I betänkandet behandlas ett tjugutal motioner från den
allmänna motionstiden 1990 om rätten till ledighet samt olika
frågor rörande arbetstid. Frågor rörande semester har utskottet
behandlat tidigare i år.
I de föreliggande motionerna begärs bl.a. översyn av
ledighetslagarna, rätt till ledighet för nya ändamål samt
utökade möjligheter till ledighet för vård av barn. Motioner om
arbetstiden berör dels önskemål om ökad flexibilitet, dels
minskning av arbetsdagen till sex timmar. Vidare berörs
arbetstiden inom vårdsektorn. Samtliga motioner avstyrks av
utskottet bl.a. med hänvisning till regeringskansliets fortsatta
beredning av de berörda frågorna.
Till utskottets betänkande har fogats elva reservationer och
ett särskilt yttrande. Moderata samlingspartiet, folkpartiet,
centern och miljöpartiet reserverar sig gemensamt för en översyn
av ledighetslagstiftningen. Folkpartiet, centern och
vänsterpartiet framför förslag om ytterligare rätt till ledighet
för vård av barn.
Motionerna
1989/90:A240 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att varje ökning av effektivitet
som tekniska framsteg ger skall tas ut i form av minskad
arbetstid.
1989/90:A270 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetstidslagstiftningen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
ledighetslagarna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:A702 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det fortsatta arbetet med
arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den enskildes
möjligheter till valfrihet och flexibilitet.
1989/90:A703 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om rätt till förkortning av arbetstiden.
1989/90:A713 av Kersti Johansson och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar om en utvidgning av rätten till
tjänstledighet för föräldrar i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1989/90:A716 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning
av arbetsdagen till sex timmar,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
begränsning av flexibla och konjunkturanpassade arbetstider,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
begränsning av övertiden till högst 50 timmar per år.
1989/90:A718 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
reglering av läkarnas sammanhängande arbetstid bör genomföras.
1989/90:A724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av lagen om rätt till ledighet för vård av barn för att enligt
den anställdes önskemål kunna variera rätten till ledighet
mellan 5 och 25 % av arbetstiden i enlighet med vad i motionen
anförts under avsnitt 5.4.1,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av lagen om rätt till ledighet för vård av barn så att rätten
till ledighet förlängs till dess barnet fyllt 12 år eller
avslutat femte skolåret i enlighet med vad i motionen anförts
under avsnitt 5.4.2,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av lagen om rätt till ledighet för vård av barn så att lagen
utökas till att gälla även för anställd som sökt kommunal
barntillsyn utan att få något erbjudande i enlighet med vad i
motionen anförts under avsnitt 5.4.3,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av lagen om rätt till ledighet för vård av barn så att förbudet
mot omplacering i samband med att den anställde återgår till
arbetet skärps i enlighet med vad i motionen anförts under
avsnitt 5.4.4,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av lagen om rätt till ledighet för vård av barn så att den
anställde får rätt till en aktualiserad befattningsbeskrivning
när ledigheten påbörjas i enlighet med vad i motionen anförts
under avsnitt 5.4.5,
1989/90:A727 av Birthe Sörestedt och Ingegerd Anderlund (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en strategi för hur
sextimmars arbetsdag skall införas.
1989/90:A729 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en lagändring som jämställer
föreningsarbete inom boendet med facklig och politisk verksamhet
vad gäller rätten till ledighet från arbetet.
1989/90:A731 av Rune Backlund m.fl. (c,fp,m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av en översyn av
ledighetslagarna.
1989/90:A732 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
studieledighetslagen och förtroendemannalagen i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1989/90:A734 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till tjänstledighet för svenskt
biståndsarbete.
1989/90:A738 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt till ledighet för föreningsarbete
relaterat till skola och socialtjänsten.
1989/90:A743 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet för arbetstidspolitiken skall
vara sex timmars arbetsdag för alla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av utredning om sextimmarsdagens
totala effekter för individ och samhälle.
1989/90:A759 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om arbetstidsförkortning.
1989/90:A763 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att utvidga rätten till hel ledighet för vård
av barn till dess att barnet fyllt tre år.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So644.
1989/90:A764 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anhörigvård,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So322.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
heltid inom äldreomsorgen skall vara 30 tim/vecka.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So322.
1989/90:A817 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts att målet är att alla skall få möjlighet till
en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme till en
normal arbetstid på sex timmar per dag,
Inledning
Det finns flera lagar om rätt till ledighet från arbetet. I
förra årets betänkande, 1989/90:AU2, redovisas översiktligt
lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för
utbildning, semesterlagen (1977:480), lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m.m., lagen (1979:1184) om rätt
till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, lagen
(1986:163) om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare samt lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård. Semesterfrågorna är
inte aktuella i detta sammanhang. De har behandlats tidigare i
år, dels i samband med regeringens proposition 1989/90:59 om den
sjätte semesterveckan, vilken behandlats i 1989/90:AU10, dels i
samband med utskottets yttrande till finansutskottet,
1989/90:AU4y, angående förslag i kompletteringspropositionen om
vissa avvikelser från semesterlagen. Därutöver har motioner från
den allmänna motionstiden rörande semesterfrågor behandlats i
utskottets betänkande 1989/90:AU21 om semesterlön m.m. samt i
utskottets yttrande till jordbruksutskottet, 1989/90:AU5y, om
animalieproducenternas ledighet.
