Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1990/91:27

om vissa lagstiftningsåtgärder till följd av

beslutet om ny regional statlig förvaltning P°P

1990/91:27

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990 för de åtgärder och det ända­mål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås de ändringar i lagstiftningen som behövs för att per den 1 juli 1991 genomföra riksdagsbeslutet om en ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89:154, 1989/90:BoU4 och 9, rskr. 89).

Lagförslagen innebär bland annat att den verksamhet som i dag bedrivs av länsvägnämnderna och lanlbmksnämnderna tas över av länsstyrelser­na. Delsamma gäller den del av länsbostadsnämndernas verksamhet som avser kommunal bostadsförsörjning.

Enligt riksdagens beslut skall också länsskolnämnderna och ffskenämn-derna upphöra. Frågan om den verksamhet som dessa nämnder hittills har bedrivit avses bli behandlad i senare propositioner.

1    Riksdagen 1990/91. 1 .saml. Nr 27


Propositionens lagförslag                        Prop. 1990/91:27

Justitiedepartementets område

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs atl i 17 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder' ordet "lantbruksnämnden" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "länsstyrelsen" i motsvarande form.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1991.

Lagen omtryckt 1985:660.


 


2 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)

Härigenom föreskrivs att i 32 och 41 §§ vapenlagen (1973:1176)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3,2 f Föreligger risk för missbmk av skjutvapen, kan polismyndighet besluta att vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Är faran för missbmk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhän­dertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd­samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall bestå.

Vad som i första stycket sägs om Vad som i första stycket sägs om
polisman gäller även av länsstyrel-
polisman gäller även av länsstyrel­
sen yorort/narfya/c/f/V/.yyn.swa/i samt
sen förordnade jakttillsynsmän
personal vid kustbevakningen, do-
samt personal vid kustbevakning-
mänverket, tullverket eller rennä-
en, domänverket, tullverket eller
ringsenhet vid lantbruksnämnd.
särskilt förordnade tjänstemän vid

länsstyrelsen.

Finns någon som har tiffstånd att inneha den omhändertagna egendo­men och återkallas ej tillståndet, skall egendomen återiämnas till inneha­varen så snart det skäligen kan antagas att det ej längre föreligger någon risk för missbmk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen får innehas utan tiffstånd enligt denna lag.

41 r Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligt 40 §, gäller bestämmelsema om beslag i rättegångsbalken med följande avvikelser.

1.    Av länsstyrelsen förordnad 1. Av länsstyrelsen förordnade
jakttillsynsman samt personal vid
jakttillsynsmän samt personal vid
kustbevakningen, domänverket,
kustbevakningen, domänverket,
tullverket eller rennäringsavdelning
tullverket eller särskih förordnade
vid lantbruksnämnd äger samma
tjänstemän vid länsstyrelsen har
rätt att taga egendom i beslag som
samma rätt att ta egendom i beslag
tillkommer polisman.
                som tillkommer en polisman.

2.   Bestämmelsen att åtal skaff väckas inom viss tid gäller ej i annat fall
än då rätten utsatt sådan tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Lagen omtryckt 1981:1360.  Senaste lydelse 1988:447. ' Senaste lydelse 1988:447.

fl    Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr27


3 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället

Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ordet "lantbmksnämnd" skall bytas ut mot "länsstyrelse".

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1991.


 


Kommunikationsdepartementets område         Pi"op-  990/91:27

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar

Härigenom föreskrivs att 52 § lagen (1939:608) om enskilda vägar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

52 §'

Styrelse för vägsamfällighet skaff bestå av en eller flera här i riket bosatta personer och hava sitt säte i den ort, där vägen eller största delen därav är belägen.

Ändå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått tiff ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av de väghåffningsskyl-diga.

Anmälan om val av styrelse eller        Val av ledamöter i styrelsen eller

ändring   i   dess   sammansättning ändring   i   dess   sammansättning

skall ofördröjligen göras hos läns-   skaW snarast anmälas hos den stadi-

styrelsen.                           ga fastighetsregistermyndighelen.

Har styrelseledamot avgått eller den tid, för vilken han blivit vald, gått tiff ända utan att anmälan om nytt val skett, och är styrelsen med kvarstå­ende ledamöter ej beslutför, eller saknas eljest behörig styrelse, skall läns­styrelsen på yrkande av någon, vars rätt kan vara beroende av att styrelse finnes, förordna syssloman att, intill dess efter inkommen anmälan om verkställt val förordnandet återkallas, antingen ensam eller jämte de styrel­seledamöter, som må finnas, förvalta samfällighetens angelägenheter och företräda samfälligheten på sätt om styrelse finnes nedan stadgat. Sysslo­man njute av samfälligheten arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall föra förteck- Den statliga fastighetsregister-
ning över vägsamfälligheter. För- myndigheten skall föra en förteck-
teckningen skall innehålla uppgifter ning över vägsamfälligheter. För-
om styrelses sammansättning och teckningen skaff innehålla uppgifter
om förordnad syssloman.
        om   styrelsernas   sammansättning

och om förordnade sysslomän.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

'Senaste lydelse 1977:688.


 


5 Förslag till

Lagom ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)' dels att 9 a § skall upphöra att gälla, dels att 76 § skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:27


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


76 §

Vägverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna lag.


Statens naturvårdsverk och en länsvägnämnd får överklaga sådana beslut av väghåffningsmyndighet, vägverket eller länsstyrelse enligt denna lag, som berör naturvårds­verkets eller nämndens verksam­hetsområde.


Statens naturvårdsverk får över­klaga sådana beslut av väghåll­ningsmyndighet, vägverket eller länsstyrelse enligt denna lag, som berör naturvårdsverkets verksam­hetsområde.

Länsstyrelsen får överklaga såda­na beslut av vägverket enligt denna lag som berör länsstyrelsens verk­samhetsområde.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Lagen omtryckt 1987:459.


 


Finansdepartementets område                 Prop. 1990/91:27

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att i punkt 7 av anvisningama till 22 § och i punkt 6 av anvisningama tiff 35 § kommunalskattelagen (1928:370)' ordet "lant­bmksnämnd" skall bytas ut mot "länsstyrelse".

