Kunskaper inom kost- och hälsoområdet är av stor betydelse såväl för folkhälsan, samhällsbehovet som för den enskildes hälsa och ekonomi.
Konsumentekonomisk utbildning bedrivs i huvudsak inom grundskola, gymnasieskola och vid lanthushållsskolor.
Konsumentekonomisk utbildning syftar till att ge eleverna en bättre grund att stå på i kommande yrkesverksamhet t.ex. i vård-, service- och läraryrken, inom storhushåll och restaurang samt alla arbeten inom barnomsorgen.
Som ett värdefullt komplement till konsumentekonomisk utbildning inom gymnasieskolan ordnas i Kristianstads län också utbildningskurser årligen på olika lanthushållsskolor. Detta sker i länets 3 internatskolor. Två av dessa drivs av landstinget, nämligen lanthushållsskolorna i Tollarp och Osby. En tredje skola, nämligen Apelrydsskolan i Båstad, har hitintills drivits av Fredrika Bremerstiftelsen. Dock har alla tre skolorna fått bidrag från statsmedel till lärarlöner.
Som internatskolor erbjuder de eleverna en ny och annorlunda studiemiljö. Här har de som så önskar, möjligheten att bo på skolan under arbetsveckorna. Det innebär mycket gemenskap och man får många vänner för livet. Men det innebär också möjligheter att ta ansvar och visa hänsyn gentemot kamrater. Lanthushållsskolorna utgör ett värdefullt alternativ inom gymnasieskolan vad gäller konsumentekonomisk utbildning.
Eleverna får kunskaper i hem- och hushållsgöromål, friskvård, miljövård, den egna ekonomin och föräldrautbildning. Eleverna ges därmed mycket viktiga kunskaper som de har glädje och nytta av under hela livet. Den dubbla rollen i dagens samhälle att sköta både hem och förvärvsarbete ställer stora krav på både kvinnor och män. Många barn får idag heller inga kunskaper alls på detta område med sig hemifrån. Hur ''fritiden'' används får allt större betydelse för hushållens ekonomi. Den som får lära sig att hushålla med sina resurser och utföra allt slags hemarbete kan leva på en helt annan standard än den som inte får någon hushållsutbildning.
Det finns med andra ord ekonomisk vinning att göra för den enskilde med rätt kunskap på detta område. För landet som helhet kan också ekonomiska vinster göras. En god kunkap på kost- och hälsoområdet kan förhindra många sjukdomar, såsom felnäring, cancer, hjärtinfarkter, allergier m.m. Detta innebär i sin tur stora besparingar på sjukvårdsområdet.
Det är också angeläget att det rekryteras studerande med både teoretiska och praktiska kunskaper i kostfrågor till utbildningar såsom vårdutbildningar och förskollärarutbildning. Extra meritpoäng för konsumentekonomisk utbildning vid lanthushållsskolor skulle öka intresset för denna utbildningsmöjlighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor ger meritpoäng.
Stockholm den 15 januari 1991 Ingbritt Irhammar (c) Karl Erik Olsson (c)