I motionen föreslås en rad åtgärder för ökad
trafiksäkerhet bl.a. höjda fortkörningsböter, förbättrad
utbildning av unga bilförare, vidareutbildning av äldre
bilförare och åtgärder mot trafiksäkerhetens ''flaskhalsar''.
Vikten av att gränsen för grovt rattfylleribrott sänks från
nuvarande 1,5 till 1 promille betonas.
1 Inledning
Vägtrafiken skördar allt fler offer. Vi får aldrig glömma
det fruktansvärda varje tragedi innebär för dem som
drabbas.
1.1 Olycksutvecklingen
Utvecklingen under 1980-talet är tragisk. 1988 dödades
eller skadades 23 700 personer, 4 000 fler än 1981. Antalet
döda och skadade i trafiken ökade från 1984 till 1988 med i
genomsnitt 7,5 procent per år.
1989 blev ett ännu värre år, även om ökningen från 1988
till 1989 blev betydligt lägre (0,7 procent), vilket till stor del
berodde på att hastighetsgränsen på landets 110-vägar
sänkts till 90 km/timme.
1990 innebar ett brott i den dystra trenden. Under de
elva första månaderna dödades och skadades 6,6 procent
färre än under samma tid 1989. Den främsta orsaken är
minskat bilåkande enligt trafiksäkerhetsverket. Här har
bl.a. den höjning av bensinskatten som ingick i
skattereformen bidragit.
Även antalet dödsolyckor ökade starkt under 1980-talet
för att sedan minska 1990.
Antal dödade personer i trafiken, 1984-1990:
Preliminära uppgifter enligt TSV 1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
708
738
776
726
744
812
684
Den
allmänna olycksnivån gick under 80-talet tillbaka
till de nivåer som gällde vid högertrafikreformen 1967. År
1990 bröts trenden. Antalet förolyckade var då det lägsta
sedan 1950-talet.
Det återstår att se om trendbrottet blir bestående eller
om det bara är tillfälligt. Risken måste ändå bedömas vara
stor att antalet trafikolycksfall kommer att öka också under
1990-talet.
Av SCB:s statistik framgår att singelolyckor var den typ
som ökade mest under 1989 jämfört med året före. Yngre
bilförare är värst drabbade. Det visar sig också att antalet
dödade och skadade i olyckor där polisen misstänkt att
någon förare varit alkoholpåverkad ökar. Dessa olyckors
andel av samtliga dödade och skadade i trafiken har också
ökat de senaste åren.
En del av ökningen i antalet olyckor under 1980-talet
kan förklaras med den växande trafiken, men ökningen i
antalet olyckor är större än trafikökningen. En annan viktig
förklaring är de stigande farterna på våra vägar. Högre
hastigheter leder till fler och svårare olyckor.
Få uppgifter kan vara viktigare än att öka
trafiksäkerheten och kraftigt reducera antalet olyckor.
Trenden från 80-talet får inte fullföljas.
1.2 Mänskligt lidande
Inga siffror i världen kan spegla de tragedier som följer i
trafikolyckornas spår. Verkligheten bakom en oansenlig
tidningsnotis kan rymma skador som orsakar livslånga
rörelsehinder och ett oerhört lidande. Vi kan alla ha
mardrömmar om att få ett meddelande från sjukhuset eller
möta två poliser som ringer på dörren när man väntar någon
när och kär. Tyvärr händer det alldeles för ofta i
verkligheten.
Den första segern i kampen mot trafikdöden måste vi
alla vinna över våra egna sinnen. Vi får inte bli avtrubbade.
Trafikolyckorna som under större delen av 1980-talet
skördade över 20 000 offer per år i form av döda och
skadade är en av de främsta orsakerna till mänskligt lidande
i vårt samhälle.