Utskottet hänvisar till föregående års översikt över
lagstiftningen. Utöver lagreglerna kan det finnas kollektivavtal
som kompletterar eller ersätter lagen.
Individens ledighet motsvaras av frånvaro från arbetet. Enligt
arbetskraftsundersökningarna, där frånvaro från arbete mäts som
frånvaro under hela och del av mätveckan, var under år 1989
drygt en miljon människor frånvarande från arbetet (se tabell
1). Jämfört med föregående år har antalet frånvarande personer
-- såväl män som kvinnor -- ökat. Tabellen visar att semester
och sjukdom är de vanligaste frånvaroorsakerna; 9 % var
frånvarande på grund av semester under en normal vecka medan 8 %
var frånvarande på grund av sjukdom. Frånvaron för
föräldraledighet uppgick genomsnittligt till 3 % av de
sysselsatta, varvid männens frånvaro uppgick till 1 % och
kvinnornas till 6 %.
Tabell 1. Frånvaro från arbetet år 1989 under hela eller del
av mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl.
frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning).
Årsmedeltal
Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor
(1 000-tal och
procent av
sysselsatta)
Berednings- och utredningsarbete i arbetstidsfrågor
Under hösten 1989 påbörjades remissbehandling av betänkandena
(SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd och (SOU 1988:54) Om
Semester. Remisstiden gick ut i mars 1990. För en översikt av
huvuddragen i Arbetstid och välfärd hänvisas till utskottets
betänkande 1989/90:AU2 från föregående år.
I utskottets av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU21
Semesterlön m.m. från mars 1990 redovisade utskottet följande.
Utskottet har inhämtat att arbetsmarknadsdepartementets avsikt
är att -- sedan remisstiden gått ut -- ge direktiv till en ny
arbetstidsutredning som i första hand skall utreda om man kan
slå ihop arbetstidslagen och semesterlagen och övergå till att
beräkna arbetstiden på årsbasis, alltså lämna förslag till
eventuell allmän lag om årsarbetstid. Arbetstidskommittén pekar
på denna möjlighet i sitt betänkande utan att närmare komma med
något förslag. I detta sammanhang avser också departementet att
i direktiven uppdra åt utredningen att se på den
semesterlönegrundande frånvarons konsekvenser för små företag
med få anställda.
Vidare har utskottet berört arbetstidsfrågor i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU10 Den sjätte
semesterveckan. I detta framlägger utskottet sin mening på
följande sätt.
Till skillnad från motionerna A4 och A6 kan utskottet inte
biträda tanken att den sjätte semesterveckan skulle vara
oförenlig med en arbetstidsförkortning. I propositionen nämns
nämligen att möjligheten att använda den femte och sjätte
semesterveckan för att förkorta veckoarbetstiden kan komma att
övervägas i samband med lagstiftningen för de senare etapperna i
semesterreformen. Utskottet anser det vara av intresse att denna
fråga övervägs liksom möjligheterna till flexibilitet i
arbetstidsuttaget.
Remissammanställning över de nämnda utredningarna har av
arbetsmarknadsdepartementet upprättats i maj 1990.
Departementets planering innebär att utredning angående
årsarbetstid m.m. tillsätts inom kort.
I föregående års betänkande 1989/90:AU2 fanns i inledningen
ett avsnitt Förkortad arbetstid för vårdpersonal. Bl.a.
redovisades att Kiruna kommun den 1 februari 1989 infört sex
timmars arbetsdag med heltidslön för vårdbiträdespersonalen inom
hemtjänsten. Under våren 1990 kom en utvärderingsrapport
"6-timmars arbetsdag 8-timmars lön" (Kiruna kommun, 1990-04-09)
över denna verksamhet. I rapporten beskrivs att denna förändring
av arbetsvillkoren har haft positiv effekt på
personalomsättning, sjukfrånvaro och arbetsskador. Huruvida
denna effekt kvarstår efter längre tid än ett år återstår att se
enligt rapporten. Vidare redovisas att reformen inneburit en
ökad kostnad för kommunen (mellan 2,2 och 7 milj. kr. beroende
på alternativ) men att den i ett samhällsekonomiskt perspektiv
har finansierat sig själv.
Landstingsförbundets uppfattning är nu liksom tidigare att
landstingen tills vidare inte bör påbörja försök med sex timmars
arbetsdag, främst av personalförsörjningsskäl. De senaste åren
har Landstingsförbundet bedrivit ett intensivt arbete för att
öka flexibiliteten i förläggningen av vårdpersonalens
arbetstider både vad avser daglig flexibilitet och
individanpassade arbetstider. Ökad uppmärksamhet riktas nu också
mot de anställdas sysselsättningsgrader.
