med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.
I propositionen s. 62 sägs beträffande
rehabiliteringsersättning, att den som regel inte bör utges
längre än ett år från den tidpunkt rehabilitering startar.
Detta anser vi vara en onödig låsning.
Enligt vår mening bör ingen sådan gräns sättas för den
längsta tid under vilken rehabiliteringsersättning får utgå.
Det bör räcka med att understryka vikten av att
försäkringskassan gör återkommande avstämningar av att
rehabiliteringen fortlöper i enlighet med den plan som har
upprättats för denna.
Erforderliga ändringar i lagtexten bör göras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att ingen gräns bör finnas för
längsta tid under vilken rehabiliteringsersättning får utgå.
Stockholm den 16 april 1991
Anita Johansson (s)
Sten Östlund (s)