1.3 Bilen ger frihet
Krav på bättre trafiksäkerhet är mot den bakgrunden
inget uttryck för bilfientlighet. Tvärtom måste
trafiksäkerheten och disciplinen i trafiken förbättras för att
bilen också i framtiden skall kunna spela rollen som ett av
våra främsta kommunikationsmedel.
Möjligheten att kunna utnyttja bilen är ofta en väsentlig
del av människors frihetskänsla. Egen bil ger frihet att välja
tid, väg, och mål för resandet på annat sätt än kollektiva
kommunikationer. För ett liberalt parti är det självklart att
slå vakt om den möjligheten.
För valet av transportväg för gods finns ingen
motsvarande frihetsdimension. Det viktiga för mottagaren
är att godset kommer fram i rätt tid utan skador. En större
del av godstransporterna borde därför kunna ske per båt,
flyg eller järnväg. Det kräver emellertid modernisering,
effektivisering och samarbete mellan transportslagen.
Privatbilismen och yrkestrafiken måste samsas på
vägarna. På vägsträckor där volymen är mycket stor och
förorsakar trafikolyckor, måste man emellertid skapa
förutsättningar för överflyttning av de tunga transporterna
till annat transportslag. Det ökar trafiksäkerheten utan att
minska den enskildes frihet. Folkpartiet liberalernas förslag
om trafikens infrastruktur bör kunna bidra till en sådan
utveckling.
2 Olycksorsaker 2.1
Trafikanternas beteende
Trafiksäkerhet är ytterst en fråga om varje enskild
människas kunskaper, omdöme och ansvarstagande. Det
betyder inte att vi kan skydda oss bara genom egna insatser.
Även den skickligaste bilförare kan falla offer för en annans
rattfylleri eller vettlösa omkörning. Men det är bara om vi
alla förändrar vårt beteende som vi kan göra trafiken
säkrare.
Det är möjligt att åstadkomma.
Politiker och myndigheter men också ideella
organisationer kan spela en viktig roll. En rad beslut från
tiden kring högertrafikomläggningen och framåt har skapat
förutsättningar för en lugnare och säkrare trafik. Dit hör
t.ex. bältesreglerna, hjälmreglerna, halvljuslagen,
bilprovningen och olika fartbegränsningar. Under lång tid
gick utvecklingen också i rätt riktning -- trots ökande
trafikmängd.
2.2 Brutalisering
Trafikolyckor kommer alltid att inträffa. Men det är
djupt oroande att trafiken håller på att brutaliseras. Allt fler
bilister respekterar inte trafikljus. Gamla och barn lever
oerhört farligt i storstadstrafiken. För höga hastigheter,
spritpåverkade förare, livsfarliga omkörningar, mindre
hänsynstagande håller på att göra trafikmiljön olidlig.
Om trafiken fortsätter att brutaliseras kommer det att
framtvinga allt hårdare motåtgärder och restriktioner. Det
skulle gå ut över alla dem som kör lagenligt och dem som är
beroende av bilen.
2.3 Vägnätets försämring
Det under lång tid ökade trafikarbetet motsvaras inte av
motsvarande förbättringar av vägnätet. Allt tätare trafik på
vägar som ofta är i dåligt skick ökar naturligtvis
olycksriskerna. I folkpartiet liberalernas partimotion om
trafikens infrastruktur framhåller vi att en ökad satsning på
nyinvesteringar är nödvändig, men också att större anslag
måste ges till upprustning och underhåll av befintliga vägar.
3 Åtgärder
Vi vet forfarande för lite om många riskfaktorer i
trafiken. När en flygolycka inträffar rycker en
haverikommission ut för att undersöka orsakerna. På så sätt
kan nya haverier förebyggas. Folkpartiet liberalerna har
länge förespråkat att ett liknande arbetssätt borde användas
i biltrafiken. Man kan givetvis inte göra en
djupundersökning av varje olycka, inte ens varje allvarlig
olycka. Men även en kommission som gör noggranna
stickprovsundersökningar och sammanställer erfarenheter
från inträffade olyckor har stort värde för
trafiksäkerhetsarbetet.
