med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.
Skolhälsovården
Svensk skolhälsovård intar en framskjuten position
internationellt. Den har genomgått en positiv och dynamisk
utveckling under de senaste decennierna.
Under 1990-talet kommer folkhälsofrågorna att få en
ökad betydelse i samhället. I detta sammanhang framträder
skolans viktiga roll allt tydligare. Många av delmålen i
WHO:s strategi ''Hälsa för alla år 2000'', som Sverige
förbundit sig att verka för, går inte att uppnå utan skolans
insatser. Samma gäller FN:s barnkonvention. Ökade
insatser behövs därför om skolan skall kunna axla sitt
ansvar i folkhälsoarbetet fullt ut.
Skolhälsovårdens allmänna inriktning
Skolhälsovården har tidigare ägnat stor del av sin tid åt
regelbundna hälsoundersökningar av samtliga barn.
Tonvikten läggs nu allt mindre på allmänna hälsokontroller,
eftersom dessa visat sig ha ett begränsat värde. Vaccinering
och allmän hälsoövervakning är dock fortfarande viktiga
basfunktioner. Självfallet har skolhälsovården -- och inte
minst skolsköterskorna -- en mycket stor betydelse för
eleverna genom att finnas tillgängliga på skolorna för att
kunna ge stöd till eleverna och slå larm när problem
uppkommer. Därutöver bör tre områden prioriteras --
omsorgen om barn med särskilda behov,
hälsoundervisningen och insatser för skolans arbetsmiljö.
Barn med särskilda behov
Barn med betydande handikapp, t.ex. cp-skador och
ryggmärgsbråck, integreras numera i den vanliga
skolverksamheten. För att skolgången skall löpa
friktionsfritt måste lärarna vara väl förtrogna med symtom
och medicinbiverkningar vid en rad sjukdomar, t.ex.
diabetes, allergi och epilepsi. Att medverka till nödvändig
medicinsk information är en viktig uppgift för
skolhälsovårdens sköterskor och läkare. De kan också vara
en förmedlande länk mellan skolan och behandlande
läkare.
Skolsköterskan och skolläkaren kan förmedla en
biologisk grundsyn, som förhindrar att barn med handikapp
kommer i kläm mellan pedagogiska förväntningar och vad
som är medicinskt möjligt. Detta gäller inte minst vid mera
diffusa och svårförståeliga tillstånd som MBD (minimal
brain dysfunction) och grava läs- och skrivsvårigheter --
dyslexi.
Skolhälsovården kan också medverka till att barn med
psykosociala problem identifieras så tidigt som möjligt och
vid behov förmedla samarbete mellan föräldrar, sociala
myndigheter och barn- och ungdomspsykiatrisk expertis.
Hälsoundervisning
Folkpartiet liberalerna har i partimotionen ''Åtgärder för
en bättre folkhälsa'' utförligt behandlat skolans särskilda
ansvar för bättre kost- och motionsvanor. Vi framför bl.a.
att skolmåltiderna bör tas till vara som pedagogiskt
instrument och att program bör utvecklas för hur detta skall
kunna genomföras. Vi föreslår också att förbättrad
hälsofostran skall ingå som ett obligatoriskt moment i
skolans undervisning. Skolhälsovårdens ansvar när det
gäller sexuallivets hälsorisker och abortförebyggande
åtgärder lyfts också fram.
Skolläkaren och skolsköterskan bör ta initiativ,
stimulera och driva på i hälsoundervisningen, samtidigt som
de naturligtvis är skolans medicinska sakkunskap i detta
arbete.
Skolans arbetsmiljö
Folkpartiet liberalerna har i partimotionen ''Alla barn är
våra barn'' föreslagit en rad åtgärder för att skyddsarbetet i
skolan skall förbättras. Vi kräver bl.a. att organisationen
med elevskyddsombud snabbt skall byggas ut så att den blir
heltäckande och att föräldrar skall kunna utbildas till och
fungera som barnskyddsombud för yngre elever. Vi föreslår
också att kroppsskador skall registreras och följas upp på
motsvarande sätt som nu sker inom företagshälsovården för
vuxna.
Brister i arbetsmiljön -- buller och trängsel, dålig
ventilation, mögel, bristfälliga hygienutrymmen osv. -- kan
ha en förödande effekt på undervisningsresultatet för
enskilda elever. Att påtala brister och föreslå förbättringar
av skolans fysiska och psykosociala miljö har därför blivit
en allt viktigare uppgift i skolläkarens och skolsköterskans
arbete.
Vi anser att en förutsättning för att skolhälsovården skall
kunna fylla sin funktion är att den är avgiftsfri för eleverna.
Socialstyrelsen tillsynsmyndighet
I propositionen föreslås att statens skolverk skall vara
tillsynsmyndighet för skolhälsovården. Vi anser att
skolhälsovården bör jämställas med annan förebyggande
hälsooch sjukvård och att socialstyrelsen därför bör vara
tillsynsmyndighet.
Men vi vill även i detta sammanhang betona att en
välfungerande skolhälsovård innebär att det måste finnas
skolsköterskor på skolorna även i framtiden.
I partimotionen ''Alla barn är våra barn'' föreslår vi att
kommunerna skall få möjlighet att samla flera barnfrågor
under en ledning. Om barnhälsovården får samma
huvudman som skolhälsovården skulle en rad fördelar
kunna uppnås. Samarbetet i samband med skolstarten
skulle exempelvis kunna förbättras. Mindre kommuner
skulle också få större möjlighet att ordna kombinerade
tjänster för läkare och sjuksköterskor med särskild
barnkompetens och till barnpsykologer. Om
barnhälsovården och skolhälsovården samordnas under
samma huvudman bör det vara naturligt att
tillsynsmyndigheten är socialstyrelsen. Detta innebär att 14 kap
8
§ i regeringens förslag till ny skollag bör lyda:
''Socialstyrelsen skall ha tillsyn över skolhälsovården.''
I övriga nordiska länder är motsvarigheten till
socialstyrelsen tillsynsmyndighet för skolhälsovården -- i
Danmark Sundhetsstyrelsen, i Norge Helsedirektoratet, i
Finland Social- och hälsovårdsstyrelsen och i Island Hälso-
och försäkringsministeriet.
På socialstyrelsen måste finnas en tjänst som
skolöverläkare. Det är självfallet viktigt att socialstyrelsen
och skolverket samverkar när det gäller skolhälsovården.
Tillsynsmyndigheten bör också samverka med
arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör arbetsmiljön.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolhälsovårdens allmänna
inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att skolhälsovården skall vara avgiftsfri för eleverna,
3. att riksdagen beslutar att socialstyrelsen skall ha tillsyn
över skolhälsovården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en tjänst som skolöverläkare
skall finnas vid tillsynsmyndigheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsynsmyndighetens samverkan
med andra myndigheter.
Stockholm den 16 april 1991
Daniel Tarschys (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
Lars Leijonborg (fp)
Ulla Orring (fp)
Margitta Edgren (fp)
Carl-Johan Wilson (fp)