Denna lag träder i kraft den I juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

' Senaste lydelse av

punkt 7 av anvisningama till 22 § 1979:500,

punkt 6 av anvisningama lill 35 § 1959:127.


 


7 Förslag till                                                   Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. II § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skaff ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

18 kap. 11§'

Byggnadsnämnd skall i behövlig omfattning, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna skatte­myndigheten uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverk­samhet, som avses med lämnade bygglov, rivningslov, marklov eller till­stånd enligt förhandsbesked.

Uppgift skall lämnas för vaije fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats under kvartalet.

Lantbruksnämnd skall, på sätt Länsstyrelsen skall, enligt före-
som föreskrivs av regeringen eller
skrifter av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
myndighet som regeringen bestäm­
mer, lämna skattemyndighet upp-
mer, lämna skattemyndigheten
gift om sådant beslut av nämnden
uppgift om sådana beslut av låns-
som är av betydelse för fastig-
styrelsen som är av betydelse för
hetstaxeringen.
                              fastighetstaxeringen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

' Senaste lydelse 1990:379.


 


Jordbruksdepartementets område          pp- i 990/91:27

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:299) om skydd mot flyg­havre dels att i 12 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att i 10 och 13§§ ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.


 


9 Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)


Prop. 1990/91:27


Härigenom föreskrivs i fråga om rennäringslagen (1971:437)'

dels att 98 § skall upphöra att gälla,

dels att i 4, 7, 15, 16, 24, 36, 66, 67, 87 och 89 §§ samt i punktema 2 och 3 i övergångsbestämmelsema till lagen (1985:919) om ändring i nämnda lag ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen",

dels att 72, 99, 100 och 102 §§ skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


72 §


Är renskötseln inom samebys be­tesområde bristfällig, skall lant­bruksnämnden på begäran av med­lem i byn eller annan vars rätt är beroende därav söka att träffa över­enskommelse med byn om rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse ej träffas eller vidtages ej rättelse, kan läns­styrelsen efter anmälan av lant­bruksnämnden förordna syssloman att omhändertaga renskötseln i byn och förvalta byns övriga ekonomis­ka angelägenheter.

Syssloman har rätt att av byn er­hålla arvode som bestämmes av länsstyrelsen.


Är renskötseln inom en samebys betesområde bristfällig, skall läns­styrelsen på begäran av en medlem i byn eller någon annan vars rätt är beroende därav söka träffa över­enskommelse med byn om rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse inte träf­fas eller vidtas inte rättelse, kan länsstyrelsen förordna syssloman att la hand om renskötseln i byn och förvalta byns övriga ekonomis­ka angelägenheter.

Sysslomanen har rätt att av byn erhålla arvode som bestäms av läns­styrelsen.


99 §


Talan mot beslut enligt denna lag av länsstyrelsen föres genom besvär hos kammarrätten.


Länsstyrelsens beslut enligt 12, 21, 39. 43, 50 och 62 §§, 66 § tredje stycket, 66 a och 71 §§, 72 § andra och tredje styckena samt 74, 79, 80, 93 och 97 §§ denna lag får överkla­gas hos kammarrätten. Länsstyref sens beslut atl bevilja registrering av renmärken får dock inte överklagas.


 


Mot länsstyrelsens beslut varige­nom registrering av renmärke bevif jalsfår dock talan ej föras.


Länsstyrelsens beslut i övrigt en­ligt denna lag får överklagas hos lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.


 


' Lagen omlryckl 1985:919. Med senaste lydelse av 15, lydelsen.


66 och 89 §§ avses den i prop. 1990/91:4 föreslagna


10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1990/91:27


100 §


Angår beslut som länsstyrelse, lantbruksnämnd eller lantbmkssty-relsen meddelar enligt denna lag så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem, skall beslutet sändas till same­byns styrelse som skall hålla beslu­tet tillgängligt för medlemmarna. Meddelande härom skall intagas i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över beslutet skall räknas från den dag då kungörandet har skett.


Angår ett beslut som länsstyrelse effer lantbmksstyrelsen meddelar enligt denna lag så många att en kopia av beslutet inle lämpligen kan tillställas var och en av dem, skaff beslutet sändas till samebyns styrelse, som skall hålla det tillgäng­ligt för medlemmarna.


Meddelande om detta skaft tas in i ortstidning.

Tiden för överklagande skall räk­nas från den dag då kungörandet har skett.

102 §


Länsstyrelses och lantbruks­nämnds åligganden enligt denna lag fullgöres såvitt avser Västemorr­lands län av länsstyrelsen och lant­bruksnämnden i Västerbottens län och såvitt avser Kopparbergs och Gävleborgs län av länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Jämtlands län.

Skall byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län, göres indelning enligt 7 § av lant­bruksnämnden i det län inom vilket huvuddelen skall ligga.


Länsstyrelses åligganden enligt denna lag fullgörs såvitt avser Väs­temorrlands län av länsstyrelsen i Västerbottens län och såvitt avser Kopparbergs och Gävleborgs län av länsstyrelsen i Jämtlands län.

Skall elt byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län, görs indelning enligt 7 § av länssty­relsen i det län inom vilket huvud­delen skall ligga.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

t2   Riksdagen 1990/91. 1 saml Nr 27


11


10 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i berberislagen (1976:451)

Härigenom föreskrivs i fråga om berberislagen (1976:451) dels att i 6 och 8 §§ ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen", dels att 7 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lyddse

7§

För kontroll av lagens efterlev- För kontroll av lagens efterlev­
nad skall bekämpningsskyldig läm-
nad skall den bekämpningsskyldige
na lantbruksnämnden tillträde till
lämna länsstyrelsen tillträde till
område där nämnden bedömer att
område där länsstyrelsen bedömer
berberis kan finnas.
                      att berberis kan finnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

12


 


11 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)

Härigenom föreskrivs i fråga om jordförvärvslagen (1979:230)'

dels att i 3, 9, 11, 14 och I8§§ ordet "lantbmksnämnden" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsstyrelsen" i motsvarande form, dels att 16 och 17 §§ skaff ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

