slag av intäkter, kostnader och
bokslutsdispositioner skall tas upp. I likhet härmed bör i fråga om balans-
redovisningen anges att varje slag av tillgångar och skulder skall tas upp.

Den fullständiga förteckningen över de olika posterna avseende närings-
verksamhet bör alltså göras i form av verkställighetsföreskrifter. Detta bör
enligt min mening ingå som ett led i utformningen av deklarationsblanket-

Prop. 1990/91:5

terna och anförtros RSV. Som jag framhållit bör därvid hänsyn tas till
uppgiftslämnarnas intressen och redovisningstekniska synpunkter av civil-
rättslig art. Att så bör ske följer också av förordningen (1982:668) om
statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och
kommuner. I 3 § i förordningen föreskrivs bl. a. att en myndighet, innan
den beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om icke obetydlig
ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall samråda med organisation
eller annan som kan anses företräda de näringsidkare som skall lämna
uppgifterna.

I och med att näringsidkarna kommer att ge in uppgifter som direkt kan
hämtas ur räkenskaperna finns inte längre något behov av att generellt
kräva in bestyrkta kopior av resultat- och balansräkningarna. Det finns
inte heller behov av att begära in uppgifter om särskilt balanskonto eller
vinst- och förlustkonto eller de övriga särskilda uppgifter för fåmansföre-
tag som for närvarande anges i 2 kap. 22 § LSK.

I 2 kap. 16 § LSK ges for närvarande bestämmelser som anger att
uppgifterna om avdrag for kostnader for representation och liknande
ändamål skall vara mycket detaljrika. En sådan utförlig redovisning är
enligt min mening mindre lämplig. Uppgiftsskyldigheten bör i stället följa
den föreslagna principen om likformighet. De mera summariska uppgifter
som behövs bör således lämnas enligt vad som framgår av den av RSV
ingivna förteckningen. Bestämmelserna i 2 kap. 16 § bör därför upphävas.

Med det nya systemet for uppgiftslämnande bör man vidare kunna lätta
på några av nuvarande skyldigheter att lämna kontrolluppgifter. Detta
gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 37 och 38 §§ LSK, vilka bör
upphävas resp, ändras. Jag kommenterar detta närmare i avsnitt 8.

3.2 Handelsbolag m. m.

Mitt förslag: För den som har inkomst från handelsbolag eller rederi
för registreringspliktigt fartyg skall bolaget eller rederiet - och inte
delägaren — lämna de närmare uppgifterna om näringsverksamhet.
Uppgifterna skall lämnas enligt de regler som gäller for självdeklara-
tion.

Förseningsavgift skall kunna påföras handelsbolag m. fl. som inte
lämnar uppgifter i rätt tid.

För näringsverksamhet som makar tillsammans deltagit i skall
endast en av makarna lämna en närmare redovisning.

EKO-kommissionens förslag: För handelsbolags- och makefallen före-
slås som huvudregel att endast den som har ledande ställning i verksamhe-
ten i sin självdeklaration utan anmaning skall lämna en fullständig redo-
visning for hela verksamheten. Samma skattskyldig skall också lämna
uppgift om delägares resp, makes andel i inkomst och förmögenhet.

1 fråga om handelsbolag m. fl. bör den som är företagsledare enligt 35 § 1
a mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, anses ha ledande ställning.

Prop. 1990/91:5

Om det finns flera företagsledare skall den som är bosatt i kommun där
bolaget bedriver rörelse från fast driftställe lämna fullständig redovisning.
Finns det flera sådana personer får de själva avgöra vem av dem som skall
lämna redovisningen. Om det inte finns någon företagsledare enligt 35 § 1
a mom. KL bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som
har störst andel eller vid lika andelsinnehav på den som är bosatt i
kommun där bolaget bedriver verksamhet från fast driftställe. I sista hand
bör delägarna själva få avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

I fråga om makars verksamhet har i medhjälparfallet den make som står
för verksamheten en ledande ställning. Om verksamheten bedrivs av ma-
karna gemensamt bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den
som är registrerad till mervärdeskatt för verksamheten eller, om båda är
registrerade, den som är bosatt i kommun där verksamheten bedrivs från
fast driftställe. I sista hand får makarna själva avgöra vem av dem som
skall lämna uppgifterna.

Remissinstanserna: Endast ett par remissinstanser har berört frågan om
uppgiftsskyldighet i handelsbolags- och makefallen. Länsstyrelsen i Stock-
holms län förordar att handelsbolag skall bli deklarationsskyldigt och
samtidigt göras till skattesubjekt. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att
kommissionen har överbetonat vinsterna vad avser de praktiska hante-
ringsfrågorna i förhållande till andra frågor. Problem skulle uppkomma
bl. a. vid utredningar och beslut om avvikelser från uppgifterna i självdek-
larationerna och om skattetillägg.

RSV:s förslag: Överensstämmer i stort med EKO-kommissionens för-
slag.

Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: När det gäller handelsbolag och rederi för regi-
streringspliktigt fartyg samt näringsverksamhet som makar gemensamt
deltagit i anser jag i likhet med kommissionen, RSV och remissinstanserna
att det är tillräckligt att de närmare uppgifterna om en och samma närings-
verksamhet lämnas från ett håll.

En bättre lösning än att företagsledaren eller en av delägarna i ett bolag
skall lämna uppgifterna anser jag emellertid vara att bolaget är ansvarigt
för att uppgifterna lämnas. En motsvarande ordning gäller redan enligt 2
kap. 25 § LSK. Härigenom undviker man den osäkerhet som kan uppstå
om man väljer kommissionens förslag, nämligen i bedömningen av vem i
bolaget som egentligen skall lämna uppgifterna.

Motsvarande lösning kan dock inte väljas i makefallet utan där ansluter
jag mig till kommissionens förslag. För makar som gemensamt deltagit i
näringsverksamhet behöver således endast en av makarna lämna räken-
skapsutdrag. I fråga om vem av makarna som skall lämna uppgifterna bör
det som kommissionen anfört härvidlag tjäna till ledning.

Från en remissinstans har framförts farhågor om att problem skulle
uppkomma vid frågor om bl. a. skattetillägg om räkenskapsuppgifterna
lämnas av bara en av delägarna i ett handelsbolag eller, om två makar
bedriver näringsverksamhet tillsammans, av endast den ene maken. Det
förhållandet att den fylligare redovisningen om näringsverksamheten läm-
nas av någon annan inverkar emellertid inte på varje delägares eller makes

Prop. 1990/91: 5

skyldighet att lämna en riktig deklaration med en summarisk uppgift om Prop. 1990/91:5
inkomsten av näringsverksamhet. Har för låg inkomst tagits upp, kan
skattetillägg komma att påföras.

Handelsbolag som inte lämnar in uppgifter om näringsverksamhet i rätt
tid bör kunna påföras förseningsavgift med 500 kr på samma sätt som nu
kan ske ifråga om självdeklaration. Detta föranleder en ändring i 5 kap. 5 §
NTL.

3.3 Formen för uppgiftslämnandet

Mitt förslag: Uppgifter om näringsverksamhet skall lämnas på blan-
kett enligt fastställt formulär eller på ADB-medium eller på annat
lämpligt sätt som RSV närmare anger.

EKO-kommissionens förslag: Överensstämmer i stort med mitt. Kom-
missionen föreslår även att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnan-
det skall uppgifterna under vissa förutsättningar få lämnas på blanketter
som t. ex. branschorganisationer själva framställer.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna
fråga. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är tveksam till om uppgifter
skall få lämnas på blanketter som de skattskyldiga själva framställer. Ett
godkännande av RSV bör vara en förutsättning för att få använda särskil-
da blanketter. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer avstyrker att standar-
diserade räkenskapsutdrag skall kunna göras branschanpassade. Förening-
en anser att man bör undvika att reducera den enhetlighet som standardi-
serade räkenskapsutdrag innebär genom olika detaljbestämmelser och un-
dantag. Sveriges fastighetsägareförbund och Lantbrukarnas riksförbund är
positiva till möjligheten för branschorganisationer att utforma branschan-
passade blanketter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: Granskningsarbetet ställer krav på en hög grad
av enhetlighet med hänsyn till den stora ärendemängden och den begrän-
sade tid som står till buds. Att uppgifterna om näringsverksamhet bör
lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av RSV på samma sätt
som gäller för alla andra uppgifter som skall lämnas i självdeklaration
råder det därför enligt min mening ingen tvekan om.

Det finns emellertid flera skäl att medge att uppgifterna lämnas på annat
än traditionellt sätt. En anpassning bör göras till den tekniska utveckling-
en. Som tidigare nämnts bör granskningen i så stor utsträckning som
möjligt kunna ske med ADB-stöd. Om uppgifter bara lämnades på papper
skulle stora resurser få tas i anspråk för att klara registreringen av uppgif-
terna. För att undvika detta och för att underlätta för företagen, som
numera i stor omfattning sköter sin bokföring ADB-mässigt, bör de som så
önskar ges möjlighet att lämna sina räkenskapsutdrag på ADB-medium.
Det bör framhållas att möjligheten att lämna uppgifterna på ADB-medium

innebär en stor fordel även for uppgiftslämnarna eftersom de därigenom Prop. 1990/91: 5
kan slippa en tyngande pappershantering. Dessutom medför ett lämnande
på ADB-medium att säkerheten i uppgiftslämnandet ökar i och med att
någon manuell bearbetning av uppgifterna inte behöver ske. Jag anser
dock inte att det skall vara fråga om ett helt papperslöst deklarationsförfa-
rande. Även om räkenskapsutdraget lämnas på ADB-medium skall
huvudblanketten lämnas på fastställt formulär och undertecknas.

När det gäller EKO-kommissionens förslag att uppgifter under vissa
förutsättningar skall få lämnas på blanketter som branschorganisationer
själva framställer vill jag framhålla följande. Som jag nämnt tidigare
innehåller det kompletta räkenskapsschemat en mängd olika poster. För
många näringsidkare kommer det bara att bli aktuellt att lämna uppgifter
rörande endast ett fåtal av dessa poster. Det kan t. ex. bero på att verksam-
heten bedrivs i begränsad omfattning eller att den har en sådan inriktning
att endast ett mindre antal uppgifter blir aktuella. Om detta gäller för en
större grupp näringsidkare eller en hel bransch kan det kanske vara lämp-
ligt att utforma ett räkenskapsschema där man skalat bort alla poster som
inte blir aktuella för just denna grupp företag. En förutsättning för att få
använda en branschanpassad blankett bör emellertid vara att blanketten
fastställts av RSV. Om särskilda branschanpassade blanketter kommer att
utformas utgår jag ifrån att det sker inom ramen för det fullständiga
räkenskapsschemat.

3.4 Revisionsberättelser

Mitt förslag: Revisionsberättelser som innehåller uttalande, upplys-
ning eller anmärkning enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller enligt 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredo-
visning m. m. i vissa företag skall ges in till skattemyndigheten. Är
det endast fråga om uttalande att årsredovisningen upprättats enligt
aktiebolagslagen eller att styrelseledamöter och verkställande direk-
tör bör beviljas ansvarsfrihet skall dock revisionsberättelsen inte ges
in. Detsamma gäller uttalande enligt 10 kap. 10 § sjätte stycket
aktiebolagslagen.

RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med mitt. RSV föreslår dessut-
om att ett s. k. revisorsintyg skall lämnas. Det innebär att företagets revisor
skall intyga att det råder överensstämmelse mellan i verksamheten förda
räkenskaper och det lämnade räkenskapsutdraget.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har framfört kritik mot det
s. k. revisorsintyget. Kritikerna har framför allt hävdat att ansvaret för att
de lämnade uppgifterna är korrekta skall ligga på den skattskyldige och
inte övervältras på någon utomstående.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 22 § tredje stycket LSK skall
aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag avlämna
bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse som avgivits

för beskattningsåret. Enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i Prop. 1990/91:5
vissa företag är revisorer i alla företag oavsett företagsform skyldiga att
avge en revisionsberättelse. Lagen omfattar således både handelsbolag och
mer omfattande bedriven enskild näringsverksamhet. En revisor har enligt
10 kap. 10 § aktiebolagslagen och 4 kap. 10 § lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag skyldighet att kontrollera att företaget gör avdrag för
preliminär och kvarstående skatt enligt uppbördslagen. Vidare skall revi-
sorn kontrollera att företaget låtit registrera sig till mervärdeskatt samt att
företaget betalar innehållna skatter, mervärdeskatt och socialavgifter i rätt
tid.

Om brister föreligger i något av dessa avseenden skall anmärkning göras
i revisionsberättelsen och denna skall genast sändas in till länsstyrelsen.

Det är uppenbart att revisionsberättelser med anmärkningar av ovan
angivet slag är av intresse för skattemyndigheten. Men också i de fall där
anmärkning, upplysning eller uttalande har gjorts av revisorn i revisions-
berättelsen enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen eller 4 kap. 10 § lagen om
årsredovisning m. m. i vissa företag av något annat skäl är den av intresse
för skattemyndigheten. Även i dessa fall fyller vad som sägs i revisionsbe-
rättelsen den för skattemyndigheten viktiga funktionen att uppmärksam-
het riktas mot företag med bristfällig redovisning. Generellt sett krävs det
en djupare granskning för att avgöra om en revisorsanmärkning har någon
skattemässig effekt.

Av det som ovan sagts framgår att det finns ett berättigat intresse för
skattemyndigheten att få kännedom om att en revisor har avlämnat en
”oren” revisionsberättelse. Däremot finns det inte något skäl att kräva att
alla företag skall ge in sina revisionsberättelser.

När det gäller revisorsintyg har jag viss förståelse för den kritik som
framförts mot förslaget i den delen. Ansvaret för att uppgifterna i självde-
klarationen är korrekta bör inte övervältras på någon utomstående utan
ligga hos den skattskyldige. Jag lägger därför inte fram något förslag om
revisorsintyg.

3.5 Dispens

Mitt forslag: Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndighet på
ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som
skall lämnas ur räkenskaperna och som avser intäkter, kostnader,
bokslutsdispositioner, skatter och redovisat resultat får lämnas i
sammansatta poster.

Ett beslut om dispens får omfatta en period av tre år.

Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV.

EKO-kommissionens förslag: Alla företag som avslutar sina räkenskaper
med årsbokslut skall lämna uppgifter enligt ett standardiserat räkenskaps-
utdrag. Undantag från uppgiftsskyldigheten görs endast för försäkringsrö-
relse. Försäkringsrörelse beskattas nämligen på ett väsentligt annorlunda

sätt än andra företag. För dem som inte avslutar sina räkenskaper med
årsbokslut föreslås ett uppgiftslämnande som i hög grad överensstämmer
med det standardiserade räkenskapsutdraget. Detta uppgiftslämnande
överensstämmer emellertid också i hög grad med uppgiftsskyldigheten
enligt gällande rätt. Standardiserade räkenskapsutdrag kan i speciella fall
för vissa företag medföra problem, åtminstone under en övergångsperiod.
Skattechef skall därför kunna besluta om dispens från den föreslagna
uppgiftsskyldigheten under förutsättning att beslut om planmässig revi-
sion omfattar företaget.

Remissinstanserna: Remissinstanserna nämner olika typer av företag
som bör undantas från det standardiserade räkenskapsschemat, bl. a. stör-
re företag, banker, finansbolag och försäkringsbolag.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen
förelår ett förenklat uppgiftslämnande för dem som inte klarar av att
lämna ett fullständigt räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag: Någon generell undantagskrets skall inte finnas. De före-
tag som inte kan lämna räkenskapsutdrag skall i stället få göra en enklare
sammanställning av uppgifter ur sin redovisning som inte behöver finnas i
själva affärsredovisningen. Dispensen skall endast omfatta de delar av
räkenskapsschemat där verkligt behov av dispens föreligger. Företag som
har dispens skall lämna fullständiga uppgifter enligt balansräkningssche-
mat.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna
del. Förslaget tillstyrks av länsskattemyndigheten i Jönköpings län. Riks-
försäkringsverket framhåller betydelsen av att dispens inte skall kunna ges
från uppgifter rörande kostnader för arbetskraft. Uppgifterna har betydel-
se vid fastställande av underlag för egenavgifter och av pensionsgrundande
inkomst för anlitad arbetskraft.

Skälen för mitt förslag: En likformig behandling av företagen från skatte-
myndigheternas sida förutsätter ett likformigt uppgiftslämnande. Deklara-
tionsgranskningen underlättas av en likformig rapportering. Många av de
maskinella kontrollerna kan inte göras om vissa företag befrias från det
föreslagna uppgiftslämnandet.

Ett enhetligt uppgiftslämnande även för de största företagen och deras
dotterbolag medför en fördel ur planeringssynpunkt vid revision av kon-
cerner. Räkenskapsutdragen kan många gånger innehålla uppgifter av
betydelse för inrikningen av revisionen.

Jag delar därför RSV:s bedömning att en generell undantagskrets - med
undantag av utländskt skadeförsäkringsföretag som driver försäkringsrö-
relse i Sverige — inte bör förekomma. Om särskilda skäl föreligger bör
dispens i stället kunna ges efter ansökan i varje enskilt fall.

Dispens bör kunna ges till företag som har sådan utformning av sin
redovisning att man inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora
kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av räkenskapsutdrag.

Utländska skadeförsäkringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet
i Sverige beskattas på grundval av premieinkomsterna i Sverige. För dessa
företag anser jag att man kan göra ett generellt undantag utan att få de
negativa konsekvenser som annars kan befaras. Det bör enligt min mening

Prop. 1990/91:5

vara tillräckligt att företagen lämnar uppgifter om premieinkomsten i Prop. 1990/91:5
Sverige.

3.6 Skatteregistret

Mitt forslag: De uppgifter som skall lämnas om näringsverksamhet
skall få registreras i skatteregistret.

En skattemyndighet skall endast ha åtkomst till sådana uppgifter
om näringsverksamhet som avser företag som beskattas hos myn-
digheten.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inga erinringar mot
förslaget under förutsättning att den lagtext till vilken hänvisning görs
utformas så att registrets innehåll blir klart redovisat och avgränsat. Data-
inspektionen har inte några erinringar mot att bestämmelserna ändras på
det sätt RSV har föreslagit. FUD anser att skatteregisterlagen inte bör
ändras förrän en utvärdering gjorts av räkenskapsutdragen och dess ver-
kan på en ADB-baserad bokföring.

Skälen för mitt förslag: Med uppgifterna om näringsverksamhet som
grund skapas förutsättningar för att bygga upp ett ändamålsenligt ADB-
tekniskt stödsystem för företagstaxeringen. Avsikten är också att kon-
trollverksamheten skall kunna styras mot väsentligheter mer än vad som
nu är fallet. Detta skall kunna ske på två sätt. För det första skall deklara-
tionerna genomgå maskinella rimlighetskontroller. Dessa skall utformas
på sådant sätt att de deklarationer som klarar kontrollerna i princip inte
skall behöva bli föremål för några ytterligare åtgärder. Kontrollerna skall
vara lika för alla företag. Resurser som nu åtgår för manuell hantering
kommer därigenom att frigöras. För det andra skall möjligheterna förbätt-
ras till riktade insatser av olika slag. Om tillräckligt många uppgifter från
företagen finns ADB-registrerade kan de deklarationer som behöver
underkastas fördjupad kontroll väljas ut på maskinell väg. En väsentlig
förutsättning för detta är att räkenskapsuppgiftema registreras och är
åtkomliga via terminal. En utgångspunkt för det granskningssystem som
skall byggas upp är alltså att alla uppgifter skall kunna ADB-registreras.

Jag delar RSV:s uppfattning om att det i det nya uppgiftslämnarsystemet
med räkenskapsuppgifter kommer att finnas ett behov av att registrera fler
uppgifter i skatteregistret än i dag för genomförande av de maskinella
kontrollerna. Detta ställer, som RSV påpekat, krav på att åtkomsten görs
begränsad. Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem
som medger att man kan begränsa åtkomstmöjligheten till uppgifterna i
registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. Dessut-
om föreligger enligt 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) s. k. absolut
sekretess för uppgifterna.

I 7 § 18 skatteregisterlagen finns en bestämmelse som innebär att många
uppgifter om näringsverksamhet vilka hämtas ur företagens inkomstdekla-

rationer vid den årliga taxeringen får föras in i skatteregistret. Denna
bestämmelse bör ändras så att det framgår att de uppgifter som nu är i
fråga får antecknas.

Vad beträffar den kritik som FUD framfört vill jag framhålla att FUD:s
beskrivning, att syftet med det nya uppgiftslämnandet skall vara att göra
det lättare för skattemyndigheterna att vid en revision och andra kontroll-
åtgärder komma åt information, inte är riktig. Syftet är i stället att genom
ADB-stöd på ett effektivt sätt sålla bort alla de deklarationer som det inte
finns någon anledning att djupgranska. Uppgiftslämnandet och registre-
ringen av uppgifterna har inte någon inverkan på vilka uppgifter som är
åtkomliga vid en revision.

När det gäller den ökade möjligheten att använda ADB i skattekontrol-
len innebär ju denna i och för sig inte någon ändring i skyldigheten att
lämna uppgifter till ledning för egen taxering eller rätten för skattemyndig-
heterna att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Ändringen
ligger i stället däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana
kontroller som på grund av bristande personella resurser tidigare inte har
kunnat ske i önskvärd utsträckning kan med ett vidareutvecklat ADB-stöd
företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävan-
dena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen.

Vad beträffar åtkomsten till de räkenskapsuppgifter som skall registreras
delar jag RSV:s uppfattning att den bör begränsas till uppgifter som gäller
företag som beskattas i länet. Skulle det när systemet tillämpats en tid
emellertid visa sig att ett starkt behov föreligger av åtkomstmöjlighet över
länsgränserna får en förnyad prövning göras i detta avseende.

Det bör framhållas att datainspektionen i sitt remissyttrande över RSV:s
skrivelse gör bedömningen att den föreslagna registreringen inte kan antas
leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet, med hänsyn
till att uppgifterna hänför sig till juridiska personer och till fysiska perso-
ner endast i deras egenskap av näringsidkare, och mot bakgrund av regle-
ringen om bl. a. möjligheterna till åtkomst, behörighet, utlämnande och
sekretess.

3.7 Genomförande m. m.

Mitt förslag: Det nya uppgiftslämnandet skall gälla fr. o. m. 1992 års
taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut får
dock vid taxeringen 1992 i stället för att lämna uppgifter enligt 2
kap. 19 § första stycket LSK lämna de uppgifter som avses i 2 kap.
22 § samma lag i nu gällande lydelse.

RSV:s förslag: Uppgiftsskyldigheten måste vara fastlagd innan det första
räkenskapsår för vilket uppgifterna skall lämnas har påbörjats.

Remissinstanserna: Många remissinstanser framhåller att det är viktigt
att beslutet om ett nytt uppgiftslämnande fattas i god tid före ikraftträdan-
det så att företagen får tid att förbereda sig och att skatteförvaltningen ges

Prop. 1990/91:5

tillfälle att informera om det nya uppgiftslämnarsystemet. Småföretagens
Riksorganisation har framhållit att förslaget kan medföra ökade kostnader
för företagen eftersom de kan komma att behöva anlita revisorer i större
utsträckning än i dag.

Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av att ett riksdagsbeslut om det
nya uppgiftslämnandet inte kan komma förrän under hösten 1990 finns
anledning att ha ett genomförande med ett visst mått av frivillighet för
taxeringsåret 1992. Den bör avse företag som avslutar sina räkenskaper
med årsbokslut, dvs. enskilda näringsidkare vars årliga bruttoomsättnings-
summa normalt inte understiger 20 basbelopp, aktiebolag, handelsbolag
och ekonomiska föreningar. Dessa bör det första året som det nya upp-
giftslämnarsystemet skall tillämpas, taxeringsår 1992, i stället för att läm-
na uppgifter som avses i 2 kap. 19 § första stycket LSK få lämna de
uppgifter som avses i 2 kap. 22 § samma lag i den nu gällande lydelsen.

När det däremot gäller de som inte avslutar sina räkenskaper med
årsbokslut, dvs. enskilda näringsidkare med en bruttoomsättningssumma
som normalt understiger 20 basbelopp, är min bedömning att dessa bör
kunna lämna uppgifter enligt det nya systemet redan vid 1992 års taxering.
För dessa näringsidkare innebär det nya uppgiftslämnandet en ganska liten
förändring. Skulle det trots detta av någon anledning för någon i denna
grupp innebära betydande svårigheter att lämna uppgifter enligt 2 kap.

19 § första stycket LSK finns ju möjligheten att ansöka om dispens enligt
bestämmelserna i 19 § sista stycket.

Genom det nu beskrivna sättet för ikraftträdande tillgodoses många
företags, RSV:s och flera remissinstansers önskemål om att ett beslut om
nytt uppgiftslämnande bör fattas innan det räkenskapsår börjat för vilket
det nya uppgiftslämnandet skall tillämpas. För de enskilda näringsidkare
som har brutna räkenskapsår med början 1 juli 1990 eller 1 september
1990 och som dessutom har en bruttoomsättning som normalt understiger

20 basbelopp kommer beslutet om det nya uppgiftslämnandet efter det att
räkenskapsåret börjat. För denna kategori kommer det emellertid, som
nyss nämnts, inte att bli frågan om någon stor förändring i uppgiftsläm-
nandet.

När det gäller kostnaderna för de skattskyldiga kan nämnas att även om
det för vissa blir aktuellt att lämna fler uppgifter än i dag blir det för de
flesta enklare att lämna uppgifterna. Uppgifterna kan normalt hämtas
direkt från redovisningen och kan utan bearbetning föras över till räken-
skapsschemat. RSV har tillsammans med FUD bedömt frågan om företa-
gens kostnader. Därvid konstaterades att någon meningsfull beloppsmäs-
sig beräkning inte gick att göra. Det ansågs emellertid att kostnaderna för
företagens totala uppgiftslämnande inte borde öka genom införandet av
standardiserade räkenskapsscheman och övriga ändringar i uppgiftsskyl-
digheten. Möjligheterna att få lämna uppgifter maskinellt bedömdes med-
föra att totalkostnaderna på längre sikt kan komma att minska.

Vad beträffar kostnaderna för det allmänna kan följande sägas. RSV har
beräknat de totala kostnaderna för utvecklingsarbete till 20 miljoner kr.
och därutöver resurser motsvarande ca 70 årsarbetskrafter avseende
främst registreringspersonal. Behovet av registreringspersonal bedömdes

Prop. 1990/91:5

dock kunna minska om möjligheten att lämna räkenskapsuppgifterna på
ADB-medium utnyttjas. RSV har vidare uppgett att när systemet med den
förenklade självdeklarationen trimmats in frigörs registreringskapacitet
varvid behovet av resurstillskott kan bli väsentligt mindre än 70 årsar-
betskrafter.

Den förenklade självdeklarationen har nu funnits så länge att systemet
bör ha trimmats in ordentligt. Med hänsyn härtill bör resursbehovet, som
RSV påpekat, kunna bli väsentligt lägre. Enligt min bedömning bör beho-
vet av registreringspersonal samt behovet av resurser för utveckling av
uppgiftslämnandet kunna rymmas inom skatteförvaltningens ordinarie
medelsramar.

4 Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering

4.1 Uppgifter om skattepliktig intäkt av tjänst

Mitt förslag: Den som utgett lön, arvode, andra ersättningar eller
förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämna kon-
trolluppgift.

Har ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller
dödsbo och utgör den inte omkostnad i näringsverksamhet, behöver
kontrolluppgift för ersättning eller förmån som under året tillsam-
mans understiger 1 000 kr. lämnas först efter föreläggande av skatte-
myndighet.

Skälen för mitt förslag: I princip är den som utgett lön, arvode eller
andra ersättningar eller förmåner skyldig att lämna kontrolluppgift för den
som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller utfört tillfälligt
arbete eller fått pension, periodiskt utgående ersättning eller annan för-
mån. Kontrolluppgiftsskyldigheten för fysiska personer som är arbetsgiva-
re är emellertid begränsad till de fall då skyldighet att göra avdrag för
preliminär skatt enligt UBL föreligger eller fall där ersättningen eller
förmånen utgått i verksamhet som han bedrivit. Någon kontrolluppgifts-
skyldighet gäller i regel inte i fråga om ersättning eller förmån som utgör
intäkt av näringsverksamhet för mottagaren om inte ett s. k. likställighet-
savtal har träffats. Därutöver finns det en del ytterligare undantag från
skyldigheten att i kontrolluppgift ta upp vissa ersättningar som jag återkom-
mer till i det följande (avsnitt 4.2).

De nuvarande reglerna innebär bl. a. att en fysisk person som betalat ut
lön men inte är skyldig att göra preliminärskatteavdrag enligt reglerna i
UBL, inte heller är skyldig att lämna kontrolluppgift på den utbetalda
ersättningen. Detta gäller trots att skyldighet att betala socialavgifter före-
ligger så snart ersättningen överstiger 1 000 kr.

Vidare torde inte skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligga i de fall
där en förmån har utgetts av någon som inte står i ett arbetsgivarförhållan-
de till den som tar emot förmånen. Så kan vara fallet när en skattskyldig är

Prop. 1990/91:5

anställd av ett företag inom en koncern men uppbär förmån av ett annat Prop. 1990/91:5
foretag inom koncernen. Det är också — med lagtextens nuvarande ut-
formning — tveksamt om t. ex. en personalstiftelse som utgett förmåner är
skyldig att lämna kontrolluppgift. Ett annat exempel där den som uppbär
förmånen inte kan sägas ha utfört något arbete är då en idrottsman fått
ersättning av ett företag för att t. ex. ha företagets dekaler på sin bil. Även
vad gäller tävlingsvinster, som ju efter skattereformen utgör skattepliktig
inkomst om de utgår kontant eller värdet överstiger 0,01 basbelopp och det
inte är fråga om minnesföremål, framgår det inte helt klart av lagtexten att
kontrolluppgiftsskyldighet föreligger.

Ett av huvudsyftena med skattereformen är att skapa en neutral beskatt-
ning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar beskattas likfor-
migt. Mot den bakgrunden anser jag det angeläget att kontrolluppgiftsskyl-
digheten träffar samtliga ersättningar och förmåner som utgör skattepliktig
intäkt av tjänst. De nuvarande bestämmelserna är utformade på sådant
sätt att det är tveksamt om skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger i
flera fall där en uppgiftsskyldighet ter sig rimlig och befogad. En mer
generell regel om uppgiftsskyldighet, kompletterad med undantag för de
situationer då någon skyldighet att utan föreläggande lämna uppgift inte är
motiverad, underlättar för uppgiftslämnarna att bedöma om uppgiftsskyl-
dighet föreligger. Jag anser därför att bestämmelsen bör få en mer generell
utformning så att skyldighet att lämna kontrolluppgift i princip alltid
föreligger när det är fråga om skattepliktig intäkt av tjänst.

För att inte en utökad kontrolluppgiftsskyldighet skall bli alltför betung-
ande för fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet anser jag
att skyldigheten att utfärda kontrolluppgifter i dessa fall bör begränsas till
belopp som uppgår till 1000 kr. eller mer. Därigenom får man också en
överensstämmelse med den beloppsgräns som gäller för skyldigheten att
betala socialavgifter. Har preliminär skatt innehållits bör dock kontrollupp-
gift alltid lämnas.

Mina förslag föranleder ändringar i 3 kap. 4 och 5 §§ LSK.

4.2 Uppgifter om kostnadsersättningar

Mitt forslag: Traktamentsersättning och ersättning för resa med
egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar schablonbelopp
behöver inte redovisas i den skattskyldiges självdeklaration. Arbets-
givaren skall i kontrolluppgift ange att sådan ersättning betalats ut
men inte beloppets storlek. Om det utbetalda beloppet överstiger
schablon skall den överskjutande delen redovisas särskilt för sig.

Kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa motsvarande den fak-
tiska utgiften behöver inte redovisas i självdeklarationen. Det skall i
kontrolluppgift anges om sådan kostnadsersättning betalats ut. Det-
samma gäller för kostnadsersättningar för resa i tjänsten med all-
mänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi och representations-
ersättning.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den kontrollupp-
giftsskyldige lämna uppgift även om de utbetalda beloppens storlek.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett positivt mottagande av flertalet
remissinstanser.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen innebär förenklingar av trakta-
mentsreglema. Avdraget vid endagsförrättningar har slopats. För tjänste-
resor med övernattning gäller att avdraget för merkostnader för måltider
och småutgifter skall motsvara traktamentet om detta hålls inom vissa be-
loppsramar. Avdragsschablonen är, under förutsättning att inte tjänsteresan
varar längre än tre månader, 150 kr. per dag för skattskyldiga som uppburit
traktamente. Avdrag för logikostnad medges med den faktiska utgiften. Kan
den skattskyldige inte styrka någon logikostnad men har han uppburit trak-
tamente medges avdrag med 75 kr. Vad gäller avdrag för ökade levnadskost-
nader vid tjänsteresa utom riket föreslås nuvarande principer för avdrags-
beräkningen behållas i stort oförändrade.

Kostnadsersättningar till anställda i offentlig tjänst blir genom förslagen
skattepliktiga. Avdrag får göras för däremot svarande kostnader på samma
sätt som gäller för privatanställda. Ersättningar skall således i princip tas
upp som intäkt och avdrag medges för de uppkomna kostnaderna.

Beräkningen av preliminär skatt på traktamentsersättning har kopplats
samman med de föreslagna avdragsschablonerna på motsvarande sätt som
tidigare föreskrivits beträffande ersättning för resa med egen bil i tjänsten.
Traktamentsersättning som uppgår till högst schablonbeloppet och ersätt-
ning för logikostnad motsvarande den faktiska utgiften ingår inte i under-
laget för beräkning av preliminär skatt.

LSK innehåller för närvarande utförliga regler om hur resekostnads- och
traktamentsersättningar skall redovisas i kontrolluppgiften. De offentlig-
anställda har tidigare inte alls berörts av dessa regler. Inte heller de
arbetsgivare som av skattemyndigheten fått dispens vad gäller kontroll-
uppgiftsskyldighet för tjänsteresor inom Sverige har behövt redovisa be-
loppen i kontrolluppgiften, utan det har räckt med att genom en kryssmar-

Prop. 1990/91:5

kering anmärka att traktamente utgått. De anställdas självdeklarationer Prop. 1990/91:5
innehåller i sådana fall inte några uppgifter om traktamenten och mot dem
svarande avdrag (tyst kvittning).

De förenklade traktamentsreglerna innebär att det finns förutsättningar
för att också förenkla redovisningen av traktamentsersättningarna för
samtliga uppgiftsskyldiga. Reglerna är så lättillämpade att vaije arbetsgi-
vare bör kunna hantera dem på ett riktigt sätt. Det är tillräckligt att
arbetsgivaren på kontrolluppgiften anger att traktamente har betalats ut.
Uppburna ersättningar motsvarande schablonbelopp och mot dem svaran-
de avdrag behöver inte heller redovisas i självdeklarationen utan tyst
kvittning kan ske.

Överstiger utbetald ersättning schablonavdraget gäller för överskjutande
belopp både att arbetsgivaravgifter skall tas ut och att preliminär skatt skall
innehållas. Det finns därför skäl att, utöver vad jag framförde i lagrådsre-
missen, föreskriva att överskjutande belopp skall tas upp i en särskild post
i kontrolluppgiften. En sådan ordning torde öka den skattskyldiges möjlig-
heter att själv kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas till skat-
temyndigheten. Däremot kan uppgifter om antal dagar m. m. avvaras.

Vill den skattskyldige yrka högre avdrag än med schablonbelopp måste
han visa att den sammanlagda kostnadsökningen vid tjänsteresor i anställ-
ningen under beskattningsåret varit större än summan av schablonav-
dragen. I sådana fall måste naturligtvis de uppburna ersättningarna redo-
visas.