I detta sammanhang skall vidare redovisas att den studie av
föräldraledighetslagen som arbetslivscentrum påbörjade år 1987
nu är avslutad men ännu ej publicerad. Studien gäller frågor om
hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala
parterna på arbetsmarknaden och av enskilda anställda.
I studien som bygger på svar från 1 419 anställda föräldrar
vilka fick barn år 1986 har undersökts hur vanligt det är att
föräldrar omplaceras. Resultatet är att bland männen som tagit
pappaledigt en månad eller mer (134 personer) knappast någon
blivit omplacerad. Av de kvinnor som kom tillbaka till sin
arbetsgivare efter heltidsledigheten var det 10 % (43 personer)
som blev omplacerade. De som förkortade sin arbetstid när de
återgick i arbete omplacerades i större utsträckning (14 %) än
de som återgick till heltid (8 %). Ytterligare 10 % av kvinnorna
uppgav att de fick förändrade arbetsuppgifter när de återkom
till sin arbetsgivare. Nästan hälften av de kvinnor som fick en
förändrad arbetssituation ansåg att de fick det sämre när de kom
tillbaka. Enligt forskarna tycks arbetsgivarna, framför allt de
små på privata sektorn, sakna kännedom om lagens
omplaceringsskydd. Forskarnas slutsats är att det inte i första
hand behövs en ändrad lagstiftning utan omfattande information
till arbetsgivare och fackliga företrädare om innebörden i
omplaceringsskyddet.
Utskottet
Översyn av ledighetslagstiftningen
I tre motioner begärs en översyn av
ledighetslagstiftningen.
Sonja Rembo m.fl. (m) anför i motion A270 att ledighetslagarna
utan tvivel var för sig varit motiverade och haft stor betydelse
för de anställda. De har dock fört med sig problem genom en hög
frånvarofrekvens, vilken innebär en kraftigt ökad belastning på
såväl samhället som företagen. Existerande ledighetsformer bör
vägas mot andra berättigade krav på ledighet och större hänsyn
tas till de ekonomiska konsekvenserna av olika ledigheter.
Särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i
mindre företag.
I motion A731 av Rune Backlund m.fl. (c, fp, m) framhålls att
ledighetslagarna har blivit mycket svårhanterliga för den
enskilde arbetsgivaren. Detta gäller inte minst i mindre företag
som ofta har små administrativa resurser. Lagarna bör därför ses
över och bl.a. anpassas till de mindre företagens situation.
Elver Jonsson m.fl. (fp) begär i motion A732 en översyn av
studieledighetslagen och förtroendemannalagen. Bl.a. från
småföretagarhåll har det påpekats att ledighetslagarna är
alltför vidlyftiga. Vid en översyn bör övervägas om den
nuvarande obegränsade rätten till studieledighet är rimlig.
Vidare bör tolknings- och tillämpningsproblem beträffande
förtroendemannalagen ses över.
Utskottet har behandlat likartade yrkanden om översyn av
ledighetslagstiftningen ett flertal gånger, senast i betänkandet
1989/90:AU2. Utskottet har inte skäl att frångå sin tidigare
uttalade uppfattning att man är positiv till en lagteknisk
översyn av ledighetslagarna. Beträffande de små företagens
problem konstaterar utskottet att den inledningsvis redovisade
planeringen i fråga om ytterligare utredning på arbetstids- och
semesterområdet innebär att de små företagens situation särskilt
kommer att utredas i samband med överväganden om
semesterlönegrundande frånvaro. Beträffande denna del har
utskottet uttalat att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag till förändring (1989/90:AU21). Med hänsyn
till att de två områden som betyder mest för utbudet av
arbetstimmar -- arbetstiden och semestern -- är föremål för
ytterligare utredning och analys finner utskottet inte skäl att
nu ompröva målsättningen och intresseavvägningen av de här
upptagna ledighetslagarna. Utskottet avstyrker därför motionerna
A270 (m), A731 (c, fp, m) och A732 (fp) i tillämpliga delar.
Nya ledighetsformer
I två motioner föreslås ledighet för föreningsarbete.
I motion A729 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (båda s)
framhålls behov av en lagändring som jämställer föreningsarbete
inom boendet med facklig och politisk verksamhet vad gäller
rätten till ledighet från arbetet.
Bengt Kronblad m.fl. (s) begär i motion A738 rätt till
ledighet för föreningsarbete relaterat till skola och
socialtjänsten.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
regeringskansliets vidare beredning med arbetstidsfrågorna
inrymmer en prövning av ökad flexibilitet i arbetstiderna.
Resultaten av den nu planerade utredningen om årsarbetstid m.m.
är av vikt för arbetet på detta område. Utskottet är för sin del
inte berett att förorda en utvidgning av rätten till ledighet.
Motionerna A729 (s) och A738 (s) avstyrks därför.
Elver Jonsson m.fl. (fp) föreslår i motion A734 att regeringen
får i uppdrag att lägga fram förslag angående rätt till
tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet.
Vid ett flertal tillfällen har utskottet behandlat liknande
yrkanden, senast i betänkandet 1989/90:AU2. Utskottet har därvid
ansett att det med hänvisning till de möjligheter som redan i
dag föreligger till tjänstledighet vid biståndsverksamhet av
olika slag inte varit påkallat att införa en lagstadgad rätt
till ledighet för tjänstgöring inom katastrofbiståndet.
