I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkterna B1. Statens
skolverk och B2. Statens skolhandikappinstitut och i
proposition 1990/91:150 bilaga I:5 (utbildningsdepartementet)
under avsnitt B.Det offentliga skolväsendet och bilaga II:7
(utbildningsdepartementet) under avsnitten 2. Den statliga
skoladministrationen och 3. Grundläggande högskoleutbildning
och forskning och forskarutbildning jämte motioner. I
betänkandet läggs vidare fram förslag om ett särskilt bidrag
till vissa Waldorfskolor för budgetåret 1990/91.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Statens skolverk
Regeringen har under punkt B 1 (s. 56--57) föreslagit
1. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 beräknar
ett förslagsanslag på 371759000 kr.
Statens skolhandikappinstitut
Regeringen har under punkt B 2 (s. 58) föreslagit
2. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till Statens skolhandikappinstitut för budgetåret
1991/92 beräknar ett förslagsanslag på 26 533 000 kr.
Proposition 1990/91:150
Statens skolverk
Regeringen har under punkt B1 i bilaga I:5 (s.1--3)
föreslagit
1. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som
är 152150000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition
1990/91:100 bil. 10.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under punkt B 2 i bilaga I:5 (s. 3--5)
föreslagit
2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar
53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition
1990/91:100 bil. 10.
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters
avvecklingsorganisation
Regeringen har under punkt B 20 i bilaga I:5 (s. 5--6)
föreslagit
3. att riksdagen till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl.
myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Den statliga skoladministrationen
Regeringen har under avsnitt 2 i bilaga II:7 (s.64--65, 79)
föreslagit
1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
den statliga skoladministrationen.
Grundläggande högskoleutbildning och forskning och
forskarutbildning
Regeringen har under avsnitt 3 i bilaga II:7 (s.66--76, 79)
föreslagit
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter,
3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92
anvisar ett belopp som är 4970000 kr. lägre än vad som
föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10,
4. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1000000
kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil.
10,
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som
professor,
6. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom högskolan,
universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden,
forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom
forskningsområdet som anförts i propositionen.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub215 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att förlägga statens
skolhandikappinstitut till Stockholm.
1990/91:Ub219 av Lars Ernestam och Anders Svärd (fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiv till den utredning som pågår
inom skolöverstyrelsen att särskilt studera Örebro läns
förutsättningar att bli lokaliseringsort för ett framtida
institut för handikappfrågor inom skolväsendet.
1990/91:Ub237 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för ett drogförebyggande
arbete i det nya skolverket.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So237.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidragsgivning till vissa
organisationer,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anvisa
3874000 kr. som bidrag till löntagarorganisationerna,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den regionala organisationen för stöd
till handikappade elever.
1990/91:Ub264 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av institutet för
handikappfrågor till Örebro län.
1990/91:Ub266 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolverkets framtida organisation.
1990/91:Ub267 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av en av skolverkets
regionala enheter till Härnösand.
1990/91:Ub270 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för
döva och hörselskadade elever.
1990/91:Ub277 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett särskilt "skolhandikappinstitut",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "skolhandikappinstitutets" placering.
1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag till
löntagarorganisationerna inom skolans område och därmed under
anslaget B 1. Skolverket anslår 3874000 kr. mindre än vad
regeringen föreslagit.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.
1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det nya institutet för handikappfrågor får i uppgift att
uppmärksamma hörselskadades skolsituation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den regionala stödorganisationen behöver ha personal med
kunskap om hörselskadade och döva.
1990/91:Ub298 av Lena Boström och Mats Lindberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den regionala organisationen för
utveckling, uppföljning och utvärdering inom skolområdet.
1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det nya handikappinstitutet skall
ta till vara de lokala, regionala handikapporganisationernas
erfarenheter.
1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsynen av skolans hälsoarbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av
skolhälsovårdens arbete.
1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson
(m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det nya institutet för
handikappfrågor får till uppgift att uppmärksamma
hörselskadades skolsituation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den regionala stödorganisationen.
1990/91:Ub328 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelen med att placera
skolhandikappinstitutet i Stockholm i stället för i Härnösand.
1990/91:Ub342 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Östersund som regioncentrum för skolverkets
tillsynsfunktioner.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
23. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1991/92
reducera anslaget B 1. Statens skolverk med 30000000 kr.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter på skolområdet.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget
till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel för en fristående utvärdering,
4. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 267885000 kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub825 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av statens
skolhandikappinstitut till Örebro.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A503.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:150
1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagen till den statliga
skoladministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokaliseringen av statens
handikappinstitut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en gemensam central myndighet på
utbildningsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att skilja på
myndighetsutövning och utvärdering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekvivalering av betyg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att anföra besvär över
vissa lokalt fattade beslut i tillsättningsfrågor.
1990/91:Ub194 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det nya handikappinstitutet bör samlokaliseras med någon av
rikscentralerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att specialskolorna bör avvecklas som egna myndigheter fr.o.m.
starten av SIH,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rikscentralernas tryckeri,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om projektet Nordisk bildbank.
1990/91:Ub195 av Carl Bildt och Bengt Westerberg (m, fp) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utökning
av den högre utbildningen och ombildning av universitet och
forskningshögskolor till fristående stiftelser i enlighet med
vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva ett system där studenternas
val av utbildning påverkar resursfördelningen,
3. att riksdagen godkänner riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen vad gäller högre
utbildning och forskning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examination, m.m. inom
forskarutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att främja en ökad
internationalisering av den högre utbildningen.
1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om linjesystemet,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller
inrättande och omprövning av professorstjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biträdande professor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minskade kostnader för
administration skall tillfalla forskningsverksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av statens institut för
handikappfrågor i skolan.
1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att effektiviseringen av högskolans
interna organisation måste växa fram som ett resultat av
internt utvecklingsarbete och att de uppkomna besparingarna
skall komma undervisningen till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att UHÄ bör ha någon form av
sanktionsmöjligheter gentemot högskoleenheterna i
tillsynsärenden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att någon avgiftsbeläggning av den
s.k. ekvivaleringsverksamheten inte bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överväga en mer fristående
ställning för högskolans grundutbildningsråd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lärarutbildningens likvärdighet
skall garanteras även vid ett avskaffande av linjesystemet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för
personalen i skolverkets fältorganisation,
8. att riksdagen beslutar att anslaget till skolverket
minskas med 7 608 000 kr. motsvarande den del som används till
bidragsgivning till olika organisationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för
handikapporganisationernas samverkan med handikappinstitutet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att konsulenttjänsterna inom den
specialpedagogiska stödorganisationen ges en sådan placering
att det nödvändiga samarbetet med skolverkets fältorganisation
underlättas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att specialskolorna även i
fortsättningen bör ledas av en egen styrelse för resp. skola.
Utskottet
Den statliga skoladministrationen
I propositionen (del II, bilaga II:7) redovisas
utgångspunkterna för förnyelsearbetet inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Föredragande
statsrådet konstaterar att betydande strukturförändringar och
effektiviseringar har genomförts inom departementets område
under senare år.
Den statliga skoladministrationen har i hög grad berörts
av det senaste årets reformarbete inom skolområdet. Enligt
riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) avvecklas sålunda skolöverstyrelsen,
länsskolnämnderna och statens institut för läromedel med
utgången av juni 1991. Istället inrättas ett nytt ämbetsverk,
statens skolverk, samt ett nytt institut, statens institut för
handikappfrågor i skolan, den 1juli 1991. Den nya direkta
statliga skoladministrationen innebär en radikalt minskad
organisation som medför en besparing på 100 milj.kr., framhålls
i propositionen.
I regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att
stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga
utgifterna aviserades ett treårigt program där hela den
statliga administrationen genom strukturella förändringar skall
reduceras med 10%. I propositionen konstaterar föredragande
statsrådet nu att det uppsatta målet för skoldelen betyder ca
31 milj.kr., vilket således redan har uppfyllts.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i
propositionen om den statliga skoladministrationen.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger
proposition 1990/91:150 i denna del till handlingarna.
Statens skolverk
Skolverkets organisation, uppgifter m.m.
Riksdagen uttalade i samband med beslutet om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att samtliga
tjänster i skolverkets fältorganisation bör inrättas med
tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att ständigt
tillföra organisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter
från utbildningsväsendet.
I propositionen (del I, bilaga I:5 s.2) anmäler
föredragande statsrådet att tidsbegränsade förordnanden för
personal i skolverkets fältorganisation för närvarande
beräknas kunna tillämpas endast i begränsad utsträckning.