RINK:s överväganden om förenklade förfaranderegler tog sikte på tjäns-
teresor inom Sverige. Någon avgörande skillnad för tjänsteresor utom
Sverige finns emellertid inte enligt min mening. Avdrag medges vid såda-
na tjänsteresor för faktisk logikostnad och ett s. k. normalbelopp som, vad
gäller resor i enskild tjänst, fastställs av RSV för varje land. För stat-
ligt anställda regleras utlandstraktamentena i utlandsresereglementet
(1953:666). De normalbelopp RSV fastställer överensstämmer med storle-
ken på utlandstraktamentena för olika länder enligt utlandsresereglemen-
tet. Preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger
belopp som kan anses motsvara största normala ökning i levnadskostna-
den under ett dygn i förrättningslandet. Jag anser därför att redovisningen
av traktamentet kan ske på samma sätt vid utlandsresor som vid resor
inom Sverige.

Den föreslagna ordningen medför att redovisningen av traktamentser-
sättningar och ersättningar för logikostnader får kontrolleras genom revi-
sioner hos arbetsgivaren i stället för vid kontroll av arbetstagarens deklara-
tion. Detta innebär dock inte någon reell minskning av kontrollmöjlighe-
terna. Skattemyndighetens möjligheter att i löntagarnas deklarationer
verkligen kontrollera beskattningen av traktamenten är begränsade. Kon-
trollen inskränker sig normalt till en avstämning av deklarationen mot
arbetsgivarens kontrolluppgift. Det är alltså i praktiken så redan i dag att
det är arbetsgivarens bedömning av tjänsteresorna och traktamentsersätt-
ningarna som blir avgörande. En effektiv kontroll av traktamentsbeskatt-
ningen måste med nödvändighet rikta sig mot arbetsgivarna och de uppgif-

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

ter de lämnar. Därigenom kan man också komma tillrätta med mer syste-
matiska fel i uppgiftslämnandet som berör många skattskyldiga.

Ersättning för resa med egen bil i tjänsten bör behandlas på motsvaran-
de sätt som traktamentsersättning i deklaration och kontrolluppgift.

Kostnadsersättning som den skattskyldige fått av sin arbetsgivare mot-
svarande gjorda utlägg för resa i tjänsten med allmänt kommunikations-
medel eller taxi eller representationsersättning som inte överstiger 500 kr.
behöver enligt nuvarande regler (3 kap. 5 § första stycket 9 LSK) inte
redovisas i kontrolluppgift förrän efter föreläggande.

Med resa med allmänt kommunikationsmedel bör enligt min mening
jämställas färd med hyrbil. Vad gäller representationsersättning motsva-
rande gjorda utlägg anser jag att den nuvarande gränsen på 500 kr. kan
slopas. Även redovisningen av ersättningar av detta slag bör kunna begrän-
sas i kontrolluppgiften. Någon redovisning i deklarationen behövs inte
heller utan ersättningar och kostnader kan kvittas.

Vad gäller övriga kostnadsersättningar föreslår jag inte någon ändring.
De skall således även fortsättningsvis redovisas i såväl kontrolluppgift som
deklaration.

Prop. 1990/91:5

4.3 Uppgifter om ränta till utlandet

Mitt förslag: Kontrolluppgift om räntor m. m. skall lämnas även för
personer bosatta i utlandet.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler anses skyldigheten att
lämna kontrolluppgifter om räntor enligt reglerna i 3 kap. 22 — 26 §§ LSK
vara begränsad till personer bosatta i Sverige.

Bedömningen av om en skattskyldig skall i skatterättsligt hänseende
anses vara bosatt i Sverige kan vara svår. En person som till ränteutbetala-
ren uppger att han har en utländsk adress och är bosatt i utlandet kan i
själva verket vara bosatt i Sverige. Avgörandet i frågan om bosättning bör
därför överlämnas till skattemyndigheten, vilket blir fallet om kontroll-
uppgift skall lämnas oavsett var personen är bosatt. Härigenom fås också
underlag för att från svensk sida förbättra informationsutbytet med andra
stater inom skattekontrollområdet. Jag föreslår därför att kontrolluppgift
enligt reglerna i 3 kap. 22 — 26 §§ LSK även skall lämnas för personer bosatta
i utlandet. Mitt förslag medför ett tillägg i 3 kap. 63 § LSK.

4.4 Uppgifter om koncernförhållanden

Mitt forslag: Ett dotterföretag skall i sin allmänna självdeklaration
lämna vissa uppgifter rörande moderföretaget. Det gäller uppgifter
om namn och organisationsnummer för moderföretag jämte aktie-
eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekom-
mande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas
moderföretag.

De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt uppgifter om
antal årsanställda i koncernen, totalt resp, i Sverige, koncernomsätt-
ning och koncernbalansomslutning för koncemmoderföretag får fö-
ras in i centrala skatteregistret.

Skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till uppgifterna.

RSV:s förslag: Överenstämmer — såvitt nu är ifråga — i huvudsak med
mitt.

Remissinstanserna: Förslaget godtas av flertalet remissinstanser. Det av-
styrks dock av företagens uppgiftslämnardelegation.

Skälen för mitt förslag: För att i första hand genom revisioner förbättra
kontrollnivån m. m. avseende främst de största företagen har riksdagen för
de senaste åren anslagit särskilda medel. Som jag tidigare nämnt pågår sedan
en tid också en förskjutning av skatteförvaltningens kontrollverksamhet
mot företagssektorn. Den ändrade inriktningen innebär framför allt att en
större del av kontrollresursema ägnas åt de största koncernerna efter fasta
planer. De största koncernerna som kommer att omfattas av samordnade
planmässiga revisioner under RSV:s ledning uppgår till cirka 200 koncern-
moderföretag med cirka 7 400 dotterföretag.

Planeringen och genomförandet av koncernrevisioner underlättas i hög
grad om skatteförvaltningen har tillgång till aktuella uppgifter om vilka
företag som ingår i en koncern och relationen dem emellan. Här kan kvali-
teten på uppgifterna förbättras genom att berörda företag årligen lämnar
relevanta uppgifter. Genom att i det centrala skatteregistret föra in grund-
läggande uppgifter om koncernföretag kan skatteförvaltningen på ett smi-
digt sätt vidare få ett tillförlitligt och aktuellt underlag för att bedöma vilka
koncerner och däri ingående företag som skall granskas, vilka skattemyn-
digheter som skall utföra granskningen och vilka resurser som krävs för
detta.

Jag ansluter mig till RSV:s förslag om att dotterföretag bör bli skyldigt
att i sin allmänna självdeklaration lämna uppgift om namn och organisa-
tionsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med angi-
vande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och
organisationsnummer för dettas moderföretag, samt att uppgifterna förs in
i centrala skatteregistret. Jag ansluter mig även till RSV:s förslag om att för
koncemmoderföretag uppgifter om antal årsanställda i koncernen totalt
resp, i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning förs in i
centrala skatteregistret. De sistnämnda uppgifterna är av stor betydelse för
samordade planmässiga revisioner. Registreringen kommer endast att avse

Prop. 1990/91: 5

juridiska personer. Uppgifterna är inte av integritetskänslig natur; samtidigt Prop. 1990/91: 5
fyller det ett praktiskt behov att ha uppgifterna lätt tillgängliga. RSV och
skattemyndigheten i länet bör ha terminalåtkomst till uppgifterna.

Det kan nämnas att RSV även föreslagit en utökad uppgiftsskyldighet för

bl. a. företag med s. k. intressegemenskap. RSV:s förslag i denna del över-
vägs inte i detta sammanhang.

Mitt förslag kräver ändringar i LSK. Där bör bestämmelser om uppgifts-
skyldighet för dotterföretag tas in i 2 kap. 16 §. Vidare kräver förslaget
ändringar i 7 och 10 §§ skatteregisterlagen.

Den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldigheten för dotterföretag

bör tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

5 Preliminär skatt på avkastning av kapital m. m.
5.1. Skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och
utdelningar

Mitt förslag: Fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt
dödsbo skall betala preliminär skatt med 30% på ränta och utdel-
ning beträffande vilken kontrolluppgift skall lämnas.

På ränta på allemansparande och bonusränta på ungdomsbospa-
rande samt utdelning från allemansfond skall preliminär skatt betalas
med 20%.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Många remissinstanser kritiserar förslaget under
åberopande av att det skulle uppkomma olika svårlösta praktiska problem.
Bankföreningen m. fl. påpekar att eftersom kontrolluppgiftsskyldighet re-
dan föreligger kan det ifrågasättas om den föreslagna ordningen över
huvud taget medför någon nytta för samhället. RSV föreslår att möjlighe-
terna att i stället ta ut en 30-procentig definitiv källskatt utreds.

Skälen för mitt förslag: Genom skattereformen ändras kapitalbeskatt-
ningen på ett genomgripande sätt. En proportionell 30-procentig statlig
skatt skall tas ut på inkomst inom det utvidgade inkomstslaget kapital. Det
nuvarande s. k. sparavdraget på 1 600 kr. avskaffas och grundavdrag skall
inte längre medges i fråga om kapitalinkomster. Skatt kommer därmed att
utgå på all avkastning av kapital.

Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen gör att man med tämli-
gen enkla medel kan utveckla vårt uppbördssystem så att den preliminära
skatten bättre än i dag överensstämmer med den slutliga skatten. Om
preliminär skatt tas ut med 30% på ränte- och utdelningsinkomster, kom-
mer sålunda överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt att
uppnås såvitt gäller sådana inkomster.

Den nya kapitalbeskattningen innebär också att många, främst barn,
som för närvarande inte behöver betala någon skatt på avkastning kommer
att få göra det. Detta beror på att något sparavdrag eller grundavdrag inte

100

kommer att medges. Med oförändrade förfaranderegler skulle de också bli Prop. 1990/91:5
skyldiga att deklarera varje år liksom att själva verkställa inbetalning av
skatten.

RlNK:s förslag om preliminär skatt på räntor och utdelningar ligger i
linje med syftet med källskattesystemet och medför att den som endast har
sådana kapitalinkomster kan slippa både att deklarera och att själv betala
in skatten på avkastningen. Jag ansluter mig därför till huvuddragen i
förslaget.

RSV har förespråkat en definitiv källskatt på räntor och utdelningar, en
punktskatt. Att som då förutsätts hålla den beskattningen helt i sär från
kapitalbeskattningen i övrigt går inte. Inkomsträntor och utdelningar skall
beskattas bara i den mån de överstiger ränteutgifter, reaförluster och
tomträttsavgäld. Den av RSV förslagna ordningen nödvändiggör därför
exempelvis bestämmelser om restitution och ett särskilt rapporteringssy-
stem för avdrag för utgiftsräntor med hänsyn till att avdraget under vissa
förutsättningar skall begränsas till 70% (3 § 2 mom. SIL). Även om sådana
praktiska problem kunde bemästras ifrågasätter jag det lämpliga i att bryta
ut beskattningen av kapitalinkomsterna till ett särskilt system. In-
komsttaxeringen skulle då inte ge någon rättvisande bild av de skattskyldi-
gas ekonomiska förhållanden, något som behövs i olika sammanhang,
t. ex. när bidrag av olika slag söks. Med hänsyn härtill är jag i dag inte
beredd att godta förslaget om en definitiv källskatt på räntor och utdel-
ningar.

Jag delar RINK:s uppfattning att preliminär skatt endast bör tas ut på
avkastning beträffande vilken kontrolluppgifter lämnas. Kontrolluppgifter
skall lämnas av VPC, riksgäldskontoret, fondkommissionärer, banker och
andra som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt
ombesörjt att pengar blivit räntebärande. Räntebetalningar från en privat-
person berörs således inte av förslaget.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller gottskrivits
ränta. Undantag har dock föreskrivits i fråga om banker, hypoteksinstitut,
försäkringsföretag, aktiebolag, eller föreningar eller stiftelser som har till-
delats organisationsnummer. Att dessa undantag gjorts beror på att kon-
trolluppgiftsskyldigheten annars skulle bli alltför omfattande och att före-
tag i regel inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast på
grundval av kontrollupgifter. Uppgiftsskyldigheten avser således främst
fysiska personer.

Även när det gäller skyldigheten att göra avdrag för preliminär skatt är
det enligt min mening lämpligt att begränsa sig till i första hand fysiska
personer. Juridiska personer utom dödsbon betalar B-skatt och debitering-
en av denna innefattar också skatten på kapitalinkomster. Detsamma
gäller i och för sig också fysiska personer med B-skatt, exempelvis enskilda
näringsidkare. Det skulle emellertid uppkomma administrativa svårighe-
ter för bankerna m. fl. med regler där skillnad görs inom gruppen fysiska
personer beroende på skatteform. Det förhållandet att fysiska personer
som betalar B-skatt vid sidan härav också skall betala preliminär skatt på
kapitalavkastning bör i stället beaktas vid debiteringen av B-skatt. Vid

101

kommande B-skattedebiteringar bör alltså hänsyn tas till att preliminär
skatt om 30% tas ut på merparten räntc- och utdelningsinkomster.

Jag föreslår således att preliminär skatt skall tas ut med 30% på ränta
och utdelning som utbetalas till eller gottskrivs en fysisk person eller
dödsbo av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller
utdelningen. I fråga om ränta på allemanssparande och bonusränta på
ungdomsbosparande samt utdelning på andel i allemansfond bör dock pre-
liminärskatteuttaget vara lägre. Efter skattereformen kommer två tredjede-
lar av sådana räntor och utdelningar att beskattas (2 och 3 §§ lagen
(1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbospa-
rande). 30% av två tredjedelar motsvarar en skatt på 20%. Uttaget av pre-
liminär skatt bör vara detsamma.

5.2 Avkastning på utländska värdepapper

Mitt förslag: Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på
utländska värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med
vad som dragits av for skatt i utlandet uppgår till 30%.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Svenska bankföreningen m. fl. har ställt sig avvisan-
de till förslaget. Det framhålls att gällande dubbelbeskattningsavtal i för-
ening med den föreslagna regeln i många fall skulle innebära att för mycket
preliminär skatt drogs samt att svårigheter skulle uppstå att avgöra vilken
valutakurs som skall användas vid de olika skatteavdragen.

Skälen för mitt förslag: Avkastningen på utländska värdepapper kan
vara föremål för beskattning också i utlandet. Vid beskattningen i Sverige
erhålls emellertid normalt avräkning för den utländska skatt som belöper
på avkastningen. Ett uttag av preliminär skatt efter 30% skulle därför i regel
innebära ett överuttag av skatt. Om så mycket betalas, att beloppet tillsam-
mans med den avdragna utländska skatten på avkastningen uppgår till 30%
kommer normalt den slutliga skatten på avkastningen att överensstämma
med den slutliga. Uttaget av preliminär skatt bör därför begränsas på det
sättet.

Skatt bör inte innehållas om Sverige enligt dubbelbeskattningsavtal med
det land varifrån avkastningen kommer helt har avstått ifrån beskattnings-
rätten (exempt-metoden). Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavta-
len används emellertid i allmänhet den s. k. ”credit of tax”-metoden i fråga
om utdelningar och räntor. Metoden kan ibland leda till att preliminär
skatt enligt vad jag här förordat dras med för lågt belopp i Sverige. Detta
blir fallet om den skattskyldige inte har ansökt om nedsättning av den
utländska skatten i utlandet och utländsk skatt därför har innehållits med
ett högre belopp än vad som är medgivet i dubbelbeskattningsavtal med
det landet. Ett annat skäl till att preliminärskatteuttaget i Sverige kan bli
för lågt är att avräkning inte alltid medges för hela den utländska skatten.
Det är nämligen bara mot skatt som hänför sig till de inkomster på vilka

Prop. 1990/91:5

102

den utländska skatten utgått som avräkning får ske. Om den skattskyldige
har lånat pengar för att investera i utländska aktier har han också utgifts-
räntor som skall dras från utdelningen innan den skatt som hänför sig till
utdelningen räknas fram.

Men normalt bör ett preliminärskatteuttag som beräknas med hänsyn
till innehållen utländsk skatt leda till att preliminär skatt tas ut med rätt
belopp.

Med anledning av invändningen från bankhåll om osäkerheten kring
frågan om tillämplig valutakurs vill jag framhålla att självfallet skall den
kurs användas som gällde då utbetalningen eller gottskrivningen skedde.

5.3 Skyldighet att uppge personnummer

Mitt förslag: En skyldighet införs att ange personnummer när konto
öppnas i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon
som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller skuldförbin-
delse för den allmänna marknaden anskaffas.

RINK:s förslag: RINK har föreslagit en ovillkorlig skyldighet för den
kontrolluppgiftsskyldige att upplysa om personnummer.

Remissinstanserna: Förslaget har kritiserats av vissa remissinstanser. På
bankhåll anses att det inte kan införas en ovillkorlig skyldighet att ange
personnummer eller organisationsnummer i kontrolluppgift beträffande
innehavare av konto med mindre en särskild lagstiftning införs om att
svenska medborgare skall vara skyldiga att till den som skall lämna kon-
trolluppgift ange personnummer och att styrka uppgiften.

RSV påpekar att det kan bli svårt att identifiera de personer som skall
gottskrivas den preliminära skatten. I dag kan många kontrolluppgifter
inte tas in i skatteregistret bl. a. på grund av felaktiga eller utelämnade
personnummer.

Skälen för mitt förslag: Ett sådant system som jag nu har föreslagit
förutsätter — åtminstone om skattemyndigheterna skall kunna få en hel-
täckande bild av inkomst- och skatteförhållandena och återge den t. ex. på
slutskattesedeln — att den innehållna skatten kan gottskrivas rätt person.
Detta förutsätter i sin tur att personnummer anges i kontrolluppgiften på
samma sätt som sker beträffande preliminär skatt som dragits av från lön
och annan arbetsersättning.

Redan i dag föreskrivs (3 kap. 57 § LSK) att kontrolluppgifter skall
innehålla uppgift om personnummer för den som uppgiften avser. I de fall
personnummer inte kan anges, får i stället mottagarens födelsetid anges.

RSV har i sitt remissvar uppgett att ca 0,5 milj, (av totalt ca 13,7 milj.)
kontrolluppgifter om avkastning för taxeringsåret 1989 saknade person-
nummer eller inte hade rätt personnummer angivet. Det rör sig nästan
uteslutande om kontrolluppgifter på räntor.

Om personnummer saknas på en kontrolluppgift om ränta finns det risk
för att kontrolluppgiften inte kan paras ihop med mottagaren. Så är ofta

Prop. 1990/91:5

103

fallet för närvarande. Kontrolluppgiften fyller då inte sin funktion att för
den som lämnar en förenklad självdeklaration utgöra underlag för taxe-
ringen och för andra skattskyldiga för kontroll av att avkastningen tas upp
i deklarationen. I ett system med preliminär skatt på avkastning skulle
detta emellertid göra mindre än i dag. Om exempelvis den skattskyldige
underlåter att deklarera avkastningen slipper han ändå inte beskattning
eftersom preliminär skatt redan har dragits och inte kan tillgodoräknas när
kontrolluppgiften inte går att hänföra till mottagaren.

I två situationer skulle den enskilde emellertid kunna göra rättsförluster.
Den ena föreligger när han har underskott av kapital som ger rätt till
skattereduktion enligt 2 § 4 mom. UBLjämfört med 3 § 14 mom. SIL i den
lydelse dessa parafgrafer har fått genom skattereformen och skatten på hans
andra inkomster tillsammans med fastighetsskatt inte förslår till skattere-
duktionen. Den andra situationen är att den enskilde har utgiftsräntor över-
stigande 100000 kr. (i vissa fall 10000 kr.) och därför intresse av att från
dessa kunna räkna av inkomsträntor för att inte drabbas av en inte avsedd
begränsning i avdragsmöjligheterna.

I dessa båda fall skulle den enskilde alltså kunna förlora på att inte ta
upp sin inkomstränta i deklarationen och därigenom kunna tillgodoräknas
den preliminära skatten. Han har således - förutom skyldighet enligt LSK
att ta upp räntan — i sådana fall ett eget intresse av att redovisa räntan och
den avdragna preliminära skatten. En kontrolluppgift som saknar person-
nummer men har rätt adress kan mycket väl nå den enskilde som i så fall
inte skall ta upp avkastningen om han lämnar förenklad självdeklaration.
Om skattemyndigheten inte hänför kontrolluppgiften till rätt person, kom-
mer den enskilde då att av skattemyndighetens underrättelse om taxerings-
beslutet kunna se att han taxerats till för lågt belopp. Han har då möjlighet
att begära att taxeringen rättas till. I taxeringsbeslutet bör också särskilt
anges om reglerna om avdragsbegränsning (3 § 2 mom. andra stycket SIL i
dess lydelse enligt skattereformen) har tillämpats.

Av vad jag nu sagt framgår att personnummer inte är en nödvändig
förutsättning för ett system med skatteavdrag från räntor och utdelning.
Jag föreslår därför att avdrag för preliminär skatt skall göras även när
utbetalaren saknar uppgift om mottagarens personnummer.

Ofullständiga kontrolluppgifter, i synnerhet sådana utan eller med felak-
tiga personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och krångel.
När den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten infördes (prop.
1984/85:180) förutsattes att kreditinstitutens arbete med att komplettera
sina uppgifter om kontohavarna med personnummer skulle fungera, bl. a
genom att myndigheterna kostnadsfritt kunde erbjuda hjälp genom sina
register. Vid remissbehandlingen har emellertid framkommit att det finns
ett ökande antal aktiva konton där det av olika skäl saknas uppgift om
personnummer. Jag delar därför RINK:s uppfattning att en ovillkorlig
skyldighet att ange personnummer i kontrolluppgift beträffande ränta bör
införas. Om den som öppnar kontot är skyldig att upplysa om sitt person-
nummer kan det inte längre hävdas att personnummer inte kan anges.

Lagrådet har funnit det tveksamt om en bestämmelse om skyldighet att
upplysa om sitt personnummer kommer fylla det avsedda ändamålet, då

Prop. 1990/91:5

104

uppgiftsskyldigheten inte är sanktionerad. Enligt lagrådet torde man för
övrigt kunna utgå från att den generella skyldigheten enligt gällande rätt (3
kap. 57 § första stycket) att i kontrolluppgift ange personnummer för den
uppgiften avser, även utan den förslagna bestämmelsen, rimligen bör med-
föra att den som vill öppna ett inlåningskonto eller placera pengar för
förräntning avkrävs uppgift om sitt personnummer.

Även för min del är jag av uppfattningen att gällande skyldighet att i
kontrolluppgift upplysa om personnummer för den uppgiften avser bygger
på förutsättningen att t. ex. en bank kräver in uppgift om personnummer
för den som vill öppna ett inlåningskonto. Jag anser emellertid också -
inte minst mot bakgrund av vad som framförts från bankhåll — att en
uttrycklig bestämmelse i ämnet kommer att ge ett bättre stöd för berörda
kreditinstitut att fordra in de föreskrivna uppgifterna och därmed under-
lätta deras dagliga arbete.

Jag föreslår att en bestämmelse om skyldighet att uppge personnummer
när konto öppnas eller räntebärande fordran anskaffas förs in i LSK.
Regeln kan självklart endast gälla den som har eller kan få svenskt person-
nummer.

5.4 Undantag

Mitt förslag: Om en borgenärs sammanlagda ränta på ett eller flera
konton hos ett kreditinstitut understiger 100 kr. skall preliminär
skatt inte tas ut.

Preliminär skatt skall inte tas ut på konton som innehas av fler än
fem personer och där kontrolluppgift anger den som förfogar över
kontot i stället för samtliga innehavare (förfogarkonton), om räntan
på kontot understiger 1 000 kr. Preliminär skatt skall inte tas ut på
ränta på konto för klientmedel.

Om den kontrolluppgiftsskyldige saknar kännedom om anskaff-
ningspriset på bankcertifikat eller annan marknadsnoterad fordran
och därför inte kan specificera räntan, skall preliminär skatt inte tas
ut.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller beloppsgränsen
100 kr. I övrigt föreslås inga särskilda undantag.

Remissinstanserna: Bankföreningen m.fl. har i sitt remissvar utgått ifrån
att en beloppsgräns på 100 kr. skulle gälla per konto. De har vidare
i framfört att de särskilda skatteregler som gäller för uppfinnarkonton,
upphovsmannakonton, skogskonton och skogsskadekonton motiverar ett
uttryckligt undantag från skyldighet att dra preliminär skatt. Undantag
behövs enligt bankorganisationerna också för konton med fler än fem
innehavare och klientmedelskonton.

Riksgäldskontoret har påpekat att det inte är praktiskt möjligt att införa
ett system för inbetalning av preliminär skatt vad gäller nu utestående
obligationslån. Skälet uppges vara att räntor inte betalas ut under lånens

Prop. 1990/91:5

105

löptid utan först i samband med inlösen medan långivaren enligt förord- Prop. 1990/91: 5
ningen (1960:659) angående beskattning av ränta på svenska statens spar-
obligationer måste betala skatt på det belopp som obligationernas inlö-
senvärde ökat med under beskattningsåret. För framtida lån säger sig
riksgäldskontoret kunna räkna in preliminärskatteinbetalningar i kalkylen
och anpassa lånevillkoren därefter. Detta förutsätter dock att ingen jämk-
ning får förekomma.

Skälen for mitt förslag: Enligt 3 kap. 23 § punkt 5 LSK föreligger inte
kontrolluppgiftsskyldighet beträffande ränta om borgenärens sammanlag-
da ränta på ett eller flera konton inte uppgår till 100 kr. under året. Enligt
19 § KL föreligger inte heller skattskyldighet för sådan ränta. Följaktligen
bör heller inte preliminär skatt dras i dessa fall.

Enligt min mening finns inte anledning att frångå regeln att undantaget
skall avse sammanlagd ränta för borgenären från den som betalar ut eller
gottskriver räntan. En fråga är då hur man skall förfara om någon avslutar
ett konto under löpande år och därvid får exempelvis 90 kr. i ränta. En
möjlighet är att banken redan vid det tillfället får göra en prognos av om
den skattskyldige kommer att få sammanlagt mer än 100 kr. i ränta under
året från banken. En annan möjlighet är att banken först när ytterligare
ränta tillgodoförs innebärande att 100-kronors-gränsen passeras, innehål-
ler preliminär skatt med så stort belopp att det uppgår till 30% av den
sammanlagt utbetalda räntan. Enligt min mening kan man överlåta åt
banken att välja metod att fullgöra sin skyldighet att innehålla preliminär
skatt.

I fråga om sparobligationer gäller för närvarande att räntan tas upp till
beskattning med ett belopp som motsvarar ökningen under året av inlö-
senvärdet. Räntan beskattas således även om obligationen inte lösts in och
någon ränteutdelning inte skett. Efter skattereformen likställs hela avkast-
ningen på en sparobligation med ränta och beskattas enligt kontantprinci-
pen. Någon särbestämmelse behövs därför inte längre för sparobligationer
utan preliminär skatt bör innehållas när räntan blir tillgänglig för lyftning.
Självklart bör preliminärskatteavdraget avse bara den del av räntan som
inte tidigare beskattats, dvs. som belöper på tid efter den 1 januari 1991.

Beträffande ränta på upphovsmannakonton, skogskonton och skogsska-
dekonton finns ingen kontrolluppgiftsskyldighet. Preliminär skatt skall
därför inte betalas för ränta på sådana konton som däremot skall beskattas
enligt en särskild lag om skatt på ränta på skogskontomedel m. m. Uppfin-
narkontona avskaffas genom skattereformen.

Beträffande konton med fler än fem innehavare och klientmedelskonton
är det så att den som känner till hur stor del av räntan som belöper på vaije
person är en annan än den som är skyldig att lämna kontrolluppgift.

För ränta på konton med flera innehavare än fem finns i 3 kap. 57 § LSK
en bestämmelse som säger att kontrolluppgiften får ange en person som
förfogar över kontot i stället för samtliga innehavare. Kontona avser i
flertalet fall insamlingar som skolklasser och andra grupper bedriver under
en period för ett visst ändamål, t. ex. en klassresa. Den angivna bestäm-
melsen motiveras av att banken inte skall behöva hämta in och lämna
uppgifter om samtliga delägare till kontot och om fördelningen av räntan.

106

Detta resulterar emellertid enligt vad RSV påpekat för mig i bristande Prop. 1990/91:5
överensstämmelse mellan kontrolluppgifterna beträffande en ”förfogare”
och uppgifterna i hans deklaration och därmed ofta onödigt utredningsar-
bete vid deklarationsgranskningen.. Jag föreslår därför att det i sådana
kontrolluppgifter skall anges, att det är fråga om ett ”förfogarkonto” så att
kontot inte framstår som enbart förfogarens.

Ett undantag skulle i och för sig kunna tänkas från skyldighet att betala
preliminär skatt på räntan på dessa konton med motivering att kontroll-
uppgiftslämnaren inte har uppgift om mottagarnas identiteter. Någon
gottskrivning av preliminär skatt kan därför inte verkställas med ledning
av kontrolluppgiften. Emellertid innebär ett sådant undantag enligt min
mening en nackdel, om det skulle medföra att mottagarna måste lämna in
självdeklaration även om den aktuella räntan var deras enda inkomst och
dessutom själva betala in skatt. Med hänsyn till att kontona har en speciell
funktion finns det dock skäl att ha en högre beloppsgräns än 100 kr. för
skyldigheten att göra skatteavdrag. Jag anser att ett lämpligt belopp är
1 000 kr. På ränta på förfogarkonton bör alltså preliminär skatt tas ut
endast om räntan uppgår till 1000 kr. eller mera. Den som har intresse av
att hans andel av räntan tas upp vid taxeringen och att innehållen prelimi-
när skatt tillgodoräknas på ordinärt sätt får själv lämna de uppgifter som
behövs.

Vad gäller klientmedelskonton skall här anmärkas att det finns två slag.
Om en advokat eller en revisor sätter in klientmedel på separata konton
för varje klient i klientens namn är banken skyldig att skicka kontrollupp-
gift till klienten och bör även vara skyldig att dra preliminär skatt om det
rör sig om en fysisk person som är bosatt i Sverige. Det är inte sådana
konton jag avser i det följande.

Om klientmedel sätts in i advokatens eller revisorns namn, antingen på
ett konto som är gemensamt för flera klienter eller separat för varje klient
har banken inte möjlighet att avgöra om räntan tillkommer t. ex. en juri-
disk person eller någon som är bosatt i utlandet. I vissa fall — om det rör
sig om ett litet belopp under kort tid — är det tveksamt om advokaten eller
revisorn har skyldighet att göra medlen räntebärande över huvud taget. I
så fall kan det vara så att räntan inte vidarebefordras till klienten. Enligt
min mening skulle uttag av preliminär skatt på sådan ränta mycket ofta
leda till merarbete i efterhand. Jag föreslår därför ett undantag för klient-
medelskonton.

I 3 kap 22 § sista stycket LSK föreskrivs att, om en utbetalning avser
också annat än ränta, kontrolluppgift i vissa fall skall redovisa det sam-
manlagt utbetalda beloppet. Bestämmelsen tar sikte på t. ex. statsskuldväx-
lar och bankcertifikat där hela mellanskillnaden mellan anskaffningskost-
naden och det belopp som erhålls vid inlösen skall behandlas som ränta.
Efter skattereformen kommer motsvarande att gälla alla marknadsnoterade
fordringar i svenska kronor (29 § 2 mom.SIL). Men om den uppgiftsskyldige
inte har kännedom om anskaffningspriset vet han inte hur stor del av utbe-
talt belopp som utgör ränta. I så fall skall, i stället för ränta, det sammanlagt
utbetalda beloppet uppges i kontrolluppgiften. I dessa fall kan räntan inte
särskiljas och preliminär skatt bör inte betalas.

107

5.5 Beräkning av preliminär skatt och jämkning

Mitt förslag: Skattetabellerna for preliminär A-skatt på inkomst av
tjänst skall grundas bl. a. på förutsättningen att den skattskyldige
erhåller schablonavdrag med 4000 kr. dock högst 10% av inkoms-
ten.

Om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar skulle inne-
bära ett överuttag av skatt kan skattemyndigheten besluta om jämk-
ning eller särskild skatteberäkning. Jämkning skall i första hand
avse annat än kapitalinkomster.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén har
dock inte föreslagit att schablonavdraget under inkomst av tjänst skall
beaktas mer än till hälften i skattetabellerna för preliminär A-skatt.

Remissinstanserna: Bl. a. riksgäldskontoret, VPC och Svenska bankför-
eningen har påpekat, att karaktären av massärenden medför att kreditins-
tituten inte utan svårigheter skulle kunna hantera jämkningar. Bankorga-
nisationerna föreslår att preliminär skatt skall utgå antingen fullt ut eller
inte alls, dvs. jämkning till 0.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 § 1 mom. UBL grundas skattetabellerna
för preliminär skatt på lön på den förutsättningen att den enskilde erhåller
schablonavdrag under inkomst av tjänst med halva det belopp som följer
av 33 § 2 mom. KL, dvs. 2000 kr. i stället för 4000 kr. efter skatterefor-
men. Att schablonavdraget under inkomst av tjänst i dag inte beaktas fullt
ut i skattetabellerna för preliminär skatt på tjänsteinkomster beror på att i
tabellerna heller inte har beaktats de övriga inkomster, t. ex. räntor, utdel-
ningar eller andra sidoinkomster som den skattskyldige kan ha (se prop.
1984/85:180 s. 119). Om, som jag föreslår, en ordning med preliminär-
skatteuttag på räntor och utdelningar införs, skulle oförändrade förutsätt-
ningar för skatteuttaget på tjänsteinkomster för flertalet skattskyldiga
medföra ett överuttag av preliminär skatt. Jag föreslår därför att schablon-
avdraget skall beaktas fullt ut.

Om den enskilde har avdragsgilla utgiftsräntor innebär preliminärskat-
teuttag på inkomsträntor ett överuttag av preliminär skatt. Detsamma
gäller redan nu när avdrag för underskott av kapital får göras och prelimi-
när skatt på exempelvis lön innehållits direkt enligt tabell. I dessa fall kan
den enskilde få jämkning genom beslut av skattemyndigheten (45 § 1
mom. UBL).

Att ha ett särskilt jämkningsförfarande för kapitalinkomster skulle, som
jag ser det, inte innebära några nämnvärda fördelar utan nästan enbart ge
upphov till onödigt merarbete för kreditinstituten. Jämkningsbesluten bör
därför så långt som möjligt hanteras på samma sätt som i dag, dvs. främst
av arbetsgivarna. Jag delar således RINK:s uppfattning att jämkning bör
ske i första hand från annat än kapitalinkomster. 1 undantagsfall, nämligen
om skatten på den enskildes inkomster av annat än kapital — i förekom-
mande fall jämte skogsvårdsavgift och fastighetsskatt — inte ger utrymme
för skattereduktion som han kan antas bli berättigad till, dvs. inte uppgår

Prop. 1990/91:5

108

till 30% av hans kostnader i inkomstslaget kapital, bör jämkningen få avse Prop. 1990/91: 5
kapitalinkomsterna. I ett beslut om jämkning bör skattemyndigheten då
ange att preliminär skatt inte skall tas ut exempelvis på räntan på visst
konto eller utdelningen på vissa aktier. Enligt mitt förslag skall preliminär
A-skatt innehållas med 30% eller, efter beslut av skattemyndigheten, inte
alls.

Vid beräkning av preliminär B-skatt bör likaledes hänsyn om möjligt tas
till preliminär A-skatt som den enskilde har att betala på avkastning enligt
de här föreslagna reglerna på samma sätt som hänsyn i dag tas till prelimi-
när A-skatt som den enskilde kan ha att betala på artistersättning och
sjukpenning.

