med anledning av prop. 1990/91:113 En ny jämställdhetslag, m.m.
Det är med glädje vi läser regeringens proposition om en
ny jämställdhetslag, m.m. Det är bra att man nu vidgar
jämställdhetsbegreppet till att inte bara omfatta en
lagstiftning inom arbetslivets område. Istället innehåller
propositionen avsnitt om kvinnor och ekonomi, kvinnors
villkor i arbetslivet, män och föräldraledighet, utbildning
och jämställdhet, kvinnorepresentation samt våld mot
kvinnor. Det visar en insikt om den omfattning som
jämställdhet i samhället innebär, där rätten till ett eget
arbete är grunden. Det är också bra att man initierar en
utredning för att belysa löneskillnaderna mellan kvinnor
och män. Olika lön för likvärdigt arbete, ett faktum som
uppenbarade sig i mitten på 80-talet, är den största
orättvisan i arbetslivet och är det som drabbar kvinnor
värst.
Vi har dock avvikande och kompletterande synpunkter
på ett antal avsnitt i propositionen.
Kvinnorna och Europa
Frågan om Sveriges kvinnors ställning vid ett närmande
eller en anslutning till EG blir alltmer intensiv. Det beror på
att svenska kvinnors ställning på arbetsmarknaden, i
samhället och i hemmet, är unik, sett i ett globalt
perspektiv. Inget annat land inom nuvarande EG har så hög
kvinnlig förvärvsfrekvens, inget land har så låg
arbetslöshet. Den utbyggda infrastrukturen, som är en
förutsättning för kvinnors rätt till arbete, saknar motstycke
ute i Europa. Vid ett närmande alternativt anslutning till
EG måste kvinnornas situation särskilt beaktas. Det är helt
otänkbart att Sveriges kvinnor skall ta steg tillbaka för att
harmoniseras till övriga Europas husmoriseringssystem!
Därför måste regeringen inför de förhandlingar som följer
av en EG-ansökan göra en ingående analys av de faktorer
i Sverige som bidrar till kvinnors starka ställning, kvinnors
frihet och jämställdheten mellan kvinnor och män samt
söka beskriva hur dessa faktorer påverkas av ett
medlemsskap respektive icke-medlemskap. Denna
grundliga analys måste vara gjord till den folkomröstning
som skall föregå det slutliga ställningstagandet om
medlemsskap. Detta bör ges regeringen till känna.
Kvinnor i Sverige
Ekonomisk fördelning
Det är som det påpekas i propositionen av största vikt att
ekonomisk-politiska reformer övervägs och utvärderas ur
ett jämställdhetsperspektiv. Fördelningen av ekonomiska
resurser mellan könen måste följas löpande och redovisas
kontinuerligt. Varje år bör t.ex. budgetpropositionen
belysas ur kvinnoperspektiv. Detta med tanke på att den
manliga normen och den manliga överordningen
fortfarande lever kvar även i regeringens ekonomiska
politik. Det bör med skärpa framgå att kommittéer m.m.
skall belysas ur jämställdhetsperspektiv. I propositionen
föreslås att ''sådana frågor som kan vara av betydelse för
samhällets jämställdhetsmål'' skall analyseras ur ett
jämställdhetsperspektiv. Vi frågar oss efter vilken norm
denna bedömning gällande betydelse skall göras.
Arbetsmiljö
Flexibel arbetstid
Flexibla arbetstider förekommer redan i dag på en
mängd arbetsplatser. Utvecklingen visar att allt fler
arbetstagare genom överenskommelser på arbetsplatsen
har möjlighet att påverka arbetstiderna. Vi skall här inte
föregripa den övervägning som aviseras gällande
möjligheten att ta ut en del av semestern i form av halva
dagar eller som arbetstidsförkortning under viss tid. Vi vill
dock framhålla att vi när det gäller möjligheten att på bästa
sätt förena förvärvsarbete och familjeansvar vidhåller vår
ståndpunkt att en generell arbetstidsförkortning med målet
sex timmars arbetsdag är den bästa lösningen. Vi vill i detta
sammanhang påpeka att familjeansvaret inte endast gäller
familjer med små barn. Familjeansvaret gäller också
tonårsbarn och åldriga föräldrar.
Män och föräldraledighet
Pappornas rätt till sina barn bör framhållas. Enligt
propositionen bör målet vara att, vid utgången av år 1993,
minst två tredjedelar av papporna i någon utsträckning
använder sig av möjligheten att utnyttja föräldrapenningen
med anledning av barns födsel. Papporna bör enligt vår
mening ta ut en minimiandel av föräldraförsäkringen. Vi
anser att minst tre månader av föräldraförsäkringen skall
garanteras papporna.
