med anledning av prop. 1990/91:192 Organiserad överföring av flyktingar till Sverige
Hjälp många i stället för få!
I propositionen föreslås att den reguljära flyktingkvoten
ökas till 2000 personer. Utöver detta anser regeringen att
det behövs en särskild insats till följd av den internationella
flyktingsituationen så att ytterligare 1250 flyktingar och
andra personer i behov av skydd förs över till Sverige för
varaktig vistelse.
Med tanke på flyktingsituationen i världen bör
regeringen i stället för att öka flyktingkvoten, kraftigt satsa
på ekonomisk och materiell hjälp till de världens tyvärr
alltför många flyktingar som befinner sig i läger under
mycket svåra förhållanden.
Propositionen bör avslås och den svenska
flyktinghjälpen i stället koncentreras till att i första hand
bistå de flyktingar som befinner sig i flyktingläger.
Dessutom bör regeringen via FN aktivt verka för att
kraftfulla åtgärder vidtages mot de regimer som bär skulden
till dagens flyktingsituation. Inte heller bör svenskt bistånd,
förutom akuta katastrofinsatser, medgivas till länder där
människor utsätts för förföljelse! Sådan hjälp uppfattas som
en tyst acceptans.
Att hjälpa ett fåtal på de mångas bekostnad är inte ett
tecken på en generös flyktingpolitik, utan snarare
motsatsen! En generös sådan bör kännetecknas av att så
många som våra resurser tillåter erhåller hjälp. Vår
nuvarande flyktingpolitik verkar i första hand vara till för
att döva beslutfattarnas samveten. Förlorarna blir i klartext
majoriteten av världens miljontals flyktingar!
Vi har inte ekonomisk möjlighet till att både frikostigt
bevilja asyler i Sverige och samtidigt lämna erforderlig hjälp
till dem som aldrig erhåller en möjlighet att komma hit.
''Man kan inte både äta upp kakan och ha den kvar!''
Många internationella flyktingexperter och observatörer
är dessutom eniga om att flyktingproblemen bäst löses på
plats eller i närliggande områden.
I propositionen talas främst om de problem som uppstått
för kurder i Irak efter Gulfkrisen. Att bevilja ett fåtal av
dessa asyl i Sverige, samtidigt som 100 000-tals lever under
ytterst besvärliga förhållande måste i praktiken innebära en
våldtäkt på solidariteten. Dessutom är det en eftergift åt
Iraks politiska ledning. I stället bör hård internationell press
sättas på Irak som klart visar att omvärlden inte accepterar
förföljelse av minoriteter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändring av den svenska
flyktingpolitiken.
Stockholm den 13 maj 1991
Sten Andersson i Malmö (m)