5.6 Uppbörd

Mitt förslag: Skatten skall innehållas och betalas in av den som är
skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen. Inbe-
talning skall ske till skattemyndigheten senast den 18 i uppbördsmå-
naden efter den månad då avdraget verkställdes. Beloppet skall
redovisas i en särskild uppbördsdeklaration.

Den som utan skälig anledning underlåtit att göra avdrag för skatt
trots att han varit skyldig att göra det kan göras ansvarig för belop-
pet på samma sätt som arbetsgivare kan göras ansvarig för arbetsta-
gares skatt. Vidare kan han dömas till böter.

Om den som gjort skatteavdrag underlåteratt betala in skatten i rätt
tid skall restavgift och tilläggsavgift kunna tas ut.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: FUD och näringslivets skatledelegation menar att
företagen i stället borde befrias från myndighetsuppgiften uppbörd och att
en utredning om uppbördssystemet borde tillsättas.

Skälen för mitt förslag: Den nya ordningen med preliminär skatt på
räntor och utdelningar bör självfallet göras lättillämpad och smidig. Man
bör därför så långt som möjligt knyta an till nuvarande förfaranderegler.
Skyldigheten att göra skatteavdrag bör ligga hos den som redan är skyldig
att lämna kontrolluppgift om avkastningen. Kontrolluppgiftsskyldiga är
bl. a. banker, liknande kreditinstitut och den som i övrigt bedriver yrkes-
mässig inlåningsverksamhet samt, i fråga om utdelning, exempelvis VPC.
Någon vidgning av den kretsen är enligt min mening inte befogad. Den
som är kontrolluppgiftsskyldig bör alltså också vara skyldig att göra skatte-
avdrag. På kontrolluppgiften bör denne ange med vilket belopp skatt
innehållits.

Belopp som innehållits genom skatteavdrag bör inbetalas i den ordning
som föreskrivs i UBL, vilket innebär att den som utbetalat eller gottskrivit
avkastning skall avge uppbördsdeklaration i månaden efter den månad då
skatteavdraget gjordes och samtidigt betala in beloppet till skattemyndig-
heten i det län där han är registrerad för inbetalning och redovisning av
skatt. Är det institut eller det företag som betalar ut eller gottskriver ränta

109

inte registrerat, skall skatten betalas in i det län där institutet eller företaget Prop. 1990/91:5
har sitt säte.

När det gäller inbetalningstidpunkten framförde jag i lagrådsremissen att
den borde vara en annan än den som gäller för redovisning av preliminär
skatt på lön m. m. Jag föreslog den 25 i månaden efter den då skatten inne-
hållits i stället för den 18 som gäller i fråga om annan preliminär skatt. Det
kan emellertid inte anses nödvändigt att ha en sådan längre tidsfrist. Jag
föreslår därför att samma redovisningstidpunkt skall gälla för all innehållen
preliminär skatt, nämligen den 18 i månaden efter den då skatten innehölls.

Såsom RINK föreslagit bör den som utbetalat eller gottskrivit avkast-
ning vara ansvarig för skatt som han utan skälig anledning har underlåtit
att innehålla på samma sätt som en arbetsgivare kan åläggas betalnings-
skyldighet för arbetstagares skatt. Som lagrådet har påpekat bör också reg-
lerna om straff och vite gälla vid underlåtenhet att innehålla skatt på räntor
och utdelningar. Dessutom bör restavgift och tilläggsavgift kunna utgå om
den som innehållit sådan preliminär skatt försummar att betala in den i
vederbörlig ordning.

För den som inte är skattskyldig för avkastningen i Sverige bör enligt
min mening preliminär skatt inte innehållas. Vid remissbehandlingen har
framförts att det kan uppstå problem att bedöma skattskyldigheten i
samband med in- och utflyttning. Motsvarande fråga uppkommer idag vid
utbetalning av utdelning när det gäller att avgöra huruvida kupongskatt
skall tas ut eller ej. En sådan fråga väcks också när ställning skall tas till om
skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger eller inte.

I 7 § kupongskattelagen (1970:624) sägs att den som begär registrering
av aktieinnehav skall lämna skriftlig uppgift till VPC om huruvida han är
skattskyldig i Sverige för utdelningen eller inte. Vidare sägs att skriftlig
anmälan utan dröjsmål skall göras om förhållande som har betydelse för
bedömning av frågan om skattskyldighet till kupongskatt ändras samt att
kupongskatt skall innehållas om det ej av tillgänglig uppgift framgår att
den utdelningsberättigade inte är skattskyldig till kupongskatt.

Enligt 3 kap. 28 § LSK skall den, som tar emot bl. a. utdelning från
svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag eller ränta på obligation
som betalts ut mot att kupong eller kvitto lämnats, lämna särskild uppgift
på blankett enligt fastställt formulär till den som betalar ut utdelningen
eller räntan. På blanketten skall bl. a. personnummmer och hemvist anges.
Motivet härför är att utbetalaren skall kunna fullgöra kontrolluppgiftsskyl-
digheten och avgöra om kupongskatt skall innehållas eller ej (14 § ku-
pongskattelagen).

De nu nämnda bestämmelserna medför att den som betalar ut utdelning
får tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma kontrolluppgifts- och skatt-
skyldigheten.

Jag har i.detta sammanhang (avsnitt 4.3) föreslagit att kontrolluppgifter
om ränta skall lämnas även om den skattskyldige inte är bosatt i Sverige.
Någon särskild skyldighet att uppge skatterättsligt hemvist behövs således
inte för att banker och andra som betalar ut ränta rätt skall kunna fullgöra sin
kontrolluppgiftsskyldighet.

Däremot kan det sättas i fråga om inte en sådan uppgift behövs för att

110

den som betalar ut eller gottskriver ränta skall kunna avgöra om skatt skall
innehållas eller ej. Enligt min mening bör man normalt kunna avvara ett
särskilt uppgiftsinhämtande i den här delen. Presumtionen bör vara att
räntan är skattepliktig här i landet. Den kontrollupgiftsskyldige bör därför
självfallet kunna utgå ifrån att åtminstone den som har svensk adress är
skattskyldig för avkastningen i Sverige. Om avkastningen betalas till eller
gottskrivs någon i utlandet bör viss utredning ha gjorts för att skatteavdrag
skall få underlåtas. Om mottagaren på heder och samvete intygar att han
inte är skattskyldig i Sverige bör ränteutbetalaren anses ha skälig anledning
att underlåta att verkställa skatteavdrag. Om osäkerhet råder finns också
möjlighet att få besked av skattemyndigheten enligt 44 § UBL.

Enligt min mening behövs det alltså inte någon bestämmelse om obliga-
torisk uppgiftsskyldighet vad gäller skatterättsligt hemvist i dessa fall.

Jag har tidigare föreslagit att, om Sverige har avstått från rätten att
beskatta räntor eller utdelning i ett dubbelbeskattningsvtal, preliminär
skatt inte heller skall innehållas. Jag kan inte förutse några nämnvärda
svårigheter att utreda detta för den hos vilken utländska värdepapper
förvaras i depå.

5.7 Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1991/92

Mitt förslag: Under uppbördsåret 1991/92 skall uttaget av prelimi-
när B-skatt från en fysisk person sänkas från 120% till 110% av den
slutliga skatt som har påförts året före inkomståret.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande huvudregel i 13 § UBL skall
preliminär B-skatt tas ut med belopp motsvarande 120% av den slutliga
skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Om den
slutliga skatten understiger den ursprungligen debiterade B-skatten skall
dock preliminär B-skatt tas ut med 110%. Reglerna gäller för såväl juridis-
ka som fysiska personer.

Skattereformen beräknas medföra ett i det närmaste oförändrat skatte-
uttag vid beskattningen av aktiebolag och andra juridiska personer. Under
övergångsåren, dvs. de år då en avskattning av tidigare skattemässiga
reserveringar skall ske, blir bilden delvis en annan. Här är det lämpligt att
skilja mellan icke-finansiella och övriga företag, där den största enskilda
gruppen utgörs av banker och liknande finansiella institutioner.

För de icke-finansiella företagen medför de nya reglerna om begräns-
ningen av möjligheten till nedskrivning av lagerreserver m. m. som gäller
redan vid 1990 års taxering en höjning av 1989 års inkomster (prop.
1989/90:50). Dessa ligger till grund för beräkningen av uttaget av prelimi-
när skatt för uppbördsåret 1991/92 och höjer sålunda den preliminära
skatten. Förslaget om återföring av obeskattade reserver medför emellertid
också en ökning av den motsvarande slutliga skatten på grund av den del
av uppskovsbeloppet som tas till beskattning taxeringsåret 1992. Ökning-
en av den preliminära skatten kan beräknas motsvara ökningen av den

Prop. 1990/91:5

111

slutliga skatten. De nuvarande B-skattereglerna bör därför inte ändras i
denna del. Företag med avvikelser från genomsnittet har givetvis möjlig-
het att lämna in en preliminär självdeklaration.

För övriga företag, bl. a. banker, skulle däremot en preliminärdebitering
enligt nuvarande huvudregel normalt ge ett för lågt uttag av B-skatt med
hänsyn till det ökade skatteuttaget. De olika företagen i den här gruppen
kan emellertid antas uppvisa mycket varierande förhållanden. Vidare är
gruppen förhållandevis liten, den omfattar endast ca 2000 företag, och de
enskilda företagen kan i regel identifieras på förhand. Det finns därför inte
skäl att nu ändra lagstiftningen i den här delen. I stället bör dessa företag
anmanas att ge in preliminär självdeklaration. Jag räknar med att RSV
verkar för att så sker.

Av vad som sagts nu framgår att det inte finns skäl att ändra reglerna om
uttag av preliminär skatt från juridiska personer. När det gäller fysiska
personer är förhållandet ett annat. Enligt lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver skall ett uppskovsbelopp beslutas vid 1992 års taxe-
ring. Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet har dock en ovill-
korlig rätt att skjuta upp första årets återföring till 1993 års taxering. Det
kan förväntas att det stora flertalet väljer att skjuta upp återföringen till
1993 års taxering. Detta innebär att det normalt blir fråga om ett extra
skatteuttag först för inkomståret 1992. Med hänsyn härtill och till att
skattereformen i övrigt medför en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget
för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren bör preliminärskatteutta-
get för denna grupp av skattskyldiga minskas. Jag bedömer att den prelimi-
nära skatten under uppbördsåret 1991/92 bättre kommer att ansluta till
den slutliga skatten om uttaget av preliminär skatt begränsas till 110%
av den slutliga skatten för inkomståret två år tidigare. Jag har därvid också
vägt in att preliminär skatt, enligt vad jag nu har föreslagit, normalt också
skall betalas på räntor och utdelningar. Eftersom min bedömning är förenad
med ett visst mått av osäkerhet bör de nya reglerna gälla endast för upp-
bördsåret 1991/92. Det kan finnas anledning att senare återkomma i fråga
om senare uppbördsår.

5.8 Deklarationsskyldighet m. m.

Mitt förslag: Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som
bara har ränte- eller utdelningsinkomster för vilka preliminär skatt
betalas.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Den som inte har andra inkomster än avkastning
av kapital och heller inte har några utgiftsräntor eller av annat skäl är
deklarationsskyldig kommer med mitt här framlagda förslag att betala rätt
inkomstskatt helt automatiskt. Enligt min mening är det en stor fördel om
denna person också slipper avge självdeklaration. Beslut om taxering bör i

Prop. 1990/91:5

112

sådant fall kunna fattas enbart på grundval av kontrolluppgifter. Den
enskilde kommer därefter att få underrättelse om taxeringen med upplys-
ning om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet. Inte
heller slutskattesedel behöver utfärdas i dessa fall om underrättelsen om
taxeringsbeslutet innehåller uppgift även om debitering och tillgodoräknad
preliminär skatt.

Jag anser dessutom att någon särskild skattsedel eller särskilt skattekort
för preliminär skatt på avkastning inte behövs. Skatteavdrag skall ju göras
oberoende av om mottagaren har en A- eller B-skattesedel. Någon särskild
skattetabell behövs inte heller eftersom skatten är proportionell och skall
utgå från första kronan.

Betald preliminär skatt bör framgå av slutskattesedeln, om sådan läm-
nas.

5.9 Ikraftträdande

Mitt förslag: Preliminär skatt skall betalas för räntor och utdelning-
ar som gottskrivs eller utbetalas fr. o. m. den 1 januari 1991.

RINK:s förslag: Detsamma som mitt.

Remissinstanserna: Bankföreningen m.fl. har anfört att bankerna och
fondkommissionärerna behöver minst ett år på sig efter det att RSV har
tillhandahållit anvisningar för den nya ordningen för att utveckla en total
systemlösning. Bestämmelserna om preliminär skatt kan således enligt
bankorganisationerna börja tillämpas tidigast den 1 januari 1992. I annat
fall måste RSV ges möjlighet att övergångsvis lämna dispens från de nya
reglerna.

Skälen för mitt förslag: De nya materiella regler som föranleder mitt här
givna förslag om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar avses
träda i kraft den 1 januari 1991. Skälen för förslaget - i första hand att
undvika att en skyldighet att deklarera och själva verkställa inbetalning av
skatt införs för alla dem som endast har inkomst i form av räntor och
utdelningar — talar mycket starkt för att det nya systemet införs samtidigt.

När kreditinstituten gav sitt remissvar förutsåg de flera praktiska svårig-
heter och behov av åtskilliga undantag. Det visar sig nu att systemet blir
enklare än vad de befarade. Vidare kan sägas att RSV kommer att vara
berett att utfärda sina anvisningar utan dröjsmål. För inlåningskonton
gäller dessutom att räntan för ett år gottskrivs den 31 december om kontot
inte avslutas under året. För bankerna kommer den stora preliminärskat-
teuppbörden således först ett år efter ikraftträdandet. Avslutande av kon-
ton har inte samma omfattning utan preliminär skatt bör kunna innehållas
i det sammanhanget även om någon total systemlösning inte föreligger.

Vid dessa förhållanden anser jag inte att det är nödvändigt att föreslå
något senare ikraftträdande än den 1 januari 1991.

Prop. 1990/91:5

113

8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

6 Betalning av premie för utländsk livförsäkring ^Pr°P- 1990/91:5

Mitt forslag: Förbudet för den som är bosatt i Sverige mot att betala
mer än 3000 kr. om året i premie för en livförsäkring i utlandet
upphävs.

Skälen for mitt förslag: I 7 lagen (1990:750) om betalningar till och
från utlandet m.m. (betalningslagen) föreskrivs ett förbud för svenska
juridiska personer och fysiska personer som är bosatta i Sverige att betala
mer än 3000 kr. om året i premie för en livförsäkring till ett utländskt
försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär tidsförlängning av ett hinder som
tidigare följde av valutaregleringen. Förlängningen motiverades av att
man borde invänta resultatet av ett förslag om att för svenska livförsäk-
ringsföretag införa en avkastningsskatt på pensionsmedel. En sådan skatt
skulle medföra en konkurrensnackdel för sparande i svenska livförsäk-
ringsföretag i förhållande till försäkringssparande i utlandet om inte en
särskild beskattning av premier till utländska försäkringsföretag infördes. I
det sammanhanget (se prop. 1989/90:135 s. 51) sade jag att något påtagligt
behov av förbudet inte skulle kvarstå om regeringens förslag om beskatt-
ning av premier till utländska försäkringsbolag genomfördes. Riksdagen
har nu antagit lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, som
träder i kraft den 1 januari 1991. Det nämnda förbudet i betalningslagen
bör därför upphävas.

7 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under upp-
bördsåret 1991/92,

7. lagom ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet

m. m.,

8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).

Lagrådet har granskat de under 1 —3, 5 och 6 upptagna lagförslagen samt
förslaget under 4 såvitt avser 7 § 18. De övriga förslagen är av sådan beskaf-
fenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

114

8 Författningskommentarer

Lagrådets yttrande har föranlett vissa ändringar LSK och U BL i förhållande
till det till lagrådet remitterade förslaget. Ändringarna kommenteras under
resp, paragraf. Härutöver skiljer sig förslaget från lagrådsremissens genom
en del redaktionella ändringar.

8.1 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.

3§

Begreppet självdeklaration används inte längre som beteckning for en viss
blankett. Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av självde-
klaration oavsett om uppgifterna lämnas på huvudblanketten eller på
bilaga. Blanketter som RSV utfärdar och som skall bifogas huvudblanket-
ten är att anse som deklarationsformulär.

4§

Paragrafen innehåller de bestämmelser som fanns i det till lagrådet remit-
terade förslaget med undantag for reglerna om deklarationsskyldighet för
pensionärer, vilka återfinns i 6§ där de tidigare funnits. Lagtexten vinner
enligt min mening i klarhet genom denna utbrytning.

Förslagen i första stycket punkterna 1 och 2 föranleds av att grundavdrag
enligt 48 §2 mom. KL får göras endast från andra tjänsteintäkter än sådana
som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i KL och intäkt av aktiv
näringsverksamhet och att grundavdraget kopplats till basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret. Den som
endast har andra intäkterav tjänst än sådana som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i KL eller intäkter av aktiv näringsverksamhet är således inte
skyldig att deklararera om intäkterna understiger grundavdraget.

Från sådana tjänsteinkomster som avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i KL, inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet får inte något
grundavdrag göras. Deklarationsskyldighet inträder enligt punkt 3 i första
stycket om bruttointäkterna överstiger 100 kr. Har den skattskyldige endast
haft intäkter av kapital av sådant slag som det skall dras preliminär skatt på
är han inte deklarationsskyldig. Bestämmelsen innebär således att alla de,
främst minderåriga, som inte tidigare varit skyldiga att deklarera eller betala
skatt men i det nya systemet blir skattskyldiga för intäkter på banktillgodo-
havanden inte heller i fortsättningen skall behöva lämna självdeklaration (se
avsnitt 5.8).

Nya punkt 6 har ändrats med hänsyn till reglerna i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel. Det kan förekomma att underlag för
sådan skatt skall bestämmas även för fysisk person.

I andra stycket har ett tillägg gjorts som avser att förtydliga att när frågan
om deklarationsskyldighet bedöms skall hänsyn tas till sådan inkomst eller
förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis

Prop. 1990/91: 5

115

undantagen från beskattning i Sverige. Sådan inkomst eller förmögenhet
skall således räknas med vid bedömningen.

Tredje stycket har ändrats med anledning av att andre makens inkom-
ster inte längre har någon betydelse för beskattningen. Vid bedömningen av
om makar är deklarationsskyldiga skall hänsyn därför inte tas till den
andre makens inkomster utan endast till den sammanlagda förmögenhe-
ten.

6§

Skattereformen innebär att det extra avdraget för folkpensionärer avskaffas
och ersätts med ett särskilt grundavdrag. Bestämmelserna om deklarations-
skyldighet har anpassats härtill. Det särskilda grundavdraget är inte bero-
ende av förmögenheten. Någon formögenhetsgräns erfordras därför inte.
För 1992 och 1993 års taxeringar gäller dock särskilda övergångsbestäm-
melser.

8§

I första stycket punkt 1 har en ändring gjorts i anledning av förslagen i
prop. 1989/90:153 om att aktiefonder skall ersättas av värdepappersfon-
der.

Första stycket punkt 2 har ändrats med hänsyn till att en ideell förenings
samtliga intäkter alltid hänförs till en förvärvskälla.

Av första stycket punkt 5 framgår att juridisk person för vilken under-
lag för avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel skall fastställas är deklarationsskyldig.

I andra stycket har ett tillägg gjorts motsvarande det i 4 § andra stycket.

10 §

Schablonbeskattningen av fastigheter föreslås avskaffad och ersatt av fas-
tighetsskatt. En förutsättning for att en skattskyldig skall få lämna förenk-
lad självdeklaration är att han inte innehar annan fastighet än sådan som
utgör privatbostadsfastighet. Vilka fastigheter som utgör privatbostad
framgår av 5 § KL. Någon begränsning i antalet sådana fastigheter för att
förenklad självdeklaration skall få lämnas föreskrivs inte. Däremot måste
den skattskyldige ha ägt fastigheten under hela beskattningsåret (se 11 § 6).
Uppgiften skall endast läggas till grund för fastighetsskatt. Det är inte
heller en förutsättning för att få lämna förenklad självdeklaration att
taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret. Däremot måste det vara
fråga om en privatbostad här i landet (jfr 11 § 2).

En förutsättning för att en skattskyldig skall få lämna en förenklad
självdeklaration är att han inte yrkar annat avdrag än schablonavdrag med
4000 kr. under inkomst av tjänst. Sker s. k. tyst kvittning av traktaments-
ersättning och avdrag för ökade levnadskostnader behöver någon redovis-
ning inte göras i deklarationen, vilket innebär att den förenklade deklara-
tionen kan användas om övriga förutsättningar är uppfyllda. Yrkar den

Prop. 1990/91:5

116

skattskyldige avdrag för ökade levnadskostnader i deklarationen måste en Prop. 1990/91: 5
allmän självdeklaration lämnas.

Punkt 2 (hittillsvarande punkt 3) har ändrats med hänsyn till att tomträtts-
avgäld får dras av under inkomst av kapital. Vidare föreslås att en förenklad
självdeklaration skall få lämnas även i de fall den skattskyldige har en intäkt
av kapital som hänför sig till försäljning av teckningsrätt eller delbevis som
grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag. Anskaffningskostnaden vid
sådan försäljning är noll kr. (27 § 2 mom. SIL). De enda uppgifter som
behöver lämnas är således vilken teckningsrätt eller vilket delbevis det är
fråga om och försäljningsintäkten. Förenklad självdeklaration får enligt
punkt 2 såsom hittills lämnas även om den skattskyldige haft ränteintäkter
och yrkar avdrag för utgiftsräntor. Härmed avses endast egentliga räntor och
inte exempelvis reavinster som skall behandlas som räntor eller vederlag vid
förtida återbetalning av lån som skall jämställas med ränta.

Ändringen i punkt 3 (hittillsvarande punkt 4) föranleds av att avdrag inte
längre får göras för underhåll av icke hemmavarande barn.

Punkt 5 föreslås upphävd på grund av att möjligheterna till avdrag för
nedsatt skatteförmågä slopas.

H§

Makens bosättningsförhållanden har varit av betydelse för den skattskyldi-
ges rätt att få skattereduktion enligt 2 § 4 mom. UBL. Denna skattereduk-
tion slopas genom skattereformen. Det nuvarande kravet i punkt 1 att
även den med vilken den skattskyldige samtaxeras skall ha varit bosatt i
Sverige under hela beskattningsåret för att den skattskyldige skall få lämna
förenklad självdeklaration kan till följd därav också slopas.

Ändringen i punkt 4 föranleds dels av att begreppet fåmansföretag inte
längre omfattar fåmansägt handelsbolag, dels av att inte heller företagsle-
dare, närstående till företagsledare eller delägare i företag, som enligt 3 §
12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag, skall få
lämna förenklad självdeklaration. Förenklad självdeklaration får inte heller
lämnas om uppgiftsskyldighet föreligger enligt 24 § andra stycket.

Punkt 5 föreslås justerad med hänsyn till den ändrade indelningen i
inkomstslag som införs genom skattereformen.

Har den skattskyldige förvärvat en privatbostadsfastighet under året är
han enligt punkt 6 förhindrad att lämna förenklad självdeklaration. Att
den skattskyldige inte kan använda en förenklad självdeklaration om han
under beskattningsåret sålt en fastighet framgår av 10 §.

12 §

Nuvarande punkt 3 i första stycket föreslås slopad med hänsyn till att
schablonbeskattningen upphör och ersätts med fastighetsskatt.

Nya punkt 4 har justerats på grund dels av att avdrag för tomträttsav-
gäld får ske från inkomst av kapital, dels av att realisationsvinst vid
försäljning av teckningsrätter och delbevis som grundas på aktieinnehav i
ett svenskt bolag föreslås få redovisas i en förenklad självdeklaration.

Nuvarande punkt 6 föreslås upphävd på grund av att reglerna om

117

räntetillägg slopas genom skattereformen. Ränteförmåner skall i stället tas
upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.

Nya punkt 5 föreslås ändrad på grund av att avdrag för underhåll av icke
hemmavarande barn och för nedsatt skatteförmåga inte längre medges.

I nya punkt 6 har en justering gjorts av de beloppsgränser för förmögen-
hetstillgångar som gäller för förenklad självdeklaration.

I andra stycket har endast gjorts en följdändring till den nya punktindel-
ningen i första stycket.

13§

Nuvarande första stycket 2 föreslås slopad till följd av skattereformen.
Den löpande beskattningen av en privatbostadsfastighet sker i form av
statlig fastighetskatt. Ränteutgifter och eventuella hyresintäkter redovisas
i inkomstslaget kapital. En fastighet som inte utgör privatbostadsfastighet
skall redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid blandad använd-
ning av en fastighet skall inte längre någon uppdelning av fastigheten
göras, utan det övervägande användningssättet skall vara avgörande. Ut-
gör en fastighet till mer än hälften privatbostad skall även den del som
används i näringsverksamhet behandlas enligt de regler som gäller för
privatbostäder.

Nya punkt 2 i första stycket har ändrats i anledning av skattereformen.
En uppdelning på olika förvärvskällor kommer i fråga endast vad gäller
inkomst av näringsverksamhet. Att i sådana fall uppgifter skall lämnas om
varje förvärvskälla framgår av 19 §.

Bestämmelserna i första stycket 7, 9 och 10 har flyttats till 16 §.

Den nuvarande punkt 8 i första stycket upphör på grund av att bestäm-
melserna om räntetillägg slopas genom skattereformen.

Ändringen i andra stycket föranleds av att uppgifter behövs även för
beräkning av den avkastningsskatt på pensionsmedel som införs genom
skattereformen.

Vid bedömandet av deklarationsskyldigheten skall — under förutsätt-
ning att skattskyldighet för inkomsten eller förmögenheten föreligger enligt
KL, SIL eller lagen om statlig förmögenhetsskatt — hänsyn tas till inkomst
eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller
delvis undantagen från beskattning i Sverige. Den deklarationsskyldige
skall således i självdeklarationen lämna uppgifter om sådan inkomst eller
förmögenhet. Skattemyndigheten får därigenom möjlighet att ta ställning
till om inkomsten eller förmögenheten enligt ett dubbelbeskattningsavtal
är undantagen från beskattning här.

14§

Punkterna 1 och 2 har slopats på grund av de ändrade reglerna för realisa-
tionsvinstberäkning. För att inte tvinga alla dem som under beskattningsåret
sålt teckningsrätter och delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt
bolag att använda den allmänna självdeklarationen föreslås att sådana
intäkter skall få redovisas i den förenklade självdeklarationen (se 10 § 2 c).

Prop. 1990/91:5

118

Som framgår av första stycket behöver uppgift inte lämnas i självdekla- Prop. 1990/91: 5
rationen om de ersättningar som enligt 3 kap. 5 § inte behöver tas upp i
kontrolluppgift. I ett nytt andra stycke föreskrivs emellertid att uppgifter
om uppburen ersättning skall lämnas om den skattskyldige yrkar avdrag
för ökade levnadskostnader.

15 §

Ändringen föranleds av att samtliga räntor avseende privatbostadsfastig-
het skall redovisas i inkomstslaget kapital. Sista meningen har slopats med
hänsyn till att de uppgifter som lämnas till ledning för egen taxering
lämnas i självdeklaration, även om de inte lämnas i huvudblanketten.

16§

De nuvarande bestämmelserna i 16 § om specifikation av representations-
kostnader föreslås slopade.

Första och andra styckena har flyttats till 16 § från 13 § första stycket 7
och 9. Första stycket har ändrats i förhållande till 13 § första stycket 7 i ett
avseende. De uppgifter som avses i bestämmelsen skall även lämnas av
företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som
fåmansföretag.

Bestämmelserna i tredje stycket har flyttats från 13 § första stycket 10.

I fjärde stycket finns bestämmelserna om den nya uppgiftsskyldigheten i
självdeklaration för dotterföretag. Bestämmelsen innebär, då dotterföretag
i flera led förekommer, att uppgifter om det egna moderföretaget jämte
uppgifter om det för hela koncernen gemensamma moderföretaget skall
lämnas.

17§

Första stycket har justerats på grund av att även uppgifter som lämnats i
t. ex. en bilaga bör anses ha lämnats i självdeklarationen. Vidare har
hänvisningen till vissa regler ändrats med anledning av att reglerna, som
hittills funnits i KL, har flyttats till 25 § 2 mom. SIL. Sista meningen har
justerats i anledning av den nya lydelsen av 24 § 4 mom. SIL.

Andra stycket slopas på grund av att skattskyldighet för realisationsvins-
ter genom skattereformen inträder redan vid avyttringstidpunkten (24 § 4
mom. första stycket SIL).

19§

1 paragrafen finns de centrala bestämmelserna om den nya uppgiftsskyl-
digheten i självdeklarationen för den som bedriver näringsverksamhet.

Någon skillnad i uppgiftslämnandet görs inte mellan verksamheter som
bedrivs som enskild näringsverksamhet eller genom en juridisk person. En
hänvisning görs emellertid till 25 § av vilken följer att för den som bedriver
verksamheten som handelsbolag eller rederi för registreringspliktigt fartyg

119

skall uppgifterna lämnas av bolaget resp, rederiet i stället för av delägarna.

Uppgifter skall lämnas för varje förvärvskälla. Det innebär att den som
skall redovisa mer än en förvärvskälla måste lämna separata uppgifter för
var och en av dem. Uppgiftslämnandet skall vara likformigt. Specifika-
tionsgraden skall vara enhetlig och därmed oberoende av om företaget
avslutar sina räkenskaper med årsbokslut eller inte. Genom att det anges
att uppgifter skall lämnas om vaije slag av intäkter och kostnader samt
tillgångar och skulder osv. ställs krav på en betydande specificering av
uppgifterna. Först och främst avses att en uppdelning skall ske av poster
som är specifika av någon av verksamheterna rörelse, jordbruk och fastig-
hetsförvaltning. I övrigt skall sådana poster skiljas ut som behövs för att
det vid deklarationsgranskningen skall vara möjligt att göra bedömningar
t. ex. om rimligheten i redovisade belopp. Avsikten är också att den när-
mare uppdelningen i huvudsak skall svara mot de redovisningssystem som
företagen har. Den av RSV ingivna förteckningen {bilaga 6) utgör en
sammanvägning av olika intressen och i allt väsentligt ett klarläggande av
den närmare innebörden av lagtexten.

Lagen bör kompletteras med verkställighetsföreskrifter. Dessa avses
utformas enligt den av RSV ingivna förteckningen. Härigenom räknar jag
med att man trots den högre grad av specificering som kommer att bli
följden av det nya systemet skall kunna tillgodose kravet på flexibilitet och
följsamhet till hur företagen har och i framtiden kan komma att ha sin
redovisning ordnad. Det är naturligtvis inte meningen att det skall uppstå
en osäkerhet och oklarhet i bedömningen av vilka uppgifter som skall
lämnas genom ständiga ändringar i specifikationskraven. Det som RSV
har framfört i sin rapport bl. a. om att avsikten är att de räkenskapsuppgif-
ter som skall lämnas enkelt skall kunna hämtas från bokföringen skall äga
giltighet även med den av mig föreslagna lösningen.

I detta sammanhang kan erinras om bestämmelserna i 3 § förordningen
(1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från närings-
idkare och kommuner. Där föreskrivs bl. a. att innan myndighet beslutar om
ett nytt formulär till blankett eller om en icke obetydlig
ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall myndigheten samråda med
organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare som
skall lämna uppgifterna.

I paragrafens andra stycke finns bestämmelser om att uppgifter skall
lämnas som skattemyndigheterna måste känna till bl. a. för att kunna avgöra
om verksamheten utgör aktiv eller passiv näringsverksamhet. Hit hör också
upplysningar om i vad mån verksamhet bedrivits i utlandet. Skattemyndig-
heterna behöver kompletterande information också för att kunna göra en
riktig värdering av uppgifterna som skall lämnas enligt första stycket. Det
gäller t. ex. hur värdesättning på lager och fordringar har skett och hur det
bokföringsmässiga resultatet j usterats för att överensstämma med de för den
skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

Punkten 4 i andra stycket motsvarar i stort sett punkten 4 i gällande
lydelse och punkten 5 motsvarar punkten 6 med det tillägget att uppgifter
även skall lämnas om vad den skattskyldige satt in i näringsverksamheten i
form av pengar.

Prop. 1990/91:5

120

I den nya punkt 6 föreslås att uppgift skall lämnas om ändrade redovis-
ningsprinciper. Det är nödvändigt bl. a. för att korrekta jämförelser mellan
olika år skall kunna ske.

I paragrafens tredje stycke ges delvis nya regler för makar som tillsam-
mans bedriver näringsverksamhet. För att underlätta för de skattskyldiga
och för att begränsa antalet räkenskapsuppgifter som skall ges in till
skattemyndigheterna anser jag att det bör vara tillräckligt att endast den ene
av makarna lämnar räkenskapsuppgifter. När det gäller frågan om vem av
makarna som skall lämna uppgifterna får jag hänvisa till vad som sagts om
detta i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2). När det däremot gäller
uppgifter om arten och omfattningen av resp, makes arbete i förvärvskällan
samt de uppgifter som behövs för att tillämpa anvisningarna till 52 § KL bör
båda makarna vara uppgiftsskyldiga.

Bestämmelserna i paragrafens fjärde stycke ger möjligheter till att få
lämna uppgifterna i sammansatta poster, dvs. med en lägre specifika-
tionsgrad än i räkenskapsschemat. Det är alltså fråga om en dispensmöjlig-
het. Det bör ankomma på RSV att i verkställighetsföreskrifter ange hur
uppgiftslämnandet skall utformas i dispensfallen. Dispens kan bara med-
delas efter ansökan. Det kan alltså inte bli fråga om att generellt undanta
en viss grupp företag. Ett beslut om dispens bör emellertid kunna omfatta
en period av tre år. Förutsättningarna för att dispens skall meddelas bör
vara att det skall vara förenat med betydande olägenheter och förhållande-
vis stora kostnader för företaget att lämna uppgifterna enligt första stycket.
Vid prövning av en dispensansökning bör även sådana omständigheter
vägas in som huruvida företaget nyligen har blivit eller inom en snar
framtid kan antas bli föremål för revision. För att uppnå fördelarna i det
nya uppgiftslämnarsystemet, bl. a. att en stor mängd deklarationer bara
skall granskas ADB-mässigt medan de kontrollvärda objekten djupgran-
skas, är det viktigt att antalet dispenser kan hållas lågt. Skattemyndigheter-
na bör därför vara restriktiva med att ge dispenser. Mot bakgrund av den
relativt korta förberedelsetid som ges anser jag dock att man i ett inled-
ningsskede kan vara något mer generös än sedan reformen varit i kraft
något år.

I paragrafens sista stycke föreskrivs att uppgifterna skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär. Det är givetvis RSV som skall fastställa
formulären (4 kap. 11 §). Möjlighet till branschanpassade formulär bör
finnas. Någon särskild bestämmelse om detta behövs dock inte eftersom
det även i dessa fall måste krävas att formulären fastställs av RSV. Be-
stämmelsen att uppgifterna efter medgivande av RSV kan få lämnas på
annat lämpligt sätt ger möjlighet för näringsidkarna att lämna uppgifterna
på ADB-medium.

20 §

Förutvarande 21 § har fått beteckningen 20 §. Bestämmelsen har kommen-
terats i avsnitt 3.5.

Prop. 1990/91:5

121

21 §

Förutvarande 20 § har fått beteckningen 21 §. Begreppet fåmansföretag
inbegriper efter skattereformen inte längre fåmansägt handelsbolag. De
uppgifter som av^es i bestämmelsen skall lämnas även av delägare i få-
mansägt handelsbolag och foretag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket
SIL skall behandlas som fåmansföretag.

