Propositionen 1990/91:88 om energipolitiken bygger på
en överenskommelse mellan centern, folkpartiet och
socialdemokraterna. Den syftar till effektivare
energianvändning och en övergång till förnybar energi.
Detta främjar en förnyelse av vårt energisystem och skapar
förutsättningar för avveckling av kärnkraften.
Det anvisas samtidigt betydande resurser för att
genomföra de lagda förslagen. Trots detta kommer
resurserna i flertalet fall att vara mycket knappa. Mot denna
bakgrund är det mycket viktigt att anvisade medel används
effektivt. Tyvärr har stödet i något fall fått en utformning
som gör det mindre effektivt.
Biobränslen och kraftvärme
Stödet -- till kraftvärmeproduktion med biobränslen --
föreslås bli ett investeringsbidrag på 4.000 kr/kW eleffekt.
Detta ökar självklart konkurrenskraften för biobränslen
gentemot kraftvärme baserad på gas, olja eller kol.
Samtidigt föreslås ett generellt stöd till kraftvärme
genom att allmän energiskatt slopas på den
värmeproduktion som sker i kraftvärmeverk.
Det utgår i utgångsläget ingen allmän energiskatt på
biobränslen. Det innebär att det generella stödet endast
främjar kraftvärme som använder fossila bränslen, såsom
kol, olja och naturgas. En annan nackdel är att räknat per
kWh el ökar skattefördelen ju lägre elandelen är av
kraftvärmeverkets totala energiproduktion. I vissa fall kan
det t.o.m. bli så att den slopade allmänna energiskatten kan
betyda mer stöd per kWh el när man använder olja än vad
investeringsbidraget gör vid användning av biobränslen.
Konsekvensen blir att de två stöden motverkar varandra
och hundratals miljoner av våra skattepengar används
årligen utan att ge någon styrande nettoeffekt. Detta kan
undvikas genom att istället för att slopa energiskatten följa
majoriteten i Miljöavgiftsutredningen, som föreslog ett
generellt stöd till kraftvärme med 4 öre per kWh el.
Mängden el producerad i kraftvärmeverk har under de
senaste åren varit väsentligt mindre än den el som
förbrukats i avkopplingsbara elpannor. I propositionen
föreslås att skattefriheten för avkopplingsbar el slopas,
vilket innebär ökade skatteintäkter på ca 5 öre per kWh el
för denna del. Den slopade skattefriheten på
avkopplingsbar el finansierar för närvarande med god
marginal det föreslagna generella bidraget till kraftvärme.
En miljard kronor föreslås som ram för
investeringsbidrag till kraftvärme med biobränslen. Med en
stödnivå på 4.000 kr per kW el räcker detta belopp till 250
MW, vilket motsvarar en fjärdedels större kärnkraftverk.
Då har inget stöd räknats till befintlig kraftvärme med
biobränslen.
Om MIAs bidragsförslag väljs istället för slopad
energiskatt kan investeringsbidraget sänkas till 2.000 kr per
kW och ändå ge en klart bättre stimulanseffekt. Befintlig
kraftvärme med biobränsle behöver inget stöd utöver det
generella stödet på 4 öre/kWh. En miljard kronor räcker då
till 500 MW istället för 250 MW. Pengarna används mer än
dubbelt så effektivt. Det bör därför vara fullt möjligt att
alternativt använda ett par hundra miljoner som
investeringsstöd för produktionsanläggningar för förädlade
biobränslen.
En viktig bieffekt av 4 öres bidrag till all kraftvärme är
att det väsentligt kommer att öka skogsindustrins intresse
för mottrycksproduktion.
Det ovan skissade förslaget bör föreläggas riksdagen
senast i samband med nästa årliga omprövning av
energipolitiken.
Förädlade biobränslen
Den industri som producerar förädlade biobränslen slogs
till stora delar ut av de låga oljepriserna 1986--1989. För
återuppbyggnad och förnyelse krävs ett investeringsstöd
och möjligheter att få utvecklingspengar från
energiteknikfonden. Viktiga nya områden är förädlingen av
energigrödor, t.ex. pelletstillverkning av rörflen och
metangasproduktion baserad på lucern. Om den tidigare i
motionen föreslagna effektiviseringen av stödet till
kraftvärme och biobränslen genomförs kan 200 miljoner av
den miljard som föreslås till stöd för kraftvärmeproduktion
med biobränslen användas som investeringsstöd för
produktionsanläggningar för förädlade biobränslen, i första
hand metangas, pellets och pulver.
Energiskog
I Sverige pågår en framgångsrik forskning avseende
energiskog. Alla är överens om att biobränslen är en viktig
energikälla för framtiden. Energiskogen är en viktig del av
denna. Det är därför av stor vikt att pågående
energiskogsforskning kan fullföljas i sin helhet. Vid behov
bör extra medel anvisas inom den totalram som anges i
energipropositionen.
Hemställan
Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslaget om stöd till
kraftvärmeproduktion med biobränslen och att det
generella stödet till kraftvärme skall ges den utformning
som anges i motionen,
2. att riksdagen beslutar om investeringsstöd och
utvecklingsstöd från energiteknikfonden för
produktionsanläggningar avseende förädlade biobränslen
enligt de riktlinjer som anges i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionens anförts om fullföljande av pågående
energiskogsforskning.