16§

Egendom som har förvärvats ge- Egendom som har förvärvats ge­
nom inrop på exekutiv auktion un-
nom inrop på exekutiv auktion un­
der sådana förhållanden att för-
der sådana förhållanden att för­
värvstillstånd skulle ha krävts vid
värvstillstånd skulle ha krävts vid
vanligt köp skall åter avyttras inom
vanligt köp skall åter avyttras inom
två år efter del att auktionen vunnit
två år efter det att auktionen vunnit
laga kraft, om inte dessförinnan
laga kraft, om inte dessförinnan
nämnda förhållanden har upphört
nämnda förhållanden har upphört
eller inroparen har fått tillstånd att
eller inroparen har fått tillstånd att
behålla egendomen. Har inropet
behålla egendomen. Har inropet
skett för att skydda fordran, för vil-
skett för att skydda fordran, för vil­
ken inroparen har panträtt i egen-
ken inroparen har panträtt i egen­
domen, eller någon hans rättighet
domen, eller någon hans rättighet
som är inskriven i den, får länssty-
som är inskriven i den, får länssty­
relsen på ansökan medge skäligt an-
relsen på ansökan medge skäligt an­
stånd med avyttrandet, om det är
stånd med avyttrandet, om det är
sannolikt att förlust annars skulle
sannolikt att förlust annars skulle
uppkomma för inroparen. Avyttras
uppkomma för inroparen. Avyttras
inte egendomen inom föreskriven
inte egendomen inom föreskriven
tid, skall länsstyrelsen på/ram.srä//-
tid, skall länsstyrelsen besluta att
ning av lantbruksnämnden förordna
egendomen skaff säljas av krono-
att egendomen skall säljas av kro-
fogdemyndigheten på offentlig auk-
nofogdemyndigheten på offentlig
               tion enligt 17 §.
auktion enligt 17§.

Anteckning om bestämmelsema i första stycket skall göras i det köpe­brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart söks, införas i fastighetsboken, om inte sökanden visar att avytt-ringsskyIdighelen har upphört.

I fråga om tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestäm­melsema om förvärvstillstånd i 4 —8 §§ med undantag av 4 § första stycket 4 samt i 10 och II §§.

Om en ansökan att behålla egendomen har avslagits, skall 4§ första stycket 4 inte tillämpas om inroparen säljer egendomen inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft.

17§

Har länsstyrelsen förordnat om Har länsstyrelsen beslutat om auktion enligt 16 § och har inropa-     auktion enligt 16 § och har inropa-

' Lagen omtryckt 1987:468.                                                               13


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1990/91:27

ren dessförinnan effer senare av-   ren dessförinnan eller senare av­
yttrat egendomen, skall förordnan-
yttrat egendomen, skall beslutet
det trots detta gå i vericställighet,
trots detta gå i verkställighet, om
om inte lantbruksnämnden åter-
     inte länsstyrelsen bestämmer något
kallar sin framställning i ärendet.
    annat.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tiUämpliga delar så förfaras som om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendo­men i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering, det värde vartiU egendomen kan uppskattas av värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som har fått förvärvstillstånd eller enligt 3 § 1, 2, 4 eller 9 fär förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider det.

Kommer   försäljning   inte   till stånd vid auktionen får lantbruks­nämnden inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte så­dan begäran inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den sena­re auktionen bud som får antas, är frågan om försäljning av egendo­men förfallen. Kommer   försäljning   inte   tiff stånd vid auktionen, får länsstyref sen inom två år efter det att auktio­nen har vunnit laga kraft besluta om ny auktion. Meddelas inte något sådant beslut inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den sena­re auktionen bud som får antas, är frågan om försäljning av egendo­men förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

14


 


12 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:425) om skötsel av jord-bmksmark'

dels att i 7, 9 a och 13 §§ ordet "lantbmksnämnden" i olika böjningsfor­mer skall bytas ut mot "länsstyrelsen" i motsvarande form, dels att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

8f

Ägare eller bmkare av jordbmks- Ägare eller bmkare av jordbmks-
mark är skyldig att på begäran till-
mark är skyldig att på begäran till­
handahålla lantbruksnämnden de
handahålla länsstyrelsen de upplys-
upplysningar och handlingar som
ningar och handlingar som behövs
behövs för tillsynen enligt denna
för tillsynen enligt denna lag. Den
lag. Den som inte efterkommer så-
som inte efterkommer sådan begä-
dan begäran kan av nämnden före-
ran kan av länsstyrelsen föreläggas
läggas vid vite att fullgöra sin skyl-
vid vite att fullgöra sin skyldighet,
dighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Senaste lydelse av

9a§ 1988:637,

13 §1990:95.
Senaste lydelse 1988:637.
                                                                 15


 


13 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur

dels att i 5 § ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrel­sen",

dels att 7 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

7§

Lantbruksnämndens  beslut   får Länsstyrelsens beslut får överkla-

överklagas hos lantbmksstyrelsen gas hos lantbmksstyrelsen.
genom besvär.

Lantbmksstyrelsens beslut i sär- Lantbmksstyrelsens beslut i ett
skilt fall får överklagas hos kam-
särskilt fall får överklagas hos kam­
marrätten genom besvär.
                                marrätten.

Beslut enligt första och andra Beslut som har meddelats enligt

styckena gäller med omedelbar ver- denna lag gäller omedelbart, om

kan, om inte annal förordnas.    inte något annat bestäms.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

16


 


14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:295) om foder dels att i 12 § ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrel­sen", dels att 19 § skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:27


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


19§


Beslut av lantbruksstyrelsen i ärende som avses i 13 § första styc­ket, 14 eller 15 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Före­skrifter om överklagande av beslut av lantbmksstyrelsen med stöd av ett bemyndigande enligt 4-6 och 8 §§ meddelas av regeringen.

Beslut av lantbruksnämnden får överklagas hos lantbmksstyrelsen genom besvär. Lantbmksstyrelsens beslut i ett sådant ärende får över­klagas hos kammarrätten.