22 §

Uppgifterna i paragrafens första och andra stycken i deras gällande lydelse
behövs inte när räkenskapsuppgifter skall lämnas. Bestämmelsen i nuva-
rande tredje stycket inskränks så att det endast finns kvar ett krav på att
”orena” revisionsberättelser skall ges in till skattemyndigheterna.

Det bör nämnas att för taxeringsår 1992 kan de företag som avslutar sina
räkenskaper med årsbokslut i stället för att lämna räkenskapsuppgifter
enligt 19 § första stycket välja att lämna uppgifter enligt nuvarande lydelse
av denna paragraf.

23 §

Den hänvisning som i denna paragraf görs till en viss rubrik i en deklara-
tionsblankett bör tas bort. Det är enligt min mening olämpligt att i lagtex-
ten ange under vilken rubrik i deklarationen en viss uppgift skall lämnas.

24 §

I paragrafen har en justering gjorts med hänsyn till att begreppet självde-
klaration inte skall avse viss blankett. Den särskilda uppgiftsskyldigheten
skall även gälla delägare i fåmansägt handelsbolag och bolag som enligt 3 §
12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag.

Om en skattskyldig eller närstående till honom är eller under den senaste
tioårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföre-
tag eller ett företag, som enligt 3§ 12 mom. nionde stycket SIL skall
behandlas som fåmansföretag, gäller särskilda regler för beskattning av
utdelning och realisationsvinst (3 § 12 mom. SIL). För tillämpning av
dessa bestämmelser krävs uppgifter om utdelning från företaget, sparad
utdelning, utomståendes aktieinnehav m. m.

De särskilda reglerna för beskattning av realisationsvinster och utdel-
ning är tillämpliga även om företaget inte längre är ett fåmansföretag eller
sådant företag som avses i 3 § 12 mom. nionde stycket SIL. Uppgiftsskyl-
dighet har därför i ett nytt andra stycke ålagts även efter det att företaget
upphört att vara ett fåmansföretag eller ett företag som enligt 3 § 12 mom.
nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag.

25 §

Den nya uppgiftsskyldigheten om näringsverksamhet skall enligt första styc-
ket för handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg fullgöras av
bolaget resp, rederiet och inte av delägarna.

Prop. 1990/91:5

122

I andra stycket föreskrivs att uppgifterna skall lämnas enligt bestämmel- Prop. 1990/91: 5
serna för allmän självdeklaration. Tidpunkterna för att lämna självdekla-
ration gäller således även för uppgifter som enligt första stycket skall lämnas
av handelsbolag och rederi.

I ett nytt fjärde stycke har bestämmelserna om anstånd med att lämna
självdeklaration gjorts tillämpliga även beträffande de uppgifter som skall
lämnas av handelsbolag och rederi.

28 §

Ändringen i andra stycket punkt 3 är endast redaktionell och innebär inte
någon ändring i sak.

30 §

Ändringarna är endast av redaktionell natur.

33 §

Genom skattereformen avskaffas rätten till brutet räkenskapsår för enskil-
da näringsidkare, dödsbon m.fl., dock med en möjlighet till dispens.
Tiden inom vilken deklaration som skall lämnas enligt tidsplan senast
skall lämnas utsträcks från den 31 maj till den 15 juni taxeringsåret.
Avsikten med den förlängda tiden för deklarationsinlämnande är att inte
de nya reglerna om räkenskapsår skall leda till ökad belastning på bokfö-
ringsbyråer m.fl., som yrkesmässigt biträder skattskyldiga att upprätta
självdeklarationer, utan att arbetet kan fördelas under en något längre
tidsperiod.

3 kap.

4§

Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende lön, arvode och andra ersättningar
eller förmåner har utformats på ett generellt sätt. Är det fråga om en
skattepliktig inkomst av tjänst föreligger skyldighet att lämna kontrollupp-
gift. Uppgiftsskyldigheten avser det skattepliktiga beloppet eller förmånen.
I den mån inte mer specificerade uppgifter behövs för taxeringen bör det
vara tillräckligt att det sammanlagda värdet av förmånerna anges samt att
det i erforderlig omfattning anges vilken typ av förmån som har utgetts.

I tredje stycket har direkt uttryckts att kontrolluppgiftsskyldighet före-
ligger om ett s. k. likställighetsavtal har träffats (3 kap. 2 § andra stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring). Kontrolluppgift skall då utfärdas
trots att ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet för mottagaren.

5§

Paragrafen reglerar de fall då kontrolluppgiftsskyldighet enligt 4 § förelig-
ger först efter föreläggande av skattemyndigheten.

123

I 5 § första stycket 1 föreslås en begränsning av uppgiftsskyldigheten i de
fall ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller dödsbo och
vad som utgetts inte utgör omkostnad i näringsverksamhet. Uppgiftsskyl-
dighet föreligger först om vad som utgetts haft ett värde på 1000 kr. eller
mer. Så snart preliminär A-skatt har innehållits måste dock kontrolluppgift
lämnas utan föreläggande även om värdet understiger 1 000 kr. Efter före-
läggande skall kontrolluppgift lämnas även på mindre belopp även om skatt
inte innehållits.

Den nuvarande bestämmelsen i första stycket 2 om kontrolluppgift
beträffande arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet har slopats.
Den nuvarande gränsen på 100 kr. för kontrolluppgiftsskyldighet skall
bestå när det är fråga om ersättning eller förmån med anledning av tillfäl-
ligt arbete i andra fall än som avses i punkt 1.

Bestämmelsen i första stycket punkt 3 har flyttats till 37 §.

Punkterna 4 och 5 i första stycket slopas eftersom ersättningarna genom
skattereformen blir skattepliktiga.

Första stycket punkt 6 kan slopas eftersom den grundläggande förutsätt-
ningen i 4 § är att förmånen utgör skattepliktig intäkt för mottagaren.

Ersättning för vilken mottagaren betalat sjömansskatt utgör inte skatte-
pliktig intäkt enligt KL. Första stycket punkt 7 kan därför slopas. Redare
skall enligt 36 § efter föreläggande lämna kontrolluppgift om lön eller
annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt.

Motiven till ändringarna i nya punkt 4 framgår av avsnitt 4.2.

Av bestämmelsen i 4 a framgår att kostnadsersättningar för resor med
allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi motsvarande gjorda utlägg
inte behöver specificeras i kontrolluppgiften. Det räcker med en markering
att ersättning motsvarande gjorda utlägg betalats ut. Någon begränsning till
resor inom Sverige gäller,inte längre.

Nuvarande 9 b, som avser ersättning för användning av egen bil i tjänsten,
föreslås slopad. Avdrag för kostnader för användning av egen bil i tjänsten
har numera bestämts till 12 kr. per mil. Ersättning som håller sig inom denna
beloppsgräns behöver inte specificeras i kontrolluppgiften (se 4 d) utan det
räcker att det anges att ersättning lämnats.

I nya 4 b föreskrivs att kostnadsersättning för logi motsvarande gjorda
utlägg vid tjänsteresa som avses i anvisningspunkt 3 till 33 § KL inte heller
skall behöva redovisas i kontrolluppgiften med belopp. I vad mån ersättning
för logikostnad vid tjänsteresa enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL
skall redovisas regleras av bestämmelserna i 4 d.

Representationsersättning som motsvarar gjorda utlägg behöver enligt
4 c inte längre redovisas i kontrolluppgiften. Beloppsgränsen har slopats.

Av 4 d framgår bl. a. att traktamentsersättning och ersättning för använd-
ning av egen bil i tjänsten som motsvarar schablonbelopp inte behöver
redovisas i kontrolluppgiften.

Andra stycket slopas. Uppgiftsskyldigheten för fåmansföretag m.fl. be-
höver fullgöras först efter föreläggande i likhet med vad som gäller för
övriga uppgiftsskyldiga.

Prop. 1990/91:5

124

6§

Paragrafen har justerats genom att ordet naturaförmån ersatts med förmån
(jfr 42 § andra stycket KL). Vidare har andra stycket ändrats så att uppgift
inte längre behöver lämnas om ersättning för förmån som mottagaren
lämnat (jfr 8 § första stycket UBL). I kontrolluppgiften skall i stället ske en
nettoredovisning.

7§

Ändringarna i första stycket är av redaktionell natur. I ett nytt andra stycke
föreskrivs att summan av värdet av förmåner skall anges särskilt. Detta
överensstämmer med sättet att ange kostnadsersättningar som skall tas upp
i kontrolluppgift enligt 9§.

9§

I andra stycket sägs att, om traktamente vid resor i tjänsten som varit för-
enade med övernattning eller bilkostnadsersättning utgetts med högre be-
lopp än vad avdrag medges för enligt anvisningspunkterna 3,3 a och 3 c till
33 § KL, det sammanlagda överskjutande beloppet skall redovisas särskilt
för sig. Den del som motsvarar avdragsgillt belopp behöver inte tas upp i
kontrolluppgift annat än efter föreläggande (5§ 4).

I ett nytt tredje stycke sägs att det sammanlagda värdet av andra kost-
nadsersättningar än sådana som sägs i andra stycket skall redovisas särskilt
för sig. Enligt 3 kap. 6 § skall beloppet sättas ned med belopp som mottagaren
kan ha betalat för förmånen. Om ersättning betalas ut för fördyrade levnad-
skostnader vid vistelse utom den vanliga verksamhetsorten trots att vistel-
sen inte varit förenad med övernattning gäller liksom tidigare att beloppet
tas upp som lön, arvode eller motsvarande.

10§

Bestämmelsen föreslås slopad. Reglerna om räntetillägg försvinner genom
skattereformen. Ränteförmån skall beskattas som intäkt av tjänst. Någon
begränsning av uppgiftsskyldigheten vad gäller sådan förmån finns inte.

II —12§§

Bestämmelserna utgår (se avsnitt 4.2).

14§

Ändringen i första stycket b följer av att bestämmelserna om intäkter i
jordbruksfastighet och rörelse samlats i 22 § KL (intäkt av näringsverksam-
het).

I andra stycket har ett tillägg gjorts i förhållande till lagrådsremissen. Av
kontrolluppgiften skall framgå om pension har utgått på grund av tjänste-

Prop. 1990/91:5

125

pensionsförsäkring eller på grund av annan pensionsförsäkring. Enligt Prop. 1990/91:5
punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § KL reduceras nämligen det
särskilda grundavdraget på grund tjänstepensionsförsäkring men inte på
grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.

20 §

Ändringarna är av redaktionell natur.

22 §

Kontrolluppgift om ränta skall även innehålla uppgift om avdragen preli-
minär skatt (se avsnitt 5). Skattereformen innebär att årsskiftesbetalningar
enligt tvingande bestämmelser skall hänföras till det år räntan belöper på.
Med tanke på detta har orden ”under året” strukits i sista meningen.

23 §

Ändringen i punkt 1 är enbart redaktionell.

Ändringen i punkt 3 föranleds av att lagen (1978:423) om skattelättna-
der för vissa sparformer upphävs genom skattereformen. Ränta på spar-
medel som satts in i allemanssparandet och bonusränta på sådana sparme-
del samt bonusränta enligt lagen om ungdomsbosparande är inte längre
skattefria utan två tredjedelar är skattepliktig inkomst. Uppgift om skat-
tepliktig del av räntan skall lämnas.

27 §

I första stycket punkterna 2 och 3 samt andra stycket b föreslås ändringar
till följd av propositionen om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153).
Där föreslås bl. a. att endast registerade fonder skall tillåtas fr. o. m. den 1
januari 1991. De aktiefonder, som i dag ger ut andelsbevis får enligt en
särskild promulgationslag två år på sig att registrera sina andelsägare. Den
åtskillnad som nu görs i förevarande paragraf mellan aktiefonder som för
register över sina andelsägare och de för vilka register inte förs, kommer
således inte att behövas i framtiden.

Ändringen i tredje stycket föranleds av förslaget att preliminär A-skatt
skall dras på utdelning. Allemansfonder har getts rätt att dela ut medel.
Endast två tredjedelar av sådan utdelning är skattepliktig inkomst (jfr kom-
mentarerna under 23 §).

28 och 30 §§

Se kommentaren under 27 §.

37 §

Kontrolluppgiftsskyldigheten enligt den nuvarande lydelsen av denna pa-
ragraf avser uppgifter om olika slag av försäkringsersättningar som betalas
ut till den som har inkomst av näringsverksamhet eller fastighet. Det är

126

fråga om en relativt detaljerad obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet.
Enligt min mening är det inte nödvändigt att kontrolluppgiftsskyldigheten
skall vara obligatorisk. Det bör vara tillräckligt att skattemyndigheterna
kan få in dessa uppgifter först efter att ha förelagt försäkringsföretaget. En
sådan möjlighet finns redan i dag i 3 kap. 18 § LSK. Jag anser därför att de
nuvarande bestämmelserna kan slopas.

Den nuvarande bestämmelsen i 5 § första stycket 3 har med vissa juste-
ringar som främst föranleds av skattereformen flyttats till 37 §.

38 §

I denna paragraf finns bestämmelser om att kontrolluppgifter skall lämnas
för den som har fått pristillägg enligt lagen (1974:1021) om utbetalning av
pristillägg på kött. Kontrolluppgiftsskyldigheten är obligatorisk och skall
lämnas av den som har betalat ut pristillägget. Den nämnda lagen upphävs
genom införandet av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbrukspro-
dukter m.m. den 1 juli 1991. Detta bör föranleda att ifrågavarande para-
graf anpassas till den nya lagen. Begreppet pristillägg ersätts därför av
prisstöd och de som skall lämna kontrolluppgifter skall vara slakteri och
fristående sanitetsslaktavdelning. Härutöver ändras paragrafen på så sätt
att kontrolluppgift bara behöver lämnas efter föreläggande av skattemyn-
dighet. Mot bakgrund av den för kontrolländamål förbättrade uppgifts-
skyldigheten för näringsidkare i 2 kap. 19 § LSK anser jag att det är
tillräckligt att kontrolluppgift om prisstöd lämnas först efter föreläggande.

39 §

Ändringen i andra stycket är enbart redaktionell.

43 §

Ändringen i första stycket föranleds av den ändrade indelning i inkomst-
slag som införs genom skattereformen. Stycket har utformats i enlighet
med lagrådets förslag.

44 §

Ändringarna föranleds främst av de nya reglerna om beskattning av intäkt
vid uthyrning av privatbostad (3 § 3 mom. SIL). Intäkt vid uthyrning av
bostadsrätt är skattepliktig inkomst oavsett hur stor del av lägenheten som
upplåtits och hur länge uthyrningen pågått.

45 §

Ändringen i första stycket första meningen är av redaktionell natur. Änd-
ringen i första stycket d föranleds av det nya beräkningssättet av realisa-
tionsvinst vid försäljning av bostadsrätt (jfr 26 § SIL). Enligt förarbetena till
de bestämmelserna bör man normalt — i stället för att kräva att bokslut
görs per förvärvs- resp, avyttringstidpunkten — kunna godta det bokslut

Prop. 1990/91:5

127

som föreligger för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli det Prop. 1990/91:5
aktuella året (prop. 1989/90: 11 Os. 719). Kontrolluppgiften bör därför bygga
på det bokslutet.

Den på bostadsrätten belöpande andelen av utgifter för ny-, till- eller
ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under innehavstiden
räknas efter skattereformen som förbättringskostnad (26 § 5 mom. femte
stycket SIL). Kontrolluppgiften bör därför även innehålla uppgift om
sådan andel. Detta framgår av den nya bestämmelsen i första stycket f.

Andra stycket har justerats med anledning av den nya utformningen av
första stycket d. Uppgifter om bostadsrätts andel av bostadsrättsförening-
ens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid förvärv före år 1974 finns inte
alltid bevarade.

46 §

Ändringen i första stycket är redaktionell och följer av skattereformen.

Andra stycket har ändrats på motsvarande sätt som 45 § andra stycket.

53 §

Handelsbolag föreslås vara skyldiga att lämna delägare i bolaget de uppgif-
ter som behövs för att de skall kunna fullgöra sin deklarationsskyldighet
och beräkna sin andel av den skattepliktiga inkomsten från bolaget.

54 §

Bestämmelserna om intyg har flyttats till punkt 20 e av anvisningarna till
23§KL.

57 §

Ändringen i andra stycket kommenteras i avsnitt 5.8.

Motiven till bestämmelsen i det nya tredje stycket framgår av avsnitt 5.3.
Lagrådet har ifrågasatt bestämmelsens placering i förevarande paragraf.
Något alternativt förslag har emellertid inte lämnats. För min del vidhåller
jag min uppfattning i lagrådsremissen att bestämmelsen bör tas in här.

Ändringen i det nya fjärde stycket föranleds av att begreppet fåmansfö-
retag inte längre inbegriper fåmansägt handelsbolag. Uppgift om företags-
ledare m. m. skall också lämnas av sådant företag som enligt 3 § 12 mom.
nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag.

60 §

Sammandrag av kontrolluppgifter skall enligt första stycket lämnas även
tillsammans med kontrolluppgift beträffande ränta och utdelning.

63 §

Enligt det nya andra stycket skall kontrolluppgifter enligt 22 — 26 §§ läm-
nas även för personer som är bosatta i utlandet. Förslaget har kommente-
rats i avsnitt 4.3.

128

4 kap.

1 §

Den speciella skyldigheten att bevara underlag för kontroll skall enligt
andra stycket även avse fåmansägt handelsbolag och sådant företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag.

2§

Ändringen i punkt 6 föranleds av förslagen i prop. 1989/90:153 om värde-
pappersfonder.

4§

RSV bör få medge undantag från uppgiftsskyldighet även för fåmansägt
handelsbolag och sådant företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket
SIL skall behandlas som fåmansföretag.

6§

Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19 § fjärde stycket om att uppgif-
ter enligt samma paragraf första stycket 1 lämnas i sammansatta poster får
överklagas till RSV men inte vidare.

8§

Ändringen är av redaktionell natur.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 2 föranleds av punkt 29 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen.

Punkt 3 har kommenterats i avnitt 3.7.

Punkt 4 föranleds av förslagen i prop. 1989/90:153 om värdepappers-
fonder. Den i propositionen föreslagna övergångstiden på två år innebär
att vissa fonder kommer att ha både registerade andelsägare och sådana
som innehar andelsbevis under denna tid. Vad som i äldre bestämmelser
sägs om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappers-
fond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

8.2 Uppbördslagen

i §

Första stycket har ändrats med hänsyn till att lagen om vinstdelningsskatt
upphävs, att en avkastningsskatt på pensionsmedel införs samt att särskild
vinstskatt enligt 1 § lagen (1989:346) om särskild vinstskatt endast skali
tas ut på grundval av vinsten för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 december 1988. I extremfall kan särskild vinstskatt komma att

Prop. 1990/91:5

129

9 Riksdagen 1990/91. I sand. Nr 5

påföras vid 1992 års taxering. Att UBL i så fall skall tillämpas framgår av Prop. 1990/91: 5
övergångsbestämmelserna. Stycket har indelats i punkter för tydlighets
skull.

Bestämmelserna i nuvarande andra stycket, som aldrig har tillämpats,
upphävs.

3 § 2 mom.

Under 1 första stycket har rörelse ersatts med näringsverksamhet. Detta
föranleds av att inkomst av rörelse efter skattereformen hänförs till in-
komst av näringsverksamhet.

1 andra stycket har hänvisningen till 22, 25 och 29 §§ KL ersatts med en
hänvisning till 23 § samma lag. Ändringen föranleds av att reglerna om
inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet och inkomst av
rörelse genom skattereformen ersatts med inkomstslaget näringsverksam-
het.

I ett nytt tredje stycke anges att fysiska personer som är bosatta i Sverige
skall betala preliminär A-skatt på kapitalinkomster angående vilka kon-
trolluppgift skall lämnas. Det gäller således utdelningar och räntor på
annat än lån av mer privat karaktär. Hänvisningen till 3 kap. 23 § LSK
innebär dels att preliminär skatt inte skall betalas för ränta konto om
borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton inte uppgår till
100 kr., dels att preliminär skatt inte skall betalas enligt UBL för ränta
på skogskonton eller upphovsmannakonton. På sådan avkastning har in-
förts en definitiv källskatt (se lagen (1990:676) om skatt på ränta på
skogskontomedel m. m.).

I fjärde stycket, som tidigare var tredje stycket, ges en ny bestämmelse
om skattemyndighets beslut om särskild beräkningsgrund. Ett sådant be-
slut skall avse den preliminära skatten på kapitalinkomster endast när en
justering av preliminärskatteuttaget på andra inkomster inte räcker till.
Om beslutet avser preliminär skatt på ränta eller utdelning skall beslutet
mynna ut i att skatt inte alls skall innehållas på ränta på visst konto eller
vissa värdepapper eller utdelning på vissa aktier. Beslutet blir således ett
intyg att visa upp för den som annars skulle innehålla skatt, att detta helt
skall underlåtas.

Under 2 första stycket har ett tillägg gjorts så att bestämmelsen inte
utesluter att preliminär B-skatt skall betalas när preliminär A-skatt på
avkastning skall betalas. Det är tvärtom avsikten att bådadera skall betalas
om den skattskyldige t. ex. driver näringsverksamhet och har ränteinkoms-
ter. 1 13 § anges i konsekvens med detta att, när preliminär B-skatt debite-
ras, hänsyn skall tas till preliminär A-skatt på räntor m. m.

I momentet har även vissa redaktionella ändringar gjorts.

4 § 1 mom.

I den sista att-satsen i andra stycket sägs, att skattetabellerna skall grundas

bl. a. på förutsättningen att den skattskyldige erhåller schablonavdrag un- 130

der inkomst av tjänst med 4 000 kr. i stället för som tidigare hälften därav, Prop. 1990/91:5
dock högst tio procent av inkomsten. Ändringen utgör en anpassning till

att skatt på avkastning skall tas ut preliminärt (se avsnitt 5.5).

4 § 4 mom.

Skattereduktion för ensamstående med barn och för gift vars make har
ingen eller låg inkomst avskaffas genom skattereformen. Bestämmelserna
om olika skattekolumner i skattetabellerna har därför utmönstrats.

5§

Ändringarna föranleds av att skattereduktionenen för ensamstående med
barn och för gift vars make har ingen eller låg inkomst avskaffas genom
skattereformen.

6§

Ändringen rörande skattekolumn föranleds av att skattekolumner avskaf-
fas (se kommentaren till 4 § 4 mom.). Dessutom har redaktionella ändring-
ar gjorts.

7§

I ett nytt tredje stycke anges hur mycket preliminär skatt som skall betalas
för räntor och utdelningar. Procentsatsen har valts så att preliminärskatte-
beloppet normalt skall uppgå till exakt det belopp som kommer att debite-
ras som slutlig skatt. Därigenom behöver de som inga andra skattepliktiga
inkomster har inte verkställa någon ytterligare inbetalning av skatt. Se
vidare avsnitt 5.

8§

I första stycket har ordet naturaförmån ersatts med orden andra förmåner.
1 fjärde stycket har en motsvarande ändring gjorts. Därmed används
samma terminologi som i KL efter skattereformen.

10 §

Paragrafen innehåller undantag från skyldighet att erlägga preliminär
skatt. De nya undantagen föranleds av bestämmelserna om preliminär
skatt på ränta och utdelning. Även om kontrolluppgift skall lämnas sägs
under d) att preliminär A-skatt inte skall betalas på avkastning till annan
än fysisk person eller svenskt dödsbo och inte heller på avkastning till
någon som inte är bosatt i Sverige. Vidare stadgas under e) undantag för
ränta eller utdelning från ett land med vilket Sverige i dubbelbeskattnings-
avtal har kommit överens om att undanta avkastningen från beskattning i
Sverige enligt exempt-metoden. Under f) och g) ges undantag för ränta

131

som inte uppgår till 1 000 kr. på konton där den som förfogar över ett
konto angetts i kontrolluppgift i stället för samtliga innehavare samt för
ränta på klientmedelskonto. Se vidare avsnitt 5.4. Slutligen sägs under h)
att preliminär skatt inte skall innehållas om ränta i kontrollupppgift inte
kunnat särskiljas från ett samtidigt utbetalat eller gottskrivet belopp som
utgör annat än ränta. Detta kan vara fallet vid inlösen av t. ex. bankcertifi-
kat och statsskuldväxlar.

13 § 1 mom.

Bestämmelsen i fjärde stycket har flyttats till 14 §.

I samband därmed har i första stycket tagits in en hänvisning till den
paragrafen.

I sista stycket har tillagts att, vid beräkning av preliminär B-skatt,
hänsyn om möjligt skall tas till preliminär A-skatt på kapitalinkomster
som den skattskyldige kan ha att erlägga. Bestämmelsen är nödvändig för
att undvika ett överuttag av preliminär skatt eftersom preliminär B-skatt
enligt 3 § 1 mom. 2 skall betalas för inkomster från den skattskyldiges
samtliga förvärvskällor och för förmögenhet.

Redan tidigare gällde att hänsyn skulle tas till preliminär A-skatt som
betalats på artistersättning eller dagpenning från erkänd arbetslöshetskas-
sa. Riksdagen har nyligen (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 218) beslutat
om särskilda lagar om skatteavdrag från sjukpenning och artistersättning
m. m. skall införas och utmönstrat delegationen till regeringen i 3 § 3
mom. Förevarande bestämmelse har anpassats därtill.

2 mom.

Reglerna i andra stycket om när preliminär B-skatt skall beräknas med
ledning av preliminär taxering har ändrats med anledning av att skatte-
satsen sänks medan skattebasen breddas genom skattereformen. Om skat-
ten beräknas avvika på visst sätt från den slutliga skatten enligt den årliga
taxeringen året före inkomståret skall preliminär taxering ske. Med skatt
avses alla i 1 § angivna skatter utom de som finns uppräknade i 14 §.

I tredje stycket har det exempel som givits på särskilda omständigheter
- nedsatt skatteförmåga — utmönstrats eftersom det extra avdraget för
nedsatt skatteförmåga har slopats genom skattereformen.

14§

Bestämmelsen som tidigare fanns i 13 § 1 mom. fjärde stycket och då
endast gällde slutlig skatt enligt 13 § 1 mom. första stycket har utvidgats
till att även gälla slutlig skatt enligt 13 § 2 mom. andra stycket och 17 § 1
mom. 2.

15 §

1 första stycket anges till skillnad från tidigare inte vilka lagar som skall
tillämpas vid preliminär taxering. Eftersom syftet med bestämmelserna

Prop. 1990/91:5

132

om preliminär taxering är att en preliminär skatt skall kunna beräknas som Prop. 1990/91: 5
så nära som möjligt överensstämmer med den slutliga skatten enligt 14 §,
ges i stället en hänvisning till denna paragraf vid angivande av hur den
slutliga skatten skall beräknas. Att själva taxeringen skall ske enligt be-
stämmelser som gäller för det aktuella inkomståret är ingen nyhet.

Ändringarna i andra stycket och upphävandet av tredje stycket föran-
leds av att skattereduktionen för ensamstående med hemmavarande barn
och gift vars make har ingen eller låg inkomst slopas enligt skattereformen.

17 § 1 mom.

Skyldigheten att avge preliminär självdeklaration har anpassats till be-
stämmelsen i 13 § 2 mom. om när preliminär taxering skall ske. Att
beloppsgränsen 2000 kr. knyter an till skattebeloppet i stället för, som
tidigare, inkomstbeloppet utgör en anpassning till penningvärdets föränd-
ring. Den innebär att preliminär självdeklaration inte behöver lämnas så
ofta som nu.

Tillägget under 3 föranleds av att preliminär A-skatt också kan erläggas
enligt' 3 § 2 mom. 1 tredje stycket och att detta inte skall föranleda att
preliminär självdeklaration för B-skatt skall lämnas.

24 § 1 mom.

Bestämmelserna om kolumner har utmönstrats (se 4 § 4 mom.). Tillämplig
skattetabell eller särskild beräkningsgrund behöver endast bestämmas för
skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt för inkomst av tjänst.
Syftet med reglerna är att skattemyndigheten på skattsedeln på preliminär
A-skatt skall kunna ange hur den preliminära skatten skall beräknas.

Preliminär A-skatt för räntor och utdelningar utgår enligt 7 § tredje
stycket. Att särskild beräkningsgrund får bestämmas även för preliminär
A-skatt på avkastning av kapital framgår av 3 § 2 mom. Ett sådant beslut
skall dock inte antecknas på skattsedeln eftersom det inte riktar sig till
arbetsgivaren (se vidare kommentarerna till 3 § 2 mom.).

33 §

Nuvarande regler för utfärdande av skattekort, skattsedel för preliminär
skatt och skattsedel för slutlig skatt ändras inte. Skattsedel på preliminär
A-skatt skall inte utfärdas endast på den grunden att preliminär skatt skall
betalas på ränta eller utdelning.

Inte heller behöver någon slutskattesedel utfärdas om den slutliga skatten
består uteslutande av skatt på räntor och utdelningar där skyldighet att
betala preliminär skatt föreligger. Om slutskattesedel utfärdas skall dock
erlagd preliminär skatt på räntor och utdelningar framgå av den.

39 § 2 mom.

Ändringen föranleds av att skattekolumner utmönstrats.

133

3 mom.

Prop. 1990/91:5

Bestämmelserna är nya och säger att den som har att avge kontrolluppgift
beträffande inkomst av kapital skall verkställa skatteavdrag för inbetal-
ning av preliminär A-skatt när utbetalning eller gottskrivning av avkast-
ning sker. Eftersom skatten är preliminär skall den gottskrivas enligt 27 § vid
debitering av slutlig skatt även om den inte levererats in utan bara fastställts
till betalning. När skatteavdraget beräknas skall öretal bortfalla. Dessutom
skall 44 § gälla i fråga om sådant avdrag, vilket innebär bl. a. att den som är
osäker på om mottagaren av avkastning är skattskyldig för beloppet i Sverige
kan vända sig till skattemyndigheten med begäran om besked.

40 § 1 mom.

Ändringarna i första stycket är endast av redaktionell natur.

Ändringarna i andra stycket föranleds av att skattereduktionenen för
ensamstående med barn och gift skattskyldig vars make har ingen eller låg
inkomst avskaffats.

Genom ändringarna i tredje stycket sker en anpassning till skatterefor-
mens nya terminologi i KL.

45 § 1 mom.

Bestämmelserna i första stycket angående skattekolumner och extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga har utmönstrats.

I andra stycket har den ändringen vidtagits att jämkningssituationen för
B-skattare knyter an till skatten i stället för till inkomsten (jämför 17 § 1
mom.).

1 tredje stycket, har nedsatt skatteförmåga slopats som jämkningsgrund.

I ett nytt fjärde stycke har tillagts en regel om att jämkning i första hand
skall ske av preliminär skatt på andra inkomster än inkomst av kapital.
Sådan jämkning skall således endast tillgripas när skatten på andra in-
komster tillsammans med fastighetsskatt och skogsvårdsavgift inte räcker
till för skattereduktion för underskott av kapital.

Jämkning enligt första stycket sker sedan skattsedel på preliminär skatt
har utfärdats. Enligt 33 § skall emellertid inte utfärdas någon skattsedel för
preliminär skatt på räntor och utdelningar. I det nya femte stycket sägs
därför att jämkning av preliminär skatt för ränta eller utdelning får ske även
om ingen preliminärskattesedel avseende andra inkomster har utfärdats.

46 § 2 mom.

I andra stycket har bestämmelsen om skattekolumn utmönstrats. Beträf-
fande beslut om jämkning av preliminär skatt på räntor har i ett nytt fjärde
stycke tillagts att beslutet skall innebära att preliminär skatt inte alls skall
tas ut på viss avkastning. Det kommer således inte i fråga att jämka
skatteavdraget till t. ex. 15%. I momentet har också gjorts ändringar av
redaktionell natur.

134

48 §4 mom. , Prop. 1990/91: 5

Ändringen föranleds av att den bestämmelse i KL till vilken hänvisning
sker har fått ändrad beteckning genom skattereformen.

Även ändringar av redaktionell natur har gjorts.

52 och 53 §§

Reglerna om inbetalning av preliminär skatt som gäller för arbetsgivare
som innehållit sådan skatt har utvidgats till att omfatta även den som har
verkställt skatteavdrag vid utbetalning eller gottskrivning av kapitalav-
kastning. I 24 § 2 mom. sägs när inbetalningen skall ske .

54 §

1 1 mom. ljärde stycket 4 sägs, genom en hänvisning även till 2 kap. 3 §
andra stycket socialavgiftslagen, att vinstandelsbidrag skall tas upp i den
vanliga uppbördsdeklarationen eftersom det efter skattereformen inte
längre skall bortses från sådana bidrag vid beräkning av några arbetsgivar-
avgifter. Den särskilda bestämmelsen i sjätte stycket angående uppbörds-
deklaration för vinstandelsbidrag har därför utmönstrats. I första stycket
har gjorts en följdändring till detta.

I sjätte stycket föreskrivs att en uppbördsdeklaration för ränta och
utdelning skall avges senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad
då avdraget verkställdes. Uppbördsdeklarationen skall innehålla uppgift
om inbetalarens personnummer eller organisationsnummer, tiden för vil-
ken redovisning lämnas och den innehållna skatten. För vems räkning
skatteavdraget har verkställts framgår således inte av uppbördsdeklara-
tionen. Denna uppgift lämnas först på kontrolluppgiften enligt 3 kap. 60 §
LSK.

2 och 3 mom.

Reglerna om anmaning att deklarera och om förseningsavgift har gjorts
tillämpliga även på uppbördsdeklaration för ränta och utdelning.

87 a §

1 denna paragraf, som är ny, sägs att de bestämmelser som ges i 75 —77 a §§
och 78 § för att säkerställa att reglerna om innehållande av skatt och
inbetalning av innehållet belopp följs, i tillämpliga delar skall gälla också
för dem som utbetalar eller gottskriver avkastning av kapital. Dessa blir
således ansvariga för skatt som de utan skälig anledning underlåter att
innehålla. Skälig anledning att underlåta att innehålla skatt finns, förutom
när jämkningsbeslut eller särskild beräkningsgrund har uppvisats, när det
på goda grunder kan antas att mottagaren inte är skattskyldig för beloppet i

135

Sverige. Omständigheterna skall dock vara sådana att det inte funnits skäl Prop. 1990/91: 5

att använda sig av möjligheten enligt 39 § 2 mom. och 44 § att begära
besked av skattemyndigheten.

På lagrådets inrådan har även bestämmelserna om straff och viten gjorts
tillämpliga när fråga är om innehållande av preliminär skatt på räntor och
utdelningar. Aven de bestämmelser rörande restavgift och tilläggsavgift vid
för sen inbetalning av innehållen skatt, avkortning och avskrivning, ö-
skatteränta, rättelse av beslut om ansvarighet för skatt och överklagande
som gäller arbetsgivare och arbetstagare har gjorts tillämpliga när det gäller
den som har att innehålla preliminär skatt på räntor och utdelningar.

Med tanke på innehållet har paragrafen placerats under en ny rubrik.

Anvisningar
till 3 och 39 §§
Ändringarna föranleds av skattereformens ändringar beträffande in-
komstslag. Dessutom har redaktionella ändringar gjorts.

till 45 §

Ändringarna föranleds av att skattereduktionen för ensamstående med
barn och gift skattskyldig vars make har ingen eller låg inkomst samt det
extra avdraget för nedsatt skatteförmåga avskaffas genom skattereformen.

8.3 Taxeringslagen

1 kap.

1§

Lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt upphör genom skattereformen
att gälla vid utgången av juni 1990. Den skall dock tillämpas vid 1991 och
tidigare års taxeringar. Lagen (1989:346) om särskild vinstskatt är tidsbe-
gränsad och kommer att tillämpas vid 1992 års taxering endast i undan-
tagsfall. Både dessa lagar föreslås därför med vissa övergångsbestämmelser
utgå ur uppräkningen i första stycket.

