Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1990/91:32

om fastighetsdomstolar, m. m.


 

Prop. 1990/91:32


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

Fastighetsdomstolarna, som är knutna till vissa av landets tingsrätter, handlägger vissa mål med fastighetsrättslig anknytning. I propositionen föreslås att de mål angående hyra och bostadsrätt, som enligt gällande ordning handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans, i framli­den skall kunna handläggas av samtliga tingsrätter och prövas i den sam­mansättning som gäller för vanliga tvistemål. Övriga typer av mål som fastighetsdomstolarna nu handlägger, bl. a. fastighetsbildningsmål och ex-proprialionsmål, skall även i fortsättningen prövas av fastighetsdomsto­larna.

I propositionen behandlas också frågan om handläggningen av arrende­målen. Någol förslag om ändringar i fråga om instansordningen för arren­demål läggs inle fram nu.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

1   Riksdagen 1990/91. 1 saml Nr 32


1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 71 § jordabalken skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32


Föreslagen lydelse

kap.

!§'

Hyrestvister som inte enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden skall, om de rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket, las upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i arbelstvister.

Nuvarande lydelse

12

7

Hyrestvister som inte enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden skaft las upp av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Rör tvisten kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket skall den dock tas upp av arbets­domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i ar-betstvister.

Om laga domstol i tvister med an­ledning av tillfällig upplåtelse av hus efter del av hus Jör uppstädning av Jördon finns bestämmelse I 10 kap. 10 § rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skaft prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräcknings­lagen (1981:847) finns bestämmef ser i dessa lagar.

Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av arbetsdomstolen, om saken rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket, och i annat fall av bosladsdomstolen. Besvärshandlingen skal) ges in tiW hyresnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål

1.  där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,

2.  som efter återvinning överiämnats till fastighetsdomstol före ikraft­trädandet, eller

3.  som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjulits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.


' Senaste


lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.


 


2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


10 kap. 10§'


som arrende- eller hyrestvist.

Ligger fasligheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe­ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.

Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt till fast egendom, om rätt lill servitut eller annan särskild rätt lill egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fasligheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt effer annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederiag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren­de-, hyres- eller bostadsrättstvist.

Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt lill mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till-lämpning av paragrafen ej anses


Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtils, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren­detvist.

Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till-lämpning av paragrafen ej anses som arrendetvist.


Denna lag träder i krafl den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål

1.  där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,

2.  som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft­trädandet, eller

3.  som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjulits tiff rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1977:1145.


 


3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


31 §'


Om laga domstol i mål om lag­sökning effer betalningsföreläggan­de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-sladsrällslvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastighe­ten finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp­gift om de omständigheter som be­tingar rättens behörighet skall god­tas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin be­hörighet, såvida inle gäldenären be­gär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 § rätte­gångsbalken.


Om laga domstol i mål om lag­sökning eller betalningsföreläggan­de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrendetvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastigheten finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenä­rens uppgift om de omständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inle kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagils, skaff rätten ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inte gäldenären begär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1982:297.


 


4 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i faslighetsmål' dels att 4 a § skall upphöra att gälla, dels att 3 och 13 §§ skaff ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3f Fastighetsdomstol består av två lagfama ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.

I mål eller ärende angående ar- I mål eller ärende angående ar­
rende, hyra, bostadsrätt eller
rende eller tvångsförvaltning av
tvångsförvaltning av bostadsfastig-
bostadsfastighet består domstolen
het består domstolen dock av två
dock av två lagfama ledamöter och
lagfarna ledamöter och tre nämn-
tre nämndemän. Teknisk ledamot
demän. Teknisk ledamot får efter
får efter ordförandens bestämman-
ordförandens bestämmande ingå i
de ingå i domstolen i stäffet för en
domstolen i stället för en av nämn-
av nämndemännen, om målets be­
demännen, om målets beskaffenhet
skaff"enhet eller annat särskilt skäl
eller annat särskilt skäl föranleder
               föranleder det.
det.

Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.

En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto­len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av faslighets-bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be­trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfaff för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.

13 §

I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät­ten.

I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaff"enhet eller något annat särskilt skäl föranleder det.

' Lagen omlryckl 1974:1064.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:1064

4 a §1989:661                                                                                c

 Senaste lydelse 1989:661. ■* Senaste lydelse 1987:751. Ändringen innebär atl tredje stycket upphävs.


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:32

Vid behandling av frågor om pröv­ningstillstånd skall hovrätten bestå av två lagfarna ledamöter.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål

1.  där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,

2.  som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft­trädandet, effer

3.  som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjulits tiff rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.


 


5 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

18§' Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.    när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2.  vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt,

3.  vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4.  vid beslut om aterkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran att tiffs vidare godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),

5.  vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådanl beslul bör meddelas,

6.  vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inle är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.     mål om utdömande av vite,

2.   mål enligl bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro­
cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skaller, tullar och
avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om
handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller
visa upp handling enligt taxeringslagen (1990:324), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets­
givare eller lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
samt om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

3.   mål om omedelbart omhän-        3. mål om omedelbart omhän­
dertagande     enligt     6 §     lagen     dertagande     enligt     6 §     lagen
(1990:52) med särskilda bestäm-    (1990:52) med särskilda bestäm­
melser om vård av unga och 13 §     melser om vård av unga, mål om
lagen (1988:870) om vård av miss-     tillfdlligt flyttningsförbud enligt 27 §
brukare i vissa fall samt mål om     samma lag,  mål om omedelbart
tillfälligt omhändertagande enligt     omhändertagande enligt 13 § lagen
37 § smittskyddslagen (1988:1472),     (1988:870) om vård av missbmka­
re i vissa fall samt mål om tillfälligt
omhändertagande enligt 37 § smitt­
skyddslagen (1988:1472),

4.     mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt upp-

' Senaste lydelse 1990:362.                                                                7


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91: 32

börds- eller skatleförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares an­svarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om upp­börd av socialavgifter från arbetsgivare,

5.  mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 § fastig-helstaxeringslagen (1979:1152),

6.  mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,

7.  mål enligl skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över­ensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8.  mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9.  mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traklorkort skall återkallas eller all ett utländskt körkort inle skall godkännas,

 

10.  mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets­bevis skall återkallas,

11.  mål i vilket saken är uppenbar.

20 f Valbar lill nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig effer har förvaffare enligl 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Tjänsteman vid domstol, läns- Tjänsteman vid domstol, skatte-
slyrelse, länsskattemyndighet eller
myndighet, länsstyrelse eller under
under länsstyrelse eller läns-
länsstyrelse lydande myndighet,
skattemyndighet lydande myndig-
lagfaren domare, åklagare, polis-
het, lagfaren domare, åklagare,
man eller advokat eller annan som
polisman eller advokat eller
har till yrke att föra andras talan
annan som har lill yrke att föra
inför rätta får inte vara nämnde­
andras talan inför rätta får inle vara
                         man.
nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar­rätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig alt ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1990:451.


 


6 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 77 § bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


77 f


Tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligl 1 § (boslads-rättstvist) som ej ankommer på hy­resnämnds prövning skall tas upp av den jastlghetsdomstol inom vars område Jåstigheten är belägen. Be­träffande laga domstol i bostads­rättstvist som skaft prövas enligt lag­sökningslagen (1946:808) eller handräcknlngslagen (1981:84 7) finns bestämmelser i dessa lagar. Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligt 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.


Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligl 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­ligheten finns.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål

1.  där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,

2.  som efter återvinning överlämnats lill fastighetsdomstol före ikraft­trädandet, eller

3.  som enligl lagsökningslagen (1946:808) hänskjulits lill rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1982:353.  Senaste lydelse 1987:243.


 


7 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs alt 46 § rältshjälpslagen (1972:429)' skall ha föl­jande lydelse.


Prop. 1990/91:32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


46 §


Med rådgivning förstås i denna lag rådgivning och därmed jämför­lig åtgärd i rättslig angelägenhet un­der högst en timme. Som rådgiv­ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el­ler åtgärd i angelägenhet som om­fattas av förordnande som medde­lats med stöd av 8 § andra stycket.


Med rådgivning förstås i denna lag rådgivning och därmed jämför­lig åtgärd i rättslig angelägenhet un­der högst en timme. Som rådgiv­ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el­ler åtgärd i angelägenhet som om­fattas av förordnande som medde­lats med stöd av 8 § tredje stycket.


Denna lag träder i krafl den 1 januari 1991.


' Lagen omtryckt 1983:487.


10


 


8 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut­ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan­de lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Säkerhet behöver inte ställas i Säkerhet behöver inte ställas i

1.  mål som handläggs enligt lagen 1. mål som handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i ar-
(1974:371) om rättegången i ar-
betstvister,
                                               betstvister,

2.  mål vid fastighetsdomstol som 2. mål vid fastighetsdomstol som inle avser en arrende-, hyres- eller            inte avser en arrendetvist, bostadsrätlstvist,

3.  ansökningsmål enligt 13 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 § vattenlagen (1983:291),     13§ vattenlagen (1983:291),

4.  växelmål och checkmål,       4. växelmål och checkmål,

5.  mål som har tagits upp efter 5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och     offentlig stämning, och

6.   mål vid förvaltningsdomstol 6. mål vid förvaltningsdomstol
eller marknadsdomstolen.
        eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genslämning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1983:665.                                                               11


 


9 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)

Härigenom föreskrivs att 2§ handräckningslagen (1981:847) skaff ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse                 Föreslagen lydelse

2§'

Ansökan om handräckning skall Ansökan om handräckning skall
göras skriftligen. Beträffande laga
göras skriftligen. Beträffande laga
domstol gäller vad som är föreskri-
domstol gäller vad som är föreskri­
vet om tvistemål. Arrende-, hyres-
vet om tvistemål. Arrendetvister
och bostadsräustvister skall dock las
skall dock tas upp av tingsrätten i
upp av tingsrätten i den ort där fas-
den ort där fastigheten finns,
tigheten finns.

Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om­ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom­mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

'Senaste lydelse 1982:298.                                                                12


 


Justitiedepartementet                             Prop-' 990/91:32

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 Närvarande:    statsministern    Carlsson,    ordförande,   och   statsråden Engström,   Hjelm-Wallén,   Göransson,   Gradin,   Dahl,   R.   Carlsson, Hellström, Johansson,  Lindqvist, G.  Andersson,  Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om fastighetsdomstolar, m. m. 1 Inledning

År 1977 tillkallades en kommitté för att se över reglerna i rättegångsbalken (RB) om rättegången vid de allmänna domstolarna. Kommittén antog namnet rättegångsulredningen. År 1987 avgav utredningen delbetänkan­det (SOU 1987:13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedverkan och specialisering. 1 betänkandet föreslogs bl.a. att fastighetsdomstolama skulle avskaffas och att deras mål skuffe handläggas av de vanliga tingsrät­terna. Betänkandet innehöll också förslag till förändringar av inslansord-ningen i hyres- och arrendemål.

Med hänsyn lill de synpunkter som framfördes vid remissbehandlingen av betänkandet ledde förslaget i nu angivna delar inte lill lagstiftning. I stället utarbetades inom justitiedepartementet ett reviderat förslag, som presenterades i promemorian (Ds 1989:40) Fastighetsdomstolama — Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden. Promemorian har remissbehandlats. Jag avser att nu ta upp de frågor som behandlades i promemorian.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av promemorian som bilaga 1, dels promemorians lagförslag som bilaga 2 och dels en förteckning av remissinstanserna som bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89-1870).

Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslagen. De tiff lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Lagrådet har den 25 september 1990 lämnat de remitterade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. 1 förhållande till lagrådsremissen har några ändringar av redaktionell karaktär gjorts i lagtexten.

Utöver de till lagrådet remitterade förslagen skall jag också ta upp en
fråga om endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga (avsnitt 2.4). Denna fråga är
inte av den karaktären att det är påkallat att höra lagrådet.
                    13


 


2 Allmänmotivering                                        Prop. 1990/91:32

2.1 Gällande rätt

Fastighetsdomstolarna

Fastighetsdomstolar finns vid 27 av landets 97 tingsrätter och kan sägas utgöra en till tingsrätten knuten särskild domstol. Fastighetsdomstolama har till uppgift att handlägga vissa mål med fastighetsrättslig anknytning enligt vad som föreskrivs i olika lagar och andra författningar. Fastighets­domstolarnas avgöranden överklagas till hovrätt.

Regler om fastighetsdomstols och hovrätts sammansättning i faslighets­mål och om förfarandet finns i lagen (1969:246) om domstolar i fastighets­mål (fastighetsdomstolslagen). I mål som typiskt sett är tekniskt komplice­rade är fastighetsdomstolen, enligt huvudregeln i 3 § fastighetsdomstols­lagen, sammansatt av två lagfarna ledamöter, en eller två tekniska ledamö­ter och två nämndemän. Till de mål som avgörs i denna sammansättning hör bl.a. mål enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) och expropria­tionslagen (1972:719). En mer fullständig uppräkning av vilka mål som avgörs av fastighetsdomstolen i denna sammansättning återfinns i Ds 1989:40s. 39ff".

1 mål och ärenden angående arrende, hyra, bostadsrätt eller tvångs­förvaltning av bosladsfastighet består domstolen, enligt 3 § andra stycket fastighetsdomstolslagen, av två lagfama ledamöter och tre nämndemän. Vid behov kan en teknisk ledamot ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen. De målgmpper som avgörs i denna sammansättning är följande:

1.   Mål angående arrende där fastighetsdomstolen är första instans; det
gäller arrendetvister enligt 8 kap. 32 § jordabalken (JB), ärenden om
utseende av synemän enligt 9 kap. 24 § JB samt mål enligt 17 § lagen
(1957:390) om fiskearrenden.

2.  Mål angående arrende som överklagats från arrendenämnd (vissa pro­cedurfrågor samt överklagande av arrendenämnds beslut enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället).

3.  Mål som anhängiggjorts genom klandertalan mot arrendenämnds be­slut enligl 8 kap. 31 § JB, 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden och 53 § jaktlagen (1987:259).

4.  Mål angående hyra (hyrestvist enligt 12 kap. 71 § JB), dock ej mål som skall avgöras av en lagfaren domare ensam i enlighet med vad som sägs nedan.

5.  Mål angående bostadsrätt enligt 77 § bostadsrättslagen (1971:479), med samma undantag som enligt punkt 4.

6.    Mål om klandertalan enligt 23 § bostadsförvaltningslagen (1977:792).
I mål angående hyra och bostadsrätt, där värdet av vad som yrkas

uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall rätten bestå av en lagfaren domare (4 a § fastighetsdomstolslagen) men också mål som gäller större värden kan avgöras av en lagfaren domare ensam. Det gäller dels vid huvudförhand­lingar som hålls i förenklad form i anslutning till förberedelsen av målet, dels också i övrigt i enklare fall (1 kap. 3 a § RB). Dessa regler medför i


 


praktiken att ca 90 procent av fastighetsdomstolsmålen avgörs av ensam­domare.


Prop. 1990/91:32


Fullföljdsordningen i arrendemål

De nuvarande arrendenämnderna tillkom år 1972. De prövar bl. a. tvister om förlängning av arrendeavtal, tvister om arrendevillkor, dispensfrågor och vissa ersättningstvister. Arrendenämndernas beslut kan klandras ge­nom att man väcker talan vid fastighetsdomstol. Beslul i dispensärenden kan dock inte klandras.

För fullföljd av talan mot fastighetsdomstols avgörande i mål om klan­der av arrendenämnds beslut gäller olika regler beroende på tvistens art. Mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av villkor i samband med förlängning av arrendeavtal eller avtal om jakträttsupplåtelse får talan inte föras (8 kap. 33 § JB, 18 § lagen om fiskearrenden och 53 § jaktlagen). Detsamma gäller i mål om jordägarens byggnadsskyldighet enligt 9 kap. 17 a och 18 §§ JB eller om ny täckdikning enligt 9 kap. 21 § JB. Övriga arrendemål som har börjat i arrendenämnd får överklagas till hovrätt. Överklagande får inte ske av hovrätts dom i fråga om förlängning av avtal om jakträttsupplåtelse, fastställande av villkor i samband med sådan förlängning, förlängning eller överlåtelse av arrendeavtal, uppskov med avträde, fastställande av arrendevillkor i sådana fall eller bestämman­de av flyttningsersättning.

För vissa processuella beslut av arrendenämnd, t.ex. avvisande av ansö­kan och utdömande av vite, gäller särskilda regler. Mot dessa beslut får besvär anföras hos fastighetsdomstol. Mot fastighetsdomstols beslut får talan i vissa fall föras hos hovrätt. Även arrendenämnds beslut enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt atl förvärva arrendestället överklagas hos fastighetsdomstolen genom besvär. Fastighetsdomstolens beslut i des­sa mål får inte överklagas.

2.2 Avspecialisering av vissa fastighetsmål

Mitt förslag: De mål om hyra och bostadsrätt som tas upp av fastighetsdomstol som första instans skall i stället handläggas av tingsrätterna och i samma sammansättning som i vanliga tvistemål.


Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Dessutom föreslås i promemorian att mål om klander enligl bostadsförvaltningslagen (1977:792) flyttas över till tingsrätterna.

Remissinstanserna är övervägande positiva både till att de nu aktuella målen flyttas till tingsrätterna och till att vanliga regler för rättens sam­mansättning i tvistemål skall gälla även för dem. Från ett par håll har dock framförts alternativa lösningar på nuvarande problem.

Skälen för mitt förslag: Den kompetensfördelning som i dag råder mel­lan fastighetsdomstol och tingsrätt har vållat en del problem av främst


15


 


processuell art. Problemen gäller framför allt tolkningen av begreppet     Prop. 1990/91:32 hyrestvist och de bristande möjligheterna att handlägga sådana tvister gemensamt med vanliga tvistemål där förlikning om saken är tillålen, s. k. disposiliva tvistemål.

Fastighetsdomstolarna skall enligt en föreskrift i 12 kap. 71 § JB ta upp vissa hyrestvister. Någon entydig definition av vilka tvister som omfattas finns emellertid inte, vilkel har lett tiff att tvister med anknytning till ett hyresförhållande ibland har bedömts som faslighetsmål och ibland som allmänna tvistemål. Om en tingsrätt har tagit upp en tvist som rätteligen borde ha tagits upp av en fastighetsdomstol, måste den högre rätt, som får målet till prövning, undanröja den lägre rättens dom och antingen avvisa käromålet eller, på yrkande av part, hänvisa målet till behörig domstol. Detta är en följd av alt reglerna om rättens behörighet på detta område är obligatoriska (se 10 kap. 17 § första stycket 1 och 19 § RB) och att fastig­hetsdomstolarna enligt etl avgörande av högsta domstolen (se NJA 1979 s. 107) betraktas som särskilda domstolar i den mening som avses i dessa lagrum.

Kompetensfördelningen mellan fastighetsdomstol och allmän domstol begränsar också möjligheterna att förena skilda mål mellan samma eller olika parter och att framställa molkrav genom genslämning eller kviti-ningsyrkande.

Gemensam handläggning (kumulation) av mål kan ofta vara motiverad. I många fall kan man uppnå alt processmalerial som har betydelse för prövning av olika frågor bara behöver läggas fram en gång. Det är också av stort värde att frågor som har samband med varandra blir prövade i ett sammanhang. De tidigare nämnda behörighetsreglerna ger emellertid ingen möjlighet all förena ett vanligt tvistemål vid en tingsrätt med ett mål som hör till fastighetsdomstol. Som exempel på fall där det är önskvärt att kunna handlägga olika mål gemensamt kan nämnas all en hyresgäst i ett mål om krav på betalning av hyra invänder alt han har en motfordran som inle grundar sig på hyresförhållandet. Del kan också inträffa att en hyres­gäst yrkar nedsättning av hyran på grund av hinder och men i nyttjanderät­ten och att han i samband därmed även vill yrka ersättning för skada, t. ex. utebliven vinst eller merkostnader som han drabbats av på gmnd av hindret.

Det är för alt lösa de angivna problemen med kompelenskonflikter och med bristande möjligheter till gemensam handläggning som det i prome­morian föreslås all man utvidgar tingsrätternas kompelens till att omfatta även sådana hyresmål, som enligt gällande ordning handläggs av fastig­hetsdomstol som första instans.

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissin­
stanserna. Från flera håll vitsordas all efrektiviietsvinster uppkommer om
förslaget genomförs. Några har dock anfört att man föredrar andra lös­
ningar på problemen. Sveriges advokatsamfund och Sveriges jordägareför­
bund har sålunda föreslagit att fastighetsdomstolarna helt avskaffas och att
de mål, som enligt gällande ordning handläggs där, flyttas lill tingsrätterna.
Hyresgästernas riksförbund har stäfft sig kritiskt mol förslaget att överföra
hyrestvislerna till tingsrätterna. Förbundet har anfört all arbetsläget vid
     16


 


tingsrätterna är ansträngt och att handläggningstiderna är långa. Hy- Prop. 1990/91:32 restvislerna är, enligt förbundels uppfattning, av sådan karaktär att hyres­nämnderna — med bostadsdomstolen som överprövningsinslans — är mest kompetenta att handlägga dessa mål, samtidigt som förfarandet i nämnderna är snabbt och enkelt. Förbundet har vidare anfört att en överföring av hyrestvislerna från fastighetsdomstol till hyresnämnd även ur rättssäkerhetssynpunkt skulle innebära en förbättring, eftersom dessa mål i fastighetsdomstolen huvudsakligen avgörs av ensamdomare, i många fall av tingsnolarier.

Jag vill för egen del till en början slå fast atl jag delar den i promemorian framförda uppfattningen — vilken fått ett brett stöd under remissbehand­lingen - alt den särskilda kompetens som finns företrädd i fastighets­domstolarna är av stort värde för rättskipningen i många typer av mål. Jag tänker då framför allt på mål av sådan art som fastighelsbildningsmålen och expropriationsmålen. Som jag anförde i ett nyligen avslutat lagstift­ningsärende (prop. 1989/90:71 s. 38 ff) är jag mot den bakgmnden inte beredd att förorda att man — som rättegångsutredningen föreslog i 1987 års betänkande — helt avskaffar fastighetsdomstolarna. De problem som i praktiken uppkommit med nuvarande kompetensfördelning mellan fastig­hetsdomstolar och tingsrätter motiverar inle heller en så långtgående re­form.