Utskottet har inte ändrat uppfattning, varför motion A734
avstyrks.
Ledighet för vård av barn och närstående
I flera motioner begärs att småbarnsföräldrarnas rätt till
ledighet för vård av barn utökas.
Daniel Tarschys m.fl. (fp) i motion A763 samt Kersti Johansson
och Rosa Östh (båda c) i motion A713 föreslår en förlängning av
småbarnsföräldrarnas rätt till hel ledighet. Motionärerna
anser att rätten till tjänstledighet på heltid bör byggas ut
till dess barnet fyllt tre år.
Motsvarande yrkande har återkommande behandlats av utskottet,
senast i yttrandet 1988/89:AU2y från februari 1989 till
socialförsäkringsutskottet. Den 1 juli 1989 byggdes
föräldraförsäkringen ut med tre månaders ersättning på
sjukpenningnivå. Utskottet förutsätter att den fortsatta
utbyggnaden av föräldraförsäkringen prioriteras. Utskottet
ställer sig liksom tidigare avvisande till tanken att förlänga
den obetalda ledigheten och avstyrker därför motionerna A713 (c)
och A763 (fp) i aktuella delar.
Frågan om rätten till förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar tas upp i motionerna A724 av Lars Werner
m.fl. (v), A713 av Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c) samt
A703 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s). Denna rätt
bör enligt motionärerna utsträckas att gälla till dess barnet
fyllt tolv år eller har avslutat det femte skolåret. Detta är
viktigt för både barn och föräldrar bl.a. med hänsyn till att
tillgången på fritidshemsplatser varierar. För statligt
anställda finns redan rätten att förkorta arbetstiden till dess
barnet är tolv år genom kollektivavtal. Denna rätt bör dock
gälla alla föräldrar.
Utskottet gör för sin del följande överväganden.
Som tidigare redovisats har arbetstidskommitténs betänkande
(SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd remissbehandlats.
Remissinstanserna instämmer i stort med arbetstidskommittén att
större möjligheter för den anställde att påverka sin arbetstid,
dess längd och förläggning är viktigt. Ytterligare
beslutsmaterial skall inhämtas genom den nu planerade
utredningen om årsarbetstid. Med hänsyn till det
beredningsarbete som sålunda pågår i fråga om ökad flexibilitet
i arbetstidsfrågor är utskottet inte berett att förorda en
utvidgning av rätten till förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar. Motionerna A703 (s), A713 (c) och A724 (v)
avstyrks därför i tillämpliga delar.
Vänsterpartiet framlägger i motion A724 ytterligare förslag i
samband med bestämmelserna angående ledighet för vård av
barn. Motionärerna anser att rätten till förkortad arbetstid i
enlighet med den anställdes önskemål bör kunna variera mellan 5
och 25 % av arbetstiden. Vidare yrkas att en anställd som sökt
kommunal barntillsyn utan att få något erbjudande bör få rätt
till ledighet enligt föräldraledighetslagen. För närvarande
riskerar den anställde att bli uppsagd från sin anställning, om
bristande barntillsyn hindrar återgång till arbetet efter
föräldraledigheten. Vidare bör lagen skärpas vad gäller förbudet
mot försämringar av anställningsförhållandena i samband med att
den anställde återgår till arbetet. Vänsterpartiet anser i detta
sammanhang att det är väsentligt att alla anställda får en
befattningsbeskrivning i anslutning till påbörjande av en
anställning. När föräldraledighet inleds bör den anställde få
rätt till en aktualiserad befattningsbeskrivning. Enligt
motionärerna är det för närvarande många kvinnor som får mindre
kvalificerade arbetsuppgifter efter föräldraledigheten.
Utskottet har i sitt yttrande 1988/89:AU2y till
socialförsäkringsutskottet behandlat frågan om varierbar
arbetstid mellan trekvartstid och heltid. Utskottet anförde då
att det delade uppfattningen i proposition 1988/89:69 att
fördelarna för arbetstagarna av en ökad valfrihet får vägas mot
olägenheterna för arbetsgivarna i personalplaneringen. Frågan om
hur ledighetsreglerna framdeles bäst skall samordnas med
föräldraförsäkringens bestämmelser bör ytterligare analyseras
och den ökade valfriheten i fråga om arbetstider belysas närmare
innan förändringar föreslås. Utskottet vidhåller sin uppfattning
på denna punkt.
I den nämnda propositionen 1988/89:69, vilken godkändes av
riksdagen, föreslogs vissa ändringar i samband med
föräldraledigheten. Bl.a. föreslogs att antalet tillåtna
ledighetsperioder under ett kalenderår skulle utökas från två
till tre samt att föräldrapenning längst utges till dess barnet
har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har
avslutat det första skolåret. Enligt föräldraledighetslagen har
föräldrar rätt till ledighet under motsvarande tid som
arbetstagaren uppbär föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Som tidigare nämnts har föräldraförsäkringen
den 1 juli 1989 byggts ut med tre månaders ersättning på
sjukpenningnivå. Utskottet är inte berett att förorda
ytterligare ledighet inom ramen för lagen om rätt till ledighet
för vård av barn.