Bestämmelserna i taxeringslagen är enligt lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel tillämpliga när skatteunderlaget för avkastningsskatt be-
stäms. Lagen har därför tagits med i uppräkningen i första stycket.

3 kap.

3§

Reglerna om skattereduktion för ogift skattskyldig slopas genom skattere-
formen. Punkt 1 kan därför utgå. Ändringen i nuvarande punkt 2 föran-
leds av att reglerna om räntetillägg slopas.

I ett nytt andra stycke föreskrivs att beslut om taxering beträffande en
skattskyldig som kan antas inte vara deklarationsskyldig får fattas på

136

grundval av kontrolluppgift om kapital utan att den skattskyldige under- Prop. 1990/91:5
rättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Motiven till bestäm-
melsen har utvecklats i avsnitt 5.8. En skattskyldig som enligt bestämmel-
serna i 2 kap. 4 § LSK inte är deklarationsskyldig på grund av att han
under beskattningsåret endast uppburit sådan inkomst av kapital för vil-
ken han skall betala preliminär A-skatt, taxeras med ledning av lämnade
kontrolluppgifter.

4 kap.

3§

En skattskyldig som endast haft sådan avkastning inom inkomstslaget
kapital för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. UBL är
inte deklarationsskyldig (2 kap. 4 § första stycket 2). Första stycket har
ändrats för att det klart skall framgå att skönstaxering kan komma i fråga
först när en skattskyldig som är skyldig att lämna självdeklaration inte
skött sina åligganden.

4§

Ändringen föranleds av den ändrade indelningen i inkomstslag som införs
genom skattereformen.

23 §

Genom skattereformen införs en separat proportionell kapitalbeskattning.
Skatten beräknas på inkomsten av kapital. Skatt på förvärvsinkomst be-
räknas på beskattningsbar förvärvsinkomst. Skattemyndigheten skall efter
det att domstol meddelat beslut i mål om taxering vidta de taxeringsåtgär-
der som föranleds av domstolens beslut. Detta innebär bl. a. att fastställa
beskattningsbar förvärvsinkomst eller, om fråga är om intäkter eller av-
drag i inkomstslaget kapital, kapitalinkomsten.

5 kap.

5§

Förseningsavgift föreslås kunna påföras handelsbolag, rederi och dödsbo
som vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen behandlas som handelsbo-
lag, som inte lämnar uppgifter som avses i 2 kap. 19 § LSK i rätt tid.
Avgiften skall således påföras handelsbolaget, rederiet eller dödsboet som
sådant.

6 kap.

13 §

Andra stycket har justerats med hänsyn till att överklagandetiden på två
månader bör gälla även för kommun.

137

8.4 Skatteregisterlagen

7§1

Bestämmelserna i denna punkt har justerats bl. a. med hänsyn till den änd-
rade innebörden av begreppet fåmansföretag. Enligt den nya lydelsen skall
även vissa uppgifter om dotterföretags ägarförhållanden få registreras. Dess-
utom har en ändring gjorts som föranletts av att bestämmelser-
na om den aktuella uppgiftsskyldigheten numera återfinns i LSK.

7§2

Ändringen är föranledd av att bestämmelsen i 31 § 2 mom. tredje stycket
GTL numera återfinns i 3 kap. 7 § NTL.

7 § 12

Ändringen föranleds av att aktuella bestämmelser har flyttats från GTL till
3 kap. LSK.

7 § 13

Ändringen är föranledd av att reglerna om schablonbeskattningen av små-
hus slopas.

7 § 14

Ändringen är föranledd av att bestämmelsen i 31 § 2 mom. tredje stycket
GTL numera återfinns i 3 kap. 7 § NTL.

7 § 18

I punkten 18 föreskrivs att de uppgifter som företag skall lämna enligt 2
kap. 19 § LSK får tas in i skatteregistret. Redan i dag är det så att vissa
uppgifter som företag lämnar i sina självdeklarationer registreras i skatte-
registret. De uppgifter som nu föreslås få bli registrerade är av samma
karaktär som de som redan finns i registret. Det kan dock för vissa företag
vara fråga om en större detaljeringsgrad på uppgifterna. Eftersom en
grundläggande förutsättning för det nya granskningsförfarandet av företag
är att de uppgifter som lämnas i deklarationen kan hanteras med ADB-
stöd måste alla uppgifter kunna tas in i skatteregistret. I stället för att
upprepa vad som anges i 2 kap. 19 § LSK görs en hänvisning dit på
motsvarande sätt som görs i punkten 12 i 7 § skatteregisterlagen i fråga om
uppgifter som skall registreras från kontrolluppgifter.

7 §22

Den nya bestämmelsen kommenteras i avsnitt 4.4.

Prop. 1990/91:5

138

10§

Andra och fjärde styckena har ändrats så att RSV och skattemyndigheten i
länet får ha terminalåtkomst till de uppgifter om koncernföretag som enligt
7 § 1 och 22 får tas in i skatteregistret. I andra och tredje styckena har
dessutom gjorts ändringar som föranleds av organisationsreformen inom
skatteförvaltningen.

8.5 Kommunalskattelagen

Anvisningarna till 32 §

I KL regleras vilka förmåner och ersättningar som är skattepliktiga, medan
bestämmelerna i LSK behandlar vad som skall redovisas i kontrolluppgif-
ter och i den skattskyldiges självdeklaration. Principen är att skattepliktiga
ersättningar och förmåner skall redovisas. I LSK föreslås regler om s. k.
tyst kvittning när den skattskyldige fått traktamentsersättning och ersätt-
ning för resa med egen bil i tjänsten motsvarande schablon. Detsamma
gäller när den skattskyldige fått ersättning för resa med allmänt kommuni-
kationsmedel och kostnadsersättning i vissa andra uppräknade fall mot-
svarande gjorda utlägg. I sådana fall behöver den skattskyldige inte redovi-
sa den uppburna ersättningen och de däremot svarande avdragen i sin
självdeklaration. I övriga fall skall kostnadsersättningar och förmåner
redovisas i självdeklarationen.

Ändringen i förevarande anvisningspunkt innebär att den regel som kan
sägas medge ”tyst kvittning” även i andra fall slopas.

8.6 Lagen om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk
person under uppbördsåret 1991/92

Se avsnitt 5.7

8.7 Lagen om betalningar till och från utlandet m. m.

7§

Förbudet att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en utländsk
livförsäkring slopas.

13 §

Ändringen följer av att att förbudet under 7 § slopas.

8.8 Tullregisterlagen

8§

Ändringen följer av den nya organisationen av skatteförvaltningen som
träder i kraft 1991.

Prop. 1990/91:5

139

9 Hemställan

Prop. 1990/91:5

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lagom ändring i taxeringslagen (1990:324),

4. lagom ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under
uppbördsåret 1991/92.

7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från
utlandet m. m.,

8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

140

RSV: s Författningsförslag

Förslag till lag om räkenskapsutdrag

1 §

Till ledning för taxering enligt taxeringslagen (1956:623) skall nedan
nämnda skattskyldiga lämna sammanställning av i verksamheten förda
räkenskaper (räkenskapsutdrag) enligt vad som framgår av denna lag.
Skyldigheten skall fullgöras av

1. fysisk person och dödsbo vilka bedriver verksamhet hänförlig till
inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse
under förutsättning att bokföringsskyldighet föreligger enligt bokföringsla-
gen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141)

2. aktiebolag med undantag för försäkringsaktiebolag

3. ekonomisk förening

4. sparbank.

Drivs verksamheten i handelsbolag och har en av delägarna lämnat
räkenskapsutdrag behöver övriga delägare endast lämna uppgifter som
behövs för taxering av deras del av nettointäkt och förmögenhet i handels-
bolagets förvärvskällor. Motsvarande gäller för makar som tillsammans
deltagit i förvärvsverksamhet.

Den som lämnar räkenskapsutdrag skall till ledning för taxering av
övriga delägare i handelsbolag respektive andre maken lämna uppgift om
hur stor del av inkomst och förmögenhet som belöper på andra delägare
respektive andre maken.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

2 §

Uppgifterna i räkenskapsutdraget får användas för kontroll av den skatt-
skyldiges redovisning av skatter och avgifter enligt lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m. samt för kontroll av den skatt-
skyldiges uppgifter lämnade till ledning för annans taxering enligt bestäm-
melse i taxeringslagen (1956:623).

3 §

I räkenskapsutdrag skall redovisas uppgifter enligt 5— 10 §§ på sätt som
framgår av formulär som fastställs av riksskatteverket.

4 §

Fysisk eller juridisk person som enligt lag är skyldig att upprätta årsredo-
visning skall till räkenskapsutdraget foga intyg av sin revisor angående
överensstämmelsen mellan räkenskapsutdraget och i verksamheten förda
räkenskaper.

141

5 §

Följande uppgifter om intäkter och kostnader skall i förekommande fall
lämnas.

Intäkter i rörelse fördelade på

1. försäljning

2. övriga rörelseintäkter

Intäkter i jordbruk fördelade på

3. försäljning av växtprodukter

4. försäljning av djur och djurprodukter

5. försäljning av skog och skogsprodukter

6. jordbruksarrende

7. övriga jordbruksintäkter

Intäkter i fastighetsförvaltning fördelade på

8. hyresintäkter

9. övriga intäkter i fastighetsförvaltning

Kostnader i rörelse avseende inköp av varor, material och främmande
arbeten fördelade på

10. varor, material och legoarbeten

11. underentreprenader och främmande tjänster

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

Kostnader i jordbruk avseende inköp av varor, material och främmande
arbeten fördelade på

12. kostnader för växtodling

13. kostnader för djur

14. djurinköp

15. främmande tjänster avseende växtodling och skog

16. andra kostnader för skogen än vid 15

Kostnader i fastighetsförvaltning fördelade på

17. energi, vatten, renhållning och bränsle

18. reparationer och underhåll

19. andra direkta fastighetskostnader

20. lagerförändring avseende 10—19 i den mån förändringen inte inräk-

nas i 68

142

Kostnader för arbetskraft fördelade på

21. löner

22. kostnader avseende fri eller subventionerad bostad

23. kostnader avseende fri eller subventionerad måltid

24. faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor för företagsle-
dare respektive ägare samt för närstående till dessa

25. faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor för andra än vid
24

26. schablonmässiga traktamenten till företagsledare respektive ägare
samt till närstående till dessa

27. schablonmässiga traktamenten till andra än vid 26

28. resekostnader och resekostnadsersättningar avseende företagsledare
respektive ägare samt närstående till dessa

29. resekostnader och resekostnadsersättningar avseende andra än vid 28

30. andra kostnadsersättningar än vid 24 — 29

31. lagstadgade arbetsgivaravgifter

32. kostnader för anställdas pensionering

33. andra kollektiva avgifter än vid 31 och 32

34. utbildning, sjuk- och hälsovård samt övrig personalsocial verksamhet

35. övriga kostnader för arbetskraft

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

Övriga kostnader fördelade på

36. lokalhyror

37. reparation av hyrda lokaler

38. andra lokalkostnader än vid 36 och 37

39. jordbruksarrende och betesavgifter

40. annan hyra för maskiner och inventarier än hyra som anges vid 47 och

41. andra kostnader för energi, vatten och bränsle än vid 63

42. förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier

43. kontorsmateriel och trycksaker

44. reparation och underhåll av andra maskiner och inventarier än fordon

45. diverse främmande tjänster

46. telefon och postbefordran

47. hyra av personbil

48. reparation och underhåll av personbil

49. drivmedel, skatt och försäkring avseende personbil

50. hyra av andra fordon än personbil

51. reparation och underhåll av andra fordon än personbil

52. drivmedel, skatt och försäkring avseende andra fordon än personbil

53. frakter och transporter

54. vid taxeringen avdragsgill representation

55. vid taxeringen icke avdragsgill representation

56. andra speciella försäljningskostnader än vid 54 och 55

57. reklam och extern goodwillskapande verksamhet (PR)

58. skillnad mellan kundförluster och återvunna kundfordringar

143

59. garantikostnader

60. försäkringspremier och övriga riskkostnader

61. speciella förvaltningskostnader

62. externa kostnader för forskning och utveckling

63. energi, vatten, renhållning och bränsle avseende fastighet i jordbruk
eller rörelse

64. reparation och underhåll avseende fastighet i jordbruk eller rörelse

65. fastighetsskatt och skogsvårdsavgift avseende fastighet i jordbruk eller
rörelse

66. andra kostnader än vid 63 — 65 avseende fastighet i jordbruk eller
rörelse

67. andra övriga kostnader än 36 — 66

68. förändring av värdet av lager, egentillverkade varor, produkter i arbe-
te, pågående arbeten samt omsättningsfastigheter

69. kostnader som belöper på ny- till- eller ombyggnad av anläggningstill-
gångar

Avskrivningar fördelade på

70. maskiner och inventarier

71. byggnader och övrig fast egendom

72. immateriella tillgångar

Finansiella intäkter och kostnader fördelade på

73. utdelning på aktier och andelar

74. ränteintäkter och andra finansiella intäkter

75. räntekostnader och andra finansiella kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader fördelade på

76. vinst vid avyttring av anläggningstillgångar

77. vinst vid avyttring av värdepapper

78. statliga och kommunala bidrag

79. erhållna koncernbidrag

80. övriga erhållna bidrag och gåvor

81. andra extraordinära intäkter än vid 76 — 80

82. forlust vid avyttring av anläggningstillgångar

83. förlust vid avyttring av värdepapper

84. lämnade koncernbidrag

85. övriga lämnade bidrag och gåvor

86. andra extraordinära kostnader än vid 82 — 85

Bokslutsdispositioner fördelade på

87. förändring av lagerreserv

88. förändring av reserv för pågående arbeten

89. förändring av internvinstkonto

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

144

90. förändring av resultatutjämningsfond

91. skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan i den
mån avskrivningen inte redovisats vid 70 — 72

92. avsättning till allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller
annan fond var för sig

93. avsättning avseende obeskattade upphovsmannaintäkter, skogsintäk-
ter eller andra obeskattade intäkter var för sig

94. ianspråktaget belopp från allmän investeringsreserv, allmän investe-
ringsfond eller annan fond var för sig

95. återföring av allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller
annan fond var för sig

96. återföring av obeskattade upphovsmannaintäkter, skogsintäkter eller
andra obeskattade intäkter var för sig

97. övriga bokslutsdispositioner med angivande av art

98. svenska allmänna skatter

99. redovisat resultat

6 §

Följande uppgifter om tillgångar och skulder skall i förekommande fall
lämnas.

Omsättningstillgångar fördelade på

1. kassa

2. andra likvida medel än kassa

3. aktier och andelar

4. obligationer och andra värdepapper än vid 3

5. kund- och växelfordringar

6. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7. skattefordringar avseende inkomstskatt för företaget

8. fordran avseende mervärdeskatt

9. andra kortfristiga fordringar än vid 5 — 8

10. varulager och pågående arbeten

11. övriga omsättningstillgångar

Tillgångar på spärrkonton eller särskilda bankkonton fördelade på

12. konto för investeringsfond

13. allmänt investeringskonto

14. upphovsmanna- och uppfinnarkonto

15. skogskonto och skogsskadekonto

16. andra konton än 12—15

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

Anläggningstillgångar fördelade på

17. aktier och andelar

18. obligationer och andra värdepapper än vid 17

10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

145

19. långfristiga fordringar

20. immateriella tillgångar

21. maskiner och inventarier

22. byggnader

23. pågående ny-, till- och ombyggnad

24. mark

25. markanläggningar

26. övriga anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder fördelade på

27. leverantörs- och växelskulder

28. skatteskulder avseende inkomstskatt för företaget

29. upplupna löner och semesterlöner

30. garantireserv

31. andra upplupna kostnader än vid 29 och 30 samt förutbetalda intäkter

32. förskott och å conton

33. skuld avseende mervärdeskatt

34. skuld avseende personalens källskatt

35. skuld avseende socialavgifter

36. övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder fördelade på

37. avsatt till pensioner

38. övriga långfristiga skulder

Obeskattade reserver fördelade på

39. lagerreserv

40. reserv för pågående arbeten

41. intern vinstkonto

42.. resultatutjämningsfond

43. ackumulerade överavskrivningar i den mån företaget redovisar av-
skrivningar enligt 5 § 91

44. allmän investeringsfond

45. lagerinvesteringskonto

46. särskild nyansskaffningsfond

47. återanskaffningsfond för fastighet

48. eldsvådefond

49. särskild fartygsfond

50. allmän investeringsreserv

51. upphovsmannaintäkter

52. skogsintäkter

53. vinstfond

54. fömyelsefond

55. andra obeskattade fonder och reserver var för sig med angivande av
slag

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

146

Eget kapital fördelat på

52. årets redovisade resultat

53. övrigt eget kapital

7 §

Fysisk person skall lämna uppgifter ur räkenskaperna om insättningar och
uttag i verksamheten samt om hans andel i bokfört resultat och utgående
kapital enligt balansräkningen varvid kontanta insättningar och uttag skall
anges särskilt.

8 §

I 6 § 10 upptaget lager och pågående arbeten skall specificeras med avseen-
de på i posten ingående omsättningstillgångar uppdelat på

1. fastigheter

2. lageraktier och lagerandelar

3. pågående arbeten i byggnadsrörelse, direkta kostnader

4. pågående arbeten i byggnadsrörelse, indirekta kostnader

5. produkter i arbete, annat producerat lager samt pågående arbeten i
övrigt

6. djur

7. lagertillgångar på vilka nedskrivning ej får göras enligt bestämmelser i
kommunalskattelagen (1928:370)

8. övriga lagertillgångar

9 §

Uppgift skall lämnas om anskaffning och försäljning av anläggningstill-
gångar enligt följande

1. inköp av personbilar och immateriella rättigheter

2. inköp av andra maskiner och inventarier än vid 1

3. försäljning av personbilar och immateriella rättigheter

4. försäljning av andra maskiner och inventarier än vid 3

5. ny-, till- eller ombyggnad av markanläggning med undantag för vad
som belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning
eller för bostadsändamål

6. ny-, till- eller ombyggnad av byggnad med undantag för vad som
belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller
för bostadsändamål

10 §

Länsskattemyndigheten får medge att uppgifter enligt 5 § får lämnas enligt
följande (dispens).

a) intäkter som avses i 5 § 1 —9 får lämnas i sammansatt post

b) kostnader som avses i 5 § 10 — 19 får lämnas i sammansatt post

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

147

c) kostnader som avses i 5 § 36 —67 får lämnas i sammansatt post

I samband härmed får medges undantag från bestämmelsen i 3 §.

Framställning om dispens skall inges till länsskattemyndighet före ut-
gången av kalenderåret före taxeringsåret.

Länsskattemyndighets beslut i ärende enligt föregående stycke får över-
klagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut i sådant ärende får
inte överklagas.

11 §

Räkenskapsutdrag skall lämnas i vanlig läsbar form i den ordning som i
taxeringslagen stadgas för avgivande av allmän självdeklaration och fogas
till denna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
medge att räkenskapsutdrag i stället avlämnas i form av upptagning för
automatisk databehandling samt meddela närmare föreskrifter angående
den tekniska utformningen av en sådan upptagning.

12 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de
föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 1

148

Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över betänkandena (SOU 1983:75 och 76)
Företagens uppgiftslämnande för
beskattningsändamål

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg,
datainspektionen (DI), bokföringsnämnden (BFN), kommerskollegium,
riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket (RSV), statskontoret, riks-
revisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB), länsstyrelsen i
Stockholms län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Malmöhus
län, länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län, länsstyrelsen i Gävleborgs län,
länsstyrelsen i Västerbottens län, bankinspektionen, allmänna ombudet
för mellankommunala mål, statens industriverk (S1ND), Centralorganisa-
tionen SACO/SR, Finansbolagens förening, Fögderichefsföreningen, För-
eningen auktoriserade revisorer FAR, Föreningen Sveriges fögderitjänste-
män, Föreningen Sveriges skattechefer, Föreningen Sveriges taxeringsrevi-
sorer, Företagareförbundet (SFR), Företagens uppgiftslämnardelegation
(FUD), Institutet för internrevision, Konstnärliga och litterära yrkesut-
övares samarbetsnämnd (KLYS), Kooperativa förbundet (KF), Landsor-
ganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksför-
bund (LRF), Post- och kreditbanken (PK-banken), Svensk industriför-
ening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen,
Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska försäkringsbo-
lags riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet
(SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges gros-
sistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges praktiserande arkitekter,
Sveriges redovisningskonsulters förbund, Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund (TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), För-
eningen Sveriges taxeringsdirektörer och Nio lokala skattemyndigheter i
Stockholms län.

Kommerskollegium har inhämtat yttranden från handelskamrarna i
Stockholm och Malmö.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inhämtat yttranden från lokala skat-
temyndigheterna i Stockholms, Norrtälje och Sollentuna fögderi. Länssty-
relsen i Malmöhus län har erhållit yttrande från Skånes Handelskammare.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala
skattemyndigheten i Göteborgs fögderi.

LO har berett medlemsförbunden tillfälle att avge yttranden. Svenska
Byggnadsarbetareförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet har
kommit in med yttranden.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skatte-
delegation.

PK-banken instämmer i vad som anförs i Svenska Bankföreningens
yttrande.

SAF, Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i
sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 2

149

Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över riksskatteverkets rapport (1986:7) Ett
reformerat uppgiftslämnande

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg,
datainspektionen (DI), bokföringsnämnden (BFN), kommerskollegium,
riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
statistiska centralbyrån (SCB), länsskattemyndigheten i Stockholms län,
länsskattemyndigheten i Jönköpings län, länsskattemyndigheten i Malmö-
hus län, länsskattemyndigheten i Göteborg och Bohus län, länsskattemyn-
digheten i Gävleborgs län, länsskattemyndigheten i Västerbottens län,
bankinspektionen, skatteförenklingskommittén, statens industriverk
(SIND), Centralorganisationen SACO/SR, Entreprenörföreningen, Fi-
nansbolagens förening, Fögderichefsföreningen, Föreningen auktoriserade
revisorer FAR, Föreningen Sveriges skattechefer, Föreningen Sveriges ta-
xeringschefer, Företagareförbundet (SFR), Företagens uppgiftslämnarde-
legation (FUD), Institutet för internrevision, Konstnärliga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Kooperativa förbundet (KF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Småföretagens riksorganisation, Svensk industriför-
ening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska kommunförbundet,
Svenska revisorsamfundet (SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges föreningsban-
kers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
redovisningskonsulters förbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksför-
bund (TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges köp-
mannaförbund.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län har inhämtat yttranden från
lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Huddinge och Nacka fögderi.
Länsskattemyndigheten i Malmöhus län har inhämtat yttranden från Mal-
mös och Eslövs fögderi samt från Skånes Handelskammare. Länsskatte-
myndigheten i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala
skattemyndigheten i Göteborgs och Kungälvs fögderi.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skatte-
delegation.

SAF, Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i
sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

Sveriges Köpmannaförbund ansluter sig till vad Företagens uppgifts-
lämnardelegation och bokföringsnämnden anfört.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 2

150

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

3§

2 mom. Preliminär skatt utgår som preliminär A-skatt eller preliminär
B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan
i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken
helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi-
ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga
inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsakliga arbetsanställning
hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en
vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats
utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på
grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom,
ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, som undantagsför-
måner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig
periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 24 eller 29 § kommunalskatte-
lagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall också ut-
göras av fysisk person för sådan rän-
ta, utdelning eller annan avkastning
som avses i 37§ 1 mom. 4a och b
samt 8 mom. taxeringslagen (1956:
623). Detta gäller dock inte om ku-
pongskatt skall utgå enligt kupong-
skattelagen (1970:624) eller om
mottagaren inte är skattskyldig för
inkomsten i Sverige.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell som avses i 4 §, eller
enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär A-
skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen må regeringen föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del
av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten
skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl
för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då
särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall
erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid
skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss pro-
cent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å
nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp
utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av
tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller
föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet före-
skriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämkas till
närmast högre hela krontal.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 3

151

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som
inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall beta-
las för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för
förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har
inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättning-
ar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett
sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga
skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

7§

För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke
uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, skall utgå preliminär
A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, som avses i
4 § 1 mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
riksskatteverket fastställer.

För inkomst som avses i 3 § 2
mom. 1 tredje stycket skall utgå pre-
liminär skatt med 30 procent av in-
komsten. Vad gäller inkomst enligt
37§ 1 mom. 4b taxeringslagen
(1956:623) skall preliminär skatt
utgå med så stort belopp att det till-
sammans med vad som innehållits i
utlandet uppgår till 30 procent av
inkomsten.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio
kronor.

Skatt enligt tredje stycket uttages
inte på belopp under 100 kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri-
vas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 §.

13 §

1 mom. Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120
procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före
inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade
B-skatten tas preliminär B-skatt ut med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp
än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-
skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller
när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas utskift-
ningskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxe-
ringslagen (1956:623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller
avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 3

152

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av preliminär B-
skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala på
grund av förordnande enligt 3 § 3
mom. andra stycket.

Vid beräkning av preliminär B-
s skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
i till preliminär A-skatt som den
i skattskyldige kan ha att betala en-
1 ligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket eller
på grund av förordnande enligt 3 §
3 mom. andra stycket.

39 §

1 a mom. Vid utbetalning eller
gottskrivning av sådan avkastning
som avses i 3 § 2 mom. 1 tredje styc-
ket skall den som utbetalar eller
gottskriver beloppet göra skatteav-
drag för betalning av preliminär A-
skatt som mottagaren har att beta-
la. I fråga om sådant avdrag skall
bestämmelserna i 52—54§§ gälla i
tillämpliga delar.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 3

78 a §

Vad som sägs i 75 — 78 §§ gäller i
tillämpliga delar också i fråga om
den som betalar ut eller gottskriver
sådan avkastning som avses i 3 § 2
mom. 1 tredje stycket.

153

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Prop. 1990/91:5

Bilaga 3

22 §

1 mom.². Nedannämnda skattskyldiga är, om ej annat följer av 3 mom.,
skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklara-
tion (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäk-
ringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa fa-
miljers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) ideell förening, som avses i
7 § 5 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt, om dess bruttointäkter av en
eller flera förvärvskällor under be-
skattningsåret överstigit grundav-
draget enligt 8 § nämnda lag,

3) annan juridisk person, om
dess bruttointäkter av en eller flera
förvärvskällor uppgått till samman-
lagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brutto-
intäkter av en eller flera förvärvs-
källor under beskattningsåret upp-
gått, om han varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret och un-
der denna tid icke erlagt sjömans-
skatt, till sammanlagt minst 10000
kronor och eljest till minst 100 kro-
nor.

2) ideell förening, som avses i
7 § 5 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt, om dess bruttointäkter under
beskattningsåret överstigit grund-
avdraget enligt 8 § nämnda lag,

3) annan juridisk person, om
dess bruttointäkter uppgått till
sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brutto-
intäkter av tjänst eller aktiv nä-
ringsverksamhet under beskatt-
ningsåret uppgått, om han varit här
i riket bosatt under hela beskatt-
ningsåret och under denna tid icke
erlagt sjömansskatt, till samman-
lagt minst 12000 kronor och eljest
till minst 100 kronor.

5) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som avses i
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde överstigande 400 000 kronor eller, såvitt angår sådan
juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag, 25000 kronor,

6) fysisk eller juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift
eller statlig fastighetsskatt skall fastställas,

7) fysisk person vars bruttointäkt
av kapital av annat slag än avkast-
ning for vilken preliminär A-skatt
skall utgöras enligt 3§ 2 mom. 1
tredje stycket uppbördslagen
(1953:272) eller av passiv närings-
verksamhet sammanlagt överstigit
100 kronor.

8) fysisk eller juridisk person om
genomsnittlig anskaffningskostnad
for aktie eller avdragskvot skall fast-
ställas enligt 27 och 28 §§ lagen om
statlig inkomstskatt.

9) fysisk eller juridisk person för
vilken underlag för avkastningsskatt
på pensionsmedel skall fastställas.

154

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid bedömande av fysisk eller ju-
ridisk persons deklarationsskyldig-
het enligt punkterna 2) —5) skall
hänsyn icke tagas till sådan in-
komst eller förmögenhet for vilken
den fysiska eller juridiska personen
icke är skattskyldig enligt kommu-
nalskattelagen (1928:370), lagen
om statlig inkomstskatt eller lagen
om statlig förmögenhetsskatt.

Vid bedömande av fysisk eller ju-
ridisk persons deklarationsskyldig-
het enligt punkterna 2)—5) och 7)
skall hänsyn icke tagas till sådan
inkomst eller förmögenhet för vil-
ken den fysiska eller juridiska per-
sonen icke är skattskyldig enligt
kommunalskattelagen (1928:370),
lagen om statlig inkomstskatt eller
lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 3

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisa-
tion eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom-
lands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons
make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har
bott hos honom. En person, som under beskattningsåret har tillhört främ-
mande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskick-
ningens eller konsulatets betjäning, anses däremot vid tillämpning av vad i
första stycket vid 4) är stadgat inte ha varit bosatt här i riket. Detsamma
skall gälla sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare som
har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

Ifråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har
avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för
den avlidne.

66 c §

Taxering för inkomst av kapital
beslutas med ledning av kontroll-
uppgift när inkomsten endast avser
sådan avkastning för vilken prelimi-
när skatt skall utgöras enligt 3 § 2
mom. 1 tredje stycket uppbörds-
lagen (1953:272).

155

Lagrådsremissens författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter

dels att 2 kap. 6 § samt 3 kap. 10 och 12 §§ skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 2 kap. 20 § skall betecknas 2 kap. 21 § och att
nuvarande 2 kap. 21 § skall betecknas 2 kap. 20 §,

dels att 2 kap. 3, 4, 8, 10—17, 19, nya 20 och 21, 22-25, 28, 30 och
33 §§, 3 kap. 4-7, 9, 11. 14, 20, 22, 23, 27, 28, 30, 37-39, 43-46, 53, 54,
57, 60 och 63 §§, 4 kap. 1, 2, 4, 6 och 8 §§ samt rubrikerna närmast före 2
kap. 19, 24 och 25 §§ samt 3 kap. 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3§

Fysisk person skall, om inte an-
nat följer av 6 §, lämna självdekla-
ration

1. när hans bruttointäkter av en
eller flera förvärvskällor under be-
skattningsåret uppgått till samman-
lagt minst 10000 kronor,

Var och en bör, utöver vad som
framgår av deklarationsformulär,
meddela de ytterligare upplysning-
ar som kan vara av betydelse för
egen taxering.

Fysisk person skall lämna själv-
deklaration

1. när hans bruttointäkter av så-
dan tjänst som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h eller i kommunal-
skattelagen (1928:370), av kapital
av annat slag än avkastning för vil-
ken preliminär A-skatt skall betalas
enligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket
uppbördslagen (1953:272) eller av
passiv näringsverksamhet samman-
lagt överstigit 100 kronor,

2. när hans bruttointäkter av an-
nan tjänst än som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i kommu-
nalskattelagen eller av aktiv nä-
ringsverksamhet under beskatt-
ningsåret uppgått till sammanlagt
minst 32 procent av basbeloppet en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för året före taxerings-
året, eller, i fråga om folkpensionär
som inte haft intäkter av aktiv nä-

156

Nuvarande lydelse

2. om han inte varit bosatt i Sve-
rige under hela beskattningsåret el-
ler om han under denna tid betalat
sjömansskatt, när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger
800000 kronor, eller

4. när underlag för skogsvårdsav-
gift eller statlig fastighetsskatt skall
fastställas för honom.

Föreslagen lydelse
ringsverksamhet eller annan intäkt
av tjänst än folkpension, pensions-
tillskott enligt 2 § lagen (1969:205)
om pensionstillskott, hälften av pen-
sionstillskott enligt 2 a§ nämnda
lag eller tilläggspension, när han
under beskattningsåret uppburit till-
läggspension som överstiger pen-
sionstillskott enligt nämnda lag-
rum,

3. om han inte varit bosatt i Sve-
rige under hela beskattningsåret el-
ler om han under denna tid betalat
sjömansskatt, när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

4. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger
800000 kronor, eller

5. när underlag för skogsvårdsav-
gift, statlig fastighetsskatt eller av-
kastningsskatt på pensionsmedel
skall fastställas för honom.

Prop. 1990/91: 5

Bilaga 4

Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmö-
genhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när
deklarationsskyldigheten bedöms.

157

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Som folkpension enligt första
stycket 2 räknas inte barnpension
eller vårdbidrag.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

8§

Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

1. aktiebolag, ekonomisk för-
ening, sparbank, ömsesidigt skade-
försäkringsföretag och aktiefond
samt sådan stiftelse, fond eller in-
rättning som har till huvudsakligt
ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda per-
soners ekonomiska intressen,

2. ideell förening, som avses i 7 §
5 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt, om dess bruttointäkter av en
eller flera förvärvskällor under be-
skattningsåret överstigit grundav-
draget enligt 8 § nämnda lag,

1. aktiebolag, ekonomisk för-
ening, sparbank, ömsesidigt skade-
försäkringsföretag och värdepap-
persfond samt sådan stiftelse, fond
eller inrättning som har till huvud-
sakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller be-
stämda personers ekonomiska in-
tressen,

3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för-
värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

5. juridisk person för vilken un-
derlag för skogsvårdsavgift eller
statlig fastighetsskatt skall faststäl-
las.

Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2-4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte föreligger
enligt kommunalskattelagen (1928:
370), lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhets-
skatt.

5. juridisk person för vilken un-
derlag för skogsvårdsavgift, statlig
fastighetsskatt eller avkastnings-
skatt på pensionsmedel skall fast-
ställas.

Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2 — 4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte föreligger
enligt kommunalskattelagen (1928:
370), lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhets-
skatt. Däremot skall hänsyn tas till
sådan inkomst eller förmögenhet
som enligt dubbelbeskattningsavtal
skall vara helt eller delvis undanta-
gen från beskattning i Sverige.

10§

Fysisk person får, om inte annat följer av 11 §, lämna förenklad självde-
klaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser
endast

158

Nuvarande lydelse

2. inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen inte yrkas
för kostnader för fullgörande av
tjänsten,

3. inkomst av kapital samt av-
drag för kostnader yrkas endast för
ränta och intäkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska aktiefonder
eller ekonomiska föreningar,

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

1. inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
inte yrkas för kostnader för fullgö-
rande av tjänsten,

2. inkomst av kapital samt av-
drag för kostnader yrkas endast för
ränta och tomträttsavgäld och in-
täkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska värdepappers-
fonder eller ekonomiska föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck-
ningsrätt eller delbevis som grundas
på aktieinnehav i ett svenskt bolag,

4. allmänt avdrag för underhåll 3. allmänt avdrag för avgift för
av icke hemmavarande barn eller pensionsförsäkring.

för avgift för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt skat-
teförmåga som avses i 50 § 2 mom.
andra eller fjärde stycket kommu-
nalskattelagen.

U§

Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om

1. den skattskyldige eller den med
vilken den skattskyldige skall
samtaxeras inte varit bosatt i Sveri-
ge under hela beskattningsåret,

1. den skattskyldige inte varit bo-
satt i Sverige under hela beskatt-
ningsåret,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö-
mansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företagsle-
dare i fåmansföretag, närstående
till sådan person eller delägare i /iz-
mansföretag, eller

4. den skattskyldige är företagsle-
dare i fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag eller sådant företag
som avses i 3§ 12 mom. nionde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, närstående till sådan
person eller delägare i sådant före-
tag.

159

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5. den skattskyldige skall samtax-
eras med person som är skyldig att i
självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av rörelse eller jordbruks-
fastighet eller av annan fastighet,
för vilken intäkten skall beräknas
enligt 24 § 1 mom. kommunalskat-
telagen (1928:370).