En reform bör i stället, som anförs i promemorian, ta sikte på vad som kan kallas de enklare fastighetsmålen, i första hand mål om hyra och bostadsrätt. Dessa mål utgör numerärt sett den största andelen av fastig­hetsdomstolarnas arbetsbörda, och det är i dessa fall som problemen med kompetenskonflikter och bristande möjlighet lill kumulation i praktiken uppstår.

När det gäller tanken på atl överflytta de nu nämnda målkategorierna
till hyresnämnderna och bosladsdomstolen vill jag säga följande. De mål
som det är fråga om rör till stor del anspråk på obetalda hyror eller avgifter
och förverkande av nyttjanderätt till hyreslägenhet resp. bostadsrätt. And­
ra måltyper som förekommer är exempelvis skadeståndsanspråk mot hy­
resgästen enligt 12 kap. 24 § JB, nedsättning av hyra på grund av hinder
och men i nyttjanderätten saml frågor huruvida avtal har ingåtts och om
innehållet i ett ingånget avtal. Tvisterna rör alltså i stor utsträckning
civilrältsliga områden som är välbekanta för domarna vid de allmänna
domstolarna. Med den moderniserade processordning enligl RB som gäl­
ler sedan ett par år tillbaka finns heller ingen anledning att befara alt dessa
mål inte skulle kunna handläggas väl så snabbt och effektivt i tingsrätterna
som i hyresnämnderna. Visserligen handlägger hyresnämnderna i dag
tvister där motsvarande frågor kan förekomma. Jag tänker särskilt på
frågor om brister i betalning av hyran eller störningar som kan leda till
upplösning av ett hyresförhållande (jfr 12 kap. 46 § första stycket 2 JB). Jag
anser dock att det med nuvarande materiella regler på området inte är
påkallat att tvisterna överflyttas till hyresnämnderna och bostadsdomsto­
len. Någon anledning att nu införa medverkan av intresseledamöter i dessa
mål kan jag inte heller se. Som jag tidigare anfört finns det dessutom ett
processekonomiskt intresse att kunna handlägga dessa mål tillsammans
     17

2   Riksdagen 1990/91. 1 saml Nr 32


med andra civilrättsliga tvister vid de allmänna domstolarna. De tvister Prop. 1990/91:32 som kan kräva ett visst merarbete för de allmänna domstolarna är vissa mål om förverkande av hyresrätt eller bostadsrätt saml mål om nedsätt­ning av hyra eller avgift på gmnd av hinder och men i nyttjanderätten. Denna omständighet utgör dock, med hänsyn till de efrektiviietsvinster som kan uppnås vid en gemensam handläggning och intresset av atl föra ut målen på lokal nivå, inte tillräckliga skäl att avstå från att flytta även dessa mål till de vanliga tingsrätterna.

Mitt förslag innnebär alltså atl det sker en omfördelning av mål inom domstolsorganisationen. Hyresnämndema berörs inte direkt av detta. Jag vill emellertid i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att chefen för bostadsdepartementet har uppdragit åt en kommitté, 1989 års hyreslags-kommitlé (Dir. 1989:44), att utreda bl.a. frågorom förverkande av hyres­rätt. Kommittén skall enligt sina direktiv undersöka om de nuvarande reglema om förverkande kan ersättas med regler som ger större utrymme för en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet så att avhys-ningar på grund av bagatellartade hyresskulder eller enstaka försummelser skall kunna undvikas. Enligt vad jag har inhämtat kan kommittén därvid komma att föreslå lösningar som innebär alt bl. a. frågor om förverkande av hyresrätt skall prövas av hyresnämnderna. Hyreslagskommittén skaff ha avslutat detta arbete före utgången av år 1991. Det kan alltså länkas att man i ett senare skede, sedan kommittén har lagt fram sitt förslag och det har remissbehandlats, får anledning att på nytt överväga hur mål om förverkande av hyresrätt m.m. bör handläggas. Det förslag som jag nu lägger fram binder inle upp de ställningstaganden som då kan bli nödvän­diga.

En speciell målgrupp bland hyrestvislerna har tilldragit sig uppmärk­samhet från elt par remissinstanser. Det gäller mål enligt 12 kap. 58 b § JB, d.v.s. mål om ersättning till lokalhyresgäst när hyresavtalet jnte blir förlängt. Någon har ifrågasatt om inle dessa mål borde ligga kvar i fastig­hetsdomstolarna med hänsyn lill atl det skulle föreligga ett behov av teknisk expertis.

Den aktuella bestämmelsen i 12 kap. 58 b § JB ändrades den 1 januari
1989. Ersättning lill hyresgästen bestäms numera som huvudregel efter en
schablonmässig bedömning. Ersättning skall utgå med ett belopp som
motsvarar en årshyra för lokalen, dock högst med ett belopp motsvarande
fyra basbelopp. Om hyresgästen har orsakats en förlust, som inte läcks av
den nämnda ersättningen, har han rätt till ytteriigare ersättning i skälig
omfattning. Det stora flertalet tvister enligt denna bestämmelse torde vara
av det slaget alt schablonersätlning skall utgå. I dessa fall finns det inget
behov av medverkan av en teknisk ledamot. För det fallet att ersättning
skall utgå utöver schablonen kan ersättningsfrågan naturligtvis bli besvär­
ligare all bedöma. Som Stockholms tingsrätt har påpekat kan detta lösas
genom atl domstolen i det enskilda fallet anlitar en sakkunnig. Något skäl
atl behålla just dessa tvister i fastighetsdomstol finns därför inte. Enligl
min mening finns inle heller tillräckliga skäl att — som föreslagits från
något håll under remissbehandlingen — låta tekniska ledamöter ingå i
tingsrätten i just dessa mål.
                                                               18


 


Mot bakgmnd av de kompetenskonflikter som den nuvarande ordning­en ger upphov till och med hänsyn till de tidsvinster och kostnadsbespa­ringar, som både parter och domstolar kan göra om möjlighet ges att handlägga hyres- och bostadsrättsmålen tillsammans med vanliga tviste­mål, föreslår jag att uppgiften alt handlägga dem överförs från fastighets­domstolarna till tingsrätterna.

När det gäffer förslaget att hyresmålen i lingsrättema skall handläggas i samma sammansättning som andra dispositiva tvistemål har Nämnde­männens riksförbund och Hyresgästemas riksförbund anfört att nämnde­mäns medverkan är av stort värde i dessa mål.

En överflyttning av hyresmålen till lingsrättema syftar till att undanröja gränsdragningsproblemen mellan hyresmål och andra mål samt möjliggöra en gemensam handläggning av dessa mål med andra dispositiva tvistemål. En nödvändig förutsättning för att dessa fördelar skall kunna uppnås är givetvis att samma sammansätlningsregler gäller för hyresmålen som för de vanliga dispositiva tvistemålen. Även om medverkan av nämndemän är av stort värde i många mål, skulle en regel om nämndemannamedver-kan i de mål som nu är aktuella medföra att fördelarna med reformen uteblev. Jag förordar därför alt det i promemorian framförda förslaget genomförs.

Jag skall avslutningsvis ta upp frågan om handläggningen av mål om klander enligt bosladsförvallnlngslagen. I promemorian föreslogs att även dessa mål skulle överföras till lingsrättema och där handläggas enligt vanliga tvistemålsregler. Även om de flesta remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran, har det inte saknats kritiska röster. Det har sålunda sagts alt del är vanligt att behov av teknisk expertis föreligger i dessa mål. Något behov av att förena målen med vanliga tvistemål torde sällan eller aldrig föreligga. Fastighetsdomstolarna kommer under alla omständighe­ter även fortsättningsvis att handlägga mål tillhörande samma rättsområ­de. Mol den bakgmnden talar enligt min mening övervägande skäl för all mål om klander enligl bostadsförvaltningslagen även i fortsättningen bör handläggas vid fastighetsdomstolarna.


Prop. 1990/91:32


2.3 Arrendemålen

Min bedömning: Inga ändringar i fråga om instansordningen i arren­demål bör genomföras nu. På sikt bör emeffertid arrendemål i första instans handläggas av arrendenämnder och tingsrätter med fördel­ning efter samma principer som gäller på hyresrättens område. Avgörandena bör kunna överklagas till hovrätt.


Promemorians förslag: De arrendemål som enligt gällande ordning handläggs av fastighetsdomstolama som första instans skall i stället hand­läggas av de vanliga tingsrätterna. Fastighetsdomstolarnas uppgift att överpröva arrendenämndernas avgöranden övertas av bosladsdomstolen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva lill att flytta


19


 


arrendemålen från fastighetsdomstolarna tiff tingsrätterna. Hyres- och ar-     Prop. 1990/91:32 rendenämndema i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro gör dock en del påpekanden som jag återkommer till i det följande. När det gäller förslaget all göra bostadsdomstolen till överprövningsinstans i arrendemål är re­missutfallet mera splittrat.

Skälen för min bedömning: På samma sätl som på hyresrättens område finns det i arrendemål behov av en relativt informell handläggning inför arrenderättslig expertis. Sådan handläggning sker i dag inför arrende­nämnden i många fall. Andra arrendetvister handläggs av fastighetsdom­stol som första instans.

Tolkningen av begreppet arrendetvist har, på samma sätt som begreppet hyrestvist, vållat processuella problem. Vilka dessa problem är har jag redan redogjort för (se avsnitt 2.2). Även för arrendemålens del finns dessutom i vissa fall elt behov av gemensam handläggning med ett disposi-tivi tvistemål. I promemorian föreslogs därför att också arrendemålen skulle flyttas från fastighetsdomstolarna till de vanliga tingsrätterna. Re­missbehandlingen av promemorian visar emellertid att det finns gmpper av mål, som i dag handläggs av fastighetsdomstol i första instans, som med fördel i stället skulle kunna överföras till arrendenämnderna. Hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro har pekat på en rad målgmpper som har ett starkt samband med andra måltyper som handläggs av arrendenämnderna som första instans. Hit hör tvister om jordbruksarrendators rätt till nedsättning av arrendeavgiften, rätt till er­sättning för skada och rätt att säga upp avtalet enligt 9 kap. 17 § tredje slycket, 17 a § andra och fjärde styckena och 18 § andra och femte stycke­na JB, ävensom jordägares rätt till höjning av arrendeavgiften enligt 9 kap. 22 § JB. Dessa tvister har ett nära samband med tvister om jordägares investeringsskyldighet enligt 9 kap. 17 a § och 18§ JB som prövas av arrendenämnd som första instans. Nämnderna har också påpekat att tvis­ter om avräkning enligt 9 kap. 23 § och syneklander enligt 9 kap. 28 § JB redan i dag i betydande omfattning avgörs av arrendenämnderna på gmnd av en skiljeklausul i de standardkontrakl som ofta förekommer i arrende­förhållanden.

Det förefaller afftså mest rationellt att de angivna mållyperna flyttas från fastighetsdomstolarna till arrendenämnderna. Mycket talar för att man efter en sådan överflyttning skulle kunna låta de kvarvarande arrendemå­len handläggas av tingsrätt i vanlig sammansättning på samma sätt som nu föreslås beträffande hyresmålen. Fastighetsdomstolarnas befattning med arrendemålen som första instans skulle därmed upphöra.