Beslut av lantbmksstyrelsen i ärende som avses i 13 § första styc­ket, 14 eller 15 § får överklagas hos kammarrätten. Föreskrifter om överklagande av beslut av lant­bmksstyrelsen med stöd av ett be­myndigande enligt 4 — 6 och 8 §§ meddelas av regeringen.

Länsstyrelsens beslut får överkla­gas hos lantbmksstyrelsen. Lant­bmksstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos kammar­rätten.


 


Denna lag träder i kraft den I juli 1991.


17


 


15 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses

Härigenom föreskrivs följande.

1  §   I varje län skall det finnas en skogsvårdsstyrelse.

2  §   Skogsvårdsstyrelsen består av sju ledamöter.

3  §   Tre av ledamötema och en personlig ersättare för var och en av dem förordnas av regeringen.

Tre av ledamöterna och lika många ersättare väljs av landstinget i länet. I Gotlands län väljs de dock av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Länsjägmästaren är självskriven ledamot i styrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991, då lagen (1981:1114) om utseende av ledamöter i lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna skall upphöra att gälla.

18


 


Bostadsdepartementets område               Prop. 1990/91:27

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:523) om kommunala åt­gärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.' dels att 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3 §2

En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet samt atl ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommu­nen förbereds och genomförs.

Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma till uttryck i ett program som skall antas av kommunfullmäktige.

Om kommunen ingår i ett områ- Om kommunen ingår i ett områ­
de som kan anses utgöra en enhet i
de som kan anses utgöra en enhet i
bostadsförsörjningshänseende,
bostadsförsörjningshänseende,
skall samråd om bostadsförsörj-
skall samråd om bostadsförsörj­
ningsplaneringen ske med övriga
ningsplaneringen ske med länssty-
kommuner i området.
      relsen och med övriga kommuner i

området.

Kommunen skall lämna redovisning av bostadsförsöijningsplaneringen enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

3a§

Länsstyrelsen skall ge kommunen råd och information samt aktivt bi­dra med underlag Ull kommunens bostadsförsörjningsplanerlng.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Lagen omtryckt 1975:131.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:131.

 Senaste lydelse 1985:466.                                                                                 19


 


17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfal­ligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvahning av samfalligheter'

dels att i 29 § ordet "länsstyrelsen" skall bytas ut mot "den statliga fastighetsregistermyndigheten",

dels att 25 och 67 §§ samt mbriken före 67 § skall ha följande lydelse.


Prop. 1990/91:27


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


25 §


SamfållighetsfÖrening registreras hos länsstyrelsen i det län där för­eningens styrelse enligt stadgama har sitt säte.

Hos varje länsstyrelse skall föras samfallighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning skaff anmälas för registrering eller annars intagas i registret. I fråga om registrering i samfällighetsför-eningsregistret gäller 15 kap. 4 § första —tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar. Därvid skaff hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra stycket den­na lag. Elt beslut om sådan ändring av stadgama att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällig-hetsföreningens firma på gmnd av bestämmelsema i 29 § första styc­ket andra meningen denna lag inte får föras in i det senare länets sam­fallighetsföreningsregister.

En samfällighetsförening regi­streras hos den statliga fastighetsre­gistermyndigheten i det län där för­eningens styrelse enligt stadgama har sitt säte.

Hos varje statlig fastighetsregis-lermyndighet skall föras samfallig­hetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning skall anmälas för registrering eller annars inlagas i registret. I fråga om registrering i samfällighetsför-eningsregistret gäller 15 kap. 4§ första —tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar. Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra stycket den­na lag. Ett beslut om sådan ändring av stadgama att styrelsens säte skall flyttas från ett län tiff ett annat får dock inte registreras, om samfallig-hetsföreningens firma på gmnd av bestämmelsema i 29 § första styc­ket andra meningen denna lag inte får föras in i det senare länets sam­fallighetsföreningsregister.

Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om av­gifter för registrering meddelas av regeringen.


' Lagen omtryckt 1987:128.  Senaste lydelse 1987:670.


20


 


Nuvarande lydelse

Talan mot länsstyrelses beslut


Föreslagen lydelse

överklagande av en fastighetsregis­termyndighets eller länsstyrelses be­slut


Prop. 1990/91:27


67 §


Talan mot länsstyrelses beslut, varigenom ansökan om eller anmä­lan för registrering avskrivits eller registrering vägrats enligt denna lag, föres hos kammarrätt genom besvär inom två månader från da­gen för beslutet.

Talan mot länsstyrelses beslut en­ligt 31 § första stycket första eller tredje punkten, 32 §, 33 § första stycket, 61 § eller 64 § föres hos re­geringen genom besvär

Mot annat länsstyrelses beslut en­ligt denna lag föres talan hos kam­marrätt genom besvär.


Fastighetsregistermyndighetens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägras enligt den­na lag, får överklagas hos kammar­rätten inom två månader från da­gen för beslutet.

Länsstyrelsens beslut enligt 31 § första stycket första eller tredje punkten, 32 §, 33 § första stycket, 61 § eller 64 § får överklagas hos regeringen.

Länsstyrelsens beslut / övrigt får överklagas hos kamrnarrätten.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Bestämmelsema i 67 § första stycket i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om beslut som länsstyrelsen meddelat före ikraftträdandet.


21


 


Civildepartementets område                    Prop. 1990/91:27

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs att i 12 § lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord ordet "lantbmksnämnden" skall bytas ut mot "länsstyrelsen".

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

22


 


19 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om upphävande av lagen (1967:782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:782) med anledning av samman­slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1991.

23


 


20 Förslag till                                                 Prop. 1990/91:27

Lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder

Härigenom föreskrivs följande.

Vad som i en lag eller någon annan författning har föreskrivits om en länsvägnämnd eller lantbmksnämnd skaff i stället avse länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av juni 1994.