Rekryteringen till tjänster med tidsbegränsade förordnanden
försvåras om det inte finns möjlighet till automatisk
tjänstledighet från s.k. bottentjänst till vilken återgång kan
ske när det tidsbegränsade förordnandet upphört. Föredragande
statsrådet konstaterar att den möjligheten försvann för lärare
och skolledare i och med att den statliga regleringen av
ifrågavarande tjänster upphörde fr.o.m. den 1januari 1991.
Formerna för tidsbegränsade förordnanden måste enligt
föredragande statsrådet utredas ytterligare, bl.a. i samarbete
med Svenska kommunförbundet.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 7 är det väsentligt
att riksdagens uttalande om tidsbegränsade förordnanden ligger
till grund för rekryteringen av personal till skolverkets
fältorganisation. Det bör ligga även i kommunernas intresse att
dessa tjänster blir tidsbegränsade.
Utskottet har liksom tidigare den bestämda uppfattningen att
samtliga tjänster inom skolverkets fältorganisation skall
inrättas med tidsbegränsade förordnanden. Formerna för
tjänstledighet från kommunal eller landstingskommunal
befattning för att uppehålla sådan statlig tjänst vid
skolverket bör snarast bli föremål för åtgärd tillsammans med
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna.
I fyra motioner aktualiseras vissa uppgifter för
skolverket. Enligt motion 1990/91:Ub321 (c) bör skolverket
bl.a. genom sin fältorganisation följa såväl skolans
hälsofostrande arbete som skolhälsovården (yrkandena 6 och 7).
Enligt motion 1990/91:Ub237 (c) bör det nya skolverket ägna de
drogförebyggande frågorna särskild uppmärksamhet i syfte att
förstärka den drogförebyggande verksamheten i skolorna. Finska
språkets ställning tas upp i motion 1990/91:Ub266 (s). Enligt
motionärerna är det väsentligt att det kommer att finnas
kompetens för den finskspråkiga verksamheten inom det nya
skolverkets organisation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Utskottet utgår från att de motionsledes aktualiserade
frågorna om hälsofostran och drogförebyggande verksamhet i
skolan i första hand blir föremål för uppmärksamhet från de
lokala skolmyndigheternas sida. Till detta skall läggas att
utskottet nyligen tillstyrkt regeringens förslag att det nya
skolverket skall vara tillsynsmyndighet för skolhälsovården.
När det gäller den finskspråkiga verksamheten i grundskolan
och gymnasieskolan förutsätter utskottet att den liksom andra
verksamheter inom skolväsendet kommer att bli föremål för
skolverkets uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266 och
1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7.
I motionerna 1990/91:Ub267 och 1990/91:Ub342 (båda c)
framförs förslag om lokaliseringen av skolverkets
fältorganisation. I den förstnämnda motionen föreslås att
riksdagen uttalar sig för att en av skolverkets regionala
enheter skall lokaliseras till Härnösand. Enligt den sistnämnda
motionen bör en sådan enhet förläggas till Östersund. Slutligen
begärs i motion 1990/91:Ub298 (s) bl.a. att en del av
skolverkets fältorganisation skall lokaliseras i nära
anslutning till universitetet i Umeå som upparbetat ett
fungerande nätverk med både kommuner och andra
utbildningsanordnare när det gäller fortbildning.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut om en flexibel
fältorganisation för skolverket. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1990/91:UbU4 (s.50) anförde utskottet bl.a.
följande:
Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas en särskild
fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala ämbetsverket
att placera personerna i denna fältorganisation i olika delar
av landet. Hänsyn skall därvid tas till elevpopulationen i
landets olika delar, avstånden i riket samt fältorganisationens
arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i fältorganisationen bör
inrättas med tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet
att ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella
erfarenheter från utbildningsväsendet. Förebild kan i viss
utsträckning hämtas från den tidigare gymnasieinspektionen.
Med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut i ärendet
avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och
1990/91:Ub342.
Enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 3 är det i dagsläget
oklart vilka sanktionsmöjligheter statsmakterna har
gentemot kommuner som negligerar statliga beslut och
bestämmelser.
Riksdagen fattade beslut om riktlinjer för uppföljning,
utvärdering och tillsyn av skolan i samband med propositionen
om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).
Enligt utskottets mening (s.45) bygger en förändrad styrning
och ansvarsfördelning på övertygelsen att kommunerna är beredda
att ta ett stort ansvar för skolan. Uppföljningen och
utvärderingen skall visa hur de klarar sina uppgifter.
Resultaten från utvärderingen skall redovisas öppet.
Föredragande statsrådet framhöll i propositionen (s.105)
att det ändå inte kan betraktas som uteslutet att en kommun i
något avseende åsidosätter sina skyldigheter på ett sådant sätt
att det inte bör passera opåtalat. I sådana fall anses det
nödvändigt att staten har möjlighet att innehålla statsbidrag
för skolverksamheten i en kommun.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om riktlinjer
för uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till att det bör
ankomma på regeringen att, när det nya bidragssystemet införs,
meddela bestämmelser om innehållande av statsbidrag finner
utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett,
varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 3 avstyrks.
Anslagsfrågor
Det samlade medelsbehovet under anslaget B1. Statens
skolverk för budgetåret 1991/92 beräknas av regeringen till
219609000 kr., dvs. 152150000 kr. lägre än vad som
beräknats i proposition 1990/91:100 bilaga 10. Enligt
föredragande statsrådet har då beaktats den överföring som
föreslås ske enligt propositionen om folkbildningen (prop.
1990/91:82, bet. UbU18) från detta anslag till dels anslaget
C2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,
dels anslaget C4. Bidrag till kontakttolkutbildning.
För skolverkets lönekostnader, övriga förvaltningskostnader
och lokalkostnader har beräknats 179009000 kr. Härtill
kommer medelsberäkningar för statistikproduktion (9236000
kr.), nationell utvärdering och prov (23756000 kr.), bidrag
till elev- och föräldraorganisationer (3734000 kr.) samt
till löntagarorganisationer (3874000 kr.). Enligt
föredragande statsrådet skall de resurser som beräknats för
skolverket också omfatta kostnaderna för skolverkets
överklagandenämnd (jfr prop. 1990/91:115, bet. UbU17).
I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub287 (fp)
yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 7 föreslås att
riksdagen inte längre skall ge ekonomiskt bidrag till
löntagarorganisationerna.
Löntagarorganisationerna bör kunna bedriva sin verksamhet med
skolinformation m.m. i önskad omfattning utan statliga bidrag.
Utskottet anser att det är viktigt att det råder goda
kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och
företrädare för de anställda vid de företag som upplåter
utbildningsplatser för eleverna och ansvarar för den
arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan. Mot denna
bakgrund anser utskottet att bidragen till
löntagarorganisationerna för närvarande fyller en funktion. Med
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och
1990/91:Ub824 yrkande 2.
I motionerna 1990/91:Ub191 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub824
(m) yrkandena 3 och 4 framförs förslag om anslagsbeloppets
storlek. Enligt motionärerna bör utvärderingen av skolans
verksamhet utföras av en från skolverket fristående instans.
För detta ändamål bör anslås 75 milj.kr. inom anslagets ram.
Det statliga bidraget till löntagarorganisationerna bör slopas,
vilket innebär en minskning av anslaget med 3874000 kr.
Motionärerna hävdar slutligen att den utlovade besparingen med
100 milj.kr. inom den statliga skoladministrationen bör
genomföras med utgångspunkt i anvisade medel för den statliga
skoladministrationen för budgetåret 1990/91.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 8 bör skolverket inte
ha till uppgift att förmedla bidrag till organisationer av
olika slag. Bidraget till elev- och föräldraorganisationerna
(3734000 kr.) bör kunna utbetalas direkt från
utbildningsdepartementet och bidraget till
löntagarorganisationerna (3874000 kr.) bör upphöra helt.
Även i motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 8 avvisas regeringens
förslag om bidrag till löntagarorganisationerna. Riksdagen bör
således till skolverket anvisa 212001000 kr. för budgetåret
1991/92, vilket är 7608000 kr. mindre än vad regeringen
föreslår.
I motionerna 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 1 delvis och
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 23, båda väckta under den allmänna
motionstiden 1991, föreslås att anslagsbeloppet för skolverket
reduceras med 3874000 kr. resp. 30 milj.kr. i jämförelse
med regeringens förslag.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I budgetpropositionen beräknades anslaget för statens
skolverk till 371759000 kr. för budgetåret 1991/92, inkl.