När det gäller instansordningen i överklagade arrendemål är det — som
framhålls i promemorian — av flera skäl mindre lyckat att som nu ha
instanskedjan arrendenämnd-fastighetsdomstol-hovrätt-högsta domstolen.
Antalet slutinstanser i åtskilliga arrendetvister, 24 fastighetsdomstolar, är
för stort för att en önskvärd enheUighet i rättstillämpningen skall kunna
åstadkommas. Instansordningen har också medfört att antalet arrendemål
vid varje fastighetsdomstol har blivit för litet för att domarna skaff få en
önskvärd vana vid handläggningen av dessa. mål. Fullföljdsreglema är
dessutom komplicerade och svåröverskådliga.
                                        20


 


Atl som föreslogs i promemorian låta bostadsdomstolen bli överinstans i Prop. 1990/91:32 arrendemål är emellertid förenat med nackdelar. Flera av remissinstanser­na har framhållit att även om antalet överklagade mål inte är så stort - i promemorian uppskattades antalet till ca 50 mål per år - så är det fråga om handläggningsmässigt ganska krävande mål. Sålunda föreligger det ofta, enligt remissinstanserna, ett stort behov av att i samband med huvud­förhandlingen hålla syn eller besiktning av prövningsfastigheten, som dess­utom ofta kan ligga avsides. Den föreslagna ordningen med en enda, för hela riket gemensam överinstans kan därför bli onödigt resurskrävande. Ett par remissinstanser har även framhållit att en begränsning till två instanser, varav den ena är ett utpräglat medlingsorgan och inle någon domstol, inne­bär en försämrad rättssäkerhet, särskilt med tanke på att bägge instanserna har övervägande lekmannainflytande och det är fråga om en komplicerad lagstiftning.

Jag instämmer i den kritik som har riktats mot förslaget att göra boslads­domstolen till överprövningsinslans i arrendemål. Mycket talar i stället för att man låter även de mål som prövats av arrendenämnd i första instans överklagas till hovrätt och med möjlighet att låta de prejudikatvärda fallen fortsätta tiff högsta domstolen. Man fär då en logiskt uppbyggd instans­kedja för samtliga arrendemål, en instanskedja som dessutom bäst ansluter till vad som gäller i hyresmål.

En nackdel med att låta arrendenämndemas avgöranden överklagas direkt tiff hovrätt kan vara att målen inte är tillräckligt väl förberedda för att passa en överrättsprövning. Detta kan dock säkert motverkas genom en stram processledning i arrendenämndema och genom att nämnderna läm­nar mera utförliga motiveringar för sina beslut. Jag finner i detta fall inga principiella eller praktiska hinder mot att överklagande sker direkt till hovrätten, om bara garantier tillskapas för att målet är omsorgsfufft förbe­rett och det beslut som skall överprövas innehåller en utförlig redovisning av de skäl som beslutet gmndar sig på. Frågan hur förbättringar i dessa avseenden skall åstadkommas måste emellertid belysas ytterligare innan statsmakterna kan ta ställning.

Överväganden om nämndförfarandel är påkallade även av andra skäl. Det har nämligen sagts från bostadsdomstolen att även hyresnämndemas verksamhet borde ses över från den här synpunkten.

Jag avser att inom kort föranstalta om en undersökning av vad som kan göras för atl strama upp förfarandet i arrende- och hyresnämndema i enlighet med det sagda. I samband därmed får också övervägas vilka särskilda problem som kan uppkomma, om man Överger systemet med klandertalan och i stället går över till ett renodlat överklagandesystem. Ytterligare en uppgift blir atl undersöka vilka måltyper som mot bakgmnd av vad jag tidigare sagt bör flyttas från fastighetsdomstol till arrende­nämnd.

När den nu angivna undersökningen är färdig avser jag att återkomma till frågan om instansordningen i arrendemål.

21


 


2.4 Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga


Prop. 1990/91:32


Mitt förslag: Länsrätten skall vara domför med en lagfaren domare i mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt lagen (1990:52) med sär­skilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Skälen för mitt förslag: LVU trädde i kraft den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:28, SoU 15, rskr. 112) och ersatte då lagen (1980:621) med sär­skilda bestämmelser om vård av unga. Enligt 6 § LVU kan socialnämnden — i likhet med vad som gällde också enligt den gamla lagen — besluta om omedelbart omhändertagande, ett beslut som skall underställas länsrätten. Denna är därvid domför med en lagfaren domare, 18 § tredje stycket 3 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Enligt 27 § LVU har socialnämnden också befogenhet att besluta om tillfälligt flyttningsförbud. Detta institut har sin förebild i reglerna om omedelbart omhändertagande. Även ett beslut om tillfälligt flyttningsför­bud skall sålunda underställas länsrätten. Rättens prövning motsvarar den prövning som äger mm i fråga om omedelbart omhändertagande. Några särskilda regler om endomarbehörighet i dessa mål har dock inte införts, vilket medför att länsrätten skall bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Del har påtalats att kravet på nämndemannamedverkan orsakar praktiska problem på grund av målens brådskande natur. Med hänsyn härtill och till att det från saklig synpunkt inte kan anses påkallat att nämndemän regelmässigt deltar i mål om tillfälligt flyttningsförbud bör dessa mål tas upp bland dem som enligt del nämnda lagrummet i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar kan avgöras av en lagfaren domare en­sam.


2.5 Vissa övriga frågor

Den 1 juli 1989 infördes ett nytt andra stycke i 8§ rättshjälpslagen (1972:429; SFS 1989:360). På grund av ett förbiseende ändrades inte samtidigt 46 § rältshjälpslagen. 1 sistnämnda paragraf sägs bland annat att som rådgivning inte skall anses åtgärd i angelägenhet som omfattas av förordnande som meddelats med stöd av 8 § andra stycket. Denna hänvis­ning skall alltså numera rätteligen avse 8 § tredje stycket. Jag förordar att 46 § rättshjälpslagen ändras på det sättet.

Underdel första halvåret 1990ändrades lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar vid ett par tillfällen. Genom en lagändring, som trädde i kraft den 30 juni 1990 (SFS 1990:362), ändrades bl. a. i 20§ "länsskattemyndighet" till "skattemyndighet". I en senare ändring av 20 § (SFS 1990:451) förbisågs detta. Ordet "länsskattemyndighet" kom afftså att återinföras i lagtexten. Jag föreslår att detta rättas till.


22


 


3   Kostnadsfrågor                                                         Prop. 1990/91:32

De förslag som jag nu lägger fram beträffande hyres- och bostadsrättstvis­terna innebär alt en stor del av fastighetsdomslolsmålen överförs till de vanliga tingsrätterna. Eftersom jag för närvarande inte lägger fram något förslag beträffande arrendemålen kan dock inte, som anfördes i promemo­rian, fastighetsdomstolarna vid Eskilstuna, Borås och Sundsvalls tingsrät­ter undvaras. Mitt förslag får därför inga konsekvenser för fastighetsdom­stolarnas organisation i sig. Däremot bör den effektivisering av målhanle-ringen, som blir en följd av att flera mållyper i fortsättningen kan handläg­gas gemensamt, på sikt vara koslnadsbesparande. Även den omständighe­ten alt målen förs ul på lokal nivå bör innebära att kostnaderna för parternas rättshjälp minskar. Det är dock svårt all på sakens nuvarande ståndpunkt närmare ange storleken på dessa besparingar.

4 Ikraftträdande m. m.

Jag föreslår atl de lagändringar som jag nu har förordat träder i kraft den 1 januari 1991. Övergångsbestämmelserna bör utformas så att äldre före­skrifter fortfarande skall gälla i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet, i mål som efter återvinning överlämnats till faslig-hetsdomstol före ikraftträdandet samt i mål som enligl lagsökningslagen hänskjulits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet. Detta innebär atl om en fastighetsdomstol på grund av de hittillsvarande regler­na har tagit befattning med etl mål om hyra eller bostadsrätt, antingen genom atl det stämts in direkt till fastighetsdomstolen eller genom att det överlämnats dit på grund av en ansökan om återvinning eller ett hänskju-lande enligt lagsökningslagen, så är fastighetsdomstolen även i fortsätt­ningen behörig att handlägga målet. Del sagda gäller även om fastighets­domstolen har skilt målet från sig, vare sig del skett genom en dom på materiell grund, genom tredskodom eller på annat sätt. Ansöker parten om återvinning eller skall handläggningen av målet av någol annat skäl åter­upptas, t. ex. på grund av all rättegångsfel förekommit, är alltså faslighets-domstolen även i fortsättningen behörig atl handlägga målet.

Övergångsbestämmelserna bör också utformas så att, om ett mål om hyra eller bostadsrätt före ikraftträdandet felaktigt anhängiggjorts vid en tingsrätt eller — efter återvinning eller hänskjulande enligt lagsöknings­lagen - felaktigt överiämnats till en tingsrätt, den högre rätt som får målet till prövning inle skall undanröja tingsrättens avgörande och hänvisa må­let lill fastighetsdomstol. Med hänsyn till att ifrågavarande måltyper i fort­sättningen skall handläggas av tingsrätterna vore en sådan ordning mindre praktisk.

23


 


5 Upprättade lagförslag                          Prop. 1990/91:32

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1.     lag om ändring i jordabalken,

2.  lag om ändring i rättegångsbalken,

3.  lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre­läggande,

4.  lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i faslighetsmål,

5.  lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom­stolar,

6.  lagom ändring i bostadsrältslagen (1971:479),

7.  lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

8.  lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska käran­de att ställa säkerhet för rättegångskostnader,

9.  lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).

Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för bostadsdepartementet.

6 Specialmotivering

6.1    Förslaget till lag om ändring i jordabalken

12 kap. 71 §

Paragrafen består i sin hittillsvarande lydelse av tre stycken. Det första slycket innehåller en regel om att hyrestvister som inle skaff prövas av hyresnämnd skall tas upp av fastighetsdomstol. Som framgår av avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen föreslås nu att denna regel skall upphävas och att dessa hyrestvister skall prövas av de vanliga tingsrätterna. Vidare finns i första stycket i den hittillsvarande lydelsen en erinran om att tvister som rör kollektivavtal eller tillämpning av sådana avtal dock skall tas upp enligt vad som föreskrivs i lagen om rättegången i arbelstvister. Denna erinran bör finnas kvar (jfr prop. 1986/87:37 s. 30 och 135).

Andra stycket i paragrafens hittillsvarande lydelse innehåller erinringar om undanlag från regeln om alt hyrestvister skall handläggas av fastighets­domstol. Dessa erinringar blir överflödiga enligt den nya ordningen och har därför utgått.

Paragrafens andra stycke motsvarar det hittillsvarande tredje stycket, som är oförändrat.

Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.

6.2    Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

10 kap. 10 §

Paragrafen innehåller föreskrifter om s. k. fastighelsfomm. I paragrafens
hittillsvarande lydelse sägs i sista meningen i första stycket att stycket inte
gäller arrende-, hyres- och bostadsrättstvister. Della undantag samman­
hänger med att sådana tvister hittills handlagts av fastighetsdomstol. Efter-
    24


 


som hyres- och bostadsrättstvister i fortsättningen skall handläggas av de     Prop. 1990/91:32 vanliga tingsrätterna, har undantaget modifierats till att enbart gäffa arren­detvister. Av samma skäl har en specialregel i andra stycket om tvister med anledning av nyttjanderätt för uppställning av fordon modifierats på motsvarande sätt.