Vad gäller frågan om omplacering i samband med återgång till
arbetet efter föräldraledighet behöver en arbetstagare som
använder sin rätt till ledighet inte finna sig i att
anställningsförmånerna minskas eller arbetsförhållandena
försämras i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet (11
§ föräldraledighetslagen). Arbetstagaren är inte heller skyldig
att godta annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för
anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.
En anställd som återvänder till sin arbetsplats efter
föräldraledighet garanteras därmed att inte komma i en sämre
ställning än sina arbetskamrater. Däremot ges inte någon garanti
för att arbetstagaren under alla förhållanden skall kunna återgå
till samma befattning eller arbetsförhållanden som tidigare.
Inledningsvis har redovisats vissa resultat från en treårig
studie inom arbetslivscentrum av hur föräldraledighetslagen
tolkas och tillämpas av de lokala arbetsmarknadsparterna och av
enskilda. Studien är nu i sak avslutad men ännu inte publicerad.
Utskottet anser att forskningsresultaten innebär ett nytt
underlag som kan ligga till grund för prövning av hur man skall
gå vidare. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten
av information till arbetsgivare, fackliga företrädare och
anställda om innebörden i omplaceringsbestämmelserna. Syftet med
yrkandet får därmed anses vara tillgodosett, och detsamma
påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
A724 i redovisade delar.
I motion A764 -- med motivering i motion So322 -- pekar
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) på behovet av ledighet för
anhörigvård. I motionen anförs att en del äldre vårdas i
hemmet av anhöriga eller närstående. Dessa bör få rätt till
anställningstrygghet och möjlighet att utbilda sig.
Förvärvsarbetande anhöriga bör ges ledighet enligt samma regler
som i dag gäller för vård av sjukt barn.
Utskottet vill erinra om att lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård trädde i kraft den 1 juli 1989.
Fr.o.m. detta datum har en anhörig eller närstående, som vårdar
en svårt sjuk person, rätt till ledighet med ersättning från
försäkringskassan under 30 dagar för varje person som vårdas.
Ersättning utgår med belopp motsvarande vårdarens sjukpenning.
Beroende på hur lång tid av dagen som vården ges kan vårdaren ta
ut hel, halv eller fjärdedels ersättning och ledighet. Med
hänvisning till det anförda finner utskottet att motion A764 i
aktuell del bör avslås av riksdagen.
Generella arbetstidsreformer
I motion A270 av Sonja Rembo m.fl. (m) och i motion A702 av
Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (båda m) pekas på
behov av ökad flexibilitet i arbetstiderna. I framtiden torde
det finnas ett avsevärt behov av en individuell planering av
arbetstiden med hänsyn till familjeförhållanden, ideellt arbete,
studier etc. Det fortsatta reformarbetet bör inriktas på att
begränsa lagstiftningen på arbetstidsområdet till vad som är
absolut nödvändigt med hänsyn till hälso- och skyddsaspekter,
rätt till semester m.m. Arbetstagare och arbetsgivare bör ges
vida ramar att träffa avtal individuellt och kollektivt.
Vänsterpartiet begär i motion A716 en plan för att minska
arbetsdagen till sex timmar. Flexibla och konjunkturanpassade
arbetstider -- eftersträvade av SAF och storfinansen -- måste
begränsas och en snabb utveckling mot sex timmars arbetsdag
påbörjas. Sextimmarsdagen skall införas med full
lönekompensation för låg- och mellanlönegrupperna enligt
vänsterpartiet. Motionärerna anser att sextimmarsdagen är
nödvändig bl.a. för att barn skall få chansen att umgås mer med
sina föräldrar, för att minska kvinnors dubbelarbete och för att
möjliggöra för kvinnor att delta i arbetslivet på samma villkor
som männen. Omställningsproblemen är stora för samhället men
hanterbara, menar motionärerna. Vidare begärs i motionen att
övertiden begränsas till högst 50 timmar per år.
I motion A727 av Birthe Sörestedt och Ingegerd Anderlund (båda
s) pekas på behovet av en strategi för hur sextimmarsdagen skall
införas. Förslag om flexiblare arbetstid behöver inte ställas i
motsats till en daglig arbetstidsförkortning enligt motionen.
Margareta Winberg m.fl. (s) förordar i motion A743 att målet
för arbetstidspolitiken skall vara sex timmars arbetsdag för
alla. Sextimmarsdagen raderar ut större delen av den klyfta som
i dag finns mellan heltids- och deltidsarbetande och främjar
jämställdheten mellan könen i arbetslivet. Därutöver begär
motionärerna en utredning om sextimmarsdagens totala effekter
för individ och samhälle.