23756000 kr. för nationell utvärdering och prov (tidigare
under eget anslag). För statens skolhandikappinstitut
beräknades i budgetpropositionen 26533000 kr. för
budgetåret 1991/92. Sammanlagt beräknades således i
budgetpropositionen drygt 398 milj.kr. för den statliga
skoladministrationen. I föreliggande proposition uppgår
motsvarande medelsberäkning till drygt 300 milj.kr., dvs. en
besparing med närmare 100 milj.kr. Slopandet av den statliga
detaljregleringen av skolan och den förändrade
ansvarsfördelningen på skolområdet har gjort denna besparing
möjlig. Föredragande statsrådet anmäler i sammanhanget att
resurser förts från anslaget B1. Statens skolverk till
anslaget B2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
utifrån gränsdragningen mellan de båda myndigheterna.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1990/91:150, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198
yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1
delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3
och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 219609000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att statens institut för
läromedel skall avvecklas med utgången av juni 1991 och att en
ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång skall
inrättas fr.o.m. den 1juli 1991. Till den nya myndigheten
skall föras länsskolnämndernas stödorganisation, de delar av
statens institut för läromedel som är inriktade på
handikappområdet samt förvaltningsansvaret för specialskolorna.
Regeringen beslutade i december 1990 om direktiv (dir.
1990:83) för en utredning (U1991:01) om en ny organisation
för statens stödinsatser till elever med handikapp i skolan
m.m. Den s.k. SIH-utredningen har med skrivelse den
22februari 1991 lämnat ett principförslag till organisation
av statens institut för handikappfrågor i skolan (dnr 61/91).
Regeringen har den 14mars 1991 beslutat att principförslaget
får läggas till grund för det fortsatta arbetet med den nya
myndigheten samt att benämningen på myndigheten skall vara
statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
Institutets lokalisering
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10) tas
frågan upp om institutets lokalisering. Enligt föredragande
statsrådet finns det från regionalpolitisk utgångspunkt ett
starkt intresse att stärka Härnösand som utbildningsstad. Mot
denna bakgrund förordas att institutet placeras där.
I åtta motioner tas frågan upp om lokaliseringen av statens
institut för handikappfrågor i skolan. I fem av dessa,
nämligen 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215 och
1990/91:Ub328 (samtliga m), 1990/91:Ub197 (v) yrkande 6 och
1990/91:Ub277 (fp) yrkande 2 föreslås att statens institut för
handikappfrågor i skolan förläggs till Stockholm. Med hänsyn
till en ökad integrering av de handikappade eleverna i det
allmänna skolväsendet anser motionärerna att en nära samverkan
mellan de två nya skolmyndigheterna bör skapas när det gäller
bl.a. det förestående kurs- och läroplansarbetet. Det är vidare
väsentligt att institutets verksamhet bedrivs så att de
handikappades organisationer kan få inflytande på verksamheten.
Motionärerna framhåller att samtliga riksförbund med vilka det
nya institutet skall samverka har sina styrelser och kanslier
förlagda till Stockholmsområdet.
Enligt motionerna 1990/91:Ub825 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub219
(fp, c) och 1990/91:Ub264 (v) bör institutet förläggas till
Örebro eller Örebro län. Motionärerna framhåller den kompetens
som finns inom länet när det gäller handikappade elever,
särskilt döva och hörselskadade samt blinda och synskadade
elever. I motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 1 föreslås
slutligen att det nya handikappinstitutet skall samlokaliseras
med någon av de fyra rikscentralerna för specialpedagogiska
hjälpmedel i Örebro, Solna, Göteborg och Umeå.
Utskottet har inget att invända mot att statens institut för
handikappfrågor i skolan förläggs till Härnösand. Utskottet
vill tillägga att det, med hänsyn till
handikapporganisationernas medverkan i institutets arbete, kan
vara rimligt att vissa sammanträden m.m. förläggs till
Stockholmsområdet där de centrala handikapporganisationerna har
sina kanslier. Med detta konstaterande föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,
1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6,
1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277
yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 9 understryks att det är
väsentligt att handikapporganisationerna kan samverka med det
nya handikappinstitutet. Staten bör ta på sig ansvaret för
de merkostnader som handikapporganisationerna kommer att
drabbas av när institutet lokaliseras till Härnösand.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om
erforderliga medel för detta ändamål.
Enligt utskottets mening bör statens handikappinstitut
disponera särskilda medel för att kunna svara för de
merkostnader för handikapporganisationerna som följer av att
institutet lokaliseras till Härnösand. Regeringen bör i nästa
års budgetproposition redovisa sin bedömning av resursbehovet i
detta avseende. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.
Institutets organisation, uppgifter m.m.
Principförslaget till organisation av SIH innebär bl.a. att
institutet skall bestå av en specialpedagogisk stödorganisation
(konsulenter) som verkar i landets kommuner, fyra rikscentraler
för pedagogiska hjälpmedel och en central förvaltning i
Härnösand fördelad på två avdelningar -- den ena avdelningen
svarar för den specialpedagogiska ledningen av institutets
verksamhet, medan den andra avdelningen svarar för
produktionsmässig ledning och administrativt stöd. Ett
rådgivande organ, bestående av bl.a. företrädare för
handikapporganisationerna, skall knytas till institutet. Enligt
utredningen bör specialskolornas ställning som egna myndigheter
övervägas. Förvaltningsledningen bör mot denna bakgrund ses
över.
I motionerna 1990/91:Ub259 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub277
(fp) yrkande 1 betonas vikten av samverkan mellan skolverkets
fältorganisation och den regionala organisationen inom
skolhandikappinstitutet. Enligt motion 1990/91:Ub198 (c)
yrkande 10 förutsätts att konsulenttjänsterna inom den
specialpedagogiska stödorganisationen kommer att placeras så
att de kan samarbeta med skolverkets fältorganisation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Den specialpedagogiska stödorganisationen beräknas bestå av
bl.a. ca 105 konsulenttjänster. SIH skall genom sina
konsulenter erbjuda de enskilda kommunerna sådan sakkunskap som
kommunerna som regel inte disponerar på grund av ett ofta för
litet elevunderlag. Skolverkets fältorganisation kan inte inom
sina led förfoga över den expertkunskap som
handikappkonsulenterna utgör i kraft av sin särskilda
utbildning och erfarenhet. Det är då viktigt att slå fast att
skolverkets fältorganisation och SIHs organisation för
handikappkonsulenter måste agera tillsammans och samverka. Det
är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att skolverket och
SIH snarast finner former för en samverkan mellan dessa
organisationer som blir till gagn för de handikappade inom hela
skolväsendet. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 10, 1990/91:Ub259
yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
Specialskolan omfattar i dag nio enheter. Åtta av dessa är
skolor med sammanlagt ca 700 elever. Därtill kommer
Tomtebodaskolans resurscenter som uteslutande är ett
resurscenter för stöd till integrerade elever och omfattas av
en särskild instruktion (SFS 1988:1384).
Varje enhet av specialskolan är en självständig myndighet.
Ledningen av varje skolenhet utövas av en styrelse. För var och
en av de åtta skolorna består den av en ordförande, skolchefen
i värdkommunen och fem andra ledamöter. Tomteboda resurscenter
leds av en styrelse bestående av sju ledamöter. Enligt
SIH-utredningen finns det skäl att pröva om specialskolorna
även fortsättningsvis skall vara egna myndigheter och ledas
av styrelser. De bör i stället kunna inordnas i institutets
organisation, och deras verksamhet vid skolenheterna bör kunna
ledas av en rektor.
Föredragande statsrådet delar utredarens uppfattning att det
bör övervägas om specialskolorna skall vara egna myndigheter.
Frågan bör dock enligt statsrådet ytterligare analyseras.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 11 bör varje
specialskola även i fortsättningen ledas av en egen styrelse
och vara en egen myndighet. Motsatt uppfattning framförs i
motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 2. Enligt motionärerna bör
specialskolorna upphöra att vara egna myndigheter och i stället
inordnas i institutets organisation redan från den 1juli
1991.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om
specialskolorna skall inordnas i handikappinstitutets
organisation och därmed förlora sin ställning som egna
myndigheter. Med hänvisning till att frågan kommer att beredas
ytterligare inom regeringskansliet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och
1990/91:Ub198 yrkande 11.
Skolhandikappinstitutets ansvar för döva och hörselskadade
elever behandlas i fyra motioner, nämligen 1990/91:Ub270 (s),
1990/91:Ub296 (c) yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 (mp) yrkande
3 och 1990/91:Ub325 (m) yrkandena 2 och 3. Motionärerna
understryker bl.a. att institutet skall ta till vara de lokala
och regionala stödorganisationernas erfarenheter, att
kompetensen hos hörselvårdskonsulenterna inom landstingen skall
beaktas och att institutets specialpedagogiska stödorganisation
skall ha personal med kunskap om hörselskadade och döva elever.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Riksdagens beslut (prop. 1983/84:27, bet. UbU8, rskr. 112) om
åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet
m.m. innebar bl.a. att landet indelades i fem
planeringsregioner inom vilka stödinsatser för elever med
handikapp skulle samordnas. Länsskolnämnderna i Malmö,
Göteborg, Solna, Örebro och Umeå blev huvudorter i var sin
planeringsregion. Vid dessa huvudorter inrättades en
planeringsberedning med representation från samtliga
länsskolnämnder i regionen. Den specialpedagogiska
stödorganisationen i form av konsulenttjänster vid
länsskolnämnderna har successivt byggts ut och omfattar idag
totalt ca 110 tjänster. Utöver dessa konsulentresurser har
sedan budgetåret 1984/85 anvisats 1 milj.kr. årligen för köp av
tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård.