Tredje stycket är oförändrat.

Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)

31 §

Även denna paragraf innehåller en föreskrift om fastighelsfomm för arren­de-, hyres- och bosladsrättstvister. De förordade lagändringarna medför att denna föreskrift blir överflödig såvitt avser hyres- och bostadsrättstvis­ter. Den har därför modifierats.

6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

3§

Paragrafen innehåller regler om fastighetsdomstolens sammansättning. I andra stycket finns regler om att mål om arrende, hyra, bostadsrätt och tvångsförvaltning av bostadsfastighet som huvudregel skall handläggas i en sammansättning utan tekniska ledamöter. Mål om hyra och bostadsrätt skall inte längre handläggas av fastighetsdomstol. Paragrafen har utfor­mats i enlighet med detta.

4a§

1 paragrafen har hittills funnits regler om all RB:s särbestämmelser om handläggningen i tingsrätt av tvistemål om mindre värden skall gälla även i mål om hyres- eller bostadsrätt vid fastighetsdomstol. När de aktuella målen nu föreslås överflyttade lill de vanliga tingsrätterna, kan denna paragraf upphävas.

13§

Det nuvarande tredje stycket innehåller en föreskrift om hovrättens dom-
förhel vid handläggning av frågor om prövningstillstånd. Den nya regle­
ringen av fastighetsdomstolarnas kompetensområde innebär all det inte
längre behövs prövningstillstånd för några mål som överklagas från faslig-
helsdomstol. Tredje stycket i paragrafen har därför upphävts.
Övergångsbestämmelsema har behandlats i avsnitt 4.
                            25


 


6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om    Prop. 1990/91:32

allmänna förvaltningsdomstolar

18§

Endomarbehörigheten i länsrätt föreslås utvidgad i enlighet med vad som framgår av avsnitt 2.4.

20 §

Som framgår av avsnitt 2.5 har en rättelse gjorts i denna paragraf

6.6    Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479)

77 §

Paragrafen innehåller i sin hittillsvarande lydelse en föreskrift att boslads­rättstvister som inte skall prövas av hyresnämnd skaff handläggas av fastighetsdomstol. Som framgått av avsnitt 2.2 föreslås att denna regel skall upphävas och att bosladsrättstvister skall handläggas av allmän dom­stol. Därmed blir i första hand fommreglema i 10 kap. 10 § RB tillämpli­ga. Paragrafen innehåller också en erinran om vissa undantag från den hittillsvarande huvudregeln. Dessa föreskrifter blir med den föreslagna ordningen överflödiga och har därför utgått. Övergångsbestämmelsema har behandlats i avsnitt 4.

6.7    Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

46 §

Paragrafen har rättats på sätt som framgår av avsnitt 2.5.

6.8    Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om
skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för
rättegångskostnader

2§

Paragrafen har ändrats redaktionellt på gmnd av förslaget att fastighets­domstol inte längre skall pröva hyres- och bosladsrättstvister.

6.9 Förslaget till lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)

2§

Hyres- och bostadsrättstvister skall i fortsättningen prövas av allmän dom­
stol och följa forumreglema i 10 kap. 10 § RB. Bestämmelsen om fomm i
handräckningsmål föreslås ändrad i enlighet med delta.
                           26


 


7  Hemställan                                                                Prop. 1990/91:32

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.     lag om ändring i jordabalken,

2.  lag om ändring i rättegångsbalken,

3.  lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre­läggande,

4.  lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i faslighetsmål,

5.  lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom­stolar,

6.  lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

7.  lag om ändring i rältshjälpslagen (1972:429),

8.  lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska käran­de alt ställa säkerhet för rättegångskostnader,

9.  lagom ändring i handräckningslagen (1981:847).

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

27


 


Sammanfattning av promemorian (Ds 1989:40)   Pp. 1990/91:32

Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av       Bilaga i

arrendenämndernas avgöranden

Promemorian tar upp två frågor som berörts i rättegångsulredningens betänkande (SOU 1987:13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedver­kan och specialisering. Förslagen har utarbetats med hänsyn till vad som kommit fram under remissbehandlingen av betänkandet.

Fastighetsdomstolarna handlägger vissa mål med fastighetsrättslig an­knytning. Rättegångsutredningen har i betänkandet föreslagit att de skall avskaffas och att alla deras mål skall handläggas av de vanliga tingsrätter­na. 1 promemorian föreslås att fastighetsdomstolama skall vara kvar men befrias från hyresmål, bostadsrättsmål och arrendemål. Dessa mål skall enligt förslaget i stället handläggas av de vanliga tingsrätterna.

När det gäller fullföljdsordningen i arrendemål föreslås i promemorian att fastighetsdomstolarnas uppgift att överpröva arrendenämndemas av­göranden skall övertas av bostadsdomstolen som andra och sista instans. Domstolen skall härvid vara sammansatt med inlresseledamöter som be­sitter sakkunskap om arrendeförhållanden.

28


 


Promemorians lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken'

dels att 8 kap. 32 och 33 §§ skall upphöra atl gälla,

dels att 8 kap. 31 § och 12 kap. 71 § skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


8 kap. 31 f


Om en part Inte godtar arrende­nämnds beslul i fråga om förläng­ning av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning, uppskov med avträde enligt 9 kap. 12 b eller 13§ eller 10 kap. 6 a§ eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i 9 kap. 17 a, 18,21 eller 31 § eller 11 kap. 6 b , Jår parten kland­ra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två må­nader från den dag beslutet medde­lades. Klandras inte beslutet inom denna tid, är parlens rätt tift talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17§, 10 kap. 2 — 4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.


Beslul av arrendenämnden i fråga om förlängning av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning, uppskov med avträde enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller 10 kap. 6 a § eller bestämmande av er­sättning enligt 9 kap. 17 a, 18, 21 eller 31 § eller 11 kap. 6 b §, över­klagas genom besvär hos boslads­domstolen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Arrendenämnds beslut i ärende enligl 9 kap. 2, 3, 7 eller 17§, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får inle överklagas.


12 kap.

71 §'


 Senaste lydelse 1984:678.

 Senaste lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Hyrestvister som inte enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden skall las upp av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är be­lägen. Rör tvisten kollektivavtal el­ler tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket skall den dock tas upp av arbets­domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i ar­belstvister.

Om laga domstol I tvister med an-

' Senaste lydelse av 8 kap. 32 § 1981:849  Senaste lydelse 1984:678.


Hyrestvister som inte enligl 69 § skall prövas av hyresnämnden och som rör kollektivavtal eller tillämp­ning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket skall tas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i arbelstvister.


29


 


Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:32

Bilaga 2 ledning av lilljällig upplåtelse av hus

eller del av hus för uppställning av fördon finns bestämmelse i 10 kap. 10 § rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningsla­gen (1981:84 7) finns bestämmelser i dessa lagar.

 Etl överklagande som avses i 70 § las upp av arbetsdomstolen, om saken rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen skall ges in till hyresnämnden.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2.  8 kap. 31 och 33 §§ i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om arrende­nämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.

3.  8 kap. 32 § och 12 kap. 71 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om tvisten eller ärendet har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft­trädandet.

30


 


2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


10 kap. 10§'


Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt till fast egendom, om rätt tiff servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederiag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annat dylikt.

Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt lill fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild räll till egendomen eller om besittning av egendomen skall upplagas av rällen i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annal dylikt. Vad som .sägs I denna paragraf gäller dock ej arren­de-, hyres- eller bostadsrätlstvist.

Tvist med anledning av lilljällig upplåtelse av nyttjanderätt lift mark eller hus eller del av hus Jor uppstälf ning av fordon skall vid tillämpning av paragrafen ej anses som arrende-eller hyrestvist.

Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe­ter under skilda domstolar, skall tvisten upplagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i mål som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft­trädandet.


' Senaste lydelse 1977:1145.


31


 


3 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och     *

betalningsföreläggande (lagsökningslagen)

Härigenom föreskrivs att 31 och 32 §§ lagen (1946:808) om lagsökning och belalningsföreläggande (lagsökningslag) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

31 §'

Om laga domstol i mål om lag- Om laga domstol i mål om lag­
sökning eller betalningsföreläggan-
sökning eller betalningsföreläggan­
de gäffer vad som är föreskrivet om
de gäller vad som är föreskrivet om
tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-
tvistemål. Rätten prövar självmant
stadsrättstvister skall dock tas upp
sin behörighet. Borgenärens upp-
av tingsrätten i den ort därfastighe-
gift om de omständigheter som be-
ten finns. Rätten prövar självmant
tingar rättens behörighet skall god-
sin behörighet. Borgenärens upp-
tas, om det inte kan antas att den är
gift om de omständigheter som be-
oriktig. Har ansökningen upptagits,
tingar rättens behörighet skall god-
skall rätten ej på nytt pröva sin be­
tas, om det inte kan antas att den är
hörighet, såvida inte gäldenären be-
oriktig. Har ansökningen upptagits,
gär det eller fråga uppkommer om
skaff rätten ej på nytt pröva sin be-
tillämpning av 10 kap. 17 § rätte-
hörighet, såvida inte gäldenären be-
              gångsbalken.
gär det eller fråga uppkommer om
tillämpning av 10 kap. 17 § rätte­
gångsbalken.

32 §2 Hänskjuts ett mål till rättegång, skall rätten förordna om målets fortsatta handläggning. Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare handläggningen, får det genast utsättas till huvudförhandling. Har ett mål om betalningsföreläggande vid sammanträde inför rätlen hänskjulits till rättegång, bör muntlig förhandling om möjligt äga mm i omedelbart samband med sammanträdet. I så fall gäller i fråga om rättens domförhet vad som föreskrivs i 30 §.

Ar den tingsrätt som har handlagt målet inte behörig att efter återvin­ning pröva målet, skall detta över­lämnas Ull den tingsrätt som är be­hörig. Beslut om överlämnande Jår inte överklagas. Om den tingsrätt som har mottagit målet finner sig obehörig, skall den visa målet åter till den Ungsrätt som har överläm­nat del. När elt mål har överiäm­nats, gäller Jörsta stycket Ifråga om den tingsrätt till vilken målet har överiämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

' Senaste lydelse 1982:297.

" Senaste lydelse 1987:750. Ändringen innebär att andra stycket upphävs. 32


 


4 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden        '  

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:390) om fiskearrenden' dels atl 17 och 18 §§ skall upphöra atl gälla, dels au 16 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

16 f

Om en part inte godtar arrende- Beslut av arrendenämnden ifråga
nämnds beslut i fråga om förläng-
om förlängning av arrendeavtal ef
ning av arrendeavtal eller faststäf
ler fastställande av villkoren JÖr så-
lande av villkoren för .sådan förläng-
dan JÖrlängning eller uppskov med
ning eller uppskov med avträde, får
avträde   överklagas   hos   bostads-
parten klandra beslutet genom att
domstolen genom besvär inom tre
väcka talan mot den andra parten
veckor frän den dag beslutet medde-
Inom två månader från den dag be-
                      lades,
slutet meddelades. Klandras inle be­
slutet inom denna tid, är parts rätt
tift talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende Arrendenämnds beslut i ärende

enligt 3 — 6 §§ får ej klandras. enligt 3 — 6 §§ får inte överklagas.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2.  16 § i dess äldre lydelse och 17 § andra stycket gäller fortfarande, om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.

