Många handikappade behöver fordon. En del nöjer sig med mopeder. Det finns sådana med tre hjul. Enda felet med dem är att motorstyrkan är för svag i motlut.
Det finns drastiska exempel på hur handikappade måste stiga av mopeden och skjuta den uppför backar. I ett fall -- kanske flera? -- är innehavaren av en trehjulig moped i avsaknad av ena benet. För att ta sig upp för backen vid sitt hem måste han kliva av mopeden och utföra den bragd det innebär att med ett ben skjuta ett trehjuligt fordon uppför en backe.
Det finns säkert lämpligare fordon på marknaden. Men många handikappade saknar körkort för fordonet ifråga. Mopeden är körkortsfri. Hur skulle det vara om motorstyrkan för trehjuliga mopeder fick höjas till förslagsvis det dubbla?
Cylindervolymen kunde då bli cirka 90 kubik. Hastigheten kan kan begränsas till nuvarande maxfart genom nedväxling.
Invändningen från sakkunniga blir givetvis att det i så fall inte längre är fråga om en moped utan om lätt motorcykel eller annan fordonsbenämning.
För de handikappade saknar benämningen betydelse. Vad de önskar är en prisbillig motorstarkare variant av moped som ej kräver körkort.
Det är vad jag föreslår riksdagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i körkortslagen att en trehjulig moped för handikappade får vara utrustad med 90 kubikcentimeters motorvolym utan att körkort krävs.
Stockholm den 21 januari 1991 Göthe Knutson (m)