En av de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
elever med handikapp, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR)
svarar för de hörselskadade eleverna. Centralen kartlägger
behov samt utvecklar, producerar, utprovar och informerar om
läromedel för döva och hörselskadade samt flerhandikappade.
Inom specialskolan finns vidare fyra s.k. resurscentra. Dessa
har vuxit fram utifrån ett behov av informations- och
fortbildningsinsatser riktade till föräldrar resp. personal.
Åsbackaskolans resurscentrum betjänar således hela landet när
det gäller döva utvecklingsstörda elever. För att kunna dra
nytta av den samlade kompetens som i varje region finns inom
regionens specialskola för döva har planeringsberedningarna
samarbetat med resp. skola och etablerat regionala s.k.
kunskapscentra. Detta har inneburit att man av specialskolorna
köpt viss kompetens som på så sätt kunnat komma elever utanför
specialskolan till godo.
SIH-utredningen föreslår att ett antal konsulenttjänster
skall inrättas i institutets stödorganisation. Som nyss
redovisats kommer de fyra rikscentralerna för
specialpedagogiska hjälpmedel att inordnas i institutets
organisation. Enligt utredningens förslag skall institutet även
i fortsättningen samverka med landstingens pedagogiska
hörselvård när det gäller hörselskadade elever.
Med hänvisning till det nya handikappinstitutets uppgifter
och organisation utgår utskottet från att döva och
hörselskadade elever även i fortsättningen kommer att ges det
stöd i skolan som innebär att de får en med övriga elever i
grundskolan så likvärdig utbildning som möjligt. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302
yrkande 3 och 1990/91:Ub325 yrkandena 2 och 3.
I motion 1990/91:Ub194 (fp) tas vissa övriga uppgifter för
skolhandikappinstitutet upp. Motionärerna utgår från att
den nya myndigheten på sikt inte kommer att driva
tryckeriverksamhet vid rikscentralerna för specialpedagogiska
hjälpmedel (yrkande 3). De utgår vidare från att något svenskt
deltagande i ett nordiskt bildprojekt för specialundervisning
inte längre är aktuellt (yrkande 4).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en
förvaltningsrevision av statens institut för läromedel och även
verksamheten vid de fyra rikscentralerna för pedagogiska
hjälpmedel (1990:1010, dnr 1989:1983). RRV pekar på att det
inte har funnits någon övergripande och klar inriktning av
rikscentralernas verksamhet. Vidare framhålls att centralerna i
stor utsträckning valt att svara för framställning av läromedel
m.m. i egen regi, vilket i flera fall medfört höga kostnader
eller lång produktionstid. Enligt RRV bör mera
förutsättningslöst prövas om framställning av läromedel eller
hjälpmedel skall ske i egen regi eller på entreprenad.
SIH-utredningen delar RRVs uppfattning i denna del. Enligt
utredningen kommer en sådan prövning att ske inom institutet i
samband med produktionsplaneringen och beräkningen av
resursbehoven. Produktionen bör självfallet vara så
kostnadseffektiv som möjligt, framhålls i utredningen.
Frågan om en nordisk bildbank för användning inom
specialundervisningen har diskuterats inom statens institut för
läromedel. Bakgrunden är att modern teknik gör det möjligt att
på ett helt annat sätt än tidigare använda bilder inom
specialundervisningen för samtliga handikappgrupper. Statens
institut för läromedel har dock inte haft möjlighet att inom
befintliga anslag finansiera ett svenskt deltagande i ett
sådant bildprojekt. Utskottet anser att kostnaden för ett
svenskt deltagande i en nordisk bildbank för
specialundervisning bör vara en prioriteringsfråga för det nya
skolhandikappinstitutet inom ramen för anvisat anslagsbelopp.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4.
Anslagsbeloppet
Som grund för anslagsberäkningarna för verksamheten vid
institutet för handikappfrågor i skolan har föredragande
statsrådet utgått från dels nuvarande kostnader för den
regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna, dels
kostnaderna inom statens institut för läromedel för de fyra
rikscentralernas verksamhet, dels ock kostnaderna för
skolöverstyrelsens förvaltningsansvar för specialskolorna. För
budgetåret 1991/92 beräknas det sammanlagda anslagsbehovet till
80439000 kr. för institutets löpande kostnader, övriga
förvaltningskostnader och lokalkostnader, vilket är
53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition
1990/91:100 bilaga 10.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition
1990/91:150 och med anledning av proposition 1990/91:100 till
Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80439000 kr.
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters
avvecklingsorganisation
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebär att skolöverstyrelsen,
länsskolnämnderna, statens institut för läromedel samt
fortbildningsnämnderna avvecklas med utgången av juni 1991.
Enligt föredragande statsrådet kommer under budgetåret
1991/92 vissa avvecklingskostnader att uppstå. Det är i första
hand fråga om personal-, lokal- och övriga
förvaltningskostnader. Föredragande statsrådet anser att det i
dag inte mer än översiktligt går att beräkna dessa kostnader,
varför de bör bestridas från ett särskilt anslag för budgetåret
1991/92. Han bedömer att de samlade avvecklingskostnaderna kan
komma att uppgå till ca 70 milj.kr. varav ca 50 milj.kr. avser
lönekostnader. För täckande av sådana med
avvecklingsorganisationen vid skolöverstyrelsen,
länsskolnämnderna och statens institut för läromedel
oundvikliga kostnader föreslås att ett särskilt anslag
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters
avvecklingsorganisation) uppförs på statsbudgeten för
budgetåret 1991/92.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att
riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters
avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
Universitets- och högskoleämbetet
I propositionen föreslås universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) få ändrade arbetsuppgifter. Motiven härför är den
fortsatta decentraliseringen av ansvar och befogenheter inom
högskolesystemet, som bl.a. innebär införandet av treåriga
budgetramar och en ökad fokusering på prestationer och examina.
I stället för den hittillsvarande betoningen av långsiktig och
relativt detaljerad central planering innebär detta en övergång
till en ordning där förnyelse och utveckling förutsätts ske
lokalt ute vid universitet och högskolor.
Det lokala effektiviserings- och utvärderingsarbetet måste,
enligt regeringen, emellertid kompletteras med en nationell
organisation för tillsyn, uppföljning och utvärdering. Denna
organisation måste ha en självständig ställning gentemot såväl
högskoleenheterna som offentliga och enskilda sektoriella
intressen.
En väsentlig uppgift för UHÄ blir därför att svara för en
kontinuerlig redovisning av utvecklingen inom högskolan. Vidare
föreslås att UHÄ skall bedriva en fortlöpande utvärdering av
högskolans verksamhet. En tredje viktig uppgift för UHÄ blir
att inom ramen för det fortsatta decentraliseringsarbetet vara
tillsynsmyndighet för högskolan. I propositionen framhålls
behovet av att bevaka att vissa grundläggande regler tillämpas
och tillämpas lika inom hela högskolan bl.a. för att garantera
tillräcklig rättssäkerhet för studenter och anställda, men
också för att tillse att statsmakternas intentioner beträffande
målen för högskolans verksamhet förverkligas.
Idag ger UHÄ i betydande omfattning också service till
högskolan eller till enskilda personer. Det mest omfattande av
detta är ekvivalering av utländska examina men det finns också
verksamhet som rör försöksdjursfrågor, datafrågor,
personalutveckling för högskolan m.m. I propositionen anförs
inga invändningar mot att UHÄ även framgent ger denna typ av
service, men verksamheten bör dimensioneras efter den
efterfrågan som finns och kostnaderna bör bäras av den som
efterfrågar tjänsterna.
Avslutningsvis konstateras i propositionen att antagningen av
studerande till grundläggande högskoleutbildning är en stor och
viktig uppgift för UHÄ. På kort sikt förutses inte några större
förändringar av denna verksamhet, men en översyn av
studieorganisationen får i ett längre perspektiv konsekvenser
för UHÄs roll även i detta avseende.
I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 3 föreslås att den
centrala administrationen för all utbildning -- skola och
högskola -- förs samman i en gemensam central myndighet.