24


 


Civildepartementet                                 Prop. 1990/91:27

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Eng­ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Löv, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om vissa lagstiftningsåtgärder till följd av beslutet om ny regional statlig förvaltning

1 Inledning

Riksdagen har i ett principbeslut (prop. 1988/89:154, 1989/90:BoU 4 och 9, rskr. 89) slagit fast riktlinjer för en ny regional statlig förvaltning.

Av den anförda propositionen framgår att regeringen senare skulle åter­komma med förslag till den lagstiftning som krävs för att genomföra reformen.

Jag tar nu - i samråd med övriga närmast berörda statsråd - upp de ändringar i gällande lagstiftning som föranleds av beslutet om länsstyrelse­reformen.

Jag vill därvid nämna att jag i enlighet med ett bemyndigande av regeringen har tillsatt en central organisationskommitté (C 1990:02) med uppdrag att utföra det förberedelsearbete som behövs på central nivå för alt genomföra den nya regionala statliga förvaltningen (Dir. 1990:9 och 52). På regional nivå har samtidigt tillkallats en särskild utredare i varje län.

Dessutom har det tillkallats en särskild utredare (Jo 1990:01) med uppgift att se över den centrala myndighetsorganisationen på jordbmkets område (Dir. 1990:8).

2 Föredraganden

2.1 Reformens omfattning

Länsstyrelsens ansvarsområde skall från och med den 1 juli 1991 enligt
riksdagens beslut omfatta de verksamheter som i dag bedrivs av länsväg-
nämnden, länsskolnämnden och lantbmksnämnden samt den nuvarande
länsstyrelsen. Dessutom omfattar beslutet även den del av länsbostads­
nämndens verksamhet som avser kommunal bostadsförsörjning och an­
nan samhällsplanering.
Länsstyrelsen skall vidare ges bl.a. vidgade befogenheter vad avser
          25


 


kommunikationsområdet, skogsvården och trafiksäkerheten. Dämtöver    Prop. 1990/91:27 skall det skapas ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmark­nadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör arbets­marknaden.

I den nyss anförda prop. 1988/89:154 (s. 17—19) aviserades ett översyns-arbete av förhållandet mellan stat och kommun på skolans område. Detta arbete har resulterat i ett förslag om en övergång till en mål- och resultat-orienterad styming av gmndskolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna. Denna innebär att kommunema får ansvaret för planering, organisation och resursfördelning för de olika skolformema inom den egna kommunen. Statsbidraget skall betalas ut som ett finansi-efft stöd direkt till kommunema. Statens uppgifter på skolområdet bör i framtiden huvudsakligen vara utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolverksamheten. Enligt vad jag erfarit kom­mer statsrådet Persson att återkomma till regeringen i denna fråga inom kort. Statsrådet Persson kommer vidare att föreslå regeringen att förorda en ny myndighet som skall ersätta skolöverstyrelsen och länsskolnämnder­na och som skall ha det övergripande ansvaret för dessa uppgifter. De uppgifter som fortsättningsvis ankommer på de nya länsstyrelsema rör i första hand planering av utbildning i ett regionalt sammanhang. Inom ramen för den nationella utvärderingen bör vissa uppgifter när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn utföras på regional nivå. För att få en bredare bas för dessa uppgifter än det enskilda länet och en större bredd i kompetensen bör uppgifterna hänföras tiff särskilda enheter på ett mindre antal länsstyrelser. Därvid får en samverkan ske med övriga berörda länsstyrelser.

När det gäller den nationefft sammanhållna utvärderingen av skolväsen­det, kommer särskilda krav att ställas på formerna för styming av denna. Statsrådet Persson återkommer till dessa frågor.

Vad gäffer lagändringar som rör avskaffandet av länsskolnämndema är avsikten sålunda att återkomma med förslag i en proposition om skolfrå­gor.

Jag vill också erinra att riksdagen i samband med principbeslutet uttala­de att det fanns skäl att avvakta fortsatta överväganden om den regionala statliga fiskeadministrationens framtida organisation till dess att ställning kunde tas till frågan om fiskenämndernas framtid. Riksdagen har därefter utan erinran tagit del av vad regeringen har anfört i frågan (prop. 1989/ 90:123, JoU 22, rskr. 341). Enligt propositionen skall fiskenämndema inte längre bestå som fristående länsmyndigheter. Återstående statliga länsupp­gifter på fiskets område skall föras till länsstyrelsema.

Statskontoret har regeringens uppdrag att utreda den statliga admini­strationen på fiskets område. Uppdraget skall redovisas den 15 november 1990. Avsikten är att regeringen därefter kommer att ta ställning till frågor om den statliga fiskeadministrationen, ansvarsfördelningen mellan central och regional nivå samt hur den centrala myndighetsfunktionen skaff vara organiserad och dimensionerad.

Vad gäller de lagändringar som rör avskaffandet av fiskenämndema är
avsikten att återkomma med förslag senare.
                                         26


 


I och med att lagen (1985:1073) om försöksverkamhet med en samord­nad länsförvaltning (ändrad senast 1990:6) upphör att gäffa vid utgången av juni 1991 skall bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län brytas ut från länsstyrelsen och på nytt bli länsbostadsnämnd. En ny nämnd i Norrbottens län skall således inrättas från och med den I juli 1991.


Prop. 1990/91:27


2.2 Jordbruksdepartementets område 2.2.1 Rennäringen

Min bedömning: Inom var och en av länsstyrelsema i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skall det finnas en rennäringsde­legation.

Delegationen skall bestå av sju ledamöter. Tre av dem skall vara rennäringsutövare.


Skälen för min bedömning: Rennäringsfrågor kommer att handhas av länsstyrelsen. Dessa frågor har stor regional betydelse, inte minst när det gäller markanvändningen.

I propositionen om en ny regional statlig förvaltning föreslogs att det i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skulle inrättas särskilda rennäringsnämnder med samisk representation (prop. 1988/89:154 s. 32). I riksdagens beslut godtogs dock inte förslaget om obligatoriska nämnder. Det skall enligt beslutet i stället överlåtas åt länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas.

