Parkeringsbolagens möjligheter att ta ut kontrollavgifter
Många markägare upplåter idag områden för parkering.
Om en bil parkeras i strid med förbud eller villkor får under
vissa förutsättningar en avgift tas ut, s k kontrollavgift.
Sedan början av 1980-talet har en del parkeringsbolags
metoder att ålägga kontrollavgift och att driva in sådana
avgifter varit föremål för omfattande kritik i press och andra
media.
I åtskilliga fall kan det vara så att personer som erlagt
parkeringsavgift trots detta påförs kontrollavgift. Det
framkommer också påstående om att skyltning av
parkeringsregler görs dåligt för att öka vinsten för bolagen.
Flera parkeringsbolag lär bedriva sin verksamhet med s
k nollavtal, det vill säga att parkeringsbolaget inte får del i
influtna parkeringsavgifter utan är helt hänvisade till
inkomster från kontrollavgifter. Det finns även andra typer
av provisionssystem.
Det har förekommit att tidigare anställda i
parkeringsbolag har berättat att de uppmanats att i vissa fall
belägga bilar med kontrollavgift trots att parkeringsavgift
erlagts. Det lär också förekomma att parkeringsvakter
arbetar mot provision eller annan ersättning som grundas på
antalet kontrollavgiftsbelagda bilar.
Som full bevisning i domstol godtas regelmässigt
parkeringsvaktens uppgifter. Om denne inte minns
händelsen så anses anteckningar från tillfället som fullt
bevis.
Den som inte betalar frivilligt blir föremål för intensiva
indrivningsåtgärder. De kostnader som kan drabba den
enskilde i samband med inkasso och betalningsföreläggande
ligger idag på en oacceptabelt hög nivå om man ser till
förhållandet mellan överträdelsens art och den begränsade
arbetsinsats som går åt för indrivningsåtgärderna.
Ogrundade eller allt för effektiva indrivningsåtgärder utgör
för den enskilde en integritetskränkning och är också en
fara för rättssäkerheten.
Svårigheterna för den enskilda att få rätt kan också bli
större då kronofogdemyndigheterna tar över
betalningsföreläggandena från tingsrätterna och
verksamheten blir datoriserad. Syftet med överflyttningen
är ju att verksamheten skall effektiviseras till förmån för
borgenärerna, det vill säga också för parkeringsbolagen
som ju i dag svarar för en mycket stor del av
betalningsföreläggandena.
Branschen anses lukrativ. Samhällets insyn i
parkeringsbolagens verksamhet är i det närmaste obefintlig.
Det finns inget krav på att parkeringsbolagens vakter skall
ha utbildning som ju är fallet med kommunala
parkeringsvakter.
De s k nollavtalen har kritiserats från flera håll, bl a från
konsumentverket och Motormännens riksförbund. Ett
förslag som förts fram är att en fast ersättning bör utbetalas
till parkeringsbolagen i stället för att använda nollavtal eller
andra provisionssystem. Ett vinstintresse som är kopplat till
antalet ålagda kontrollavgifter skulle då bortfalla samtidigt
som trovärdigheten för verksamheten skulle öka.
Det är angeläget att parkeringsbolagens verksamhet
snarast utreds och att lämpliga åtgärder vidtas från
samhällets sida för att komma till rätta med de påtalade
problemen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att konsumentverket
eller annat lämpligt organ får i uppdrag att närmare utreda
parkeringsbolagens verksamhet samt lämna förslag till
lämpliga åtgärder.