Utskottet har tidigare detta år (jfr bet. 1990/91:UbU4
s.51) behandlat frågan om en gemensam central myndighet för
hela utbildningsområdet. Utskottet fann, mot bakgrund av de
omfattande förändringar som nu aktualiseras för såväl det nya
skolverket som UHÄ, inte något skäl till ytterligare samordning
och omorganisation av de berörda ämbetsverken. Utskottet står
fast vid denna uppfattning, varför motion 1990/91:Ub191 yrkande
3 avstyrks.
I samma motion, yrkande 4, framhålls att ansvaret för
utvärdering av verksamheten inom högskolan måste skiljas från
myndighetsutövningen. I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 2
konstateras att decentraliseringen inom högskolan i hög grad
påverkar UHÄs framtida arbetsuppgifter. UHÄ, menar
motionärerna, skall utöva tillsyn över högskolan, men för att
markera detta efterlyses någon form av sanktionsmöjlighet.
Utskottet har inget att invända mot den förändring av
arbetsuppgifterna som nu föreslås för UHÄ. Den ökade
decentraliseringen inom hela högskolan, omsvängningen från
detaljplanering till ökad vikt vid uppföljning och utvärdering
av resultat samt nödvändigheten av att åstadkomma
administrativa förenklingar är tungt vägande skäl för att en
förändring nu kommer till stånd och en naturlig anpassning till
den utveckling som sker inom högskolan.
I likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet
att de huvudsakliga uppgifterna för UHÄ skall vara att
kontinuerligt följa och redovisa utvecklingen inom högskolan,
att bedriva en fortlöpande utvärdering av högskolans verksamhet
samt slutligen vara tillsynsmyndighet för högskolan.
Utskottet ser inget hinder för att UHÄ i sig förenar de
roller som hör samman med dels tillsynen av högskolan, dels
uppföljning och utvärdering av högskolans verksamhet.
Utskottets bestämda uppfattning är att tillsyn, utvärdering och
uppföljning är verksamheter som har ett starkt inbördes
sammanhang.
Vad gäller uppgiften som tillsynsmyndighet förutsätter
utskottet att den särskilt markeras i den instruktion som
utfärdas för ämbetet. Att UHÄ skall utöva tillsyn över
högskolan måste, enligt utskottet, innebära att ämbetet ges
särskilda befogenheter gentemot de enheter över vilka tillsyn
skall utövas. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i utfärdande
av bestämmelser och föreskrifter samt i den uppföljning av
enheterna som UHÄ skall svara för.
Med hänvisning till vad utskottet anfört torde yrkande 2 i
motion 1990/91:Ub198 vara tillgodosett, varför det avstyrks.
Vad gäller yrkande 4 i motion 1990/91:Ub191, där UHÄs
uppföljnings- och utvärderingsfunktion ifrågasätts, föreslår
utskottet att riksdagen avslår yrkandet.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 3 tar motionärerna avstånd
från en avgiftsbeläggning av den
ekvivaleringsverksamhet av utländska examina som utförs
inom UHÄ. Tveksamhet till ett sådant förfarande redovisas också
i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 5. Motionärerna anför
samfällt att Sverige i detta hänseende inte bör avvika från de
principer som tillämpas i Europa och därmed försämra
möjligheterna till internationellt studerandeutbyte.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika
högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja
den kompetens som byggts upp inom ämbetet. I likhet med vad som
anförts i propositionen anser utskottet det rimligt att de som
efterfrågar sådana tjänster också är beredda att bestrida
kostnaderna för tjänsterna. Vad gäller ekvivaleringen av
utländska examina aviseras i propositionen ett uppdrag till
riksrevisionsverket att utreda frågan om ansvar och
finansiering. Tills vidare bör, enligt föredragande statsrådet,
verksamheten bedrivas i oförändrad omfattning.
Med hänvisning till det aviserade uppdraget föreslår
utskottet att något ställningstagande till
finansieringsformerna inte görs nu. Utskottet anser därför att
riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och
1990/91:Ub198 yrkande 3.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 4 anförs att det
grundutbildningsråd som numera finns knutet till UHÄ borde
ha en mer fristående ställning utanför UHÄs organisation.
Utskottet behandlade föregående år (jfr bet. 1989/90:UbU18
s.11) ett yrkande med motsvarande innebörd. Utskottet fann
det viktigt att kvalitetsfrågorna i den grundläggande
högskoleutbildningen ägnades ökad uppmärksamhet och hade inga
invändningar mot att ett särskilt råd inrättades vid UHÄ.
Enligt utskottets mening har förutsättningarna för denna
organisatoriska lösning inte förändrats. UHÄ bör även
fortsättningsvis administrera försöksverksamheten med
grundutbildningsråd. Med det anförda avstyrks motion
1990/91:Ub198 yrkande 4.
De förändringar i UHÄs verksamhet som ovan redovisats leder
till minskade resursbehov de närmaste åren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
anslaget Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1991/92 anvisar 111545000 kr., vilket är 4970000 kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga
10 (budgetpropositionen).
Likaså tillstyrker utskottet regeringens förslag att
riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 77697000
kr., vilket är 1000000 kr. lägre än vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 (budgetpropositionen).
Högskolans inre organisation
I propositionen anförs att högskolans organisation i hög grad
är uppbyggd enligt principen om självförvaltning. Med detta
förstås att det är lärare, forskare och studerande som själva
inom högskolans olika beslutande organ och i sitt dagliga
arbete har det direkta ansvaret för hur arbetet läggs upp och
genomförs.
Omfattningen av högskolans verksamhet, och förekomsten av
nämnder för såväl forskning som grundläggande utbildning, gör
att antalet organ som medverkar i självförvaltningen blir
stort. Av propositionen framgår att det i landet finns ca 40
fakulteter, varav flera är uppdelade i sektioner, och att
antalet linjenämnder uppgår till runt 150. I anslutning till
dessa organ finns också flera grupper för att på olika sätt
förbereda ärendebehandlingen i nämnderna. Enligt propositionen
återfinns emellertid det största inslaget av självförvaltning
på institutionsnivå. Eftersom antalet institutioner inom
högskolan uppgår till ca 1000 är förvaltningen här av
betydande omfattning.
Enligt regeringens förslag skall inom den kommande
treårsperioden administrativa besparingar inom högskolan göras
med sammanlagt 58 milj.kr. Utöver de besparingar som redovisats
för det centrala ämbetsverket, dvs. UHÄ, bör
kostnadsminskningarna komma till stånd genom att
högskoleenheterna internt organiserar sig på ett mer effektivt
sätt. Därför, menar föredragande statsrådet, är det nödvändigt
att universitet och högskolor ser över den institutionella
organisationen i syfte att åstadkomma betydligt större, mer
slagkraftiga och stimulerande arbetsmiljöer. Samtidigt måste de
anställda och de studerande ges de möjligheter att kunna
påverka de egna arbetsförhållandena som är centrala för
självförvaltningen. Regeringen avser att återkomma i
budgetpropositionerna för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med
preciserade förslag till anslagsminskningar.
I tre motionsyrkanden berörs omställning och minskning av
den statliga administrationen inom högskolan.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 1 framhålls att den
effektivisering inom högskolan som är möjlig att uppnå endast
kan åstadkommas genom förändringar som växer fram i det lokala
utvecklingsarbetet. Betingelserna för detta varierar och bör
inte styras genom centrala diktat. I motionen anförs också att
de besparingar som genomförs skall komma undervisningen i
högskolan till godo. Att de resurser som frigörs genom minskade
kostnader för administration skall tillföras högskolans
utbildning och forskning i syfte att uppnå
kvalitetsförbättringar begärs också i motion 1990/91:Ub197
(v) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 3,
slutligen, framhålls att riksdagen bör godkänna de riktlinjer
för omställning och minskning av den statliga administrationen
som anförts i motionen.
Utskottet delar regeringens bedömning att en effektivisering
av högskolans egen organisation är önskvärd. En sådan
effektivisering kan åstadkommas på flera sätt. Som redovisats i
proposition 1990/91:87 görs inom utbildningsdepartementet en
översyn av bestämmelserna i högskolelagen och
högskoleförordningen. Syftet med denna översyn är att
åstadkomma en reglering av högskolan som inskränks till det som
är väsentligt. En sådan avreglering kommer, såvitt utskottet
kan bedöma, i sig att leda till en effektivisering.
Det är också nödvändigt att högskolans interna organisation
förändras så att den blir mer effektiv och mindre
kostnadskrävande. Sådana förändringar bör växa fram inifrån och
ta sin utgångspunkt i hur organisationen idag ser ut. En
möjlighet är, som regeringen föreslagit, att ändra
institutionsindelningen i syfte att skapa färre och mer
slagkraftiga enheter. Utskottet menar att det därutöver skall
vara möjligt att göra administrativa besparingar också på andra
nivåer i högskoleorganisationen. Hur rationaliseringarna skall
åstadkommas bör inte föreskrivas i detalj utan de bör
genomföras genom åtgärder som man på den lokala nivån finner
mest lämpliga.