Det är emellertid viktigt — och i linje.med statliga åtaganden gentemot samema — att säkerstäffa att den samiska minoriteten blir vederbörligen företrädd. Därför anser jag för min del att man här bör göra ett undantag från principen att länsstyrelsen själv beslutar sin organisation.

Rennäringsdelegationer, där rennäringsutövare ingår, bör sålunda inrät­tas vid länsstyrelsema i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Frågan om delegationemas inrättande kan regleras i förordning, exem­pelvis i länsstyrelseinstmktionen.

Inom rennäringsadministrationen tillämpas i dag vissa avvikelser från länsgränsema. Det framgår av rennäringslagen (1971:437, omtryckt 1985:919, ändrad senast 1988:1314; jfr även prop. 1990/91:4). Sålunda skall länsstyrelsen och lantbmksnämnden i Västerbottens län fullgöra upp­gifter som avser också Västemorrlands län (102 § första stycket). Vidare skall länsstyrelsen och lantbmksnämnden i Jämtlands län fullgöra uppgif­ter som avser Kopparbergs län. Omfattar en sameby mark inom mer än ett av de tre nordligaste länen, görs indelning i samebyområden av lantbmks­nämnden i det län där huvuddelen skall ligga (102 § andra stycket).

Jag anser att dessa avvikelser från länsindelningen i sak bör behållas.


27


 


2.2.2 Jordbruket


Prop. 1990/91:27


Mitt förslag: Det som i lag har föreskrivits om lantbmksnämnder skall i stället avse länsstyrelser.

Skälen for mitt förslag: Enligt principbeslutet skall lantbmksnämndens nuvarande uppgifter ingå i länsstyrelsen. Verksamhetens inriktning och omfattning har våren 1990 slagits fast i propositionen om livsmedelspoliti­ken (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327).

Ärenden enligt jordförvärvslagen (1979:230, ändrad senast 1989:34) om förvärv av jordbmks- eller skogsmark handläggs i dag av lantbmks­nämnden och förs således genom reformen över till länsstyrelsen. De frågor om nedläggningen av jordbmksmark och tillsyn enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbmksmark (ändrad senast 1990:617) som i dag handläggs av lantbmksnämnden kommer i fortsättningen att handläg­gas av länsstyrelsen.

Åtgärder för stmkturrationalisering inom de areella näringama kan också aktualiseras enligt fastighetsbildningslagstiftningen. Länsstyrelsen skall även i fortsättningen bevaka allmänintresset i lantmäteriförrättning-ar.

2.2.3 Skogsbruket

Min bedömning: Länsstyrelsen skall enligt principbeslutet vara be­slutande i viktiga övergripande skogliga frågor som rör markan­vändning och naturvård.

Några lagändringar behövs inte för att länsstyrelsen skall kunna fullgöra dessa uppgifter.


Skälen för min bedömning: I fråga om skogsvårdsstyrelsema föreligger enligt principbeslutet inte skäl att föra över dessa eller någon del av deras verksamhet till länsstyrelsen (prop. 1988/89:154 s. 24). Länsstyrelsen skaff dock besluta i viktiga övergripande skogliga frågor som rör markanvänd­ning och naturvård. Denna rätt kan regleras i förordning, exempelvis i länsstyrelseinstmktionen. Länsjägmästaren skall föredra dessa ärenden i länsstyrelsens styrelse.

Det åligger skogsvårdsstyrelsen att i sin verksamhet bevaka att skogsbm­ket bedrivs på ett sätt som kan godtas från miljösynpunkt. Olika typer av samråd förekommer mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse. Länssty­relsen kan även föreskriva åtgärder för att begränsa eller motverka skador på naturmiljön.

Några befogenheter utöver de som länsstyrelsen har i dag behövs inte för att länsstyrelsen skall kunna leva upp till den roll som anges i principbeslu­tet.

Markanvändningsfrågor är en huvuduppgift för kommunema och läns­styrelsema och gmndar sig främst på bestämmelsema i lagen (1987:12)


28


 


om hushåffning med naturresurser m.m. (ändrad senast 1990:442) och i plan- och bygglagen (1987:10, omtryckt 1987:246, ändrad senast 1989:1049).

Jag anser att förändringar i arbetsfördelningen mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse effer ändrade beslutsbefogenheter för länsstyrelsemas del inte krävs för att länsstyrelsen skall kunna besluta i sådana viktiga, övergripande skogliga frågor som framgår av principbeslutet.

Det finns redan i dag särskilda bestämmelser om skyldighet för tjänste­män vid bl.a. skogsvårdsstyrelsen att som föredragande eller på något annat sätt delta i handläggningen av vissa ärenden hos länsstyrelsen och i övrigt biträda denna.

Denna möjlighet utnyttjas av länsstyrelsen bl. a. på så sätt att länsjäg­mästaren ibland är föredragande i länsstyrelsens styrelse vid behandlingen av viktiga ärenden inom det skogliga området. Samarbete sker även i projektform eller genom att skogsvårdsstyrelsen avger yttranden. Gene­rellt sett är samarbetet mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse väl ut­vecklat.

Enligt direktiven för kommittén (Jo 1990:03) för utvärdering och över­syn av skogspolitiken (Dir. 1990:47) skall kommittén med utgångspunkt i sina överväganden om skogspolitikens mål och medel lämna förslag till hur den statliga skogsvårdsmyndigheten skall anpassas härtill. En utgångs­punkt skall därvid vara att organisationens lokala förankring bör behållas. Kommittén skall pröva, om ytterligare anpassning av de regionala skogsvårdsstyrelsema bör göras t. ex. genom större geografiska ansvarsom­råden. Förslagen får inte leda till att länsstyrelsens verksamhet försvåras.

Sammanfattningsvis saknas det enligt min mening anledning att ytterli­gare författningsreglera vilka övergripande skogliga frågor rörande mark­användning och naturvård som länsstyrelsen skall pröva.


Prop. 1990/91:27


2.3 Bostadsdepartementets område 2.3.1 Bebyggelse och bostadsförsörjning

Mitt förslag: Det som i förordningen (1984:338) om redovisning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen har föreskrivits om länsbostadsnämndens uppgifter i samband med kommunala bo­stadsförsörjningsprogram skall i stället avse länsstyrelsema.