5. den skattskyldige skall samtax-
eras med person som är skyldig att i
självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av näringsverksamhet, el-
ler

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

6. den skattskyldige under be-
skattningsåret har förvärvat en
privatbostadsfastighet.

12 §

En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemorts-
kommun.

2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtax-
eras eller inte,

3. de intäkter och avdrag som
skall hänföras till inkomst av annan
fastighet, varvid särskilt skall anges
fastighetens taxeringsvärde för be-
skattningsåret,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §,

5. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 § samt de
avdrag för ränta som den skattskyl-
dige yrkar,

3. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59 §, de in-
täkter vid försäljning av tecknings-
rätt eller delbevis som grundas på
aktieinnehav i ett svenskt bolag
samt de avdrag för ränta och tomt-
rättsavgäld som den skattskyldige
yrkar.

6. sådant räntetillägg som skall
beaktas vid fastställande av under-
lag för tilläggsbelopp och som den
skattskyldige inte har fått medde-
lande om enligt 3 kap. 59§,

8. den skattskyldiges skatteplikti-
ga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-

5. det avdrag som den skattskyl-
dige yrkar för avgift för pensions-
försäkring,

6. den skattskyldiges skatteplikti-
ga tillgångar och hans skulder vid
utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhets-

160

Nuvarande lydelse

tillgångar uppgick till minst 90000
kronor eller, om beskattningsbar
förmögenhet skall beräknas gemen-
samt för den skattskyldige och hans
make eller barn enligt 12 § 1 mom.
lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt, de sammanlagda
skattepliktiga förmögenhetstill-
gångarna uppgick till minst 180000
kronor,

9. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1051) om statlig
fastighetsskatt.

Föreslagen lydelse

tillgångar uppgick till minst
100000 kronor eller, om beskatt-
ningsbar förmögenhet skall beräk-
nas gemensamt för den skattskyldi-
ge och hans make eller barn enligt
12 § 1 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, de sam-
manlagda skattepliktiga förmögen-
hetstillgångarna uppgick till minst
200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning
av pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1051) om statlig
fastighetsskatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

13 §‘

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

året varit bosatt i Sverige, uppgift om

2. alla skattepliktiga förvärvs-
källor; därvid skall i fråga om
förvärvskälla, i vilken skattepliktig
fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skatt-
skyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om
något sådant inte varit fastställt det
året, dess antagliga värde vid tax-
eringsårets ingång, samt

3. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje förvärvskälla,

den tid som han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje inkomstslag,

¹ Lydelse enligt prop. 1989/90:111.

161

11 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxering-
en,

6. belopp av den preliminära
skatt som genom skatteavdrag beta-
lats för året näst före taxeringsåret,

8. räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för till-
läggsbelopp,

10. om den skattskyldige enligt
21 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt skall redovisa mervärde-
skatt i sin självdeklaration, de upp-
gifter som behövs för att besluta om
mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16-24 §§ eller som behövs för be-
räkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller för beräk-
ning av skogsvårdsavgift enligt
lagen (1946:324) om skogsvårdsav-
gift eller fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighets-

3. de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxering-
en,

5. belopp av den preliminära
skatt som genom skatteavdrag beta-
lats för året näst före taxeringsåret.

En allmän självdeklaration skall
dessutom innehålla de uppgifter
som för särskilda fall föreskrivs i
16 —24 §§ eller som behövs för be-
räkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, skogsvårdsavgift
enligt lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt eller avkastnings-

Prop. 1990/91: 5

Bilaga 4

162

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt. sfazZZ enligt lagen (1990:00) om av-

kastningsskatt på pensionsmedel.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen-
het, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

14 §

I självdeklarationen behöver
uppgift inte lämnas om

1. avyttring i fall som avses i 35 §
3 mom. första stycket kommunal-
skattelagen (1928:370), om det
sammanlagda försäljningsbeloppet
under beskattningsåret uppgått till
högst 1000 kronor,

2. avyttring i fall som avses i 35 §
3 mom. andra stycket kommunal-
skattelagen, om det sammanlagda
försäljningsbeloppet under beskatt-
ningsåret uppgått till högst 5 300
kronor, eller

3. ersättning som, enligt bestäm-
melserna i 3 kap. 5 § första stycket
9, först efter föreläggande av skatte-
myndigheten behöver tas upp i
kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar av-
drag för ökade levnadskostnader en-
ligt punkt 3 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall han lämna de uppgifter
som behövs om ersättning som upp-
burits för att täcka kostnaderna.

15 §

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av annan fastighet, för vil-
ken intäkten skall beräknas enligt
24 /)' 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), eller vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han lämna
uppgifter om skuldbeloppets stor-
lek vid beskattningsårets utgång
och om långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall
uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress. Uppgif-
terna skall lämnas i självdeklara-
tionen eller på annan blankett enligt
fastställt formulär.

Om en skattskyldig yrkar avdrag
för en skuldränta vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han i själv-
deklarationen lämna uppgifter om
skuldbeloppets storlek vid beskatt-
ningsårets utgång och om långiva-
rens namn. Om långivaren är en
fysisk person skall uppgift också
lämnas om dennes personnummer
eller adress.

163

Nuvarande lydelse

Har vid inkomstberäkningen av-
drag gjorts för kostnader för repre-
sentation och liknande ändamål,
skall vid självdeklarationen fogas
uppgifter enligt fastställt formulär
som visar hur kostnaderna fördelar
sig på följande huvudgrupper:

1. kostnader för mat, dryck, betjä-
ning, hotellrum, teaterbiljetter och
dylikt i samband med ajjärsför-
handlingar och liknande, med angi-
vande av hur mycket av kostnader-
na, som avser representation i den
skattskyldiges eller någon av hans
anställdas hem,

2. kostnader som avses i 1 i sam-
band med jubileum för företaget, in-
vigning av anläggning för verksam-
heten, stapelavlöpning och jämförli-
ga händelser, med angivande av hur
mycket av kostnaderna som avser
representation i den skattskyldiges
eller någon av hans anställdas hem,

3. kostnader i form av underhåll,
hyra, löner och dylikt avseende fas-
tighet, våning och inventarier, som
helt eller huvudsakligen nyttjas för
representationsändamål och liknan-
de,

4. kostnader för representation
gentemot anställda i samband med
personalfester, informationsmöten
och dylikt och för annan till perso-
nalvård hänförlig representation,

5. kostnader för gåvor som inte är
att hänföra till reklam och som inte
tagits upp såsom löneförmån pä
kontrolluppgift,

6. utgivna representationsersätt-
ningar och representationsbidrag,
med angivande av hur mycket av
detta som tagits upp på kontrollupp-
gift, samt

7. övriga representationskostna-
der.

Kostnader för spritdrycker och vin
skall — även om kostnaderna inte
är avdragsgilla vid inkomstberäk-
ningen — anges särskilt.

Föreslagen lydelse

Fåmansföretag, sådant företag
som avses i 3§ 12 mom. nionde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och delägare i fåmans-
ägt handelsbolag skall i självdekla-
rationen lämna uppgift om deläga-
res eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress
och i förekommande fall aktie- eller
andelsinnehav varvid, om det före-
kommer olika röstvärden för inne-
havet, dessa skall anges; dock behö-
ver uppgifter inte lämnas för närstå-
ende person, som inte uppburit er-
sättning frän, träffat avtal med eller
haft annat liknande förhållande
med joretaget.

Prop. 1990/91: 5

Bilaga 4

164

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Om den skattskyldige under be-
skattningsåret har avyttrat fast eller
lös egendom, skall han vid självde-
klarationen foga nödvändiga upp-
gifter enligt fastställt formulär för
beräkning av skattepliktig realisa-
tionsvinst. Detsamma gäller, om
den skattskyldige under beskatt-
ningsåret överfort eller upplåtit
egendom under sådana förhållan-
den att överföringen eller upplåtel-
sen enligt 35 § 2 mom. sista stycket
eller punkt 4 av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall jämställas med avyttring
av fastighet. Om det vid avyttring av
egendom har bestämts att ytterliga-
re ersättning under vissa förutsätt-
ningar skall lämnas på grund av av-
yttringen, skall uppgift lämnas om
detta i självdeklarationen.

Särskilda bestämmelser för verk-
samhet som redovisas enligt bokfö-
ringsmässiga grunder

Om inkomst av jordbruksfastig-
het, annan fastighet för vilken in-
täkterna beräknas enligt 24 § l
mom. kommunalskattelagen (1928:
370) eller rörelse redovisas enligt
bokföringsmässiga grunder med rä-
kenskapsavslutning med användan-
de av vinst- och förlustkonto, skall
självdeklarationen utöver vad an-
nars är föreskrivet innehålla uppgif-
ter om

1. storleken av omsättningen,

Om den skattskyldige under be-
skattningsåret har avyttrat fast eller
lös egendom, skall han i självdekla-
rationen lämna de uppgifter som
behövs för att beräkna skattepliktig
realisationsvinst. Detsamma gäller,
om den skattskyldige under be-
skattningsåret överfört eller upplå-
tit egendom under sådana förhål-
landen att överföringen eller upplå-
telsen enligt 25 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall jämställas med avyttring av
fastighet. Kan intäktens totala be-
lopp inte fastställas på grund av att
den är beroende av viss framtida
händelse, skall uppgift lämnas om
detta i självdeklarationen.

Särskilda bestämmelser för nä-
ringsverksamhet

19 §

Den som har inkomst av närings-
verksamhet skall, om inte annat
framgår av 25 §, i sin självdeklara-
tion för varje förvärvskälla lämna
uppgifter om varje slag av

1. intäkter, kostnader, boksluts-
dispositioner, skatter och skatte-
mässiga avsättningar,

2. tillgångar, skulder, obeskatta-
de reserver och eget kapital.

Uppgifter skall vidare lämnas om

165

Nuvarande lydelse

1. storleken av omsättningen,

2. hur värdesättningen på lager
samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga
vinstresultatet justerats för att
överensstämma med de för den
skattemässiga inkomstberäkningen
stadgade grunderna,

4. avdrag i räkenskaperna för
värdeminskning,

5. avdrag för avsättningar till pen-
sions- eller andra personalstiftelser
eller till fonder eller stiftelser av an-
nat slag,

7. belopp, som vid inkomstberäk-
ningen dragits av såsom resekostna-
der, i den mån sådant belopp inte
betalats ut till anställda och tagits
upp på kontrolluppgifter för dem,
dock att, om lämnandet är förenat
med synnerliga svårigheter, uppgif-
ten efter medgivande av skattemyn-
digheten i det län där den skattskyl-
dige skall taxeras till statlig in-
komstskatt, får lämnas först efter fö-
reläggande,

8. kostnader för reklam, som rik-
tar sig till bestämda personer och
som har karaktär av gåva av mer än
obetydligt värde,

9. kontraktsnedskrivning och
kontraktsavskrivning,

10. avsättningar i räkenskaperna
för framtida garantiutgifter, samt

11. sådana avsättningar i räken-
skaperna till internvinstkonto för
vilka avdrag yrkats och den del av
internvinsten enligt koncernredovis-
ningen som belöper på avsättningar-
na ifråga.

Föreslagen lydelse

1. arten och omfattningen av
verksamheten,

2. hur värdesättningen på lager
samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga
vinstresultatet justerats för att
överensstämma med de för den
skattemässiga inkomstberäkningen
stadgade grunderna,

4. hur avdrag för värdeminskning
beräknats.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

6. ändrade redovisningsprinciper,

7. under året anskaffade och för-
sålda anläggningstillgångar,

166

Nuvarande lydelse

Redovisas inkomst av jordbruks-
fastighet, annan fastighet för vilken
intäkterna beräknas enligt 24 § 1
mom. kommunalskattelagen eller
rörelse enligt bokföringsmässiga
grunder men utan räkenskapsav-
slutning med användande av vinst-
och förlustkonto, skall beträffande
innehållet i självdeklaration i till-
lämpliga delar gälla även vad som
sägs ovan.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Livförsäkringsföretag skall i fråga
om försäkringsrörelsen iaktta be-
stämmelserna i denna paragraf en-
dast när det gäller uppgifter om hur
värdesättningen pä lager och ford-
ringar skett. Därutöver skall iakttas
vad som föreskrivs i 21 § om skyl-
dighet att lämna vissa uppgifter.

21 §

Inländskt försäkringsföretag, som
är skattskyldigt för inkomst av för-
säkringsrörelse, skall i självdeklara-
tionen också lämna uppgift i de av-

Uppgifter som avses i jorsta styc-
ket skall lämnas på blankett enligt
fastställt formulär eller, efter sär-
skilt medgivande av riksskatteverket
eller myndighet som riksskattever-
ket bestämmer, på annat lämpligt
sätt.

20 §

167

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

seenden som anges i 2§ 6 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. Detsamma gäller be-
träffande utländskt livförsäkringsfö-
retag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige.

Utländskt skadeförsäkringsföre-
tag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige, skall i självdeklarationen
lämna uppgift om premieinkoms-
ten i Sverige, fördelad på dels sjöför-
säkring samt land- och lufttrans-
portförsäkring, dels annan försäk-
ring. Vidare skall uppgift lämnas
om den eller de kommuner där syss-
lomannen (generalagenten) haft
kontor samt, då flera kontor funnits,
uppgifi om de vid varje kontor in-
flutna premiekostnaderna, fördela-
de på nämnda olika slag av försäk-
ring.

Utländskt skadeförsäkringsföre-
tag som drivit försäkringsrörelse i
Sverige, skall i stället för vad som
anges i 19 § i självdeklarationen
lämna uppgift om premieinkoms-
ten i Sverige.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

20 §

21 §

Om ett fåmansföretag, ett företag
som avses i 3§ 12 mom. nionde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, en delägare i ett få-
mansägt handelsbolag eller en nä-
ringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskatt-
ningen för något av följande slag av
ersättningar vilka har tillgodoförts
mottagare i utlandet, skall i självde-
klarationen lämnas uppgift om er-
sättningarnas sammanlagda belopp
för varje land. Skyldigheten gäller
ersättningar som avser

1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,

2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan
liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt
och konstnärligt verk.

22 §

Har en deklarationsskyldig under
beskattningsåret fört räkenskaper i

168

Nuvarande lydelse

jordbruk eller skogsbruk som bedri-
vits av honom, annan fastighet för
vilken intäkterna beräknas enligt
24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller rörelse, skall vid
hans självdeklaration fogas en be-
styrkt kopia av balansräkningen för
beskattningsåret och balansräk-
ningen för det närmast föregående
räkenskapsåret samt av resultaträk-
ningen för beskattningsåret, om så-
dan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen tagits in ett sär-
skilt balanskonto eller vinst- och för-
lustkonto och avviker detta konto
från räkning som nyss sagts, skall
vid deklarationen också fogas en be-
styrkt kopia av kontot. Om ett få-
mansföretag i sin bokföring har an-
vänt något annat samlingskonto för
intäkter och kostnader, skall en be-
styrkt kopia av sådant konto bifo-
gas. Om ett fåmansjoretag redovisar
likvida medel i sammansatt post i
balansräkningen, skall i självdekla-
rationen belopp som visar kassabe-
hållningen uppges särskilt.

För aktiebolag, ekonomisk för-
ening och ömsesidigt försäkringsbo-
lag skall lämnas en bestyrkt kopia
eller tryckt, exemplar av förvalt-
nings- och revisionsberättelser, som
avgetts för beskattningsåret.

För fåmansföretag skall också
lämnas förteckning som avses i 12
kap. 9 § aktiebolagslagen (1975:
1385) samt förteckning över utbe-
tald rörlig ränta till personer som
avses i 2 § 9 mom. sjätte stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Om en revisionsberättelse för
skattskyldig som avses i 19 § inne-
håller upplysning, uttalande eller
anmärkning enligt 10 kap. 10 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385) eller 4
kap. 10 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m. m. i vissa företag
skall en kopia av revisionsberättelsen
fogas vid självdeklarationen. Revi-
sionsberättelsen skall dock inte bifo-
gas om den endast innehåller utta-
lande att årsredovisningen uppgjorts
enligt aktiebolagslagen, att styrelse-
ledamöter och verkställande di-
rektör bör beviljas ansvarsfrihet el-
ler uttalande som avses i 10 kap.
10 § sjätte stycket aktiebolagslagen.
För fåmansföretag skall lämnas for-

169

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

teckning som avses i 12 kap. 9§
aktiebolagslagen samt forteckning
över utbetald rörlig ränta till perso-
ner som avses i 2 § 9 mom. sjätte
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

För inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av
protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och ba-
lansräkningen for beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för
samma år disponerats.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

23 §

Deklarationsskyldig. som avses i
22 § och som för beskattningsåret
enligt lagen (1967:531) om tryggan-
de av pensionsutfästelse m. m. i sin
balansräkning redovisar pensions-
skuld under rubriken Avsatt till
pensioner, skall i självdeklaration-
en under den särskilda underrubri-
ken Avdragsgilla pensionsåtagan-
den redovisa vad som avser sådana
pensionsåtaganden för vilkas tryg-
gande avdragsrätt föreligger enligt
punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av
anvisningarna till 29 § kommunal-
skattelagen (1928:370). Sådan re-
dovisning skall avse förhållandena
vid såväl beskattningsårets ingång
som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före-
tagsledare m. fl. i fåmansföretag

Den som har inkomst'av närings-
verksamhet och som för beskatt-
ningsåret enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning redovisar
pensionsskuld under rubriken Av-
satt till pensioner, skall i självdekla-
rationen redovisa vad som avser så-
dana pensionsåtaganden för vilkas
tryggande avdragsrätt föreligger en-
ligt punkt 20 d jämfört med punkt
20 e av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Så-
dan redovisning skall avse förhål-
landena vid såväl beskattningsårets
ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före-
tagsledare m. fl. i fåmansföretag
m. m.

24 8

Företagsledare i fåmansföretag,
sådant företag som avses i 3 § 12
mom. nionde stycket lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt eller
fåmansägt handelsbolag och närstå-
ende till sådan person samt deläga-
re i företaget skall / självdeklara-
tionen lämna de uppgifter som be-
hövs för att tillämpa gällande be-
stämmelser rörande beräkningen
av hans inkomst från företaget och
bestämmelserna i 3 § 12 mom.
lagen om statlig inkomstskatt. Där-
vid skall uppgifter lämnas bland
annat om hans arbetsuppgifter i fö-
retaget, om vad han tillskjutit till
eller uppburit från företaget i form

170

Nuvarande lydelse

och företaget.

Föreslagen lydelse

av pengar, varor eller annat, om ut-
gifter för hans privata kostnader
som företaget betalat samt om avtal
eller andra förhållanden mellan ho-
nom och företaget.

Skyldighet för person som avses i
första stycket att lämna de uppgifter
som behövs för att tillämpa reglerna
i 3 § 12 mom. lagen om statlig in-
komstskatt gäller även efter det att
företaget upphört att vara fåmansfö-
retag eller sådant foretag som avses
i 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
om statlig inkomstskatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Särskild uppgiftsskyldighet för Särskilda bestämmelser för han-
handelsbolag m. fl. delsbolagm.fi.

25 §

Vanligt handelsbolag, komman-
ditbolag och rederi för registre-
ringspliktigt fartyg skall varje år till
ledning för delägares taxering läm-
na särskild uppgift för varje deläga-
re om hans andel av bolagets eller
rederiets inkomst och värdet av hans
andel eller lott i bolaget eller rederi-
et.

Särskild uppgift skall avfattas en-
ligt bestämmelserna för allmän
självdeklaration. Till uppgiften
skall fogas de i 22 § första och andra
styckena nämnda handlingarna.

Uppgiften skall lämnas på det sätt
som anges i 28 och 29 §§ i fråga om
självdeklaration.

Handelsbolag och rederi för re-
gistreringspliktigt fartyg skall varje
år till ledning för delägares taxering
lämna uppgifter som avses i 19

Uppgifter skall lämnas enligt be-
stämmelserna för allmän självde-
klaration och på det sätt som anges
i 28 och 29 §§.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar
även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall
anses som handelsbolag.

Bestämmelserna i 32 § om an-
stånd gäller i tillämpliga delar för
uppgiftsskyldighet enligt denna pa-
ragraf.

28 §

Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte
annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under tax-
eringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31
mars under taxeringsåret, nämligen

1. staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokfö-
ringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31
augusti året före taxeringsåret,

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

3. delägare i vanligt handelsbo-
lag, kommanditbolag eller rederi
om vid 2 angivna förutsättningar
föreligger beträffande bolaget eller
rederiet,

3. delägare i handelsbolag eller
rederi om vid 2 angivna förutsätt-
ningar föreligger beträffande bola-
get eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2
eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses
vid 2, 3 eller 4.

30 §

33 §

Ansökan enligt första stycket
görs hos och prövas av skattemyn-
digheten i det län inom vilken sö-
kanden utövar sin rörelse.

Den som i varaktigt bedriven nä-
ringsverksamhet biträder deklara-
tionsskyldiga med att upprätta
självdeklaration, kan för sådana
deklarationsskyldiga som avses i
28 § andra stycket efter ansökan få
tillstånd att enligt tidsplan lämna
deklarationer under tiden den 1
april — den 75 juni under tax-
eringsåret. Vid ansökningshand-
lingen skall fogas förteckning över
de deklarationsskyldiga. Om till-
ståndet medges, skall den som är
upptagen i förteckningen anses ha
fått anstånd med att lämna deklara-
tionen till den dag då deklaration
senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket
görs hos och prövas av skattemyn-
digheten i det län inom vilken sö-
kanden utövar sin näringsverksam-
het.

3 kap.

4§

Kontrolluppgifter om lön, arvo- Kontrolluppgifter om lön, arvo-
de, andra ersättningar eller förmå- de, andra ersättningar eller förmå-
ner skall lämnas av ner som utgör skattepliktig intäkt av

1. myndighet, tjänst skall lämnas av den som beta-

172

Nuvarande lydelse

2. aktiebolag, ekonomisk för-
ening, fond, stiftelse och annan juri-
disk person än dödsbo,

3. fysisk person och dödsbo, som
bedrivit rörelse eller jordbruk eller
som innehaft annan fastighet, i frå-
ga om förmåner som utgått från så-
dan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter skall lämnas
för

a) den som hos den uppgiftsskyl-
dige innehaft anställning eller upp-
drag eller utfört tillfälligt arbete,

b) den som av den uppgiftsskyldi-
ge har fått pension, livränta eller pe-
riodiskt utgående ersättning eller
annan förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första
och andra styckena föreligger även i
tillämpliga delar för följande perso-
ner:

1. Fysisk person som varit skyldig
att göra skatteavdrag enligt upp-
bördslagen (1953:272). Uppgifterna
skall avse den på vilkens inkomst
skatteavdrag skall ha gjorts.

Föreslagen lydelse

lat ut beloppet eller gett ut förmå-
nen.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Kontrolluppgifter skall lämnas
för den som av den uppgiftsskyldi-
ge har fått skattepliktigt belopp eller
skattepliktig förmån.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

5§

Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skatte-
myndigheten beträffande

1. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete, om det
som mottagaren sammanlagt fått,
haft ett lägre värde än 100 kronor
för hela året,

2. ersättning och förmån till nå-
gon med anledning av tillfälligt ar-
bete på annan fastighet än jord-
bruksfastighet, om vad som sam-
manlagt getts ut har lägre värde än

1. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete, som
getts ut av fysisk person eller dödsbo
och inte utgör omkostnad i närings-
verksamhet, om det som mottaga-
ren sammanlagt fått haft ett lägre
värde än 1000 kronor för hela året,

2. ersättning och förmån med an-
ledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela

173

Nuvarande lydelse

300 kronor för hela året och det inte
utgör avdragsgill omkostnad i
förvärvskällan rörelse,

4. förmån som inte utgör skatte-
pliktig intäkt för mottagaren och
som är utgiven i tjänst som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),

5. förmåner i annat än pengar
som enligt 32 § 3 f mom. första styc-
ket kommunalskattelagen inte skall
tas upp som intäkt,

6. förmån från stiftelse, om vad
som utgetts uppenbarligen inte ut-
gör skattepliktig intäkt för mottaga-
ren,

7. ersättning eller förmån, för vil-
ken mottagaren betalat sjömans-
skatt,

8. ersättning för uppdrag enligt
4 § 1 - 3 lagen (1982:1006) om av-
drags- och uppgiftsskyldighet be-
träffande vissa uppdragsersättning-
ar i fråga om fastighet eller bostads-
lägenhet som avses i 8 § första styc-
ket nämnda lag, om avdrag för
skatt inte har gjorts,

9. följande slag av ersättningar
om det har angetts i kontrolluppgif-
ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i
tjänsten inom Sverige med allmänt
kommunikationsmedel eller taxi,
motsvarande gjorda utlägg,

b) annan kostnadsersättning för
resa i tjänsten som inte överstiger
sammanlagt 1000 kronor,

c) representationsersättning,
motsvarande gjorda utlägg, sam-
manlagt inte överstigande 500 kro-
nor, samt

d) traktamentsersättning vid vis-
telse i tjänsten utom tjänstgörings-

Föreslagen lydelse

året.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

4. följande slag av ersättningar
om det har angetts i kontrolluppgif-
ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i
tjänsten med allmänt kommunika-
tionsmedel, hyrbil eller taxi, mot-
svarande gjorda utlägg,

b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
motsvarande gjorda utlägg,

c) representationsersättning,
motsvarande gjorda utlägg,

d) ersättning för ökade levnads-
kostnader vid sådan resa i tjänsten

174

Nuvarande lydelse

orten, som varit förenad med över-
nattning och som sammanlagt inte
överstiger 500 kronor eller inte avser
mer än 24 dagar för år räknat.

Föreslagen lydelse

som avses i punkt 3 av anvisningar-
na till 33 § kommunalskattelagen
eller kostnader för resa med egen bil
i tjänsten som enligt 10 § första —
tredje styckena uppbördslagen
(1953:272) inte skall ligga till grund
för beräkning av preliminär A-skatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

År den uppgiftsskyldige ett få-
mansföretag, eller en personalstif-
telse som hör till ett sådant företag,
skall dock uppgifter avseende före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare i företaget
lämnas utan föreläggande av skatte-
myndigheten.

1 kontrolluppgiften skall utgiven
förmån tas upp oavsett om den ut-
gått kontant eller som naturaför-
mån eller utgjort ersättning för
kostnader som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er-
sättning för en naturaförmån, skall
uppgift om förmånen och ersätt-
ningen lämnas.

Om någon förmån endast avser en
den tid för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgiften skall utgiven
förmån tas upp oavsett om den ut-
gått kontant eller inte eller utgjort
ersättning för kostnader som mot-
tagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er-
sättning för en förmån, skall för-
månsvärdet sättas ned med ersätt-
ningens belopp.

del av året, skall uppgift lämnas om

Värdet av naturaförmåner skall
anges och beräknas i enlighet med
bestämmelserna i 42 § kommunal-
skattelagen (1928:370) samt anvis-
ningarna utom punkt 2 tredje styc-
ket andra meningen och punkt 4
andra stycket av anvisningarna. I
fråga om annan bostadsförmån än
förmån av semesterbostad skall
värdet av förmånen anges och be-
räknas i enlighet med bestämmel-
serna i 8 § tredje stycket uppbörds-
lagen (1953:272).

Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall anges och be-
räknas i enlighet med bestämmel-
serna i 42 § kommunalskattelagen
(1928:370) samt anvisningarna
utom punkt 2 tredje stycket andra
meningen och punkt 4 andra styc-
ket av anvisningarna. I fråga om
annan bostadsförmån än förmån av
semesterbostad skall värdet av för-
månen anges och beräknas i enlig-
het med bestämmelserna i 8 § tred-
je stycket uppbördslagen (1953:
272).

1 kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp representationser-
sättning och särskilt för sig andra

I kontrolluppgiften skall särskilt
för sig tas upp andra kostnadser-
sättningar än sådana som avses i 5 §

175

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kostnadsersättningar än resekost- första stycket 4.
nads- och traktamentsersättningar.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

H§

/ en kontrolluppgift som tar upp
särskild resekostnads- och trakta-
mentsersättning, skall anges belop-
pet av dels resekostnadsersättning,
dels traktamentsersättning vid resa i
tjänsten som varit förenad med
övernattning samt den tid för vilken
sådan traktamentsersättning utgått.
Därvid skall uppgifter lämnas om
sådan traktamentsersättning dels
för förrättningar i Sverige i enlighet
med vad nedan sägs, dels förrätt-
ningar utomlands.

I fråga om förrättningar i Sverige
skall uppgifter lämnas särskilt för
förrättningar som varit förenade
med övernattning men inte medfört
vistelse mer än femton dygn i följd
på en och samma ort (korttidsjor-
rättningar) samt övriga resor som
varit förenade med övernattning
(långtidsförrättningar).

För korttids- och långtidsförrätt-
ningar uppges utgiven traktaments-
ersättning och antal nätter övernatt-
ning skett. De första femton dygnen
av varje långtidsförrättning uppges
såsom korttidsförrättning.

I kontrolluppgifter skall i före-
kommande fall särskilt anmärkas
att arbetsgivaren haft utgifter utöver
traktamentsersättningen för den an-
ställdes bostad eller uppehälle under
förrättningen. Traktamentsersätt-
ning vid resa i tjänsten som inte varit
förenad med övernattning skall i
kontrolluppgift anges som lön, ar-
vode eller motsvarande.

Ersättning för ökade levnadskost-
nader, kostnader för resa med egen
bil i tjänsten eller andra kostnader
förenade med tjänsten som skall lig-
ga till grund för beräkning av preli-
minär A-skatt skall i kontrollupp-
gift anges som lön, arvode eller
motsvarande.

14 §

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäkrings-
företag och understödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte-
plikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd b) livränta som getts ut till följd

176

Nuvarande lydelse

av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.,
punkt 16 av anvisningarna till 21 §
eller punkt 11 av anvisningarna till
28§ kommunalskattelagen (1928:
370) även om utgett belopp inte är
av skattepliktig natur.

Föreslagen lydelse

av personskada eller ersättning på
grund av sådan kollektiv sjukför-
säkring som avses i 32 § 3 a mom.
eller punkt 12 av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen

(1928:370) även om utgett belopp
inte är av skattepliktig natur.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut
om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för
hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen
preliminär A-skatt.

20 §

Kontrolluppgift om näringsbi-
drag skall lämnas av den som läm-
nat stöd som avses i punkt 2 av
anvisningarna till 19 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

Kontrolluppgift om näringsbi-
drag skall lämnas av den som läm-
nat stöd som avses i punkt 9 av
anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

22 §²

Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-
sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller
annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm-
melserna i lagen (1990:00) om betalningar till och från utlandet m. m.

² Lydelse enligt prop. 1989/90:135.

177

12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse

på den uppgiftsskyldige vid årets
utgång. I fall som avses i första styc-
ket 6 skall uppgift lämnas om ränta
som utbetalats eller gottskrivits un-
der året samt om innehavet i depån
eller den kontoförda fordringen vid
årets utgång.

Föreslagen lydelse

den uppgiftsskyldige vid årets ut-
gång och avdragen preliminär skatt.
I fall som avses i första stycket 6
skall uppgift lämnas om ränta som
utbetalats eller gottskrivits under
året samt om innehavet i depån el-
ler den kontoförda fordringen vid
årets utgång.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

23 §

Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1. då borgenären är bank, hypo-
teksinstitut, försäkringsanstalt, ak-
tiebolag eller förening eller stiftelse
som tilldelats organisationsnum-
mer,

1. då borgenären är bank, hypo-
teksinstitut, försäkringsföretag, ak-
tiebolag eller förening eller stiftelse
som tilldelats organisationsnum-
mer.

3. för ränta som inte utgör skat-
tepliktig inkomst enligt lagen
(1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande och ungdoms-
sparande,

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen
(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen
(1982:2) om uppfinnarkonto.

Kontrolluppgifter m. m. om ak- Kontrolluppgifter m. m. om ak-
tier och andra värdepapper tier, andra värdepapper oc/t ford-

ringar

178

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 §³

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

2. bank som avses i 1 § aktie-
fondslagen (1974:931) och som ut-
betalt utdelning på andel i svensk
aktiefond för vilken register förs en-
ligt 31 § sistnämnda lag,

3. fondbolag som avses i 1 §
aktiefondslagen och som förvaltar
svensk aktiefond för vilken register
förs enligt 31 § sistnämnda lag,

2. förvari ngsinstitut som avses i
1 § lagen (1990:00) om värdepap-
persfonder och som utbetalt utdel-
ning på andel i svensk värdepap-
persfond,

3. fondbolag som avses i 1 §
lagen om värdepappersfonder och
som förvaltar svensk värdepappers-
fond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdel-
ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller
annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm-
melserna i lagen (1990:00) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för
egen del vid utdelningstillfället och

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald ut-
delning och kontrolluppgift enligt
andra stycket b skall ta upp inneha-
vet vid årets utgång.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald ut-
delning och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift enligt andra
stycket b skall ta upp innehavet vid
årets utgång.

28 §

Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

2. den som i Sverige har fått

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktie-
fond, för vilken register inte förs en-
ligt 31 § aktiefondslagen (1974:
931), eller, om utdelningen inte har
betalats ut genom Värdepappers-

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, eller, om ut-
delningen inte har betalats ut ge-
nom Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag eller gäller fall som av-
ses i 27 § första stycket 5, från ut-

³ Lydelse enligt prop. 1989/90:135.

179

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

centralen VPC Aktiebolag eller gäl- ländsk juridisk person, eller
ler fall som avses i 27 § första styc-
ket 5, från utländsk juridisk person,
eller

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts
beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av
denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som
lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars
räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong,
som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också
namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och läm-
nas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att
uppgift lämnas innan betalning sker.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

30 §

Bestämmelser om hanteringen av
uppgifter som har lämnats enligt
28 § och rör utdelning på svenska
aktier eller andelar i svensk aktie-
fond finns i kupongskattelagen
(1970: 624).

Bestämmelser om hanteringen av
uppgifter som har lämnats enligt
28 § och rör utdelning på svenska
aktier finns i kupongskattelagen
(1970:624).

37 §

Kontrolluppgift om försäkringser-
sättning för skada skall lämnas av
försäkringsföretag om

1. ersättning på minst 1000 kro-
nor for varje skadefall utgetts på
grund av skada på byggnad, inven-
tarier och maskiner, produkter från
jordbruket eller skogsbruket, växan-
de gröda, skog, varulager, varor un-
der tillverkning, förbrukningsar-
tiklar eller andra förnödenheter för
produktionen, eller

2. ersättning på minst 500 kronor
för varje skadefall utgetts på grund
av skada på levande djur.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) den som bedrivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse,

b) den som innehaft jordbruksfas-

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift om
utbetalning av ersättning för tillfäl-
ligt arbete lämnas av den som betalt
ut ersättningen.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som bedriver näringsverksam-
het. Kontrolluppgiften skall ta upp
utbetalt belopp.

180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tighet eller annan fastighet.

Kontrolluppgift skall ta upp utbe-
talt belopp.

Har delutbetalning av ersättning
förekommit, behöver kontrollupp-
gift inte lämnas förrän året efter det
år då skadan slutreglerats.

Kontrolluppgift behöver inte läm-
nas beträffande ersättning för per-
sonligt lösöre eller annan ersättning
på grund av motorfordonsförsäkring
än stilleståndsersättning.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

38 §

Kontrolluppgift om pristillägg
skall lämnas av köttbesiktningsby-
rå, offentligt slakthus, kontrollslak-
teri och fristående sanitetsslakteri-
avdelning.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som fått pristillägg enligt lagen
(1974: 1021) om utbetalning av pris-
tillägg på kött, kontrolluppgiften
skall ta upp utgett belopp.

