Trafikvolymen på våra vägar har ökat kraftigt, cirka 5% per år på det statliga vägnätet under de senaste åren. Samtidigt är hastigheterna höga. Mer än varannan bilist kör fortare än skyltad hastighetsgräns. Resultatet är ökade olyckstal, fler trafikskadade och fler döda. Samtidigt försämras vår miljö genom ökade avgaser.
Problemet är uppmärksammat av regeringen. Olika åtgärder har satts in. Bl.a. har Trafiksäkerhetsverket fått i uppdrag att göra en översyn av hastighetsgränserna. Detta har redovisats för regeringen. Av rapporten framgår att verket inte på ett tillfredsställande sätt behandlat miljöfrågorna. Förslaget är för den skull inte ointressant ur miljösynpunkt. Bl.a. innehåller det delvis förslag till sänkta hastighetsgränser, vilket naturligtvis är bra för miljön.
Vi vill peka på ytterligare ett par åtgärder.
För att snabbt kunna angripa de problem, som nämnts inledningsvis, bör bl.a. en lokal/regional anpassning av hastighetsreglerande åtgärder underlättas. Därför bör länsstyrelsen få utökade befogenheter att besluta om nedsättning av gällande hastighetsgräns. Nu medges endast beslut om lokala avvikelser, i praktiken omfattande en mycket begränsad del av en vägsträcka, kanske en mil.
Länsstyrelsen bör få besluta om nedsättning av hastigheten för längre vägsträckor och för hela områden. För större områden upp till hela län bör även fortsättningsvis Trafiksäkerhetsverket vara beslutsinstans för att en likvärdig och sammanhängande sättning av hastighetsgränserna skall möjliggöras.
Av miljöskäl bör vidare flera vägsträckor särskilt i södra Sverige få sänkt hastighetsgräns. Idag är inte denna möjlighet reglerad i vägtrafikkungörelsen. Att hänvisa till miljöskäl som motiv för sänkning av hastighetsgränsen är numer dock möjligt om lokala trafikföreskrifter tillämpas. Det bör av vägtrafikkungörelsen klart framgå, att trafiksäkerhetsverket vid beslut om sättande av hastighetsgräns, utöver hänsyn till trafiksäkerhet, också skall väga in miljökraven, dvs hänsyn till buller och avgaser. Samma skall naturligtvis gälla länsstyrelsen, om den får befogenhet att sätta hastighetsgräns enligt förslaget ovan.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att vägtrafikkungörelsen ändras så att det blir möjligt för länsstyrelsen att fatta beslut om nedsättning av hastighetsgränsen för längre sträckor och för hela områden samt att därvid även motiv som miljöskäl skall få tillämpas,
2. att riksdagen hos regeringen begär att vägtrafikkungörelsen ändras så att det klart framgår att trafiksäkerhetsverket också skall väga in miljöhänsyn, när hastighetsgränserna sätts.
Stockholm den 24 januari 1991 Berndt Ekholm (s) Lahja Exner (s) Karl-Erik Svartberg (s)