Vad gäller användningen av de resurser som härigenom frigörs
tillstyrker utskottet vad föredragande statsrådet anfört i
proposition 1990/91:150 bilaga I:1 s.35, nämligen att målet
med högskolans effektivisering är att på en gång minska
administrationen och förbättra utbildningens resultat.
Statsrådet anför vidare att resurser för administration skall
kunna frigöras och omvandlas till utbildningskapacitet.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört torde
motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197 yrkande 4 och
1990/91:Ub198 yrkande 1 i stort vara tillgodosedda varför
riksdagen bör avslå dem.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 1 föreslås en utökning
av den högre utbildningen samt att ett antal universitet och
fackhögskolor ombildas till stiftelseägda, autonoma
institutioner. För att garantera universiteten en stabil
ekonomisk bas föreslår motionärerna att staten skall tillskjuta
stiftelsekapital. Detta skulle möjliggöras genom försäljning av
andra statliga tillgångar.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra
följande.
Den utveckling som nu tar form inom högskolan innebär att
friheten att disponera medel, organisera utbildningar och
anpassa organisationen till lokala förhållanden ökar i
betydande grad. Någon ytterligare förändring finner utskottet
inte vara påkallad. Enligt utskottets mening ligger det även
fortsättningsvis ett stort värde i att staten skall vara
huvudman för samtliga nuvarande statliga högskoleenheter.
Därigenom garanteras bl.a. den internationellt sett jämna
standarden i det svenska högskolesystemet.
Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1.
I samma motion yrkande 2 efterlyses en försöksverksamhet
med resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning
som grundas på studenternas val av utbildning.
Mot bakgrund av att riksdagen beslutat om att ett nytt och
mer decentraliserat anslagssystem skall införas i högskolan
fr.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr.
148) finner utskottet ingen anledning att nu föreslå
förändringar av principerna för resurstilldelning, varför
motion 1990/91:Ub195 yrkande 2 avstyrks.
Studieorganisatoriska frågor
I propositionen föreslås att högskolans nuvarande
studieorganisation -- det centralt fastställda linjesystemet --
upphör och ersätts med en helt ny organisation. Organisationen
av utbildningen blir därmed helt och hållet en lokal fråga. I
denna nya studieorganisation skall den centrala styrningen
utövas framför allt genom en examensordning.
Studieorganisationen i högskolan berörs i två motioner. I
motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att
en viss uppluckring av linjesystemet kan vara befogad, men för
utbildningar som idag leder fram till legitimation eller
särskild behörighet synes det svårt att frångå linjebundna
studier. Enligt motionärerna gäller detta framför allt vissa
vård- och lärarutbildningar.
Även i motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 5 tillstyrks en viss
uppluckring av linjesystemet. Enligt motionärerna är det
emellertid viktigt att vissa utbildningar även fortsättningsvis
ges en likvärdig och jämförbar kvalitet. I motionen nämns
särskilt lärarutbildningarna. Om linjesystemet avvecklas,
framhålls det i motionen, är det nödvändigt att finna nya
former för att garantera att lärarutbildningen blir likvärdig
och behåller sin karaktär av yrkesutbildning.
Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra
följande.
Ett formellt avskaffande av linjesystemet kommer att få något
olika konsekvenser inom de nu befintliga utbildningsområdena.
Inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap har flera av
de linjer som inrättades i och med högskolereformen upplevts
som konstlade, och värdet av en linjeutbildning framför
utbildning på fristående kurser har kunnat ifrågasättas.
En uppluckring av linjesystemet inom stora delar av de nämnda
områdena innebär, såvitt utskottet kan bedöma, en anpassning
till de studerandes önskemål. I dagens linjesystem finns vidare
ett antal utbildningar som direkt förbereder för en klart
definierad yrkesroll. Ett likvärdigt innehåll och en någorlunda
enhetlig studieorganisation är här en förutsättning för att
utbildningens mål skall uppnås. Hit hör bl.a.
lärarutbildningar, vårdutbildningar, psykologutbildning samt
utbildningar i rättsvetenskap. Ett sådant studieorganisatoriskt
mönster bör enligt utskottet även följas framgent även om
linjesystemet formellt avvecklas.
Den centrala styrningen skall regleras genom en
examensordning. Hur denna i detalj skall utformas för olika
högskoleutbildningar är ännu inte känt. Dessa frågor bereds för
närvarande inom utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter
emellertid att den aviserade examensordningen kommer att
utformas så att den tar hänsyn till de olika
studieorganisatoriska förutsättningar som finns inom olika
utbildningar. Såvitt utskottet nu kan bedöma innebär detta
olika grader av preciseringar beroende på vilka utbildningar
som avses. För vissa examina kommer de studerandes val av
studieprogram att kunna vara relativt fritt, men för andra
utbildningar som direkt förbereder för ett speciellt yrke bör
examensvillkoren vara mer precisa. De krav på likvärdighet i
sådana utbildningar som kan vara skäliga att ställa kan då
uppnås. Enligt utskottets mening är det, oavsett hur
studieorganisationen utformas, innehållet i de olika
studieprogrammen som är det väsentliga. De ökade krav på
utvärdering som nu kommer att ställas på högskoleutbildningen
blir tillsammans med examensordningen avgörande för kvaliteten
i olika utbildningar.
Utskottet finner, mot bakgrund av att frågan om en
examensordning för närvarande bereds, inte nu skäl att i detalj
ta ställning till utformningen av en ny studieorganisation. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och 1990/91:Ub198
yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 5 efterlyses
ytterligare medel för internationalisering. Ett fullvärdigt
deltagande i de utbildnings- och forskningsprogram som nu växer
fram i Europa motiverar, enligt motionärerna, en sådan
satsning.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat
frågor om internationaliseringsåtgärder i betänkandena
1990/91:UbU5 och 1990/91:UbU11, s.22--24. Utskottet har
därvid framhållit att önskemål om ytterligare resurser för
olika typer av utbildningsåtgärder får prövas våren 1993
tillsammans med andra angelägna resursbehov för nästa
budgetperiod. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 4 efterlyser
motionärerna åtgärder för att förbättra forskarutbildningen
i syfte att öka examinationen. I motionen anförs att
omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör
forceras och resurser tillföras för att finansiera studier för
fler forskarstuderande.
Utskottet har i betänkande 1989/90:UbU25, med anledning av
forskningspropositionen, uttalat att några ytterligare medel
för forskarutbildning inte kan tillskjutas under innevarande
treårsperiod. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1990/91:Ub195 yrkande 4.
Vissa tjänster
I propositionen föreslås att tjänst som professor
fortsättningsvis skall inrättas genom beslut av berörd
högskolemyndighet. Den lokala högskoleenheten skall också svara
för tillsättningen av tjänsterna. De nya reglerna bör träda i
kraft den 1juli 1993.
I motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 2 yrkas avslag på
regeringens förslag. Enligt motionärerna bör statsmakterna inte
avhända sig detta planeringsinstrument. I samma motion, yrkande
3, föreslås inrättande av tjänstetypen biträdande professor.
Enligt motionärerna kan en sådan tjänstekonstruktion underlätta
samarbetet mellan fakulteter och högskolor som saknar fast
forskningsorganisation. Vidare framhålls karriärmöjligheten för
väl meriterade forskare.
I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 6 tillstyrks regeringens
förslag att tillsättningen av tjänster inom högskolan skall ske
lokalt, men motionärerna framhåller vikten av att det även
fortsättningsvis skall vara möjligt att överpröva
tillsättningar av högre tjänster. Det måste således finnas
möjlighet att anföra besvär över de lokalt fattade besluten.
Utskottet tillstyrker de förslag om tjänst som professor som
regeringen för fram i propositionen. Enligt utskottets mening
stämmer detta väl överens med den decentralisering och
avreglering som nu aktualiseras för högskolan. Inom de ramar
som riksdag och regering anvisar för verksamheten bör det
ankomma på den lokala högskolenivån att avgöra hur resurserna
bäst skall användas. Sådana avväganden bör också gälla val
mellan personella och andra resurser. Utskottet delar
regeringens bedömning att regering och riksdag inte längre bör
besluta om inrättande eller omprövning av tjänst som professor.
Dessa beslut bör i stället fattas av organ på den lokala
högskolenivån. Även besluten om att tillsätta tjänsterna bör i
fortsättningen fattas av universitet och högskolor. De nya
reglerna bör träda i kraft den 1juli 1993.
Denna förändring föranleder, enligt utskottets bedömning,
inte något behov av att inrätta ytterligare kategorier av
tjänst som professor.