Ökade kunskaper hos ungdomar
Vi instämmer i bedömningen att det är viktigt att ett
omfattande upplysnings- och attitydförändrade arbete
initieras bland ungdomar för att motverka våld mot
kvinnor. En väg att nå en stor grupp ungdomar är att inom
den obligatoriska värnpliktsutbildningens ram undervisa i
samlevnadsfrågor. I regeringens proposition 1989/90:100
Bilaga 6 (Försvarsdepartementet) erinrar försvarsministern
om att åtgärder i syfte att förändra attityder inte enbart bör
inriktas på den fast anställda personalen utan även på de
värnpliktiga. Försvarsministern uppmuntrade till
försöksverksamhet med utbildning av värnpliktiga i
jämställdhets- och samlevnadsfrågor. Denna uppmaning
bör följas av ett krav om undervisning i den obligatoriska
värnpliktsutbildningen.
Kvinnorepresentation
Den plan som riksdagen satte som mål för att öka
kvinnorepresentationen tycks i många fall bli uppfylld -- i
vissa fall med råge. Det varierar dock och det finns därför
anledning att, som regeringen påpekar, senare överväga
olika åtgärder som kan stimulera och påskynda
utvecklingen om det uppsatta målet inte uppnås. Det finns
anledning att understryka och stödja regeringens krav på
två nomineringar, en kvinna och en man, till olika
styrelseuppdrag.
En frågeställning rörande kvinnorepresentation som
inte diskuteras lika ingående som ''Varannan damernas''
handlar om kvinnor på ledande politiska befattningar.
Eftersom mycket av grundläggande prioriteringar görs av
ordförande eller motsvarande i olika organ, kommer oftast
kvinnors erfarenheter och värderingar in i ett sent skede i
beslutsprocessen. Därför finns det anledning att uppmana
regeringen att utse fler kvinnor på ledande politiska
befattningar. Det gäller t.ex. ordförandeposter i statliga
verk och styrelser, i kommittéer och arbetsgrupper, det
gäller kvinnliga landshövdingar och generaldirektörer.
Detta bör ges regeringen till känna.
Den nya jämställdhetslagen
Det är bra att regeringen nu klart anger att lagstiftningen
skall ta sikte på främst kvinnors villkor i arbetslivet. I
utredningen som föregick lagändringen uttalades att
kollektivavtal som ersätter reglerna om aktiva åtgärder
skall hålla minst samma standard som lagen. Regeringen
har släppt detta krav. Det anser vi felaktigt. Parterna kan
gärna ta över det aktiva arbete via kollektivavtal, men för
att säkerställa att det verkligen sker något positivt, bör ett
''golv'' sättas.
Beträffande möjligheter för enskild som blivit
förfördelad att erhålla sökt tjänst eller återanställas anser vi
att den rätten som princip bör finnas. Vi är dock medvetna
om att det, eftersom processer av detta slag kan bli
långdragna, finns svårigheter förknippade med en sådan
rätt. Det skulle dock stå i samklang med människors
rättsuppfattning och möjligen ha en viss förebyggande
effekt. En möjlig lösning vore att en tjänst som blivit
föremål för tvist inte får ordinariebesättas förrän tvisten är
avgjord. Vi menar att denna del i lagen bör bli föremål fär
ytterligare utredning. Slutligen har vi synpunkter på
arbetsdomstolens sammansättning. Kvinnor och män har
olika erfarenheter och spelar skilda roller. Detta bärs med i
den värdering och de bedömningar som domarna gör i sina
mål. Kvinnornas andel bland ledamöter och ersättare har
ökat. Men de utgör fortfarande bara 18 % av ledamöterna
och 31 % av ersättarna. Av 38 domar enligt JämL i AD
under åren 1981--1990 avgjordes 9 mål av en helt manlig
sammansättning. Inte i något fall har motsatsen förevarit;
alltså mål med helt kvinnlig sammansättning. Av alla som
suttit i målen utgjorde kvinnorna 16 %. Av dessa gick 35 %
på arbetstagarens linje. Motsvarande siffra för männen var
84 respektive 23 %. Vi förordar således en jämn
könsfördelning av AD:s sammansättning vad gäller antalet
ledamöter i mål enligt jämställdhetslagen. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs 1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ingående analys av de faktorer
som bidrar till kvinnors starka ställning i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetstidspolitiken och 6-
timmarsdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pappor och föräldraledighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om attitydförändrande arbete för att
motverka våld mot kvinnor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fler kvinnor i ledande politiska
befattningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utredning beträffande
förfördelades möjlighet att erhålla sökt tjänst,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en jämn könsfördelning i
arbetsdomstolen i mål enligt jämställdhetslagen.
Stockholm den 14 mars 1991
Margareta Winberg (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Maj Britt Theorin (s)