Efter föreläggande av skattemyn-
digheten skall kontrolluppgift om
prisstöd lämnas av slakteri och fri-
stående sanitetsslaktavdelning.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den som fått prisstöd enligt lagen
(1990:00) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m. m. Kontroll-
uppgiften skall ta upp utgett be-
lopp.

39 §

Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit
verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller
husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den från vilken inköp skett. Kon-
trolluppgiften skall uppta utgett
vederlag i pengar, naturaprodukter
eller annat. Kontrolluppgift behö-
ver dock inte lämnas om vederlag
som gottgjorts bokföringsskyldig
rörelseidkare för annat än slakt- el-
ler livdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för
den från vilken inköp skett. Kon-
trolluppgiften skall uppta utgett
vederlag i pengar, naturaprodukter
eller annat. Kontrolluppgift behö-
ver dock inte lämnas om vederlag
som gottgjorts bokföringsskyldig
näringsidkare för annat än slakt- el-
ler livdjur.

43 §

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för
namngiven näringsidkare lämnas av

1. den som bedrivit jordbruk, 1. den som bedrivit näringsverk-
skogsbruk eller rörelse, samhet,

2. den som innehaft annan fastig- 2. den som innehaft privatbo-
het än jordbruksfastighet samt stadsfastighet samt

3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt.

Kontrolluppgiften skall lämnas under förutsättning att beloppet i motta-
garens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift
och avse

181

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss
angiven tid köpt eller sålt varor, eller

b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller
fått såsom ersättning för utförda tjänster.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt
första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna nä-
ringsidkare.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

44 §

Kontrolluppgift om upplåten lä-
genhet skall lämnas av bostadsför-
ening, bostadsaktiebolag och av
ekonomisk förening eller aktiebo-
lag som enligt punkt 2 femte stycket
av anvisningarna till 38 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) likställs
med bostadsförening eller bostads-
aktiebolag vid inkomstbeskattning-
en beträffande sådan lägenhet som
helt eller till övervägande del upplå-
tits till annan än medlem eller del-
ägare under hela eller större delen
av beskattningsåret.

Kontrolluppgift om upplåten lä-
genhet skall lämnas av bostadsför-
ening, bostadsaktiebolag och av
ekonomisk förening eller aktiebo-
lag som enligt 2§ 7 mom. första
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt likställs med bostads-
förening eller bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen beträffande
sådan lägenhet som upplåtits till
annan än medlem eller delägare.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit cn lägenhet som han
har i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontroll-
uppgiften skall ta upp belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till
föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott.

45 §

(1928:370). Kontrolluppgiften
skall avse sådan överlåtelse som har
anmälts till föreningen och innehål-
la uppgift om

Kontrolluppgift om överlåten bo-
stadsrätt skall lämnas av en bo-
stadsrättsförening som vid ingång-
en av det aktuella beskattningsåret
var av det slag som anges i 2 § 7
mom. första stycket lagen
(194 7:5 76) om statlig inkomstskatt.
Kontrolluppgiften skall avse sådan
överlåtelse som har anmälts till för-
eningen och innehålla uppgift om

182

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisa-
tionsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk-
ten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

d) storleken av sådana kapitaltill-
skott som överlåtaren enligt punkt 2
c av anvisningarna till 36 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) får räk-
na in i omkostnadsbeloppet,

d) bostadsrättens andel av bo-
stadsrättsföreningens nettoskuld el-
ler nettoförmögenhet vid förvärvs-
respektive avyttringstidpunkten
med bortseende från värdet av för-
eningens fastighet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) bostadsrättens andel av för-
eningens behållna förmögenhet den
1 januari 1974 beräknad enligt
punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
kommunal skattelagen, om överlå-
tarens förvärv skett före år 1974.

f) bostadsrättens andel av utgifter
för ny-, till- eller ombyggnad som
nedlagts på föreningens fastighet
under innehavstiden.

Om överlåtelsen avser en bo-
stadsrätt som har förvärvats före år
1974 behöver någon uppgift enligt
första stycket d eller e avseende för-
hållandena vid förvärvstidpunkten
inte lämnas. Har förvärvet skett
före den 1 juli 1982, behöver någon
uppgift om köpeskillingen vid
förvärvet inte lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterli-
gare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten
vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 §, bevara det under-
lag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

46 §

Uppgiftsskyldighet enligt 45 §
och skyldighet att bevara underla-
get för uppgiftslämnandet gäller
även för annan ekonomisk förening
än bostadsrättsförening och för ak-
tiebolag om föreningen eller aktie-
bolaget är av det slag som anges i
2§ 7 mom. första stycket lagen
(194 7:5 76) om statlig inkomstskatt.

183

Nuvarande lydelse

om innestående medel på inre repa-
rationsfond eller liknande fond vid
förvärvstidpunkten inte lämnas.

Föreslagen lydelse

enligt 45 § första stycket d eller e
avseende förhållandena vid för-
värvstidpunkten inte lämnas.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

53 §

54 §

Försäkringsföretag som medde-
lat tjänstepensionsförsäkring avse-
ende arbetsgivares pensionsutfäs-
telse gentemot arbetstagare, skall
på begäran av försäkringstagaren
utfärda intyg i det hänseende som
anges i punkt 20 e sjunde stycket av
anvisningarna till 23 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

57 §

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-
nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för orga-
nisationsnummer den avlidnes per-
sonnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnum-
mer inte kan anges för den som
uppgiften avser,¹ skall i stället den-
nes födelsetid redovisas eller, i frå-
ga om kontrolluppgifter enligt 22 §
i de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och per-
sonnummer för den som får förfoga
över räntan eller fordran. Om ett
konto innehas av flera än fem per-
soner, får uppgifter lämnas om en
person som förfogar över kontot i
stället för om samtliga innehavare,
samt i förekommande fall om den
beteckning på innehavarkretsen
som används för kontot. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats ett
särskilt redovisningsnummer enligt
53 § 1 mom. uppbördslagen

(1953:272), skall detta, i annan
kontrolluppgift än sådan som avser

För dödsbo får i stället för orga-
nisationsnummer den avlidnes per-
sonnummer anges. Om person-
nummer eller organisationsnum-
mer inte kan anges för den som
uppgiften avser, skall i stället den-
nes födelsetid redovisas eller, i frå-
ga om kontrolluppgifter enligt 22 §
i de fall borgenären är en juridisk
person, namn, postadress och per-
sonnummer för den som får förfoga
över räntan eller fordran. Om ett
konto innehas av flera än fem per-
soner, får uppgifter lämnas om en
person som förfogar över kontot i
stället för om samtliga innehavare,
(förfogarkonto), samt i förekom-
mande fall om den beteckning på
innehavarkretsen som används för
kontot. Iså fallskall anges att det är
fråga om ettförfogarkonto. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats ett
särskilt redovisningsnummer enligt
53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:

184

Nuvarande lydelse

ränta, utdelning eller betalning till
eller från utlandet, anges i stället
för den uppgiftsskyldiges person-
nummer eller organisationsnum-
mer.

I en kontrolluppgift som lämnas
av ett fåmansföretag skall det anges
om personen är företagsledare eller
honom närstående person eller del-
ägare i företaget.

Föreslagen lydelse

272), skall detta, i annan kontroll-
uppgift än sådan som avser ränta,
utdelning eller betalning till eller
från utlandet, anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer
eller organisationsnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas
av ett fåmansföretag, ett fåmansägt
handelsbolag eller sådant företag
som avses i 3§ 12 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall det anges om personen är före-
tagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

60 §

Vid en kontrolluppgift som läm-
nas enligt 4, 13 eller 14 § skall fogas
särskild uppgift (sammandrag av
kontrolluppgifter). I sådant
sammandrag skall anges namn,
postadress och personnummer eller
organisationsnummer för den upp-
giftsskyldige, antalet lämnade kon-
trolluppgifter samt det sammanlag-
da beloppet av de, skatteavdrag som
har verkställts för preliminär A-
skatt under året före taxeringsåret.
Om den uppgiftsskyldige har tillde-
lats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272), skall detta anges i stäl-
let för personnummer eller organi-
sationsnummer. Om den uppgifts-
skyldige har gjort avdrag för en ar-
betstagares kostnader enligt 2 kap.
4 § 6 lagen (1981:691) om socialav-
gifter, skall denna kostnad också
anges i sammandraget. I samman-
draget skall också anges det sam-
manlagda beloppet av semesterme-
del som har betalts in till en semes-
terkassa och som den uppgiftsskyl-

Vid en kontrolluppgift som läm-
nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27§
skall fogas särskild uppgift
(sammandrag av kontrolluppgif-
ter). I sådant sammandrag skall an-
ges namn, postadress och person-
nummer eller organisationsnum-
mer för den uppgiftsskyldige, anta-
let lämnade kontrolluppgifter samt
det sammanlagda beloppet av de
skatteavdrag som har verkställts för
preliminär A-skatt under året före
taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-
dige har tilldelats särskilt redovis-
ningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272), skall
detta anges i stället för personnum-
mer eller organisationsnummer.
Om den uppgiftsskyldige har gjort
avdrag för en arbetstagares kostna-
der enligt 2 kap. 4 § första stycket 6
lagen (1981:691) om socialavgifter,
skall denna kostnad också anges i
sammandraget. I sammandraget
skall också anges det sammanlagda
beloppet av semestermedel som har
betalts in till en semesterkassa och

185

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige inte skall redovisa i någon kon- som den uppgiftsskyldige inte skall
trolluppgift. redovisa i någon kontrolluppgift.

Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen
skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

63 §

Uppgiftsskyldighet enligt 22 och
24-26 §§ föreligger även i fråga om
uppgifter som avser fysiska personer
som är bosatta i utlandet.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

4 kap.

1§

Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kontroll-
uppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i
skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt
sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgifts-
skyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansföretag är skyldigt att
sörja för att underlag finns för kon-
troll av vad företagsledaren eller
honom närstående person eller del-
ägare tillskjutit till och tagit ut ur
företaget av pengar, varor eller an-
nat. Företaget skall vidare som un-
derlag för kontroll av traktaments-
ersättning, som betalats ut till före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare, bevara verifi-
kation av övernattningskostnader,
om ersättningen varit avsedd att
täcka sådan kostnad.

Ett fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och sådant företag som
avses i 3 § 12 mom. nionde stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt är skyldigt att sörja för
att underlag finns för kontroll av
vad företagsledaren eller honom
närstående person eller delägare
tillskjutit till och tagit ut ur företa-
get av pengar, varor eller annat. Fö-
retaget skall vidare som underlag
för kontroll av traktamentsersätt-
ning, som betalats ut till företagsle-
daren eller honom närstående per-
son eller delägare, bevara verifika-
tion av övernattningskostnader,
om ersättningen varit avsedd att
täcka sådan kostnad.

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår
underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

2§

Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra upp-
gifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11

186

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen
har under sin förvaltning,

2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats
enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken, av gode mannen eller förvalta-
ren beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvalt-
ning,

4. för dödsbo som inte längre består, av den som vid tidpunkten för
dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

6. för aktiefond av det fondbolag
som handhar förvaltningen av fon-
den eller, om förvaltningen över-
gått till förvaringsbank, av denna,
samt

6. för värdepappersfond av det
fondbolag som handhar förvalt-
ningen av fonden eller, om förvalt-
ningen övergått till förvaringsinsti-
tut, av detta, samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre
består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Riksskatteverket får medge un-
dantag från bestämmelserna i den-
na lag om uppgiftsskyldighet för få-
mansföretag, fåmansägt handelsbo-
lag och sådant företag som avses i
3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
om det finns särskilda skäl med
hänsyn till verksamhetens art och
omfattning.

Skattemyndighetens beslut enligt
3 kap. 12 § får överklagas till riks-
skatteverket. Övriga beslut av skat-
temyndigheten enligt denna lag får
inte överklagas.

Skattemyndighetens beslut enligt
2 kap. 19 § och 3 kap. 12 § får över-
klagas till riksskatteverket. Övriga
beslut av skattemyndigheten enligt
denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

8§

Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet
beträffande

1. särskild uppgift enligt 2 kap. 1. uppgifter enligt 2 kap. 25 § el-
25 § eller ler

187

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndig-
het.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med
straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och
med 1992 års taxering.

2. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller, förutom vad som föreskrivs
om deklarationsskyldighet i 2 kap. 4 §, att folkpensionär är skyldig att
lämna självdeklaration om han under beskattningsåret uppburit intäkt av
kapital eller om hans förmögenhetstillgångar överstiger 100000 kronor —
eller beträffande en gift person — om makarnas gemensamma skatteplikti-
ga förmögenhetstillgångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpen-
sionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid
beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

3. Vid 1992 års taxering får näringsidkare sori vslutar sina räkenskaper
med a.sookslut i stället för att lämna uppgifter enligt de nya föreskrifterna
i 2 kap. 19 § första stycket lämna de uppgifter som avses i de äldre
bestämmelserna i 2 kap. 22 §.

4. Vad som i 3 kap. 28 och 30 §§ sägs om aktiefond skall till och med
1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte
har registrerats.

188

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att nuvarande 39 § 2 mom. skall betecknas 39 § 3 mom.,

dels att 1 §, 3 § 2 mom., 4 § 1 och 4 mom., 5 — 8 och 10 §§, 13 § 1 och 2
mom., 15 §, 17 § 1 mom., 24 § 1 och 2 mom., 33 §, 40 § 1 mom., 45 § 1
mom., 46 § 2 mom., 48 § 4 mom., 52 §, 53 § 1 mom., 54 § samt anvisning-
arna till 3, 39 och 45 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 14 och 78 a §§, och ett
nytt moment, 39 § 2 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomst-
skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut-
skiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogs-
vårdsavgift, vinstdelningsskatt, sär-
skild vinstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
statlig fastighetsskatt, skattetillägg
och förseningsavgift enligt tax-
eringslagen (1990:00), annuitet på
avdikningslån samt mervärdeskatt i
fall som avses i 21 § lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

Med skatt avses i denna lag, om
inte annat anges:

1. kommunal inkomstskatt,

2. statlig inkomstskatt,

3. statlig förmögenhetsskatt,

4. utskiftningsskatt,

5. ersättningsskatt,

6. skogsvårdsavgift,

7. statlig fastighetsskatt,

8. egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,

9. avkastningsskatt,

10. skattetillägg och försenings-
avgift enligt taxeringslagen
(1990:000),

11. mervärdeskatt i fall som av-
ses i 21 § lagen (1968:430) om mer-
värdeskatt,

12. annuiteter på avdikningslån,

13. särskild vinstskatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Regeringen Jär, om särskilda om-
ständigheter föranleder det, före-
skriva att i samband med uppbör-
den av skatt skall uppbäras även
andra avgifter än sådana som anges
i första stycket. Har sådan föreskrift
meddelats skall, om inte annat an-
ges, vad i denna lag stadgas angå-
ende skatt tillämpas beträffande
den avgift som avses med föreskrif-
ten.

¹ Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

² Lydelse enligt prop. 1989/90:111.

189

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§

2 mom.³ Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller prelimi-
när B-skatt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Preliminär A-skatt skall utgå en-
ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-
ler enligt de grunder som anges i 7,
12 eller 40 §. För enskilda fall får

Med tjänst likställs i denna lag
rätt till pension, livränta som utgår
på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än
på grund av försäkring och inte ut-
gör vederlag vid avyttring av egen-
dom, ersättning som i annan form
än livränta utgår på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjänst, samt undan-
tagsförmåner och sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jäm-
förlig periodisk intäkt för vilken gi-
varen enligt 23 § kommunalskatte-
lagcn (1928:370) är berättigad till
avdrag.

Preliminär A-skatt skall också,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och ut-
delning vilken utgår i pengar och för
vilken kontrolluppgift skall lämnas
enligt bestämmelserna i 3 kap. 22,
23 eller 27§ lagen (1990:000) om
självdeklaration och kontrolluppgif-
ter.

Preliminär A-skatt skall utgå en-
ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-
ler enligt de grunder som anges i 7,
12 eller 40 §. För enskilda fall får

³ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

190

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl
för annan inkomst eller för förmögenhet får skattemyndighet, då särskilda
skäl föreligger, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för
sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldi-
ges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsak-
liga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad
med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabel-
len anges för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:00)
om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m., lagen (1990:00) om
skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:00) om skatteavdrag
i vissa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för in-
komståret betalas av skattskyldig,
som inte skall betala preliminär A-
skatt enligt 1. Preliminär B-skatt
skall betalas för inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvs-
källor och för förmögenhet. Preli-
minär B-skatt skall betalas enligt
särskild debitering.

2. Preliminär B-skatt skall för in-
komståret betalas av skattskyldig,
som inte skall betala preliminär A-
skatt enligt 1 första eller andra styc-
ket. Preliminär B-skatt skall betalas
för inkomster från den skattskyldi-
ges samtliga förvärvskällor och för
förmögenhet. Preliminär B-skatt
skall betalas enligt särskild debite-
ring.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av
sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala
preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får
meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till
huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

4§

l mom⁴ För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsan-
ställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-
skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte skattemyndig-

Lydelse enligt prop. 1989/90:110.

191

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

het har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt
som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade for månad eller den
kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses
i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

4 mom.⁵ I skattetabellerna
skall också tas in en särskild ko-
lumn, vari anges det belopp varmed
preliminär A-skatt skall beräknas
på inkomst för dag av sådan an-
ställning som är avsedd att vara
kortare tid än en vecka. För samtli-
ga skattetabeller skall samma be-
lopp anges i den särskilda kolumnen
att tillämpas oberoende av arbetsta-
garens civilstånd och annan i 2
mom. angiven omständighet.
Skattebeloppen skall beräknas på
grundval av beräknelig genomsnitt-
lig sysselsättning under året och
med ledning av för riket genom-
snittlig skattesats till kommunal in-
komstskatt föregående år. I övrigt
skall vad ovan i denna paragraf sägs
i tillämpliga delar gälla vid skatte-
beloppens beräkning.

4 mom. I skattetabellerna skall
också anges det belopp varmed pre-
liminär A-skatt skall beräknas på
inkomst för dag av sådan anställ-
ning som är avsedd att vara kortare
tid än en vecka. Skattebeloppen
skall beräknas på grundval av be-
räknelig genomsnittlig sysselsätt-
ning under året och med ledning av
för riket genomsnittlig skattesats
till kommunal inkomstskatt föregå-
ende år. I övrigt skall vad ovan i
denna paragraf sägs i till-
lämpliga delar gälla vid skattebe-
loppens beräkning.

5§

Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar
skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4 § 3 mom.
andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en
sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsme-
del, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för
inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen.
Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, använ-
des den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebitering-
en ingår öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser när-

⁵ Senaste lydelse 1979:1159.

192

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

6§

193

13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och med tillämpning av skattetabel- med tillämpning av vad som anges i
lens kolumn för daginkomst. skattetabellen för daginkomst.

7§

För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke
uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, skäll utgå preliminär
A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, som avses i
4 § 1 mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
riksskatteverket fastställer.

För inkomst som avses i 3 § 2
mom. 1 tredje stycket skall prelimi-
när skatt utgå med 30 procent av
inkomsten. Preliminär skatt på rän-
ta eller utdelning på utländska vär-
depapper skall utgå med så stort be-
lopp att det tillsammans med den
skatt som innehållits i utlandet upp-
går till 30 procent av räntan eller
utdelningen.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio
kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri-
vas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 §.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

8§⁶

Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 utom tredje stycket
andra meningen av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
(1928: 370).

Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

194

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i
områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. För-
månsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det
genomsnittliga värdet for jämförbara bostäder inom området. Om bosta-
den är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

bestämmas till det lägsta av nämnda
procent.

genomsnittsvärden reducerat med tio

Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen med hänsyn härtill.

10 §⁷

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:000) om
skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige
begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familje- b) familjebidrag enligt familje-
bidragslagen (1978:520); eller bidragslagen (1978:520);

⁷ Lydelse enligt prop. 1989/90:110.

195

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

d) sådan pension, livränta eller
från forsäkringsanstalt utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det bas-
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för året före det år
under vilket ersättningen utges.
Vad nu har sagts skall dock inte
tillämpas på pension och vårdbi-
drag, som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring och på yrkesskade-
livränta eller livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller lagen (1977:265) om stat-
ligt personskadeskydd.

c) sådan pension, livränta eller
från forsäkringsanstalt utgående
annan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det bas-
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för året före det år
under vilket ersättningen utges.
Vad nu har sagts skall dock inte
tillämpas på pension och vårdbi-
drag, som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring och på yrkesskade-
livränta eller livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller lagen (1977:265) om stat-
ligt personskadeskydd;

d) ränta eller utdelning som till-
kommer en annan juridisk person
än svenskt dödsbo eller en fysisk per-
son som inte är bosatt i Sverige;

e) ränta eller utdelning som enligt
dubbelbeskattningsavtal är helt un-
dantagen från beskattning i Sverige;

f) ränta på förfogarkonto som av-
ses i 3 kap. 5 7 § lagen (1990:00) om
självdeklaration och kontrolluppgif-
ter, om räntan inte uppgår till 1000
kronor:

g) ränta på konto för klientmedel
eller

h) ränta som ingår i belopp som
redovisats enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

13 §

1 mom. Preliminär B-skatt
skall tas ut med belopp motsvaran-
de 120 procent av den i 14 § angiv-
na delen av den slutliga skatt som
har påförts den skattskyldige året
före inkomståret. Understiger den
slutliga skatten den ursprungligen
debiterade B-skatten tas preliminär
B-skatt ut med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp
än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-

Lydelse enligt prop. 1989/90:111.

196

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller
när annars särskilda omständigheter föreligger.

/ den slutliga skatt som avses i
första stycket skall inte inräknas ut-
skiftningsskatt, ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:00),
mervärdeskatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt eller
sådan i denna lag inte omnämnd
skatt eller avgift, vilken har påförts
enligt bestämmelse i annan författ-
ning.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Vid beräkning av preliminär B-
skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala på
grund av förordnande enligt 3§ 3
mom. andra stycket.

Preliminär B-skatt får beräknas
på grundval av preliminär taxering
även i annat fall än som sägs i första
eller andra stycket, om särskilda

Vid beräkning av preliminär B-
skatt skall, om möjligt, hänsyn tas
till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala en-
ligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket eller
på grund av bestämmelserna i lagen
(1990:00) om skatteavdrag från
sjukpenning m. m. eller lagen
(1990: 00) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning m. m.

Preliminär B-skatt får beräknas
på grundval av preliminär taxering
även i annat fall än som sägs i första
eller andra stycket, om det är fråga

Senaste lydelse 1988:1525.

197

Nuvarande lydelse

omständigheter föranleder det. Så-
dana omständigheter kan föreligga
exempelvis när det är fråga om ned-
satt skatteförmåga eller om mer be-
tydande skillnad mellan annars ut-
gående preliminär skatt och påräk-
nelig slutlig skatt.

Vid preliminär taxering, som
sker under inkomståret, skall hän-
syn tagas i fråga om skattskyldigs
civilstånd till det forhållande, som
kan antagas komma att ligga till
grund för taxering under året näst
efter inkomståret, samt, vad angår
frågan om den skattskyldige har
hemmavarande barn, till förhållan-
dena vid den tidpunkt, då taxering-
en verkställes.

Föreslagen lydelse

om mer betydande skillnad mellan
annars utgående preliminär skatt
och beräknad slutlig skatt eller det
finns andra särskilda skäl.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

14§'°

I den slutliga skatt som avses i
13 § 1 mom. första stycket, 13 § 2
mom. första stycket och 17 § 1
mom. 2 skall inte inräknas utskift-
ningsskatt, ersättningsskatt, skatte-
tillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:00), mervär-
deskatt enligt lagen (1968:430) om
mervärdeskatt eller sådan i denna
lag inte omnämnd skatt eller avgift,
vilken har påförts enligt bestämmel-
se i annan författning.

Vid den preliminära taxeringen,
skall hänsyn tas till de förhållanden,
som kan antas komma att ligga till
grund för taxering under året efter
inkomståret.

¹⁰ Förutvarande 14 § upphävd 1988:1525.

¹¹ Senaste lydelse 1974:859.

198

Nuvarande lydelse

skattelagens bestämmelser i sådant
hänseende kan antagas komma att
ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

1 mom.¹² Skattskyldig, som har
att betala preliminär B-skatt, skall
utan anmaning avge preliminär
självdeklaration:

före inkomståret;

3) om han året före inkomståret
har haft att betala preliminär A-
skatt.

1 m o m. Skattskyldig, som skall
betala preliminär B-skatt, skall
utan anmaning lämna preliminär
självdeklaration:

om han inte har påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året

3) om han året före inkomståret
har haft att betala preliminär A-
skatt enligt 3 § 2 mom. 1 första eller
andra stycket.

24 §

1 mom.¹³ För varje skattskyl-
dig, som skall betala preliminär A-
skatt, skall bestämmas tillämplig
skattetabell och kolumn i enlighet
med bestämmelserna i 4 § 2 mom.
och 5 § eller, i förekommande fall,
den särskilda beräkningsgrund ef-
ter vilken skatten skall utgå.

2 mom.¹⁴ Preliminär A-skatt,
som har innehållits genom skatte-
avdrag som avses i 39 eller 40 §,
skall betalas senast den 18 i den
uppbördsmånad, som infaller när-

2 m o m. Preliminär A-skatt som
har innehållits genom skatteavdrag
skall betalas under den uppbörds-
månad, som infaller närmast efter
utgången av den månad, då skatte-

¹² Senaste lydelse 1979:489.

¹³ Senaste lydelse 1984:506.

¹⁴ Senaste lydelse 1979:489.

199

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mast efter utgången av den månad, avdraget gjordes. Innehållen skatt
då skatteavdraget gjordes. som avses i 39§ 2 mom. skall beta-

las senast den 25 i uppbördsmåna-
den. Annan innehållen skatt skall
betalas senast den 18 i uppbördsmå-
naden.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

33 §¹⁵

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för till-
kommande skatt. Vid skattsedel på
preliminär A-skatt skall fogas skat-
tekort och skattetabell. Vid skattse-
del på preliminär B-skatt eller till-
kommande skatt samt vid sådan
skattsedel på slutlig skatt enligt vil-
ken kvarstående skatt skall betalas
skall fogas inbetalningskort. Vid
skattsedel på preliminär B-skatt
skall också fogas skattekort.

För skattskyldig skall utfärdas
skattsedel, särskild för preliminär
skatt, för slutlig skatt och för till-
kommande skatt. Skattsedel skall
dock inte utfärdas för preliminär
skatt enligt 3 § 2 mom. 1 tredje styc-
ket. Vid skattsedel på preliminär A-
skatt skall fogas skattekort och skat-
tetabell. Vid skattsedel på prelimi-
när B-skatt skall fogas skattekort,
varjämte inbetalningskort skall till-
ställas den skattskyldige. Vid skatt-
sedel på tillkommande skatt samt
vid sådan skattsedel på slutlig skatt
enligt vilken kvarstående skatt skall
betalas skall fogas inbetalningskort.

Om den skattskyldiges slutliga
skatt består uteslutande av skatt på
ränta eller utdelning för vilken preli-
minärskatt skall betalas enligt 3 § 2
mom 1 tredje stycket skall någon
skattsedel på slutlig skatt inte utfär-
das.

Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till
skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-
mer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet
med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

39 §

2 mom. Vid utbetalning eller
gottskrivning av sådan ränta eller
utdelning som avses i 3 § 2 mom. 1
tredje stycket skall den som har att
avge kontrolluppgift beträffande
räntan eller utdelningen göra skat-
teavdrag för betalning av preliminär
A-skatt som mottagaren har att be-
tala. I fråga om sådant avdrag skall
bestämmelserna i 44 § gälla i till-
lämpliga delar. Vad som där sägs
om arbetsgivare skall då gälla den

Senaste lydelse 1979:489.

200

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som har att avge kontrolluppgift be-
träffande räntan eller utdelningen.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

40 §

1 mom.¹⁶ Arbetstagare, som
skall vidkännas avdrag för prelimi-
när A-skatt, skall överlämna skatt-
sedel å sådan skatt till arbetsgiva-
ren omedelbart efter det han motta-
git den. Annan arbetstagare skall
snarast för arbetsgivaren uppvisa
skattsedel å preliminär B-skatt el-
ler skattekort å sådan skatt eller
intyg av skattemyndigheten, att
han icke har att erlägga preliminär
A-skatt.

1) i fråga om inkomst som avses i
4§ 4 mom.: ett belopp, motsvaran-
de avdrag enligt skattetabellen för
sådan inkomst jämte tio procent av
nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i
7 § första stycket: ett belopp, mot-
svarande avdrag för månadslön en-
ligt den i 4 § 2 mom. första stycket
vid 1) avsedda kolumnen i skatteta-
bellen jämte tio procent av nämnda
avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses i
7 § andra stycket: ett belopp, mot-
svarande avdrag för sådan inkomst
beträffande skattskyldig, som avses
i 4 § 2 mom. första stycket vid 1),
jämte tio procent av nämnda av-
drag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsva-
rande avdrag enligt den i 4§ 2
mom. första stycket vid 1) avsedda
kolumnen i skattetabellen jämte tio
procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom
kontant inkomst, naturaförmån
som avses i 8 § första stycket, skall

1 m o m. Arbetstagare, som skall
vidkännas avdrag för preliminär A-
skatt, skall överlämna skattsedel på
sådan skatt till arbetsgivaren ome-
delbart efter det han mottagit den.

Annan arbetstagare skall snarast
för arbetsgivaren uppvisa skattse-
del på preliminär B-skatt eller skat-
tekort på sådan skatt eller intyg av
skattemyndigheten, att han inte har
att betala preliminär A-skatt.

Fullgör zzzte arbetstagare sin skyl-
dighet enligt första stycket, skall av-
drag för preliminär skatt göras en-
ligt skattetabellen för den ort, där
arbetsgivaren har sitt kontor eller
lönen z annat fall utbetalas, jämte
tio procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom
kontant inkomst, annan förmån
som avses i 8 § första stycket, skall

¹⁶ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

201

Nuvarande lydelse

skatteavdraget enligt andra stycket
beräknas även på naturaförmånens
värde for den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av-
ses i andra stycket 1) — 4) skall
utgöra minst en krona för daglön,
fem kronor för veckolön, tio kronor
för halvmånadslön och tvåveckors-
lön samt tjugu kronor för månads-
lön.

Föreslagen lydelse

skatteavdraget enligt andra stycket
beräknas även på förmånens värde
för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av-
ses i andra stycket skall utgöra
minst en krona för daglön, fem kro-
nor för veckolön, tio kronor för
halvmånadslön och tvåveckorslön
samt tjugu kronor för månadslön.

Prop. 1990/91: 5

Bilaga 4

45 §

1 mom.'¹ Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om
bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande
slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning före-
skrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämk-
ning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

lön.

1) då skatlskyldig har att erlägga
preliminär A-skatt och sådan änd-
ring har skett i den skattskyldiges
civilstånd, vartill hänsyn skall ta-
gas vid taxering eller debitering un-
der året efter inkomståret:

3) då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten
framstår såsom troligt, att den pre-
liminära skatten till följd av ändring
i inkomst eller i avdrag för omkost-
nader i förvärvskälla eller beträf-
fande allmänna avdrag eller av
annan anledning kommer att avvika
från motsvarande slutliga skatt;

Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

202

Nuvarande lydelse

således bestämmelserna i 41 § 2
mom. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomst-
förhållandena eller av annat skäl
ändrad skatteform synes påkallad.

1 fall, som avses i första stycket
under 3), bör såvitt angår prelimi-
när A-skatt jämkning vidtagas bara
då på grund av jämkningen preli-
minär skatt skulle uttagas med
minst en femtedel högre eller lägre
belopp än som utan jämkning skul-
le erläggas. Jämkning av preliminär
B-skatt i nyss angivna fall bör göras
bara då påräknelig taxerad inkomst
med minst en femtedel över- eller
understiger den tidigare antagna in-
komsten, dock med minst 2000
kronor.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

2) då genom ändring i inkomst-
förhållandena eller av annat skäl
ändrad skatteform synes påkallad.

I fall, som avses i första stycket
under 7), bör såvitt angår prelimi-
när A-skatt jämkning göras bara då
på grund av jämkningen preliminär
skatt skulle tas ut med minst en
femtedel högre eller lägre belopp
än som utan jämkning skulle erläg-
gas. Jämkning av preliminär B-
skatt i nyss angivna fall bör göras
bara då påräknelig skatt med minst
en femtedel över- eller understiger
den tidigare antagna skatten, dock
med minst 2000 kronor. Jämkning
skall i första hand ske av preliminär
skatt på andra inkomster än ränta
och utdelning. I fråga om prelimi-
när skatt på ränta och utdelning får
jämkning ske även om skattsedel på
preliminär skatt inte har utfärdats.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att
yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

46 §

2 mom.'* Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär
beslutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning efter det
beslutet meddelats, skall betalas med annat belopp än som tidigare utfär-
dad skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande
den ändrade skatten.

Sker jämkning av preliminär Sker jämkning av preliminär

Senaste lydelse 1989:489.

203

Nuvarande lydelse

skatt, vilken beräknas enligt skatte-
tabell, av anledning som i 45 § 1
mom. under 1) eller 2) sägs, skall i
beslutet angivas vilken kolumn i ta-
bellen som skall tillämpas vid skat-
tens beräkning. Vidtages jämkning
av sådan preliminär skatt av annan
anledning än nyss sagts, skall i be-
slutet därom angivas, att skatten
skall beräknas t. ex. å viss del av
inkomsten eller å inkomsten mins-
kad med visst belopp eller ock att
skatten skall utgå med viss procent
av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär
skatt, vilken utgår efter i 7 § omför-
mäld procentsats, skall i beslutet
angivas efter vilken procentsats den
ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B-
skatt, skall skatten beräknas på ena-
handa sätt som i 13, 15 och 25 §§
angives beträffande påföring av så-
dan skatt efter preliminär taxering.

Föreslagen lydelse

skatt, skall i beslutet anges, att skat-
ten skall beräknas t. ex. på viss del
av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller att
skatten skall tas ut med viss procent
av inkomsten.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Vid jämkning av preliminär
skatt, som tas ut efter i 7 § första
stycket nämnd procentsats, skall i
beslutet anges efter vilken procent-
sats den ändrade skatten skall tas
ut.

Sker jämkning av preliminär
skatt på ränta eller utdelning skall i
beslutet anges att preliminär skatt
inte skall tas ut på utdelning från
eller ränta på vissa värdepapper el-
ler visst konto.

Sker jämkning av preliminär B-
skatt, skall skatten beräknas på
samma sätt som i 13, 15 och 25 §§
anges beträffande påföring av så-
dan skatt efter preliminär taxering.

4 mom. Skattskyldig, som av-
yttrat fastighet eller rörelse eller del
av sådan tillgång eller aktie eller an-
del i bolag, vars aktier eller andelar
vid tiden för avyttringen ägdes eller
innehades på sätt som anges i punkt
14 åttonde stycket a av anvisningar-
na till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370), mot betalning under
minst tre år, kan, om till följd härav
hans slutliga skatt blivit mer än
dubbelt så stor som medeltalet av
hans slutliga skatt för närmast före-
gående tre taxeringsår, efter ansö-
kan beviljas anstånd av skattemyn-
dighet med betalning av kvarståen-
de skatt för det taxeringsår, då för-

Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

204

Nuvarande lydelse

kvarstående skatt för det taxerings-
år, då försäljningen tagits till be-
skattning. Anstånd får avse högst
två tredjedelar av den kvarstående
skatten. Det belopp, för vilket an-
stånd medges, skall erläggas med
halva beloppet före utgången av
april månad under ett vart av de två
år, som följer närmast efter det år,
då den kvarstående skatten enligt
debiteringen skolat erläggas.