Lokalt fattade beslut om tillsättning av tjänst kan för
närvarande överklagas hos UHÄ. Vilka regler som närmare skall
gälla för de tjänster som professor som högskolorna kommer att
inrätta bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet. I
propositionen (s. 70) aviseras också en översyn av hur besvär
över lokalt fattade beslut inom högskolan i framtiden skall
behandlas. Utskottet är därför inte nu berett att ta ställning
till vilka möjligheter att anföra besvär över tillsättning av
tjänst som professor som eventuellt bör finnas.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om tjänst som
professor m.m. bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub191
yrkande 6 och 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3.
Särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor
I landet finns idag drygt 20 Waldorfskolor för i första
hand skolpliktiga elever. Enligt vad utskottet erfarit har fem
av dessa skolor, nämligen skolorna i Norrköping, Göteborg,
Örebro, Hedemora (Garpenberg) och Umeå för närvarande betydande
ekonomiska svårigheter. I Norrköping har undervisningen måst
inställas under detta läsår. Utskottet finner på grund av
speciella omständigheter skäl att föreslå riksdagen att ett
särskilt bidrag skall anvisas till berörda fem Waldorfskolor.
Syftet med bidraget skall vara att sanera deras ekonomi fram
t.o.m. juni månad 1991.
Utskottet föreslår således mot denna bakgrund att riksdagen
anvisar 5 milj.kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1990/91
till ett särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor. Det bör
ankomma på regeringen att på grundval av uppgifter från
ifrågavarande skolor och riksföreningen för Waldorfpedagogik
fördela anvisade medel.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den statliga skoladministrationen
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:150 i
denna del till handlingarna,
2. beträffande tidsbegränsade förordnanden för personal
inom skolverkets fältorganisation
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande vissa uppgifter för skolverket
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266
samt 1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7,
4. beträffande lokalisering av skolverkets
fältorganisation att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och 1990/91:Ub342,
5. beträffande statliga sanktioner mot kommunerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 3,
6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7,
1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2,
res. 1 (m, fp, c)
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150, med
anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8,
1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis,
1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4
till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 219609000 kr.,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
res. 4 (c)
8. beträffande lokalisering av statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,
1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6,
1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277
yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2,
res. 5 (m, fp) - delvis
res. 6 (v)
9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 5 (m, fp) - delvis
10. beträffande vissa samverkansfrågor när det gäller
konsulenttjänster m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub198
yrkande 10, 1990/91:Ub259 yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. beträffande specialskolornas ställning som
myndigheter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och
1990/91:Ub198 yrkande 11,
res. 7 (c)
12. beträffande skolhandikappinstitutets ansvar för döva
och hörselskadade elever
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296
yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 yrkande 3 och 1990/91:Ub325
yrkandena 2 och 3,
13. beträffande vissa övriga uppgifter för
skolhandikappinstitutet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4,
14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med
anledning av proposition 1990/91:100 till Statens institut
för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 80439000 kr.,
15. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters
avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
16. beträffande en gemensam central myndighet för hela
utbildningsområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub191 yrkande 3,
17. beträffande universitets- och högskoleämbetets
arbetsuppgifter
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 4 och
1990/91:Ub198 yrkande 2 godkänner vad som i propositionen
anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter,
res. 8 (m)
18. beträffande avgiftsbeläggning av
ekvivaleringsverksamheten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och
1990/91:Ub198 yrkande 3,
res. 9 (m, c, mp)
19. beträffande grundutbildningsrådet vid universitets- och
högskoleämbetet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 4,
20. beträffande anslagsbeloppet under Universitets- och
högskoleämbetet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 --
med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat (bet.
1990/91:UbU11, rskr. 226) -- anvisar ett med 4970000 kr.
sänkt förslagsanslag på 111545000 kr.,
21. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1991/92 -- med ändring av dels vad riksdagen tidigare anvisat
(bet. 1990/91:UbU11, rskr. 226) dels vad som föreslagits i
betänkande 1990/91:UbU12 -- anvisar ett med 1000000 kr.
sänkt reservationsanslag,
22. beträffande omställning och minskning av den statliga
administrationen inom högskolan
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197
yrkande 4 samt 1990/91:Ub198 yrkande 1 godkänner de riktlinjer
för omställning och minskning av den statliga administrationen
inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet,
forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med
uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen,
23. beträffande ombildning av universitet och
forskningshögskolor till fristående stiftelser
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1,
res. 10 (m, fp)
24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 2,
res. 11 (m, fp)
25. beträffande studieorganisationen i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och
1990/91:Ub198 yrkande 5,
26. beträffande ytterligare medel för
internationalisering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5,
res. 12 (m, fp)
27. beträffande åtgärder för att förbättra
forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 4,
res. 13 (m, fp)
28. beträffande tjänst som professor
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt 1990/91:Ub197
yrkandena 2 och 3 godkänner vad som i propositionen förordats
om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som
professor,
res. 14 (v)
29. beträffande särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor
att riksdagen dels till Särskilt bidrag till vissa
Waldorfskolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget
anvisar ett anslag på 5000000 kr., dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 28 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s) och Ingegerd Wärnersson (s).
Reservationer
1. Bidrag till löntagarorganisationerna (mom.6)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg
(fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
löntagarorganisationerna för sin verksamhet med skolinformation
inte bör erhålla statsbidrag. Sådan verksamhet bör
organisationerna bekosta med egna medel. Med de ny roller som
staten och kommunerna kommer att ha i och med en förändrad
ansvarsfördelning bör det enligt utskottets mening inte ankomma
på skolverket att ge särskilda bidrag till
löntagarorganisationerna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och
1990/91:Ub824 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259
yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "på
219609000 kr." bort ha följande lydelse:
Den av regeringen utlovade besparingen med 100 milj.kr. på
det skoladministrativa området bör enligt utskottets mening ta
sin utgångspunkt i anvisade medel under innevarande budgetår.
Utskottet konstaterar att det sammanlagda anslagsbeloppet för
den statliga skoladministrationen uppgår till ca 344 milj.kr.
för budgetåret 1990/91 (anslagen B1. Skolöverstyrelsen, B2.
Länsskolnämnderna och B4. Statens institut för läromedel).
Således bör det sammanlagda anslagsbeloppet för statens
skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan
beräknas till 244 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet anser att det statliga bidraget (3874000 kr.)
till löntagarorganisationerna bör slopas.
Utskottet anser vidare att 75 milj.kr. inom skolverkets
anslagsram bör beräknas för en fristående utvärdering av
skolans verksamhet.
Med beaktande av anslagsbeloppet för statens institut för
handikappfrågor i skolan beräknas skolverkets medel för
budgetåret 1991/92 till (244000000 -- [80439000 +
3874000] =) 159687000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub191 yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med
anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på
proposition 1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och
motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8,
1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23
till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar
159687000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191
yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion
1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på proposition
1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och motionerna
1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287
yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23 till Statens
skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
159687000 kr.,
3. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationernas
informationsverksamhet i skolorna bör slopas. Riksdagen bör
således med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och
1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition
1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8,
1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4
till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 215735000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259
yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198
yrkande 8, 1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena
3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 215735000 kr.,
4. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bidraget till elev- och
föräldraorganisationerna är angeläget, men det är tveksamt om
det bör vara skolverkets uppgift att vara anslagsgivare till
dessa organisationer. Medel till dessa organisationer bör kunna
anvisas direkt från utbildningsdepartementet. Enligt utskottets
uppfattning bör bidraget till löntagarorganisationerna upphöra
helt.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att anslagsbeloppet kan
reduceras med dels 3734000 kr. avseende elev- och
föräldraorganisationerna, dels 3874000 kr. avseende
löntagarorganisationerna, dvs. totalt med 7608000 kr.
Riksdagen bör således med bifall till motion 1990/91:Ub198
yrkande 8, med anledning av proposition 1990/91:100 och
proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8
och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna
1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt
1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 212001000
kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 8,
med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition
1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och
1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna
1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt
1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 212001000
kr.,
5. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i
skolan (mom.8) och Särskilda resurser för vissa resekostnader
m.m. (mom.9)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet har" och på s.13 andra stycket slutar
med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att majoriteten av elever med fysiska
och psykiska handikapp får sin skolgång i olika
integrationsformer av det allmänna skolväsendet. Idag finns
t.ex. ingen specialskola med enbart synskadade eller blinda
elever. En utveckling i samma riktning är den pågående
förändringen av huvudmannaskapet för särskolan från
landstingskommunerna till kommunerna. Mot denna bakgrund är det
väsentligt att det nya skolverket och det nya institutet för
handikappfrågor kommer att ha ett nära samarbete på olika
områden, inte minst när det gäller det förestående kurs- och
läroplansarbetet. Enligt utskottets uppfattning förutsätter
detta täta personliga kontakter mellan de båda myndigheterna.