I motion A817 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c)
anförs att målet är att alla skall få möjlighet till en trettio
timmars arbetsvecka, vilket ger utrymme till en normal arbetstid
på sex timmar per dag. Kvinnor väljer i dag att förkorta sin
arbetsdag på egen bekostnad för att deras och familjens vardag
skall fungera, vilket leder till stora orättvisor mellan
kollektivet män resp. kvinnor. Motionärerna förordar en
försöksverksamhet med förkortad arbetsdag och bibehållen lön för
vårdpersonal och småbarnsföräldrar.
Eva Goës m.fl. (mp) menar i motion A759 att
arbetstidsförkortning borde kunna tas upp som en del i
löneförhandlingarna. På riksplanet kan man t.ex. enas om en
årsarbetstid motsvarande sex timmars arbetsdag. De anställda på
varje arbetsplats bör därefter i samråd med den lokala
arbetsledningen få bestämma hur denna tid skall fördelas.
I motion A240 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) anförs att
den gigantiska ökningen av datorisering och automatisering, som
ägt rum de senaste årtiondena, rimligtvis måste avspeglas i att
behovet av mänskligt arbete minskas. Motionärerna begär att
varje effektivitetsökning på grund av tekniska framsteg skall
tas ut i form av minskad arbetstid.
Utskottet gör för sin del följande överväganden.
Regeringskansliets remittering av arbetstidskommitténs
betänkande (SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd har inneburit att
ytterligare synpunkter kommit fram i samband med olika
arbetstidsfrågor. Även de i motionerna upptagna frågorna har
funnits med i bilden. För att få ett fullgott beslutsunderlag
planeras -- som inledningsvis redovisats -- visst ytterligare
utredningsarbete, bl.a. rörande frågor om årsarbetstid.
Utskottet anser självklart att det är väsentligt att allt
relevant material finns samlat inför eventuella förändringar i
det generella arbetstidssystemet. Utskottet ser därför positivt
på den nu planerade utredningen och förutsätter att
möjligheterna till flexibilitet i arbetstidsuttaget därvid blir
belysta.
Inte heller utskottet ser någon motsättning mellan strävandena
mot kortare arbetstid i olika former och ett system med ökad
flexibilitet i arbetstidsfrågor. Flexibla arbetstider bör enligt
utskottets mening kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och
män samt ge ökad valfrihet utifrån den enskildes behov. Med
hänvisning till det anförda bör de i sammanhanget upptagna
yrkandena i motionerna A240 (mp), A270 (m), A702 (m), A716 (v),
A727 (s), A743 (s), A759 (mp) och A817 (c) inte påkalla någon
riksdagens åtgärd.
Arbetstid inom vården
I motion A718 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) begärs en
reglering av läkarnas sammanhängande arbetstid. Motionären
kritiserar att en läkare kan arbeta dag, natt och följande dag,
således omkring 32 timmar i sträck, vilket måste vara fel från
vårdsynpunkt. I många fall accepterar dock läkarna sina
arbetstider vilka i dag regleras genom avtal mellan
Landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund.
Utskottet är medvetet om att de i motionen nämnda
arbetstidsförhållandena kan förekomma som ett resultat av de
centrala parternas avtal på detta område. I avtalet för år 1990
har en viss förändring inträtt, nämligen att arbetsgivaren och
lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om
avvikelse från det centrala avtalet. Uppnås ej enighet i dessa
lokala förhandlingar gäller dock det centrala avtalet. Utskottet
förutsätter att parterna tar upp olämpliga
arbetstidsförhållanden till förhandling. Med det anförda
avstyrker utskottet motion A718.
I motion A764 -- med motivering i motion So322 -- av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) anförs att arbetet inom hemtjänsten är
mycket krävande. Få orkar arbeta heltid. Enligt motionärerna är
det därför rimligt att tjänstgöringsgraden för heltid begränsas
till 30 timmar per vecka.
Likartade yrkanden har behandlats av tidigare riksmöten.
Utskottet vidhåller sin uppfattning från föregående år, nämligen
att frågor om arbetstidens längd och förläggning i första hand
är en fråga som arbetsmarknadens parter har att besluta om.
Därutöver vill utskottet tillägga att en dålig arbetsmiljö i sig
måste åtgärdas och att en begränsning av arbetstiden inte medför
en förändring av arbetsmiljön. Det kan i detta sammanhang
erinras om att vårdyrkena särskilt uppmärksammats vid
arbetsmiljökommissionens kartläggning av de farligaste arbetena.
Det finns därför underlag för ett förändringsarbete inom
vårdsektorn. Motion A764 avstyrks därmed i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A270 yrkande 2,
1989/90:A731 och 1989/90:A732 yrkande 13,
res. 1 (m, fp, c, mp)
2. beträffande ledighet för föreningsarbete
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A729 och 1989/90:A738,
3. beträffande rätt till tjänstledighet för medverkan i det
svenska katastrofbiståndet
att riksdagen avslår motion 1989/90:A734,
res. 2 (fp, c, mp)
4. beträffande rätt till hel ledighet för
småbarnsföräldrar
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A713 i motsvarande del
och 1989/90:A763,
res. 3 (fp, c)
5. beträffande rätt till förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A703, 1989/90:A713 i
motsvarande del samt 1989/90:A724 yrkande 23,
res. 4 (c, v)
6. beträffande bestämmelser angående ledighet för vård av
barn
att riksdagen avslår motion 1989/90:A724 yrkandena 22, 24, 25
och 26,
res. 5 (v)
res. 6 (m) - motiv.