Föreslagen lydelse

säljningen tagits till beskattning.
Anstånd får avse högst två tredje-
delar av den kvarstående skatten.
Det belopp, för vilket anstånd med-
ges, skall betalas med halva belop-
pet före utgången av april månad
under vart och ett av de två år, som
följer närmast efter det år, då den
kvarstående skatten enligt debite-
ringen skulle ha betalts. Vid beräk-
ningen av den slutliga skatten gäller
14 §.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Har avyttringen föranlett debitering av tillkommande skatt, får anstånd
medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna.)

52 §²⁰

Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas genom
insättning på skattepostgirokonto
hos skattemyndigheten i det län där
den som har innehållit skatten är
registrerad för inbetalning och re-
dovisning av sådan skatt. Är han
inte registrerad, skall skatten beta-
las till skattemyndigheten i det län
där han är bosatt. Inbetalning från
landstingskommun och kommun
skall dock, såvitt gäller preliminär
A-skatt, ske genom avräkning mot
fordran enligt 4 § lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets ut-
debitering av skatt m. m.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbe-
talning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

205

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara
inbetald den dag då gireringshandlingama kom in till postanstalt. Statlig
myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för
betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala
skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

53 §

1 mom.²¹ Vid inbetalning av
skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall på inbetalnings-
handlingen anges arbetsgivarens
namn och postadress.

1 mom. Vid inbetalning av
skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall namn på och
postadress till den som har innehål-
lit skatten anges på inbetalnings-
handlingen.

54 §

1 m o m.²² En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt eller utgett lön för vil-
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare skall, om inte annat följer av
sjätte stycket, utan anmaning läm-
na uppgift (uppbördsdeklara-
tion) om detta till den skattemyn-
dighet som avses i 52 § första styc-
ket. Arbetsgivare som avses i 3 §
andra stycket sista meningen lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall dock lämna de-
klarationen till skattemyndigheten
i Stockholms län. Deklaration skall
lämnas av landstingskommun och
kommun senast den 12 och av an-
nan arbetsgivare senast den 18 i
uppbördsmånaden efter den må-
nad då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs.

²¹ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

²² Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

206

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklara-
tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklaration skall upptaga

1) arbetgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt;

4) sådan utgiven avgiftspliktig
lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § första stycket lagen
(1981:691) om socialavgifter, dock
inräknat det belopp som avses i
punkt 5;

3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt från lön;

4) sådan utgiven avgiftspliktig
lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § första och andra styckena
lagen (1981:691) om socialavgifter,
dock inräknat det belopp som avses
i punkt 5;

5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;

6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;

7) månadsavgiftens belopp;

8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall
lämna uppgift (uppbördsdeklaration for kvarstående skatt) om detta. Sådan
deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och
upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i första - tredje styckena.

En arbetsgivare, som skall redovi-
sa månadsavgift för sådant bidrag
som likställs med lön enligt 2 kap.
3 § andra stycket lagen om socialav-
gifter, skall lämna uppgift (upp-
bördsdeklaration för vinst-
andelsbidrag) om detta. Sådan
deklaration skall upptaga uppgift
som avses i färde stycket 1, 2, 6 och
7. I övrigt gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i första — tredje
styckena.

Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär skatt på ränta eller
utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för
ränta och utdelning) om detta.
Sådan deklaration skall lämnas
senast den 25 i uppbördsmånaden
efter den månad då skatteav-
draget gjordes och ta upp

1) den deklarationsskyldiges
namn och person- eller organisa-
tionsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken
redovisning lämnas;

3) det belopp som har dragits av
för preliminär skatt.

I övrigt gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i första - tredje
styckena.

207

Nuvarande lydelse

2 mom.²³ Underlåter den som
är deklarationsskyldig enligt 1
mom. första stycket att lämna upp-
bördsdeklaration eller är deklara-
tion ofullständig, kan skattemyn-
digheten anmana den deklarations-
skyldige att lämna deklaration eller
komplettera den.

3 m o m.²⁴ Har arbetsgivare, som
skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att full-
göra denna skyldighet inom före-
skriven tid, påförs honom förse-
ningsavgift med 100 kronor.

Föreslagen lydelse

2 m o m. Underlåter den som är
deklarationsskyldig enligt 1 mom.
att lämna uppbördsdeklaration el-
ler är deklarationen ofullständig,
kan skattemyndigheten anmana
den deklarationsskyldige att lämna
deklaration eller komplettera den.

3 m o m. Har den som skall läm-
na uppbördsdeklaration utan an-
maning, underlåtit att fullgöra den-
na skyldighet inom föreskriven tid,
påförs honom förseningsavgift med
100 kronor.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort
denna skyldighet inom tid, som har angivits i anmaningen, skall förse-
ningsavgift påföras med 200 kronor.

Förseningsavgift får helt efterges av skattemyndigheten om särskilda
skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

78 a §

Vad som sägs i 75 — 77 a§§ och

78 § gäller i tillämpliga delar också
i fråga om den som är skyldig att
göra skatteavdrag från sådan ränta
eller utdelning som avses i 3 § 2
mom. 1 tredje stycket. Vad som där
sägs om arbetsgivare skall då gälla
den som är skyldig att göra skatte-
avdraget.

Anvisningar
till 3 §

1. Frågan huruvida skattskyldig
skall erlägga preliminär A-skatt el-
ler preliminär B-skatt skall, då pre-
liminär självdeklaration som i 16 §
sägs icke avgivits eller upplysning
om den skattskyldiges inkomstför-
hållanden eljest icke vunnits, bedö-
mas med ledning av senast verk-
ställda årliga taxering. Därest där-
vid den skattskyldiges inkomst av
annat än tjänst och tillfällig för-
värvsverksamhet uppgår till högst
en fjärdedel av den sammanlagda
uppskattade inkomsten, bör den
skattskyldige i regel erlägga preli-
minär A-skatt. Eljest bör han påfö-

1. Frågan om skattskyldig skall
betala preliminär A-skatt eller pre-
liminär B-skatt skall, då preliminär
självdeklaration som i 16 § sägs inte
lämnats eller om skattemyndighe-
ten annars inte fått upplysning om
den skattskyldiges inkomstförhål-
landen, bedöms med ledning av se-
nast verkställda årliga taxering. Om
den skattskyldiges inkomst av an-
nat än tjänst och kapital därvid
uppgår till högst en fjärdedel av den
sammanlagda uppskattade inkoms-
ten, bör den skattskyldige i regel
betala preliminär A-skatt. Annars
bör han påföras preliminär B-skatt.

²³ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

²⁴ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

208

Nuvarande lydelse

ras preliminär B-skatt. Preliminär
A-skatt skall utgå även om den
skattskyldige uppger sig driva rörel-
se, där det av utredning i ärendet
framgår att hans verksamhet be-
drives under sådana förhållanden
som motsvarar arbetsanställning.
Har preliminär självdeklaration av-
lämnats eller upplysning om den
skattskyldiges inkomstförhållanden
eljest vunnits, skall frågan huruvida
preliminär A-skatt eller preliminär
B-skatt bör erläggas bedömas med
motsvarande tillämpning av vad
nyss sagts, därvid hänsyn dock skall
tagas till förhållandet mellan annan
inkomst än i 3 § 2 mom. under 1
första och andra styckena sägs och
den sammanlagda uppskattade in-
komsten.

Föreslagen lydelse

Preliminär A-skatt skall utgå även
om den skattskyldige uppger sig
driva näringsverksamhet, där det
av utredning i ärendet framgår att
hans verksamhet bedrivs under så-
dana förhållanden som motsvarar
arbetsanställning. Har preliminär
självdeklaration avlämnats eller
har skattemyndigheten annars fått
upplysning om den skattskyldiges
inkomstförhållanden, skall frågan
om preliminär A-skatt eller preli-
minär B-skatt bör betalas bedömas
med motsvarande tillärhpning av
vad nyss sagts, därvid hänsyn dock
skall tas till förhållandet mellan an-
nan inkomst än i 3 § 2 mom. under
1 första och andra styckena sägs
och den sammanlagda uppskattade
inkomsten.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

2. Kan den skattskyldige antagas bliva berättigad att vid inkomsttax-
eringen njuta avdrag för mer betydande utgifter eller omkostnader, vartill
hänsyn icke tages vid uträkning av skatt enligt skattetabell, må skattemyn-
dighet föreskriva exempelvis att preliminär A-skatt skall beräknas enligt
skattetabell å viss del av lönen vid varje utbetalningstillfälle eller å lönen
minskad med visst belopp.

Även om inkomst avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbun-
det återkommande tillfällen, kan inkomsten variera avsevärt från ett utbe-
talningstillfälle till ett annat. I dylika fall kan befinnas lämpligt att skatte-
myndighet föreskriver, att den preliminära A-skatten skall beräknas till
viss procent av lönebeloppet i stället för enligt skattetabell. Vad nu sagts
kan även ifrågakomma för jikta makar, vilka skola sambeskattas.

till 39 §

1.1 39 § 1 mom. angives när fråga
är om arbetsgivare och arbetstagare
i uppbördslagens mening. Så är i
princip fallet då någon utbetalar be-
lopp, som för mottagaren motsva-
rar i nämnda paragraf avsedd in-
komst av tjänst. Härav följer att ex-
empelvis den som är självständig
företagare och vars inkomst är hän-
förlig till inkomst av rörelse icke
skall vidkännas skatteavdrag å

209

14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda inkomst. avdrag på nämnda inkomst.

I handelsbolag eller enkelt bolag är det icke ovanligt, att en eller flera
delägare utföra arbete for bolagets räkning och därför uppbära bestämd
lön, beräknad för vecka, månad eller annan bestämd tidsperiod, varjämte
vederbörande, utöver lönen, erhåller viss del i vinsten. Sådan delägare är
icke arbetstagare enligt denna lags mening.

Den omständigheten att någon vid sidan av fastställd lön uppbär tanti-
em eller avlönas medelst provision förhindrar i och för sig icke att skatte-
avdrag verkställes.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

till 45 §

l.²⁵ Har skattskyldig, som skall
erlägga preliminär A-skatt, enligt
underrättelse från skattemyndighe-
ten ändrat civilstånd under förra de-
len av inkomståret, skall skattemyn-
dighet utan särskild anmälan från
den skattskyldige vidtaga den jämk-
ning av nämnda skatt, som må be-
tingas av ändringen.

2.^2b För att ernå bättre överens-
stämmelse mellan slutlig skatt och
erlagd preliminärskatt kan genom
jämkning föreskrivas, att utbyte
skall ske av preliminär A-skatt be-
räknad enligt skattetabell eller av
preliminär B-skatt mot preliminär
A-skatt beräknad enligt särskild av
skattemyndighet angiven grund.
Jämför vidare 3 § och anvisningar-
na till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyl-
dig måste prestera för att erhålla
jämkning, är icke lika i de i 45 § 1
mom. under 2)-4) omnämnda fal-
len. Begäres jämkning jämlikt 2) i
nämnda moment på grund av sådan
ändring i makes inkomst, som på-
verkar den skattskyldiges skattere-
duktion, eller jämlikt samma mo-

1. Skattemyndighet äger jämväl
utan särskild anmälan från den
skattskyldige upptaga fråga om
jämkning av preliminär skatt i övri-
ga i 45 § omförmälda fall.

2. För att få bättre överensstäm-
melse mellan slutlig skatt och er-
lagd preliminärskatt kan genom
jämkning föreskrivas, att utbyte
skall ske av preliminär A-skatt be-
räknad enligt skattetabell eller av
preliminär B-skatt mot preliminär
A-skatt beräknad enligt särskild av
skattemyndighet angiven grund.
Jämför vidare 3 § och anvisningar-
na till samma paragraf.

²⁵ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

²⁶ Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

210

Nuvarande lydelse

ment 3), behöver vederbörande en-
dast göra sannolikt, att de ifrågava-
rande förhållandena komma att
vara för handen. I övriga fall har
han däremot att styrka, att de berör-
da omständigheterna verkligen före-
ligga.

5. Har skattskyldig under in-
komståret, innan beslutet om jämk-
ning meddelats, erlagt högre preli-
minär skatt än han rätteligen bort
göra, skall den för mycket inbetalda
skatten icke restitueras. I stället
skall den preliminära skatt som
skall erläggas efter beslutet om
jämkning i motsvarande mån redu-
ceras, så att den sammanlagda pre-
liminärskatten kommer att uppgå
till belopp, som beräknas böra utgå
för inkomståret. Fall kan förekom-
ma, särskilt vid jämkning under se-
nare delen av inkomståret, då preli-
minärskatten nedsätts med så stort
belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala
sådan skatt under återstående upp-
bördsmånader, ändå har inbetalt
högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den slutliga skatt, som kan beräk-
nas komma att utgå, dock till minst
500 kronor, har den skattskyldige
rätt att få tillbaka det för mycket
inbetalda beloppet utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Är särskilda förhållanden för
handen — fråga är t. ex. om ett sär-
skilt stort skattebelopp - kan myn-
digheten, även om det angivna vill-
koret inte är uppfyllt, medge att det
för mycket betalda beloppet återbe-
talas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

211

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 3 kap. 3 §, 4 kap. 3, 4 och 23 §§ samt
5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §*

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,

6. lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

8. lagen (1983:1086) om vinstdel- 8. lagen (1990:00) om avkast-
ningsskatt, ningsskatt på pensionsmedel,

9. lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål
om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt.

3 kap.

3§

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad självde-
klaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över

2. kontrolluppgift som skall läm-
nas utan föreläggande enligt lagen
(1990:000) om självdeklaration
och kontrolluppgifter och som av-
ser inkomst av tjänst eller kapital
eller avser räntetillägg.

Beslut om taxering får fattas på
grundval av en förenklad självde-
klaration utan att den som avgett
deklarationen underrättats om och
fått tillfälle att yttra sig över kon-
trolluppgift som skall lämnas utan
föreläggande enligt lagen (1990:00)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter och som avser inkomst av
tjänst eller kapital.

Lydelse enligt prop. 1989/90:111.

212

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Har den skattskyldige lämnat en
förenklad självdeklaration, får tax-
eringsbeslut fattas på grundval av
den, även om förutsättningarna en-
ligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen
(1990:00) om självdeklaration och
kontrolluppgifter för en sådan
självdeklaration inte föreligger i
alla delar. Detta gäller dock inte om
uppgift skall lämnas om rörelse el-
ler jordbruksfastighet eller om an-
nan fastighet, för vilken intäkten
skall beräknas enligt 24 § l mom.
kommunalskattelagen (1928:370).

23 §

5 kap.

5§

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration,
inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret,
bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första
stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har

213

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte
följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som
föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshand-
ling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast
om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläg-
gande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarations-
skyldig och skattskyldig i första och
andra styckena gäller också för han-
delsbolag, rederi för registrerings-
pliktigt fartyg och sådant dödsbo
som vid inkomst- och förmögen-
hetstaxering skall anses som han-
delsbolag, om bolaget, rederiet eller
dödsboet inte har lämnat uppgifter
som avses i 2 kap. 19 § lagen
(1990:00) om självdeklaration och
kontrolluppgifter inom föreskriven
tid.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med
1992 års taxering.

214

4 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)’

dels att i 10 § orden ”länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet”
skall bytas ut mot ”skattemyndighet”,

dels att 4 §, 7 § 1, 2, 12, 14 och 18 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Länsskattemyndigheten förfogar
över det regionala registret för lä-
net.

1. Sådana uppgifter om ägarför-

hållandena i fåmansföretag som av-
ses i 25 § 8) taxeringslagen

(1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 31 § 2
mom. tredje stycket taxeringslagen
eller 26 a § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt. För varje sådan åt-
gärd får anges tid, art, beskattnings-
period, skatteslag, myndighets be-
slut om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

12. Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37§ 1 mom. 1 — 3, 3 b—3 f, 4.
4a — 4 c, 8 och 10, 8 mom. samt
42 § 1 mom. och 3 mom. första styc-
ket taxeringslagen samt från sådan
särskild uppgift som avses i 3 §
lagen (1959:551) om beräkning av

¹ Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse av 10 § 1986:1301.

² Senaste lydelse 1986:1301.

³ Senaste lydelse 1989:441.

i³

1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag som av-
ses i 2 kap. 16 § lagen (1990:000)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7§
taxeringslagen (1990:00) eller 26
a § lagen (1968:430) om mervärde-
skatt. För varje sådan åtgärd får an-
ges tid, art, beskattningsperiod,
skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med anled-
ning av åtgärden samt uppgift hu-
ruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

215

Nuvarande lydelse

pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.

14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdeskattebesök eller an-
nat sammanträffande enligt 31 § 2
mom. tredje stycket taxeringslagen
eller 26 a § lagen om mervärde-
skatt.

18. Uppgift angående varulager,
resultat av bruttovinstberäkning,
annan beräkning av relationstal el-
ler liknande, nettointäkt eller un-
derskott av förvärvskälla med angi-
vande av den del därav som belöper
på delägare, skönsmässig beräk-
ning, belopp som under beskatt-
ningsåret har stått till förfogande
för levnadskostnader, varuuttag, to-
tala bilkostnader samt privat andel
därav, bilförmån, bostadsförmån el-
ler annan sådan förmån, avsättning
till fond, investeringsreserv eller lik-
nande, insättning på skogskonto el-
ler liknande, nedskrivning av ford-
ringar samt av- och nedskrivning
med högsta möjliga belopp, dock
endast uppgift om att här angivet
förhållande föreligger och om be-
lopp, procenttal eller årtal.

Föreslagen lydelse

komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdeskattebesök eller an-
nat sammanträffande enligt 3 kap.
7§ taxeringslagen eller 26 a § lagen
om mervärdeskatt.

18. Uppgifter som skall lämnas
enligt 2 kap. 19 § lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter,
samt uppgifter angående resultat av
bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande,
skönsmässig beräkning oc/t belopp
som under beskattningsåret stått
till förfogande för levnadskostna-
der.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

216

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

Anvisningar
till 32 §

3.' Såsom intäkt av tjänst skall
upptagas, bland annat, hyresvärdet
av bostad, som kan vara åt den an-
ställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån åt-
njuter bostad, skall alltså värdet av
denna bostadsförmån medräknas
vid löneförmånernas uppskattning.
Vidare skall såsom intäkt upptagas
värdet av andra utav den skattskyl-
dige åtnjutna förmåner, därest han
icke skulle varit berättigad att åtnju-
ta avdrag för utgifterna för förmå-
nernas förvärvande för den händel-
se, att han själv förskaffat sig dem.

Såsom intäkt skall således, under
nyss angivna förutsättning, uppta-
gas exempelvis värdet av fri kost
och fria resor ävensom skatter, för-
säkringar o.d., som arbetsgivaren
betalat för den anställdes räkning
eller eljest tillhandahållit. Arbetsgi-
vares kostnader för tryggande av
arbetstagares pension genom av-
sättning eller pensionsförsäkring
utgör dock icke skattepliktig intäkt
för den anställde.

Såsom intäkt skall även upptagas
exempelvis värdet av fri kost och
fria resor ävensom skatter, försäk-
ringar o.d., som arbetsgivaren be-
talat för den anställdes räkning eller
eljest tillhandahållit. Arbetsgivares
kostnader för tryggande av arbets-
tagares pension genom avsättning
eller pensionsförsäkring utgör dock
icke skattepliktig intäkt för den an-
ställde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

' Lydelse enligt prop. 1989/90:110.

217

15 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

6 Förslag till

Lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person
under uppbördsåret 1991/92

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 4

218

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-06-11

Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1990 har regering-
en på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1990:00) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Karin Almgren, Susanne Mattsson och Lars Svensson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.

4 §

I denna paragraf regleras fysisk persons skyldighet att lämna självdeklara-
tion. Huvudregeln att skyldigheten inträden när den skattskyldiges brutto-
intäkter uppgått till sammanlagt minst 32 procent av basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring, som enligt förslaget tas upp i första stycket
punkt 2, bör enligt lagrådets mening inleda paragrafen. Regeln i punkt 1 tas
därefter förslagsvis upp i punkt 2 med vissa redaktionella jämkningar.

Återstoden av punkt 2, som handlar om folkpensionärers deklarations-
skyldighet tas lämpligen upp i punkt 3. Om så sker bör övriga punkter i
första stycket numreras om.

Lagrådet föreslår att punkterna 1—3 i paragrafens första stycke ges
följande lydelse:

”Fysisk person skall lämna självdeklaration

1. när hans bruttointäkter av tjänst, utom i fall som avses i 2 eller 3, eller
av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till samman-
lagt minst 32 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för året före taxeringsåret,

2. när hans bruttointäkter

a) av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första stycket h eller i
kommunalskattelagen (1928:370),

b) av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt
skall betalas enligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket uppbördslagen (1953:272),
eller

c) av passiv näringsverksamhet, sammanlagt överstigit 100 kronor.

3. om han är folkpensionär och inte haft intäkter av aktiv näringsverk-
samhet eller haft intäkt av tjänst av annat slag än folkpension, pensionstill-
skott enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott, hälften av pensions-
tillskott enligt 2 a § nämnda lag eller tilläggspension, när han under beskatt-
ningsåret uppburit tilläggspension som överstiger pensionstillskott enligt
nämnda lagrum.”

Prop. 1990/91:5

Bilaga 5

219

3 kap.

43 §

Enligt första stycket punkterna 2 och 3 i förevarande paragraf skall efter
föreläggande av skattemyndigheten kontrolluppgift för namngiven nä-
ringsidkare lämnas av den som innehaft privatbostadsfastighet och den
som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt. I prop. 1989/90:110
om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslås att skyldighet att
erlägga skatt för inkomst, med vissa undantag som ej är aktuella här, skall
åligga fysisk person för bl. a. ”löpande inkomster som hänför sig till privat-
bostadsfastighet och privatbostad här i riket” (se förslaget till 6 § lagen om
ändring i lagen om statlig inkomstskatt). Begreppen privatbostadsfastighet
och privatbostad definieras i 5 § i förslaget i samma proposition till lag om
ändring i kommunalskattelagen. I 1 kap. 2 § i förevarande lag föreskrivs
att begrepp som används i lagen har samma innebörd som i bl. a.
kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt. Med hänsyn
härtill förordar lagrådet att 43 § första stycket får följande lydelse:

”Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för
namngiven näringsidkare lämnas av den som bedrivit näringsverksamhet
och av den som innehaft privatbostadsfastighet eller privatbostad.”

Prop. 1990/91:5

Bilaga 5

57 §

I paragrafens tredje stycke föreslås en skyldighet för den som för egen
räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett räntebärande värdepap-
per eller på annat sätt placerar pengar för förräntning att ange sitt person-
nummer, om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontroll-
uppgift beträffande räntan.

Förslaget motiveras med att kontrolluppgifter utan personnummer ofta
förorsakar betydande merarbete eller krångel och att kreditinstitutens
arbete med att komplettera sina uppgifter om kontohavarna med person-
nummer inte har fungerat på det sätt som förutsattes, när den obligatoris-
ka kontrolluppgiftsskyldigheten för dessa institut infördes, och att det
finns ett ökande antal aktiva konton, där personnummer saknas (avsnitt
5.3).

Lagrådet ifrågasätter den föreslagna bestämmelsens placering i föreva-
rande paragraf, som handlar om vilka uppgifter som skall anges i en
kontrolluppgift. Dessutom finner lagrådet det tveksamt om bestämmelsen
kommer att fylla det avsedda ändamålet, då uppgiftsskyldigheten inte är
sanktionerad. Man torde för övrigt kunna utgå från att skyldigheten enligt
första stycket att i kontrolluppgift ange personnummer för den uppgiften
avser, även utan den föreslagna bestämmelsen, rimligen bör medföra att
den som vill öppna ett inlåningskonto eller placera pengar för förräntning
avkrävs uppgift om sitt personnummer.

220

Uppbördslagen

78 a §

I paragrafen föreskrivs att flertalet bestämmelser om arbetsgivares ansva-
righet för arbetstagares skatt m. m. i tillämpliga delar skall gälla också för
den som utbetalar eller gottskriver avkastning av kapital. Vad som i dessa
bestämmelser sägs om arbetsgivare skall därvid enligt paragrafen gälla den
som är skyldig att göra skatteavdraget. Lagrådet anser att det för fullstän-
dighetens skull även bör anges att vad som sägs om arbetstagare bör gälla
den för vilken skatteavdraget gjorts. Vidare vill lagrådet ifrågasätta om
inte också bestämmelserna om straff och viten m. m. i 80, 81 och 83 §§ bör
göras tillämpliga i de fall som här avses. De nya bestämmelserna bör i
sådant fall tas in efter 83 § som 83 a § och ges följande lydelse:

”Vad som sägs i 75 —77 a §§ och 78 § samt i 80, 81 och 83 §§ gäller i
tillämpliga delar också i fråga om den som är skyldig att göra skatteavdrag
från sådan ränta eller utdelning som avses i 3 § 2 mom. 1 tredje stycket.
Vad som där sägs om arbetsgivare och arbetstagare skall då gälla den som
är skyldig att göra skatteavdraget, respektive den för vilken skatteavdraget
gjorts.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1990/91:5

Bilaga 5

221

Preliminär ”bruttoförteckning” över
räkenskapsuppgifter

Intäkter i rörelse fördelade på

1. försäljning

2. övriga rörelseintäkter

Intäkter i jordbruk fördelade på

3. försäljning av växtprodukter

4. försäljning av djur och djurprodukter

5. försäljning av skog och skogsprodukter

6. jordbruksarrende

7. övriga jordbruksintäkter

Intäkter i fastighetsförvaltning fördelade på

8. hyresintäkter

9. övriga intäkter i fastighetsförvaltning

Kostnader i rörelse avseende inköp av varor, material och främmande
arbeten fördelade på

10. varor och material

11. legoarbeten och underentreprenörer

Kostnader i jordbruk avseende inköp av varor, material och främmande
arbeten fördelade på

12. förnödenheter

13. djurinköp

14. främmande tjänster avseende växtodling och skog

15. andra omkostnader för djur, växtodling och skog

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

Kostnader i fastighetsförvaltning fördelade på

16. reparationer och underhåll

17. fastighetsskatt

18. andra direkta fastighetskostnader

19. lagerförändring i den mån förändringen inte inräknas i 51

Kostnader för arbetskraft fördelade på

20. löner

21. andra kontanta ersättningar

22. kostnader för naturaförmåner till anställda

23. ersättning för faktiska kostnader för kost och logi vid tjänsteresor

222

24. traktamenten vid tjänsteresor

25. resekostnadsersättningar

26. andra kostnadsersättningar än vid 23 — 25

27. sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

28. pensionskostnader

29. utbildning, sjuk- och hälsovård, övriga personalkostnader

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

Övriga kostnader fördelade på

30. kostnader för hyrda lokaler

31. jordbruksarrende och betesavgifter

32. annan leasing och hyra för maskiner och inventarier än för transport-
medel

33. andra kostnader för energi, vatten och bränsle än avseende egna
fastigheter

34. förbrukningsmaterial och förbruknmgsinventarier

35. kontorsmaterial och trycksaker

36. reparation och underhåll av andra maskiner och inventarier än fordon

37. diverse främmande tjänster

38. telefon och postbefordran

39. leasing av personbil

40. andra kostnader för transportmedel än leasing av personbil

41. frakter, transporter och resor

42. representation

43. reklam och extern goodwillskapande verksamhet (PR)

44. andra speciella försäljningskostnader än vid 42 — 43

45. företagsförsäkringar och riskkostnader

46. förvaltningskostnader

47. reparation och underhåll avseende egna fastigheter

48. fastighetsskatt och skogsvårdsavgift avseende egna fastigheter

49. övriga kostnader avseende egna fastigheter

50. andra övriga kostnader än 30 — 49

Diverse periodiseringskonton

51. förändring av värdet av lager, egentillverkade varor, produkter i arbe-
te, pågående arbeten samt omsättningsfastigheter

52. värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar

Avskrivningar fördelade på

53. maskiner och inventarier

54. byggnader och övrig fast egendom

55. immateriella tillgångar

Finansiella intäkter och kostnader fördelade på

56. utdelning på aktier och andelar

57. ränteintäkter och andra finansiella intäkter

223

58. räntekostnader och andra finansiella kostnader

59. valutakursvinster

60. valutakursförluster

Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar fördelade på

61. vinst vid avyttring av anläggningstillgångar

62. vinst vid avyttring av värdepapper

63. förlust vid avyttring av anläggningstillgångar

64. förlust vid avyttring av värdepapper

Extraordinära intäkter och kostnader fördelade på

65. extraordinära intäkter

66. extraordinära kostnader

Bokslutsdispositioner fördelade på

67. förändring av skatteutjämningsreserv

68. avsättning till ersättningsfond, skogskonto eller upphovsmannakonto
med uppdelning var för sig

69. återföring av ersättningsfond, skogskonto eller upphovsmannakonto
med uppdelning var för sig

70. skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan i den
mån avskrivningen inte redovisats vid 53 — 55

71. övriga bokslutsdispositioner med angivande av art

Övergångsvisa bokslutsdispositioner fördelade på

72. återföring av lagerreserv

73. återföring av reserv för pågående arbeten

74. återföring av internvinstkonto

75. återföring av resultatutjämningsfond

76. ianspråktaget belopp från allmän investeringsreserv, allmän investe-
ringsfond eller annan fond var för sig

77. återföring av allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller
annan fond var för sig

Skatter och resultat

78. skatter

79. redovisat resultat

Följande uppgifter om tillgångar och skulder skall i förekommande fall
lämnas.

Omsättningstillgångar fördelade på

1. kassa

2. andra likvida medel än kassa

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

224

3. aktier och andelar

4. obligationer och andra värdepapper än vid 3

5. kund- och växelfordringar

6. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7. skattefordringar avseende inkomstskatt for företaget

8. fordran avseende mervärdeskatt

9. andra kortfristiga fordringar än vid 5 — 8

10. varulager och pågående arbeten

11. övriga omsättningstillgångar

Tillgångar på spärrkonton eller särskilda bankkonton fördelade på

12. upphovsmannakonto

13. skogskonto och skogsskadekonto

14. andra konton än 12—13

Övergångsvisa tillgångar på spärrkonton eller särskilda bankkonton
fördelade på

15. konto för investeringsfond

16. allmänt investeringskonto

17. uppfmnarkonto

Anläggningstillgångar fördelade på

18. aktier och andelar

19. obligationer och andra värdepapper än vid 18

20. långfristiga fordringar

21. immateriella tillgångar

22. maskiner och inventarier

23. byggnader

24. pågående ny-, till- och ombyggnad

25. mark

26. markanläggningar

27. övriga anläggningstillgångar

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

Kortfristiga skulder fördelade på

28. leverantörs- och växelskulder

29. skatteskulder avseende inkomstskatt för företaget

30. upplupna löner och semesterlöner

31. garantiskulder

32. andra upplupna kostnader än vid 30 och 31 samt förutbetalda intäkter

33. förskott och å conton

34. skuld avseende mervärdeskatt

35. skuld avseende personalens källskatt

36. skuld avseende socialavgifter

37. övriga kortfristiga skulder

225

Långfristiga skulder fördelade på

38. avsatt till pensioner

39. övriga långfristiga skulder

Obeskattade reserver fördelade på

40. ackumulerade överavskrivningar

41. ersättningsfond

42. upphovsmannakonto

43. skogskonto

44. andra obeskattade fonder och reserver var för sig med angivande av
slag

Övergångsvisa obeskattade reserver fördelade på

45. allmän investeringsfond

46. lagerinvesteringskonto

47. särskild nyanskaffningsfond

48. återanskaffningsfond för fastighet

49. särskild fartygsfond

50. allmän investeringsreserv

51. vinstfond

52. förnyelsefond

Eget kapital fördelat på

53. årets redovisade resultat

54. övrigt eget kapital, för aktiebolag uppdelat enligt aktiebolagslagen

Lager och pågående arbeten skall specificeras med avseende på i posten
ingående omsättningstillgångar uppdelat på

1. fastigheter

2. lageraktier och lagerandelar

3. pågående arbeten i byggnadsrörelse

4. produkter i arbete, annat producerat lager samt pågående arbeten i
övrigt

5. djur

6. övriga lagertillgångar

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

Uppgift skall lämnas om anskaffning och försäljning av
anläggningstillgångar enligt följande

1. inköp av personbilar och immateriella rättigheter

2. inköp av andra maskiner och inventarier än vid 1

3. försäljning av personbilar och immateriella rättigheter

4. försäljning av andra maskiner och inventarier än vid 3

226

5. ny-, till- eller ombyggnad av markanläggning med undantag för vad
som belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning
eller för bostadsändamål

6. ny-, till- eller ombyggnad av byggnad med undantag för vad som
belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller
för bostadsändamål

Prop. 1990/91:5

Bilaga 6

227

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3

Lagförslag

1 Lagom ändring i lagen (1990: 325) om självdeklaration kontroll-
uppgifter ............................................... 5

2 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)................. 39

3 Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) ................. 62

4 Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) ............. 65

5 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)........... 69

6 Lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under

uppbördsåret 1991/92 .................................... 70

7 Lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från

utlandet m.m............................................ 71

8 Lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)................ 72

1 Inledning.................................................. 73

2 Allmänna utgångspunkter ................................... 74

3 Företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen ................... 77

3.1 Uppgifter om näringsverksamhet ......................... 77

3.2 Handelsbolag m. m...................................... 85

3.3 Formen för uppgiftslämnandet ........................... 87

3.4 Revisionsberättelser .................................... 88

3.5 Dispens............................................... 89

3.6 Skatteregistret.......................................... 91

3.7 Genomförande m. m.................................... 92

4 Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering................ 94

4.1 Uppgifter om skattepliktig intäkt av tjänst ................. 94

4.2 Uppgifter om kostnadsersättningar ....................... 96

4.3 Uppgifter om ränta till utlandet .......................... 98

4.4 Uppgifter om koncernförhållanden ....................... 99

5 Preliminär skatt på avkastning av kapital m. m................. 100

5.1 Skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelning-
ar .................................................... 100

5.2 Avkastning på utländska värdepapper..................... 102

5.3 Skyldighet att uppge personnummer ...................... 103

5.4 Undantag ............................................. 105

5.5 Beräkning av preliminär skatt och jämkning................ 108

5.6 Uppbörd .............................................. 109

5.7 Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1991/92 ............... 111

5.8 Deklarationsskyldighet m. m............................. 112

5.9 Ikraftträdande ......................................... 113

6 Betalning av premie för utländsk pensionsförsäkring............ 114

7 Upprättade lagförslag....................................... 114

8 Författningskommentarer ................................... 115

8.1 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter............ 115

8.2 Uppbördslagen......................................... 129

8.3 Taxeringslagen ......................................... 136

8.4 Skatteregisterlagen...................................... 138

8.5 Kommunalskattelagen .................................. 139

8.6 Lagen om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person un-

der uppbördsåret 1991/92 ............................... 139

Prop. 1990/91:5

228

8.7 Lagen om betalningar till och från utlandet m. m............ 139 Prop. 1990/91.5

8.8 Tullregisterlagen........................................ 139

9 Hemställan............................................... 140

10 Beslut ................................................... 140

Bilaga 1 Lagförslag i Ett reformerat uppgiftslämnande RSV:s
Rapport 1986:7 ................................... 141

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande
över betänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens
uppgiftslämnande för beskattningsändamål och över

RSV:s rapport (1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande 149

Bilaga 3 RINK:s lagförslag avseende preliminär skatt på avkast-
ning av kapital.................................... 151

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ........................ 156

Bilaga 5 Lagrådets yttrande ................................ 219

Bilaga 6 RSV:s preliminära ”bruttoförteckning” över räkenskaps-
uppgifter ......................................... 222

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

229