Detta är bl.a. ett starkt argument för en samlokalisering till
Stockholm.
Det bör vidare vara ett vitalt intresse för institutets
ledning att verksamheten bedrivs så att de handikappades
organisationer får ett medinflytande. Samtliga riksförbund med
vilka den nya myndigheten skall samverka har sina styrelser och
kanslier förlagda till Stockholmsområdet. En lokalisering till
Härnösand kommer att allvarligt försvåra det nödvändiga
samarbetet med dessa organisationer.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande
2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277
yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande lokalisering av statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191
yrkande 2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215,
1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub219,
1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9,
6. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i
skolan (mom.8)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att många skäl talar för att statens institut
för handikappfrågor i skolan bör lokaliseras till Stockholm.
Det viktigaste av dessa skäl är att institutet kommer att ha
ett omfattande samarbete med skolverket och
handikapporganisationernas förbundskanslier.
Det finns emellertid anledning att stärka
Sundsvall--Härnösands-området av regionalpolitiska skäl. Inte
minst viktigt är det att öka utbildningsinsatserna inom
området. I konsekvens med tidigare ställningstaganden anser
utskottet att statens skolor för vuxna bör bibehållas i
Härnösand. Vidare bör högskolan i Sundsvall--Härnösand bli en
av de högskolor som skall få fasta forskningsresurser. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub197 yrkande 6, med anledning av motionerna
1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2
och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194
yrkande 1, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande lokalisering av statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkande 6,
med anledning av motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,
1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt
med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1,
1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Specialskolornas ställning som myndigheter (mom.11)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det slås fast att varje
specialskola även i fortsättningen skall ledas av en egen
styrelse. Den lokala och regionala förankring som styrelserna
har innebär för specialskolorna ett omistligt stöd i deras
verksamhet.
Vad utskottet anfört om specialskolornas ställning som
myndigheter bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198
yrkande 11 och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande specialskolornas ställning som
myndigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 11
och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter
(mom.17)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "avslår yrkandet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det centrala
ämbetsverkets huvudsakliga uppgift är att vara
tillsynsmyndighet för högskolan. Ansvaret för uppföljning och
utvärdering måste skiljas från myndighetsutövandet och i
stället göras av fristående organ.
Vad utskottet anfört om utvärdering och uppföljning av
högskolans verksamhet bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub191 yrkande 4 och med anledning av proposition
1990/91:150 samt motion 1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande universitets- och högskoleämbetets
arbetsuppgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub191 yrkande 4
och med anledning av proposition 1990/91:150 och motion
1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten (mom.18)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle
(m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "UHÄ bör" och slutar med "1990/91:Ub198 yrkande 3"
bort ha följande lydelse:
UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika
högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja
den kompetens som byggts upp inom ämbetet. Det är skäligt att
UHÄ för vissa tjänster tar ut ersättning. Enligt utskottets
mening bör detta emellertid inte gälla den ekvivalering av
utländska betyg som görs av UHÄ. Arbetet med att översätta och
värdera merithandlingar från andra länder är en angelägen
uppgift, och Sverige bör i detta hänseende inte avvika från de
principer som tillämpas av övriga länder i den Europeiska
gemenskapen. Utskottet avvisar därför tanken på att låta
avgiftsbelägga ekvivaleringen av utländska betyg.
Vad utskottet anfört om ekvivalering av utländska betyg bör
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5
och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande avgiftsbeläggning av
ekvivaleringsverksamheten
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191
yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ombildning av universitet och forskningshögskolor till
fristående stiftelser (mom.23)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21
börjar med "Den utveckling" och slutar med "1990/91:Ub195
yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det sannolikt
krävs ytterligare grepp för att åstadkomma de önskvärda
förändringarna inom högskolan. Risken är annars uppenbar att
intentionerna att åstadkomma en långtgående decentralisering
inte realiseras i praktiken. Utskottet menar därför att
universiteten bör ges vissa maktinstrument i form av ekonomiska
resurser som är oberoende av den politiska viljan.
Utskottet föreslår därför, i likhet med motionärerna, att ett
antal av de nuvarande forskningshögskolorna --
dvs. universiteten, de tekniska högskolorna och de medicinska
högskolorna -- ombildas till stiftelseägda, autonoma
institutioner.
Stiftelserna skall vara fria att organisera sin verksamhet på
det sätt de själva önskar. Detta innebär att bl.a. studievägar,
antagning, beslutsstruktur m.m. kan komma att variera från ett
universitet till ett annat. Systemet förutsätter att staten
sluter kontrakt med resp. universitet om minimiantal
studerande, vissa forskningsresurser och ämnesinriktning m.m.
Universiteten är fria att anta fler studerande och finansiera
ytterligare verksamhet på annat sätt.
För att garantera universiteten en stabil ekonomisk bas
tillförs stiftelserna ett stiftelsekapital från staten. Detta
möjliggörs genom försäljning av andra statliga tillgångar.
Stiftelsekapitalet bör vara av sådan storlek att avkastningen
täcker dels dagens kostnader för central administration, dels
en del av de nuvarande fakultetsanslagen. Därutöver finansieras
verksamheten genom att universiteten, i konkurrens med andra
institutioner, sluter avtal med staten och olika
forskningsfinansiärer om utbildning och forskning.
Vad utskottet anfört om ombildning av vissa högskolor till
fristående stiftelser bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub195 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande ombildning av universitet och
forskningshögskolor till fristående stiftelser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Försöksverksamhet med resurstilldelning (mom.24)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21
börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en
försöksverksamhet inom utbildningsområdet vad gäller
resursfördelningen bör komma till stånd. Ett system bör prövas
där studenternas val direkt styr resurserna till berörd
högskolemyndighet. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att detta sannolikt skulle leda till en kraftigare prioritering
av utbildningens kvalitet än vad som gäller för andra
styrsystem.
Vad utskottet anfört om en försöksverksamhet med
resurstilldelning bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub195 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ytterligare medel för internationalisering (mom.26)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare
medel måste anslås för att förbereda ett fullvärdigt deltagande
i den Europeiska gemenskapens skilda utbildnings- och
forskningsprojekt. De studerande måste ha sådana förkunskaper
att de kan tillgodogöra sig kurslitteratur på främmande språk.
Studiemedel för studier utomlands måste också ges på samma
villkor som för studier i Sverige.
Vad utskottet anfört om behovet av ytterligare medel för
internationalisering bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub195 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande ytterligare medel för
internationalisering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23
börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
nödvändigt att åtgärder sätts in för att förbättra
förhållandena i forskarutbildningen i syfte att på sikt
fördubbla examinationen. Utskottet anser det därför angeläget
att utrymme för forskning skapas i alla tjänster som har
forskarkompetenta innehavare, och att omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyndas. Resurser
bör också tillföras högskolan för att göra det möjligt för fler
studerande att påbörja forskarutbildning.
Vad utskottet anfört om åtgärder för att förbättra
forskarutbildningen bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub195 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande åtgärder för att förbättra
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Tjänst som professor (mom.28)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23
börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.24 slutar med
"yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar regeringens förslag att beslut om
inrättande, omprövning och tillsättande av tjänst som professor
skall föras ner till den lokala högskolenivån. Den ordning som
gäller idag bör bibehållas, dvs. riksdag och regering skall
fortfarande ha inflytande över tjänsterna. Det politiska
ansvaret för forskningens inriktning och det angelägna i att
upprätthålla kompetensen inom små ämnesområden är, enligt
utskottet, starka motiv för att inte genomföra några
förändringar.
Vidare anser utskottet att det skall finnas möjligheter att
inrätta tjänst som biträdande professor. En sådan organisation
kan bidra till ett fastare samarbete mellan fakulteter och
högskolor utan fast forskningsorganisation. För meriterade
forskare kan en sådan tjänst också betraktas som en
karriärmöjlighet.
Vad utskottet anfört om tjänst som professor bör riksdagen
med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3 och med
anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt med avslag på
proposition 1990/91:150 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande tjänst som professor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena
2 och 3 och med anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6
samt med avslag på proposition 1990/91:150 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. En gemensam central myndighet för hela utbildningsområdet
(mom. 16)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anför:
Vi hänvisar till reservation 29 i betänkande 1990/91:UbU4 där
vi efterlyst möjligheter att samla de centrala
myndighetsuppgifterna för hela utbildningsområdet i ett
ämbetsverk. I reservationen framförs att den översyn som görs
av den framtida skolorganisationen borde ha omfattat hela
utbildningsområdet.
2. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anför:
Vi hänvisar till reservation 2 i betänkande 1990/91:UbU13 där
vi begärt att ytterligare 45 milj.kr. per år skall anvisas
under de kommande två budgetåren för att omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna ske i
önskvärd takt.