Länsstyrelsen skall lämna kommunema råd och underlag för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.


Skälen för mitt förslag: Enligt principbeslutet skall den del av länsbo­stadsnämndens verksamhet som avser de kommunala bostadsförsöij-ningsprogrammen och annan samhällsplanering föras över till länsstyrel­sen. Enligt princippropositionen är det de starka kopplingarna till länssty­relsens roll enligt den nya planlagstiftningen som motiverar en sådan förändring (prop. 1988/89:154 s. 25). I propositionen anges vidare att det


29


 


är angeläget att utveckla formema för samarbetet mellan olika berörda parter.

Länsstyrelsen bör även framdeles med ledning av program för kommu­nemas bostadsförsörjningsplanering och efter samråd med länsbostads­nämnden avge yttrande till plan- och bostadsverket om bostadsförsörj­ningsläget i länet.

Länsstyrelsen bör således bidra med ett regionalt perspektiv och plane­ringsunderlag när det bl. a. gäller den lokala bostads- och arbetsmarknads­utvecklingen. Det bör göras också på gmndval av det hushållningsperspek­tiv som finns uttryckt i den fömt nämnda lagen om hushållning med naturresurser m. m.

Vad jag nu har förordat innebär lagtekniskt följande.


Prop. 1990/91:27


-    I lagen (1947:523) om kommunala åtgärder tid bostadsförsörjningens främjande m. m. (omtryckt 1975:131, ändrad senast 1985:466) bör 3 § ändras. Ändringen innebär att om en kommun ingår i ett område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende bör samråd i dylika frågor framdeles ske inte bara med övriga kommuner i området utan även med länsstyrelsen. Detta innebär dock inte någon ändring av ansvarsfördelningen mellan kommunen och staten, såvitt gäffer ansva­ret för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kom­munen förbereds och genomförs.

-    I samma lag bör införas en ny paragraf, 3 a §. I denna bör länsstyrel­sen åläggas att ge råd och bidra med underlag till den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Detta bör länsstyrelsen göra på gmndval av sin breda samhällsplaneringskompetens och för att bidra med elt regionalt perspektiv på den lokala bostadsutvecklingen. Vad jag nu har förordat innebär inte någon ändring av det ansvar som plan- och bostadsverket har i fråga om rådgivningen till kommunema i bostadsförsörjningsfrågor.

2.3.2 Lantmäteriet

Mitt förslag: Uppgiften att registrera en samfällighetsförening och att föra samfallighetsföreningsregister bör flyttas över från länssty­relsen till lantmäteriet.


Skälen för mitt förslag: Lagändringar behövs redan därför att fastighets-registreringen den 1 juli 1990 fördes över från länsstyrelsen till lantmäteri­et (prop. 1988/89:154 s. 26, l989/90:BoU4 och 9, rskr. 89, samt prop. 1989/90:100 bil. 13 s. 72 och bil. 15 s. 64, BoU 10, rskr. 139).

Frågan om organisation av lantmäteriet på länsnivå, som behandlas i propositionen om en ny regional statlig förvaltning, bygger på fömtsätt­ningen att lantmäteriorganisationen skall ha en förankring länsvis (prop. 1988/89:154 s. 27). I propositionen konstateras att det endast är en mind­re del av den verksamhet som bedrivs av länsstyrelsens lantmäterienhet


30


 


som har betydelse för länsstyrelsens roll, nämligen framför afft inom den Prop. 1990/91:27 fysiska planeringen. Denna del omfattar främst bevakning av allmänin­tresset i fastighetsbildningsförrättningar och initiativ till förrättningar samt biträde med lantmäterikunskap i länsstyrelsens verksamhet. Enligt principbeslutet skaff dessa uppgifter finnas kvar inom länsstyrelsen. Den statliga fastighetsregistreringen har som nyss nämnts redan den 1 juli 1990 flyttats från länsstyrelsen till lantmäteriet.

Registrering av en samfällighetsförening och förande av samfallighets­föreningsregister är enligt lagen (1973:1150) om förvahning av samfallig­heter (ändrad senast 1989:727) en uppgift för länsstyrelsen. Registret har fram till den I juli 1990 förts av lantmäterienheten. Uppgiftema bör flyttas över till lantmäteriet. Förslag till ändring av lagen bör läggas fram i denna proposition.

Vid länsstyrelsema finns även förteckningar över vissa typer av samfal­ligheter som gmndar sig på äldre lagstiftning. Förteckningar över vägsam­fälligheter och vägföreningar enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar (ändrad senast 1989:460) och enligt den numera upphävda lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar bör handhas av samma myndighet som för samfäffighetsregistret. Ändringar behöver därför göras i den förstnämnda lagen.

Lagen om vissa gemensamhetsanläggningar är som sagt upphävd. Men vissa begränsningar av upphävandet framgår av lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter (ändrad senast 1987:129). I 17 § sistnämnda lags sägs sålunda att 23 § lagen om vissa gemensamhetsanläggningar i viss utsträckning fortfarande skall gälla. I 23 § berörs bl. a. uppgiftslämnandet till länsstyrelsen av sådana uppgifter som normalt förs i förteckningen över samfalligheter enligt lagen om vissa samfällighetsregister.

Ingen annan författningsreglering finns om förandet av denna förteck­ning. Det fortsatta förandet av förteckningen bör kunna lösas genom överenskommelser mellan länsstyrelsema och fastighetsregistermyndighe-tema utan någon särskild lagreglering.

Vidare kan det finnas ytterligare några förteckningar över olika typer av samverkansföretag där lantmäterienheterna i vissa län har medverkat. Det kan t. ex. gälla stängsel- och betessamfalligheter. Förekomsten av sådana förteckningar och graden av medverkan från lantmäterienhetema har varierat. Enligt min mening behövs inga lagändringar vad gäller dessa frågor.

Den ändrade uppgiftsfördelningen innebär lagtekniskt följande.