3.  17 § första slycket i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om tvisten har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse av 17 § 1981; 856
18 § 1984:680.
Senaste lydelse 1984:680.
                                                                                  33

3    Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 32


5 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i  ''

fastighetsmål

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål' dels atl 4 a § skall upphöra all gälla, dels att 3 och 13 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3f

Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytteriigare en teknisk ledamot ingå i domstolen.

/ mål eller ärende angående ar­rende, hyra, bostadsrätt eller tvångs-JÖrvaltning av bostadsfastighet be­står domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordföran­dens bestämmande ingå i domsto­len i stället Jör en av nämnde­männen, om målets beskaffenhet ef ler annal särskilt skäl föranleder det.

Kan huvudförhandling i faslig-  Kan huvudförhandling i fastig­
hetsmål beräknas kräva minst fyra
  hetsmål beräknas kräva minst fyra
veckor, får antalet lagfarna ledamö-
         veckor, får antalet lagfarna ledamö­
ter utökas med en utöver det antal
ter utökas med en utöver det antal
som anges i första och andra stycke-
        som anges i första stycket. Om det
na. Om det är påkallat med hänsyn
är påkallat med hänsyn till målels
till målets omfattning eller annan
     omfattning eller annan särskild om-
särskild omständighet gäller det-
     ständighet gäller detsamma om an-
samma om antalet nämndemän.
  talet nämndemän.

En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto­len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets­bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be­trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.

13 f

I annat fastighetsmål än som av- I fastighetsmål skall en teknisk ses i 3 § andra stycket skall en lek-     ledamot ingå i hovrätten, såvida

' Lagen omtryckt 1974:1064.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:1064

4a§ 1987:751          .                                                                                          ,.

 Senaste lydelse 1982:1126. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

 Spnqctp IvHpUp  1QR7-7SI    AnHrinppn innphär hl  q   att anHrn och trpHip <:tvpkpna


 


Nuvarande lydelse

nisk ledamot ingå i hovrätten, såvi­da inle hovrätten finner alt med­verkan av en sådan ledamot uppen­bart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamö­ter ingå i hovrätten.

1 mål som avses i 3 § andra styc­ket Jår efter hovrättens bestämman­de en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skaft hovrätten bestå av två lagfarna ledamöter.


Föreslagen lydelse

inte hovrätten finner att medver­kan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens be­stämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrätten.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Denna lag träder i krafl den 1 juli 1990. Beträffande mål som avser klander mot sådana beslut av arrendenämnd som har meddelats före ikraftträdandet och andra mål och ärenden angående arrende, hyra, bo­stadsrätt och tvångsförvaltning av bosladsfastighet som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Äldre bestämmelser om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om domar som har meddelats före ikraftträdandet.


35


 


6 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs atl 77 § bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lyddse


77 f


Tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt I § (bostads­rätlstvist) som ej ankommer på hy­resnämnds prövning skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område Jåstigheten är belägen. Be­träffande laga domstol i bostads­rätlstvist som skall prövas enligt lag­sökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:847) finns bestämmelser i dessa lagar.

Ärenden om förordnande av god man enligl 80 § och mål om klander av redovisning enligl 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.


Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligt 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. I mål som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.


' Lagen omtryckt 1982:353.  Senaste lydelse 1987:243.


36


 


7 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och      '

hyresnämnder

Härigenom föreskrivs all 21, 22 och 23 a §§ lagen (1973:188) om arren­denämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

21          §'

I nämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den mån det är behövligt. I beslut om avskrivning enligt 9 § andra stycket skall även anges de nya villkor på vilka avtalet enligt 11 kap. 6 a § tredje stycket jordabalken skall anses föriängt. Avser beslut enligl lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. tillstånd till framtida förvärv, skall i beslu­tet utsättas viss tid, högst elt år, för tillståndels giltighet.

Om part kan klandra beslutet el- Om part kan överklaga beslutet

ler besvära sig över det eller göra eller göra ansökan om åleruppta-

ansökan om återupptagande, anges gande, anges i beslutet vad parten

i beslutet vad parten därvid har att   därvid har alt Iaktta,
iakttaga.

Håller nämnden förhandling i ärendet och kan på grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständighet beslut ej meddelas samma dag som förhandlingen avslutats, meddelas beslutet inom två veckor därefter, om ej synnerligt hinder möter. Underrättelse om liden för beslu­tels meddelande skall lämnas vid förhandlingen.

Slutligt beslut lillställes part genom nämndens försorg. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut om avskrivning enligl 8 eller 12 §, om beslutet medde­las vid förhandling i partens närvaro.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på samma sätt som beslutet.

22          §

Beslul av nämnd äger, sedan lid Beslul av nämnd äger, sedan tid
för klander eller besvär utgått när
för överklagande utgått när talan
talan får föras mot beslutet, rätts-
får föras mot beslutet, rättskraft,
krafl, såvitt därigenom avgjorts frå-
såvitt därigenom avgjorts fråga
ga som avses i 1 § första stycket 2
som avses i 1 § första stycket 2 eller
eller 5 eller 4 § första stycket, 2,2 a,
5 eller 4 § första slycket, 2, 2 a, 3, 5
3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts
a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts nu
nu gäller dock ej beslut, varigenom
gäller dock ej beslut, varigenom an-
ansökan om åtgärdsföreläggande
sökan om åtgärdsföreläggande en-
enligt 12 kap. 16 § andra stycket
ligt 12 kap. 16 § andra slycket eller
eller tillstånd enligt 12 kap. 23 §
tillstånd enligl 12 kap. 23 § andra
andra stycket, 34-37 eller 40 § jor-
slycket, 34-37 eller 40 § jordabal-
dabalken eller 30 § andra stycket
ken eller 30 § andra stycket bo-
bostadsrätlslagen (1971:479) eller
sladsrällslagen (1971:479) eller an-
ansökan om uppskov enligt 12 kap.
sökan om uppskov enligl 12 kap.
59 § jordabalken eller ansökan om
59 § jordabalken eller ansökan om

' Lagen omtryckt 1985:660.

 Senaste lydelse 1988:928.

' Senaste lydelse 1988:928.                                                                                37


 


Nuvarande lydelse

förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om anvisningsrätl en­ligl 3 § lagen (1987:1274) om kom­munal bostadsanvisningsrält läm­nats utan bifall.


Föreslagen lydelse

förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt lill förhandlingsordning enligl 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt en­ligl 3 § lagen (1987:1274) om kom­munal bostadsanvisningsrält läm­nats utan bifall.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


Bestämmelserna i 27 och 38 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om­prövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.

23 ar


Om rätt för pari att klandra beslut av arrendenämnd i arrendetvist finns bestämmelser i 8 kap. 31 § jordabalken, 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden och 53 § jakt­lagen (1987:259).

Arrendenämndens yttrande en­ligl 12 a § andra stycket får inte överklagas. Nämndens beslul i så­dana frågor som avses i 23 § tredje stycket får överklagas genom be­svär hos fastighetsdomstolen. Det­samma gäffer nämndens beslul en­ligt lagen (1985:658) om arrendato­rers räll att förvärva arrendestället.

Besvärhandlingen skall ges in lill arrendenämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. I fråga om handläggningen hos ar-rendenämnnden och fastighets­domstolen tillämpas bestämmelser­na i 52 kap. 2-12 §§ rättegångsbaf ken på motsvarande sätt. Fastig­hetsdomstolens beslut med anled­ning av besvär i Jrågor som avses i andra stycket tredje meningen eller i 23 § tredje stycket 1 — 3 får inte överklagas.


Om överklagatide av en arrende­nämnds beslut i en arrendetvist ef ler i ett ärende enftgt lagen (1985: 658) om arrendators rätt att förvär­va arrendestället finns bestämmel­ser i 8 kap. 31 § jordabalken, 16 § lagen (1957:390) om fiskearren­den, 14§' lagen om arrendatorers rätt atl JÖrvärva arrendestället och 53 § jaktlagen (1987:259).

Arrendenämndens yttrande en­ligt 12 a § andra slycket får inte överklagas. Nämndens beslul i så­dana frågor som avses i 23 § tredje stycket får överklagas genom be­svär hos bostad.sdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet medde­lades.


1 fråga om handläggningen hos arrendenämnden av en besvärs­handling som avses i Jorsta eller andra stycket tillämpas bestämmef


" Senaste lydelse 1987:264.


38


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:32

Bilaga 2 serna i 52 kap. 2 och 4 §§ rätte­gångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. 22 och 23 a§§ i dess äldre lydelse gäller fortfarande om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.

39


 


8 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att  1, 5, 7,  13,  14,  18, 23 och 28 §§ lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse



Bosladsdomstolen upptager be­svär mot beslul av hyresnämnd en­ligt vad som föreskrives i lag eller annan författning.


Bostadsdomstolen lar upp över­klaganden av beslut av hyresnämn­der och arrendenämnder enligt vad som Joreskrivs i lag eller annan för­fattning.



Bostadsdomstolen beslår av minst tre ledamöter, som är lagkun­niga och erfarna i domarvärv (lag­farna ledamöter), en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- eller byggnadsteknik (teknisk ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkun­skap om förhållandena på bostads­marknaden (inlresseledamöter).


Bosladsdomstolen består av minst tre ledamöter, som är lagkun­niga och erfarna i domarvärv (lag­farna ledamöter), en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- och byggnadsteknik (teknisk ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkun­skap om förhållandena på bostads­marknaden och högst åtta ledamö­ter med särskild .sakkunskap om ar­rendeförhållanden (intresseleda­möter).


7§


Lagfaren ledamot och teknisk le­damot får ej förordnas bland perso­ner som kan anses företräda faslig-helsägares, hyresgästers eller bo-sladsrättshavares intressen.

Innan inlresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av fas­tighetsägare, bostadsrättsförening­ar, hyresgäster, bostadsrättshavare eller näringsidkare som med hän­syn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan an­ses väl företräda den intressegmpp som del är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.


Lagfaren ledamot och teknisk le­damot får inte förordnas bland per­soner som kan anses företräda fas­tighetsägares, jordägares, hyresgäs­ters, bostadsrällshavares eller ar­rendatorers intressen.

Innan intresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av fas­tighetsägare, jordägare, bostads­rättsföreningar, hyresgäster, bos­tadsrättshavare, näringsidkare eller arrendatorer som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och öv­riga omständigheter kan anses väl företräda den intressegmpp som del är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.


40


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

13§'


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


Sammanträder bosladsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande.


Av inlresseledamölerna skall två vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter eller, när målet rör prövning av en fråga enligl 52 § eller 60 § första stycket 1 bostads­rättslagen (1971:479), av bostads-rällsfasiigheter. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av staten, en kommun, en landstings­kommun, ett kommunalförbund, etl allmännyiligt bostadsföretag el­ler elt aktiebolag, som heh ägs av en kommun eller en landstings­kommun, skall dessa ledamöter fö­reträdesvis vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av nå­gon enskild, skall de företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av sådana fastigheter.

