Principen för hastighetsgränser för större vägar
(riksvägar) är nu att dessa bestäms av länsstyrelsen. Härvid
tas hänsyn till vägens standard, trafikflöde och
olyckfallsrisker. Liten eller ingen hänsyn tas till störningar
på boende i omgivande bebyggelse.
Det är emellertid ett känt faktum att störningar i form av
buller och avgaser ökar kraftigt med hastigheten hos
passerande fordon. En reduktion av hastigheten på större
vägar och genomfartsleder i närheten av bebyggelse är
därför av stor betydelse för den lokalt drabbade
befolkningen. Den bör därför själv få besluta om
hastighetsgränserna. Även om avgasrening framöver
medför lägre halt av föroreningar så ger det ökade
trafikflödet allt högre bullernivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommuner i enlighet med vad i motionen anförts skall få
utökade befogenheter att delta i besluten om
hastighetsbestämmelser.
Stockholm den 23 januari 1991
Ragnhild Pohanka (mp)
Kaj Nilsson (mp)