7. beträffande ledighet för anhörigvård
att riksdagen avslår motion 1989/90:A764 yrkande 1,
res. 7 (mp)
9. beträffande läkarnas arbetstid
att riksdagen avslår motion 1989/90:A718,
10. beträffande arbetstid inom hemtjänsten
att riksdagen avslår motion 1989/90:A764 yrkande 2.
res. 11 (mp)
Stockholm den 11 oktober 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Marianne
Stålberg (s), Anders G Högmark (m), Gustav Persson (s), Sten
Östlund (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte
Branting (fp), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien
(mp), Monica Öhman (s), Eivor Husing (s), Göran Engström (c),
Yngve Wernersson (s), Gunilla Andersson (s) och Kjell Ericsson
(c).
Reservationer
1. Översyn av ledighetslagstiftningen (mom.1)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),
Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Anna Horn af
Rantzien (mp), Göran Engström (c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "tillämpliga delar" bort ha
följande lydelse:
Ett flertal lagar ger de anställda rätt att vara lediga från
arbetet med eller utan lön. Ledighetslagarna har på senare tid
utökats genom den successivt förlängda föräldraledigheten samt
lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. Lagarna har
tillkommit i det goda syftet att skapa bättre villkor för de
anställda, bl.a. vad gäller fortbildning och facklig verksamhet.
Lagstiftningen har dock inneburit problem, inte minst för de
mindre företagen som upplever lagarna som både svårförståeliga
och svårhanterliga. Mot denna bakgrund påbörjades i början av
1980-talet en översyn av de olika ledighetslagarna.
Utredningsarbetet har emellertid legat nere sedan år 1982.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna A270 (m), A731 (c,
fp, m) och A732 (fp) att det är angeläget att återuppta
översynsarbetet. Bl.a. bör studieledighetslagen granskas vad
gäller typ av studier samt effekter i form av vikariatskedjor.
Vidare bör rimligheten av den nuvarande ledigheten för fackligt
arbete studeras. Arbetet bör resultera i en bedömning av de
samlade effekterna av de olika ledighetslagarna. Särskilt bör
beaktas ledighetslagarnas inverkan på de mindre företagen.
Slutligen bör framhållas att ledighet för vård av barn bör ges
hög prioritet vid en avvägning mellan de olika
ledighetsformerna. Vad utskottet anfört i anslutning till de här
aktuella yrkandena bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A270 yrkande
2, 1989/90:A731 och 1989/90:A732 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Rätt till tjänstledighet för medverkan i det svenska
katastrofbiståndet (mom. 3)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Anna Horn af
Rantzien (mp), Göran Engström (c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Vid ett" och slutar med "A734 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A734 (fp) att det är
viktigt att de svenska biståndsinsatserna inte hindras av
svårigheter att rekrytera lämplig personal.
Tjänstledighetsfrågan är därvid av stor betydelse för att
bistånds- och katastrofarbete skall fungera rationellt. Staten
har för sina egna anställda gjort långtgående medgivanden
beträffande tjänstledighet. Med hänsyn till vikten av bistånds-
och katastrofarbetet bör hela arbetsmarknaden omfattas av samma
regler när det gäller möjligheterna till tjänstledighet.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att komma med
förslag för att rätten till tjänstledighet skall kunna
realiseras.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande rätt till tjänstledighet för medverkan i
det svenska katastrofbiståndet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A734 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rätt till hel ledighet för småbarnsföräldrar (mom.4)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Göran Engström
(c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Motsvarande yrkande" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet
från sina anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av
ett och ett halvt år. Det är viktigt att småbarnsföräldrar, både
kvinnor och män, kan kombinera förvärvsarbetet med ansvar för
barn. Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör
vårdas i hemmen. Ledighetsrätten bör därför byggas ut till dess
barnet är tre år. En sådan föräldraledighet som kan förutses
lång tid i förväg torde inte vålla betydande svårigheter för
företagen.
Vad utskottet anfört om rätt till hel ledighet, vilket innebär
att motionerna A713 (c) i motsvarande del och A763 (fp)
tillstyrks av utskottet, bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande rätt till hel ledighet för
småbarnsföräldrar
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A713 i
motsvarande del och 1989/90:A763 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Rätt till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (mom.
5)
Karl-Erik Persson (v), Göran Engström (c) och Kjell Ericsson
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet gör" och slutar med "tillämpliga delar" bort ha
följande lydelse:
Rätten till förkortad arbetstid är uppskattad och utnyttjas av
många föräldrar. Alla barn är emellertid inte mogna att före
tolv-årsåldern klara sig själva före och efter skoldagen. Med
hänsyn till detta och till att utbyggnaden av fritidshemmen
varierar mycket bör rätten till förkortad arbetstid utsträckas
tills barnet har fyllt tolv år.