De återstående två intresseleda­möterna skall vara väl förtrogna med hyresgästers eller bostadsrätts-havares förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 12 kap. 36 § jordabalken, skall dessa ledamöter vara väl förtrogna med näringsidkande hyresgästers förhål­landen. Om målet rör prövning av en fråga enligt 52 § eller 60 § första stycket 1 bostadsrältslagen, skall de vara väl förtrogna med bostads­rällshavares förhållanden. I andra mål skall de vara väl förtrogna med bosladshyresgästers förhållanden.


Av inlresseledamölerna skall / hyresmål två vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter eller, när målet rör prövning av en fråga enligl 52 § eller 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen (1971:479), av bostadsrältsfaslig-heler. Om målet rör en hyres­fastighet som ägs av staten, en landstingskommun, ett kommunal­förbund, ett allmännyttigt bostads­företag eller ett aktiebolag, som helt ägs av en kommun eller en lands­tingskommun, skall dessa ledamö­ter företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av någon enskild, skall de företrä­desvis vara väl förtrogna med för­valtning av sådana fastigheter.

De återstående två inlresseleda­mölerna /■ hyresmål skall vara väl förtrogna med hyresgästers eller bostadsrällshavares förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 12 kap. 36 § jordabalken, skall dessa ledamöter vara väl för­trogna med näringsidkande hyres­gästers förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 52 § el­ler 60 § första stycket 1 bostads­rättslagen, skall de vara väl förtrog­na med bostadsrällshavares förhål­landen. I andra mål skall de vara väl förtrogna med bostadshyresgäs­ters förhållanden.

/ arrendemål skaft två av Intresse­ledamöterna såsom ägare av jord­bruksfastighet eller på annat sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeför­hållanden och två ledamöter vara jordbruksarrendatorer eller, när målet rör bostadsarrende, bostads-arrendatorer


 


Lydelse enligt prop. 1988/89:95.


41


 


Nuvarande lyddse


Föreslagen lydelse

14 f


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


Sammanträder bosladsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande.


Av inlresseledamölerna skall en företräda fastighetsägareinlressen och en bostadsrällshavares eller hy­resgästers intressen. I övrigt äger 13 § andra och tredje styckena mot­svarande tillämpning.


Av inlresseledamölerna skall / hyresmål en företräda fastighets­ägareintressen och en bostadsrälls­havares eller hyresgästers intressen. / arrendemål skaft en företräda jordägares intressen och en arrenda­torers intressen. I övrigt skall 13 § andra — ftärde styckena tillämpas.


 


l\

Klagande får ej ändra sin talan till att avse annan del av hyres­nämndens beslut än den som upp-givits i besvärsinlagan. Part kan i bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighet som ej förebragts tidigare.


Klaganden får inte ändra sin ta­lan lill att avse annan del av det överklagade beslutet än den som uppgivits i besvärsinlagan. Parter­na kan i bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighe­ter som Inte förebragts tidigare.


23§'' Bosladsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för utred­ningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annal sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får dom­stolen hålla syn på stället.


Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden och beror av­görandet även i bosladsdomstolen av tilltron lill den bevisningen, får ändring i hyresnämndens beslut i denna del ej ske, om ej beviset upp­tagits ånyo vid bosladsdomstolen eller synneriiga skäl föreligger alt dess värde är ett annal än hyres­nämnden antagit.


Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden eller arrende­nämnden och beror avgörandet även i bosladsdomstolen av tilltron till den bevisningen, får ändring i nämndens beslul i denna del inle ske, om inle beviset upptagits på nytt vid bostadsdomstolen eller synnerliga skäl föreligger alt dess värde är ett annat än nämnden an­tagit.


28 §=


Beslut av bostadsdomstol äger rättskraft, såvitt därigenom av­gjorts fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 lagen (1973:188) om arrendenämn-


Beslut av bostadsdomstol äger rättskraft, såvitt därigenom av­gjorts fråga som avses i / § första stycket 2 eller 5, 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 lagen


 


 Lydelse enligt prop. 1988/89:95.  Senaste lydelse 1986:1171. " Senaste lydelse 1975:1299.  Senaste lydelse 1988:929.


42


 


Nuvarande lydelse

der och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslul, var­
igenom ansökan om åtgärdsföreläg­
gande enligl 12 kap. 16 § andra
stycket eller tillstånd enligl 12 kap.
23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 §
jordabalken eller ansökan om för­
bud eller medgivande som avses i 2
a §
          bosladssaneringslagen

(1973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om anvisningsrätl en­ligl 3 § lagen (1987:1274) om kom­munal bostadsanvisningsrält läm­nats ulan bifall.


Föreslagen lydelse

(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslul, varigenom ansökan om ålgärdsföreläggande enligl 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligl 12 kap. 23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 § jor­dabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt till förhand­lingsordning enligl 9 § hyresför­handlingslagen (1978:304) eller an­sökan om anvisningsrätt enligl 3 § lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrält lämnats ulan bifall.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.


43


 


9 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)     '

Härigenom föreskrivs all 23 § bosladsförvaltningslagen (1977:792) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

23 §

Vill fastighetsägaren klandra re- Vill fastighetsägaren klandra re­
dovisning för viss redovisningspe-
dovisning för viss redovisningspe­
riod, skall han inom etl år från det
riod, skall han inom ett år från del
han av hyresnämnden mottog redo-
han av hyresnämnden mottog redo­
visningen väcka talan mot förvalla-
visningen väcka talan mol förvalta­
ren vid fastighelsdomstolen.
ren vid tingsrätten i den ort där fas­
tigheten finns.

Åberopas som grund för klandertalan omständighet som icke hänför sig till viss avlämnad redovisning, får talan väckas inom etl år från del fastighetsägaren mottog redovisning med anledning av alt förvaltarens uppdrag upphörde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

44


 


10 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för        '

utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut­ländska kärande alt ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan­de lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Säkerhet behöver inte ställas i Säkerhet behöver inle ställas i

1.  mål som handläggs enligl lagen 1. mål som handläggs enligl lagen
(1974:371) om rättegången i ar-
(1974:371) om rättegången i ar­
belstvister,
                                                betstvister,

2.  mål vid fastighetsdomstol som 2. mål vid fastighetsdomstol.
Inte avser en arrende-, hyres- eller

bostadsrättstvist,

3.  ansökningsmål enligt 13 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 § vattenlagen (1983:291),     13 § vattenlagen (1983:291),

4.  växelmål och checkmål,       4. växelmål och checkmål,

5.  mål som har tagits upp efter 5. mål som har tagits upp efter ofTentlig stämning, och     offentlig stämning, och

6.   mål vid förvaltningsdomstol  6. mål vid förvaltningsdomstol
eller marknadsdomstolen.                   eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annal fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Senaste lydelse 1983:665.                                                              45


 


11  Förslag till                                                Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)   '

Härigenom föreskrivs att 2§ handräckningslagen (1981:847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Ansökan om handräckning skall     Ansökan om handräckning skall

göras skriftligen. Beträffande laga     göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri-     domstol gäller vad som är föreskri­vet om tvistemål. Arrende-, hyres-     vet om tvistemål. och bostadsrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.

Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om­ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom­mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.

14 r

Har återvinning sökts mol utslag enligt denna lag, skall rätten förordna om målels fortsatta handläggning.

Stämning skall anses utfärdad genom förordnande enligl första stycket. Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare handläggningen, får del genast utsättas till huvudförhandling.

Är den tingsrätt som har handlagt målet inte behörig att efter återvin­ning pröva målet, skall detta över­lämnas till den tingsrätt som är be­hörig. Beslut om överlämnande Jår inte överklagas. Om den tingsrätt som har mottagit målet finner sig obehörig, skall den visa målet åter till den tingsrätt som har överiäm­nat det. När ett mål har överiäm­nats, gäller Jörsta och andra stycke­na i fråga om den tingsrätt till vif ken målet har överlämnats.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990.

I Senaste lydelse 1982:298.

- Senaste lydelse 1987:753. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.     46


 


12 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att     '  

förvärva arrendestället

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1985:658) om arrendatorers rätt all förvärva arrendestället skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

14§

I fråga om förfarandet vid ärren- 1 fråga om förfarandet vid arren­
denämnden och överklagande av denämnden finns bestämmelser i
nämndens beslut i ärenden enligt lagen (1973:188) om arrendenämn-
denna lag finns bestämmelser i der och hyresnämnder,
lagen (1973:188) om arrendenämn- Arrendenämndens beslut enligt
der och hyresnämnder.
         denna lag Jår överklagas hos bo-

stadsdotnstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Vardera parten skall svara för sina rättegångskostnader med anledning av all nämndens beslut överklagas, i den mån annal inle följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den juli 1990. Äldre bestämmelser gäller fortfa­rande i fråga om besvär mot sådana beslul av en arrendenämnd som har meddelats före ikraftträdandet.

47


 


13 Förslag till

Lag om ändring i jaktlagen (1987:259)

Härigenom föreskrivs atl 53 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


53 §'

Bestämmelser om arrendenämnd finns i 8 kap. jordabalken och i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.


Om en part inte godtar en arren­denämnds beslut Ifråga om förläng­ning av ett avtal om jakträttsupplå­telse eller om villkoren JÖr en sådan JÖrlängning, får parten klandra be­slutet genom all väcka talan mot den andra parten vid den Jastlghets­domstol inom vars område Jåstighe­ten är belägen. Klandras inte beslu­tet inom två månader från den dag då beslutet meddelades, är partens rätt tift talan förlorad. Tvist som ef­ter klander är anhängig vid domstol Jår återJÖrvisas till arrendenämn­den.

Fastighetsdomstolens dom ifråga om fastställande av vdlkor enligt 19§ och hovrättens dom ifråga om förlängning av ett avtal om jakt­rättsupplåtelse eller fastställande av villkor i samband med sådan för­längningfår inte överklagas.


Arrendenämndens beslut I fråga om förlängning av ett avtal om jakt­rättsupplåtelse eller om villkoren för en .sådan JÖrlängning får överklagas hos bosladsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslu­tet meddelades.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre regler gäller fortfarande om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.


Ändringen innebär bl.a. att tredje stycke; upphävs.


48


 


Förteckning över remissinstanser som yttrat sig   Pop. 1990/91:32

över promemorian (Ds 1989:40)             ''

Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden.

Yttrande över promemorian har lill justitiedepartementet avgetls av justi­tiekanslern, bostadsdomstolen, domstolsverket, statskontoret, riksrevi­sionsverket, Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Eskilstuna tingsrätt, Katrineholms tingsrätt, Nyköpings tings­rätt, Borås tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Trollhättans tingsrätt, Härnö­sands tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Sollefteå tingsrätt, hyresnämnden och arrendenämnden i Stockholm, hyresnämnden och arrendenämnden i Väs­terås, hyresnämnden och arrendenämnden i Örebro, hyresnämnden och arrendenämnden i Växjö, riksdagens ombudsmän, Sveriges domareför­bund, Sveriges advokatsamfund, Nämndemännens riksförbund, HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund, Stockholms kooperativa bo­stadsförening, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Sveri­ges fastighetsägareförbund. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges jord-bruksarrendalorers förbund, Sveriges jordägareförbund. Svenska förbun­det för koloniträdgårdar och fritidsbyar. Samrådsgruppen för arrendators-föreningarna på och omkring sydsvenska höglandet saml Uppsala univer­sitet.