Glädjande nog har riksdagen nu, bl.a. efter initiativ från
folkpartiet liberalerna, sett det som angeläget att skapa en
ordning där haveriundersökningar blir ett reguljärt inslag i
trafiksäkerhetsarbetet. Trafiksäkerhetsverket inleder en
verksamhet av försökskaraktär och den nyinrättade statens
haverikommission bör bl.a. användas för att göra sådana
undersökningar av vägtrafikolyckor som är påkallade från
säkerhetssynpunkt.
Detta är värdefulla steg. Men mer måste göras.
Rikspolisstyrelsen prövar nu ett stort antal åtgärder för
att bättre utnyttja polisen i trafikövervakningen. Det
arbetet utgår från en analys av vilka åtgärder som är mest
motiverade i olika trafikmiljöer.
Massiva informationsinsatser bör sättas in där bilisternas
beteenden är den stora trafikfaran. Erfarenheterna från
sådana försök på västkusten under sommaren gav gott
resultat. Dödsolyckorna halverades. Det förutsätter
emellertid ökad närvaro av poliser i trafiken.
Ofta räcker det med en polis i varje bil istället för två.
Det gör självklart möjligt för polisen att vara på fler ställen
samtidigt. Under förutsättning att säkerheten för den
enskilde polisen kan ordnas tillfredsställande genom
radiokontakt och möjlighet till förstärkning, bör denna
metod kraftigt utvidgas.
Hastighetsövervakningen bör koncentreras till sträckor
som varit särskilt olycksdrabbade. Det ger bättre resultat på
trafiksäkerheten och det har klar acceptans bland
trafikanterna.
Vidare kan administrativ personal sättas in i
arbetsuppgifter som inte kräver polisutbildning. Det lösgör
poliser för direkt trafikövervakning.
Ett åtgärdsprogram mot det växande antalet
trafikolyckor måste innefatta åtgärder på både kortare och
längre sikt. Till de mer långsiktigt verkande besluten hör de
järnvägsinvesteringar som måste göras för att tågen i de
trafiktäta delarna av landet skall bli ett konkurrenskraftigt
alternativ till bilen. Det har stor betydelse även från
miljösynpunkt. I folkpartiet liberalernas partimotion om
trafikens infrastruktur föreslås att banverkets
investeringsram skall höjas till 40 miljarder kronor för 1990-
talet.
En utbyggnad av kringfartsleder kring våra stora städer
ger både säkrare trafik och bättre miljö i städerna.
Genomfartstrafik har inte i stadskärnorna att göra.
Omkörningsfiler, planskilda korsningar och separerade
cykelbanor kan också ha stor betydelse för att minska
olyckorna. Vägverket anför i sin anslagsframställning för
1991/92 att de investeringar som gjordes i vägnätet under
1989 beräknas medföra ca 200 färre olyckor per år i
framtiden. En kraftfull upprustning av vägnätet minskar
alltså också olyckorna. Offensiva satsningar är nödvändiga
för att olyckorna skall bli färre även vid en totalt sett ökande
trafikmängd. En kraftig ökning av ramen för
väginvesteringar förespråkas i folkpartiet liberalerna
partimotion om trafikens infrastruktur.
De förslag som här presenteras har mer begränsad
omfattning. Det är exempel på åtgärder som bör följas av
fler.Bekämpa rattfylleriet
Alkohol och trafik hör inte ihop. Det är grunden för
trafiknykterhetslagstiftningen. Ju högre alkoholhalt en
bilförare har i blodet desto större är risken för olyckor. I en
motion om missbruksfrågor till detta riksmöte tar
folkpartiet liberalerna upp krav om sänkt promillehalt -- till
1 promille -- för brottet grovt rattfylleri. Frågor om
påföljder behandlas i en annan motion om liberal
kriminalpolitik.Ytterligare hastighetsbegränsningar
måste användas på vägar och vägsträckor där riskerna är
särskilt stora. Det bör förenas med rak information till
bilisterna om anledningen.
