med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Landstinget Dalarna bedriver sedan 1966 förberedande
yrkesutbildning för musiker vid landstingets högre
musikskola i Falun. Under skolans första tio år svarade
landstinget för drift- och kapitalkostnader. Efter tillstyrkan
av skolöverstyrelsen samt riksdagsmotioner erhöll skolan
statsbidrag fr.o.m. 1979.
Landstingets högre musikskola är i dag egen
gymnasieenhet med 30 intagningsplatser till den tvååriga
specialkursen. Ursprungligen fanns 16 intagningsplatser,
men intagningsplatserna har successivt utökats och uppgår
fr.o.m. läsåret 1984/85 till 30. Sökande till skolan skall
genom provspelning visa sig lämplig för utbildningen. Hela
riket utgör elevområde och antalet sökande ligger på ca 120
per år.
Den av landstinget ägda fastigheten, som har ett centralt
läge i Falun, värderas i dag till ca 12 milj.kr. Stora
investeringar har gjorts i fastigheten för att anpassa den till
skolverksamheten. I landstingets ägo finns vid skolenheten
instrument till ett värde av ca 1,3 milj.kr. och övrig
utrustning, bl.a. högtalare, mikrofoner samt band- och
skivspelare, värd ca 250 000
kr. Skolan har också ett notbibliotek och en
skivsamling som värderas till sammanlagt ca 600 000
kr.
Skolans elever bildar egen symfoniorkester där samtliga
förekommande instrument är representerade. Kvalitativt
placerar sig undervisningen på en nivå betydligt över såväl
den gymnasiala musiklinjen som den ettåriga
påbyggnadsutbildningen. Om detta talar följande statistik
sitt tydliga språk:
Sammantaget
har 127 elever under dessa år antagits till
högre musikstudier direkt efter examination från den
tvååriga specialkursen. Det motsvarar 69 % av antalet
examinerade dessa år. En del elever skulle behöva mer tid
för sina studier vid musikhögskolan. Om utbildningen i
stället var treårig, skulle säkerligen antalet antagna till
högre musikutbildning öka.
Utredningen Två nya treåriga linjer (SOU 1989:10)
behandlade bl.a. utbildningen vid landstingets högre
musikskola. Av utredningen framkom inga konkreta förslag
för framtiden, men där uttalades att det vore värdefullt om
de udda konstnärliga utbildningarna knöts närmare de
estetiska linjerna.
Vid en uppvaktning hos statsrådet Göran Persson i
januari 1990 diskuterades en annan organisatorisk lösning
för landstingets högre musikskola. Bl.a. framfördes
önskemål om att skolan skulle få vara musikkonservatorium
med landstinget som huvudman och att statsbidrag skulle
utgå för verksamheten. De uppvaktade uttalade sig positivt
för ett bevarande av skolans särart och den inriktning
landstinget framfört avseende framtida verksamhet.
I den nu aktuella propositionen om reformering av
gymnasie- och vuxenutbildning föreskivs -- utan undantag --
att landstinget enbart får bedriva utbildning inom
omvårdnad och naturbruk. Skolans särskilda inriktning
finns inte omnämnd i det avsnitt som behandlar de nya
treåriga estetiska utbildningarna. Den finns inte heller
upptagen bland de skolor, t.ex. yrkesdansarutbildningen,
som av statsrådet Persson föreslås få s ärskilt
verksamhetsstöd. Av detta kan man dra den dystra
slutsatsen att verksamheten vid musikskolan måste
avvecklas senast fr.o.m. läsåret 1995/96. Alternativet skulle
vara att skolan måste införlivas i någon i länet existerande
estetisk linje. Risken är i det senare fallet stor att skolans
särart och yrkesprofil går förlorad. Vi anser att landstinget
Dalarna fortsättningsvis bör få bedriva yrkesförberedande
musikutbildning, och att undantag från bestämmelserna om
landstingens ansvarsområden lämnas.
Propositionens besked i fråga om landstingets högre
musikskolas fortlevande är ett hårt slag mot rekryteringen
av elever till musikhögskolorna och musiklivet. Det
stämmer också dåligt överens med riksdagens treåriga
satsning för att främja förnyelse och utveckling i kulturlivet
som inleddes 1989.
För musiklivet i Dalarna och riket i övrigt -- samt som
kulturbärare -- är skolan av central betydelse. De starkt
målinriktade eleverna vid denna skola kan i sin kommande
yrkesutövning föra kulturarvet och det musikaliska
kunnandet vidare till stora grupper i vårt samhälle.
Utbildningen är därför enligt vår uppfattning -- såväl kort-
som långsiktigt -- en lönsam investering för vårt kulturliv.
I en framtida organisation skulle vi välkomna en treårig
yrkesförberedande utbildning av musiker vid landstingets
högre musikskola i Falun. Med individuella program samt
olika grenar och varianter i årskurs två och tre skulle fler
valmöjligheter skapas för elever med specialintressen.
Eftersom många elever är fyllda 20 år när de söker till
skolan, kan den enligt vår uppfattning inte inrymmas i
gymnasieskolan utan tillhöra gruppen skolor som får
särskilt verksamhetsstöd, liksom yrkesdansarna vid
Riddarfjärdsskolan i Stockholm.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att landstinget Dalarna även
fortsättningsvis får vara huvudman för yrkesförberedande
utbildning i musik och att denna blir treårig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningen jämställs med
yrkesdansarutbildningen och tilldelas särskilt
verksamhetsstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dispens medges så att elever
över 20 år kan söka sig till denna utbildning.
Stockholm den 14 mars 1991
Iréne Vestlund (s)
Arne Mellqvist (s)
Göran Engström (c)