49

4   Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 32


Lagrådsremissens lagförslag

1  Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs alt 12 kap. 71 § jordabalken skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 4


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


12 kap. 71 §'


Hyrestvister som inte enligl 69 § skall prövas av hyresnämnden och som rör kollektivavtal eller till-lämpning av ett sådanl avtal i fall som avses i 67 § andra stycket skall las upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligl vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i arbelstvister.

Hyrestvister som inte enligl 69 § skall prövas av hyresnämnden skaft tas upp av den Jastlghetsdomstol inom vars område Jåstigheten är be­lägen. Rör tvisten kollektivavtal el­ler tillämpning av ett sådanl avtal i fall som avses i 67 § andra stycket skall den dock tas upp av arbets­domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974: 371) om rättegången i arbelstvister.

Om laga domstol i tvister med an­ledning av lilljällig upplåtelse av hus eller del av hus JÖr uppställning av fordon finns bestätnmelse i 10 kap. lOfi rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) dier handräcknings­lagen (1981:847) finns bestämmef ser i dessa lagar.

Ett överklagande som avses i 70 § las upp av arbetsdomstolen, om saken rör kollektivavtal eller tillämpning av elt sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket, och i annal fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen skall ges in till hyresnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan­det.


Senaste lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.


50


 


2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs all 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 4


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


10 kap. 10§'


Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt lill fast egendom, om räll till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upplagas av rätlen i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt lill egendomen upplåtits, fråga är om vederiag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annal dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren­de-, hyres- eller bostadsrätlstvist.

Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till-lämpning av paragrafen ej anses som arrende- eller hyrestvist.


Tvist om äganderätt eller nytt­janderätt till fast egendom, om räll lill servitut eller annan särskild räll lill egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rällen i den ort, där fasligheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava­re av egendomen atl fullgöra något, som åligger honom i denna egen­skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederiag för upplåtelsen, byggnads underhåll el­ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren­detvist.

Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt lill mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid lill-lämpning av paragrafen ej anses som arrendetvist.


Ligger fasligheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe­ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål dar talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan­det.


Senaste lydelse 1977:1145.


51


 


3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)

Härigenom föreskrivs alt 31 § lagen (1946:808) om lagsökning och belalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 4


 


Nuvarande lyddse


Föreslagen lydelse


31 §'


Om laga domstol i mål om lag­sökning eller betalningsföreläggan­de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-sladsrältstvlster skall dock las upp av tingsrätten i den ort där fastighe­ten finns. Rätlen prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp­gift om de omständigheter som be­tingar rättens behörighet skall god­tas, om det inle kan antas all den är oriklig. Har ansökningen upplagils, skall rätten ej på nytt pröva sin be­hörighet, såvida inle gäldenären be­gär del eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 § rätte­gångsbalken.


Om laga domstol i mål om lag­sökning eller betalningsföreläggan­de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrendetvister skall dock las upp av tingsrätten i den ort där fasligheten finns. Rällen prövar självmant sin behörighet. Borgenä­rens uppgift orn de omständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inle kan antas atl den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inte gäldenären begär del eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.


Denna lag träder i krafl den I januari 1991.


Senaste lydelse 1982:297.


52


 


4 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål' dels att 4 a § skall upphöra att gälla, dels alt 3 och 13 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3§-Fastighelsdomslol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.

I mål eller ärende angående ar- I mål eller ärende angående ar­
rende, hyra, bostadsrätt eller
rende eller ivångsförvaltning av
Ivångsförvallning av bostadsfastig-
bosladsfastighet består domstolen
hel består domstolen dock av två
dock av två lagfarna ledamöter och
lagfarna ledamöter och tre nämn-
tre nämndemän. Teknisk ledamot
demän. Teknisk ledamot får efter
får efter ordförandens bestämman-
ordförandens bestämmande ingå i
de ingå i domstolen i stället för en
domstolen i stället för en av nämn-
av nämndemännen, om målets be­
demännen, om målets beskaffenhet
skafFenhel eller annat särskilt skäl
eller annal särskilt skäl föranleder
               föranleder det.
del.

Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn lill målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Delsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.

En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto­len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets­bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be­trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.

13 f 1 annal faslighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inle hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät­ten.

' Lagen omtryckt 1974:1064.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:1064

4a§ 1989:661
- Senaste lydelse 1989:661.
' Senaste lydelse 1987:751, Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
       53


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:32

Bilaga 4

I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en

teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet effer något annat särskilt skäl föranleder del.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skaft hovrätten bestå av två lagfarna ledamöter.

1.     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2.  Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas beträffande mål och ärenden angående hyra och bostadsrätt där talan väckts vid fastighets­domstol före ikraftträdandet.

3.  Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.

54


 


5 Förslag till                                                   Prop. 1990/91; 32

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna     

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs all 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt­ningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

20 §' Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och som inle är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Tjänsteman vid allmän förvall- Tjänsteman vid domstol, skatte-
ningsdomslol, länsstyrelse, läns-
myndighet, länsstyrelse eller under
skattemyndighet eller under läns-
länsstyrelse lydande myndighet,
styrelse eller länsskattemyndighet
lagfaren domare, åklagare, polis-
lydande myndighet, lagfaren döma-
man eller advokat eller annan som
re, åklagare, polisman eller advokat
har till yrke att föra andras talan
eller annan som har lill yrke all föra
inför rätta får inle vara nämnde­
andras talan inför rätta får inte vara
                        man.
nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar­rätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger någol giltigt hinder är inte skyldig alt ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inle skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1990:451.                                                               55


 


6 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs all 77 § bostadsrältslagen (1971:479)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 4


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse

nf-


 


Tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads­rättstvist) som ej ankommer på hy­resnämnds prövning skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område Jåstigheten är belägen. Be­träffande laga domstol i bostads­rättstvist som skall prövas enligt lag­sökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:84 7) finns bestämmelser i dessa lagar. Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligt 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.


Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligt 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas­tigheten finns.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan­det.


' Lagen omtryckt 1982:353. ■ Senaste lydelse 1987:243.


56


 


7 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs art 46 § rältshjälpslagen (1972:429) skall ha föl­jande lydelse.


Prop. 1990/91:32 Bilaga 4


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lyddse


46 §'


Med rådgivning förslås i denna lag rådgivning och därmed jämför­lig åtgärd i rättslig angelägenhet un­der högst en timme. Som rådgiv­ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el­ler åtgärd i angelägenhet som om­fattas av förordnande som medde­lats med stöd av 8 § andra stycket.


Med rådgivning förslås i denna lag rådgivning och därmed jämför­lig åtgärd i rättslig angelägenhet un­der högst en timme. Som rådgiv­ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el­ler åtgärd i angelägenhet som om­fattas av förordnande som medde­lats med stöd av 8 § tredje slycket.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


'Senaste lydelse 1982:300.


57


 


8 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för       ®''

utländska kärande att ställa säkerhet fär rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut­ländska kärande all ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan­de lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Säkerhet behöver inle ställas i Säkerhet behöver inle ställas i

1.  mål som handläggs enligt lagen 1. mål som handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i ar-
(1974:371) om rättegången i ar­
belstvister,
                                                betstvister,

2.  mål vid fastighetsdomstol som 2. mål vid fastighetsdomstol som inle avser en arrende-, hyres- eller  \nle avser en ai-rendetvist, bostadsrätlstvist,

3.  ansökningsmål enligt 13 kap. 3. ansökningsmål enligl 13 kap. 13 § vattenlagen (1983:291),     13 § vallenlagen (1983:291),

4.  växelmål och checkmål,       4. växclmål och checkmål,

5.  mål som har tagits upp efter 5. mål som har lagils upp efter offentlig stämning, och     offentlig stämning, och

6.   mål vid förvaltningsdomstol  6. mål vid förvaltningsdomstol
eller marknadsdomstolen.                   eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inle heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1983:665.                                                               58


 


9 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:32

Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)

Härigenom föreskrivs alt 2§ handräckningslagen (1981:847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Ansökan om handräckning skall Ansökan om handräckning skall
göras skriftligen. Beträffande laga
göras skriftligen. Beträffande laga
domstol gäller vad som är föreskri-
domstol gäller vad som är föreskri­
vet om tvistemål. Arrende-, hyres-
vet om tvistemål. .Arrendetvister
och bostadsrättstvister skall dock las
skall dock tas upp av tingsrätten i
upp av lingsrällen i den ort där fas-
den ort där fastigheten finns,
tigheten finns.

Rällen prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om­ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas atl den är oriklig. Har ansökningen upplagils, skall rätlen ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inle svaranden begär del eller fråga uppkom­mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1982:298.                                                              59


 


Lagrådets yttrande                                         Prop. 1990/91:32

Bilaga 5 Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-09-25

Närvarande: f d. regeringsrådet Eskil Hellner, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Hans-Gunnar Solemd.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som tagils upp i lagrådsremiss om fastighetsdomstolar m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ann-Sofie Broqvist.

Lagrådet har ingen erinran mot lagförslagen.

60


 


Innehållsförteckning                                        Prop. 1990/91:32

Proposition......................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................     1

Propositionens lagförslag....................................... ... 2

1    Lag om ändring i jordabalken ...............................     2

2    Lag om ändring i rättegångsbalken........................     3

3    Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalnings-

föreläggande  ..................................................     4

4    Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i faslighetsmål ..       5

5    Lagom ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom­stolar                   7

6    Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) ......     9

7    Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)..........   10

8    Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ....................................   11

9    Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).....   12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 ..      13

1    Inledning..........................................................   13

2    Allmän motivering .............................................   14

 

2.1    Gällande räu   .............................................   14

2.2    Avspecialisering av vissa fastighetsmål  ........... .. 15

2.3    Arrendemålen.............................................. .. 19

2.4    Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga               22

2.5                                                                  Vissa övriga frågor                  22

3    Kostnadsfrågor  ............................................... .. 23

4    Ikraftträdande m. m........................................... .. 23

5    Upprättade lagförslag......................................... .. 24

6    Specialmotivering.............................................. .. 24

 

6.1    Förslaget till lag om ändring i jordabalken   ........    24

6.2    Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ..    24

6.3    Förslaget lill lagom ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen).........    25

6.4    Förslaget tiff lagom ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål   ................................................................. 25

6.5    Förslaget till lagom ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar      ................................................................. 26

6.6    Förslaget till lagom ändring i bostadsrältslagen (1971:479)  ..        26

6.7    Förslaget till lagom ändring i rättshjälpslagen (1972:429)               26

6.8    Förslaget riff lagom ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande atl ställa säkerhet för rällegångskostna­der  .......    26

6.9    Förslaget till lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).       26

 

7    Hemstäffan...................................................... .. 27

8    Beslut   ..........................................................    27

61


 


Bilaga 1   Sammanfattning av Ds 1989:40 Fastighetsdomstolarna Prop. 1990/91:32

— Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden .  28

Bilaga 2   Promemorians lagförslag........................      29

Bilaga 3   Förteckning över remissinstanser............ ..... 49

Bilaga 4   Lagrådsremissens lagförslag   ................      50

Bilaga 5   Utdrag ur lagrådets protokoll den 25 september 1990  ..         60

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990                                                                                                                      62