Här kan haverikommissionens arbete ge underlag för
beslut.Höj fortkörningsböterna kraftigt
Det högsta bötesbeloppet är idag 1 000 kr. Snart är
felparkningsavgifterna lika höga. Samhället måste visa att
man inte tolererar fortkörning.Fler trafikpoliser 1983
överförde regeringen 100 tjänster från trafiken bl.a.
till ekonomisk brottslighet. Vi välkomnar att regeringen
nu -- efter många års försummelser -- medverkar till en
betydande ökning av antalet polisaspiranter. Av de nya
poliser som tillkommer de närmaste åren bör åtskilliga
tillföras trafikövervakningen.Utnyttja de polisbilar och
motorcyklar som finns
Trafikövervakning måste förbättras såväl på
landsvägarna som i städerna. När en polis är ute lugnar
trafiken ner sig. I dag blir många polisbilar stående därför
att det skall sitta två poliser i varje. Det systemet borde
ändras så att fler polisbilar syns i
trafiken.Mörkerbeteendet -- speciellt oskyddade
trafikanters som gående och cyklister -- måste förbättras
En stor del av de trafikolyckor där gående och cyklister
är inblandade sker under de mörka timmarna. Oftast
inträffar de i tätorter. Gatubelysning och långsammare
trafik hjälper alltså inte. Det gäller att verkligen synas.
Ytterligare informationsinsatser bör göras om vikten av att
använda reflexer och cykelbelysning.Förbättra
utbildningen av de unga förarna
Det har gjorts beräkningar som visar att nyblivna förare
löper 7--9 gånger större risk att råka ut för olyckor.
Obligatoriska kurser i bl.a. teori och mörkerkörning borde
införas. Det bör också övervägas om körkortsprovet inte
skulle kunna innehålla ett moment med simulatorkörning.
På detta sätt skulle förmågan att hantera svåra situationer
kunna testas bättre än idag. En kort obligatorisk kurs i
första hjälpen vid olycksfall bör införas i
körkortsutbildningen. Vi förutsätter att den utredning som
nyligen tillsatts leder till förslag i denna riktning.Vid
förnyelse av körkort bör det krävas en ny hälsokontroll
inklusive godkänd syntestÄldre bilförare bör på olika
sätt stimuleras till vidareutbildning
Trafiksäkerhetsverket bör ges i uppdrag att, t.ex.
tillsammans med studieförbunden, utarbeta kursmaterial
för studiecirklar riktade till äldre bilförare.
Bygg bort trafiksäkerhetens flaskhalsar
Resurser bör de närmaste åren koncentreras på att bygga
bort de farligaste inslagen i trafikmiljön bl.a. genom fler
planfria korsningar och breddning av trafikfarliga avsnitt.
Takten i arbetet på att bygga bort plankorsningar väg--
järnväg bör också kunna ökas.Mindre trängsel
På mycket trafikerade vägsträckor borde ansträngningar
göras för att minska den tunga trafiken. En större del av de
framtida transporterna bör kunna ske per tåg eller båt. Det
finns också miljöskäl till detta vilket utvecklas i folkpartiet
liberalernas kommittémotion om trafik och miljö. I en
partimotion om trafikens infrastruktur förespråkas en
kraftig satsning på byggande av järnväg.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda
fortkörningsböter,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya poliser till
trafikövervakning,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre utnyttjande av polisbilar
och motorcyklar,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information till oskyddade
trafikanter om reflexer och belysning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förnyelse av körkort,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om körkortsutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidareutbildning för äldre
bilförare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafiksäkerhetens flaskhalsar.
Stockholm den 24 januari 1991
Kenth Skårvik (fp)
Hugo Bergdahl (fp)
Anders Castberger (fp)
Ingrid Hasselström Nyvall (fp)