— Enligt lagen om förvaltning av samfölligheter skall länsstyrelsen dels
registrera samfällighetsföreningar och föra ett samfällighetsregister, dels
besluta i en rad frågor som kan röra förvaltningen av en samfällighetsför­
ening. Det kan t. ex. vara frågor om att utse ledamot i föreningens styrelse
(31 §) eller utlysa föreningsstämma (47 §). Förslagen om ändrad ansvars­
fördelning avser endast frågan om registrering av föreningar och regist­
rets förande. De övriga frågoma bör däremot ligga kvar hos länsstyrelsen.
Ändringar bör således göras i 25 och 29 §§ så, att registrering av för-
    31


 


eningar och förande av samfällighetsregister flyttas över från länsstyrel­sen tiff den statliga fastighetsregistermyndigheten.

I 67 § finns det regler om överklagande. De bör ändras så, att bestämmelser om överklagande av fastighetsregistermyndighetens be­slut förs in i lagen. Även mbriken före paragrafen bör ändras. Genom ändringen får sådana beslut av fastighetsregistermyndigheten som inne­bär att ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller då registrering vägrats överklagas hos kammarrätt inom viss tid. Länssty­relsens beslut enligt 31 § första stycket första eller tredje punkten, 32 §, 33 § första stycket, 61 § eller 64 § bör liksom tidigare kunna överklagas hos regeringen. Någon ändring behövs inte heller vad gäffer länsstyrel­sens övriga beslut som får överklagas hos kammarrätten.


Prop. 1990/91:27


 


Vid länsstyrelserna finns även förteckningar över vissa typer av samfal­ligheter som gmndar sig på äldre lagstiftning. Förteckning över vägsam­fälligheter och vägföreningar enligt lagen om enskilda vägar bör föras av samma myndighet som för samfäffighetsregistret. Där bör ordet "läns­styrelsen" i 52 § tredje och femte styckena ersättas av "den statliga fastighetsregistermyndigheten". Däremot behövs inga ändringar i para­grafens Qärde stycke. I 88 § åttonde stycket hänvisas till 52 § och det bör därför vara tillräckligt att göra ändringar i 52 §.

2.4 Civildepartementets område

Mitt förslag: Lgen (1967:782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län upp­hävs.

En ny lag införs som i fråga om äldre föreskrifter om länsväg-nämnder och lantbmksnämnder hänvisar till länsstyrelsen i länet.

Skälen för mitt förslag: Lagen (1967:782) med anledning av samman­slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har spelat ut sin roll och behövs inte längre.

Det kan däremot vara praktiskt att under de närmaste åren ha en särskild lag som i fråga om äldre föreskrifter om länsvägnämnder eller lantbmksnämnder hänvisar till länsstyrelsen i länet. En sådan lag motive­ras också av att något särskilt tilläggsavtal ännu inte har ingåtts i fråga om lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 febmari 1972 meffan Sverige och Norge om renbetning (ändrad senast 1985:181). När det gäller äldre föreskrifter om länsskolnämnder eller fiskenämnder, före­faller det lagtekniskt lämpligast att ta upp dem i den nu föreslagna lagen först i samband med de lagändringar för avskaffandet av dessa nämnder som jag aviserat i det föregående (avsnitt 2.1).


32


 


3 Ikraftträdande                                    Prop. 1990/91:27

Den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juli 1991. Bara på ett par punkter krävs det särskilda övergångsbestämmelser.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet vad jag anfört har inom civildepartementet upprättats förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres­nämnder,

2.  lagom ändring i vapenlagen (1973:1176),

3.  lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället,

4.  lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

5.  lag om ändring i väglagen (1971:948),

6.  lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

7.  lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

8.  lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,

9.  lagom ändring i rennäringslagen (1971:437),

10.   lag om ändring i berberislagen (1976:451),

11.   lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

12.  lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbmksmark,

13.  lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,

14.  lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,

15.  lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelsema utses,

16.  lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder tiff bostadsförsörjningens främjande m. m.,

17.  lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfalligheter,

18.  lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,

19.  lagom upphävande av lagen (1967:782) med anledning av samman­slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län,

20.  lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder.

Förslagen 1—3 har upprättats i samråd med justitieministem, förslagen 4 och 5 i samråd med kommunikationsministem, förslaget 6 i samråd med finansministem, förslaget 7 i samråd med statsrådet Åsbrink, förslagen 8—15 i samråd med jordbmksministern samt förslagen 16 och 17 i samråd med bostadsministem.

Vissa av förslagen faller inom lagrådets område. De är emeffertid sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen 1. föreslår riksdagen

att anta lagförslagen,                                                             33


 


2. bereder riksdagen tillfälle                                       Prop. 1990/91:27

att ta del av vad jag har anfört om rennäringsdelegationerna (avsnitt 2.2,1) och om skogsbmket (avsnitt 2.2.3).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig tiff föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som han hemstäfft om.

34


 


Innehåll                                                         Prop. 1990/91:27

Propositionen...................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens lagförslag....................................... ... 2

Justitiedepartementets område ....................... ... 2

Kommunikationsdepartementets område............ ... 5

Finansdepartementets område  ....................... ... 7

Jordbruksdepartementets område..................... ... 9

Bostadsdepartementets område....................... .. 19

Civildepartementets område ........................... .. 22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 ..      25

1    Inledning......................................................... .. 25

2    Föredraganden.................................................. .. 25

 

2.1    Reformens omfattning ...................................    25

2.2    Jordbruksdepartementets område.....................    27

 

2.2.1     Rennäringen   ....................................... .. 27

2.2.2     Jordbruket ...........................................    28

2.2.3     Skogsbruket ......................................... .. 28

2.3                                                                  Bostadsdepartementets område                    29

2.3.1     Bebyggelse och bostadsförsörjning............ .. 29

2.3.2     Lantmäteriet  ....................................... .. 30

2.4                                                                  Civildepartementets område               32

3    Ikraftträdande ................................................. .. 33

4    Upprättade lagförslag......................................... .. 33

5    Hemställan....................................................... .. 33

6    Beslut   .......................................................... .. 34

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990                                                                                                                      35