Inom det statliga området skall förkortad arbetstid "i regel"
medges intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år
med möjlighet till förlängning även därefter (8 §
tjänstledighetsförordningen 1984:111). Enligt utskottets mening
är det motiverat att utvidga denna rätt att omfatta alla
föräldrar.
Vad utskottet anfört om rätt till förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar, vilket innebär att motionerna A703 (s), A713
(c) och A724 (v) i tillämpliga delar tillstyrks, bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande rätt till förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A703,
1989/90:A713 i motsvarande del samt 1989/90:A724 yrkande 23 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bestämmelser angående ledighet för vård av barn (mom. 6)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "redovisade delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som framförs i motion A724
(v) att rätten till ledighet för vård av barn mellan 1,5 och 8
års ålder enligt föräldraledighetslagen bör kunna variera mellan
5 och 25 % av arbetstiden. En sådan förändring stämmer överens
med vad som förordats i den departementspromemoria som föregick
proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och
förstärkt föräldraledighet. Promemorians förslag fördes
emellertid inte vidare i propositionen. Utskottet anser att
motionens lagstiftningsyrkande bör bifallas.
Vidare bör föräldraledighetslagen utökas till att gälla rätt
till ledighet för vård av barn för den som är anställd och har
sökt kommunal barntillsyn utan att få något sådant erbjudande.
Enligt utskottets uppfattning är det onöjaktigt att den
anställde kan riskera att bli uppsagd från sin anställning om
bristande barntillsyn hindrar återgång till arbetet efter
föräldraledigheten.
Beträffande omplacering i samband med återgång till arbetet
efter föräldraledighet vill utskottet understryka att den studie
angående tolkning och tillämpning av föräldraledighetslagen som
har genomförts på arbetslivscentrum dokumenterar det allvarliga
problemet med omplacering. Utskottet anser därför att riksdagen
bör uppdra åt regeringen att skyndsamt utarbeta förslag om
lagändring så att förbudet mot omplacering skärps. I detta syfte
bör lagen också ändras så att den anställde får rätt till en
aktualiserad befattningsbeskrivning när ledigheten påbörjas.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion A724 i aktuella
delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande bestämmelser angående ledighet för vård av
barn
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A724 yrkandena
22, 24, 25 och 26 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Bestämmelser angående ledighet för vård av barn (mom. 6)
(motiveringen)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Inledningsvis har" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottet är det självklart att arbetsgivare, fackliga
företrädare och anställda bör ha information om innebörden i
omplaceringsbestämmelserna. Inledningsvis har redovisats vissa
resultat från en studie inom arbetslivscentrum av hur
föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala
arbetsmarknadsparterna och av enskilda. Studien är i sak
avslutad med ännu ej publicerad. Utskottet avvaktar en
fullständig redovisning av studien. Med hänvisning till det
anförda avvisar utskottet motionskravet om skärpning av
omplaceringsreglerna.
7. Ledighet för anhörigvård (mom. 7)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i motion A764 (mp) att de
anhöriga och närstående som i hemmet vårdar äldre bör få rätt
till anställningstrygghet och utbildningsmöjligheter. Det är
viktigare att det finns människor som kan engagera sig än att
vården utförs på traditionellt sätt av anställd personal på
institutioner. Med hänsyn till att de äldres vårdbehov ofta
varar längre tid än 30 dagar bör den lagstadgade rätten till
ledighet för vård av anhörig utökas. Utskottet förordar att
förvärvsarbetande anhöriga får rätt till ledighet enligt samma
regler som i dag gäller för vård av sjukt barn.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A764 har anfört om
rätt till ledighet för vård av anhörig bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande ledighet för anhörigvård
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A764 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Generella arbetstidsreformer (mom. 8)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna A270 (m) och
A702 (m) angående behovet av ökad flexibilitet i arbetstiderna.
Detta behov blir allt större i takt med en ökad decentralisering
av boende och arbetsplatser och den tekniska och ekonomiska
utvecklingen med en förskjutning mot tjänste- och
serviceproduktion. Betydligt större hänsyn än nu kan tas till
individuella önskemål med hänsyn till familjeförhållanden,
ideellt arbete, studier m.m. Arbetstidslagen liksom lagar
angående ledigheter m.m. innebär därvid en begränsning av såväl
arbetstagarnas individuella önskemål som produktionssidans krav.
Det fortsatta reformarbetet bör därför inriktas på att
begränsa lagstiftningen på arbetstidsområdet till vad som är
absolut nödvändigt med hänsyn till hälso- och skyddsaspekter,
rätt till semester m.m. I stället bör arbetstagare och
arbetsgivare ges vida ramar att träffa avtal individuellt och
kollektivt. I den mån ILO-konventioner anses lägga hinder i
vägen för övergång till en sådan moderniserad lagstiftning, bör
Sverige verka för förändringar i dessa avseenden.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan av förslagen i motionerna
A270 och A702 bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande generella arbetstidsreformer
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A270 yrkande
1 och 1989/90:A702 samt med avslag på motionerna 1989/90:A240
yrkande 2, 1989/90:A716, 1989/90:A727, 1989/90:A743,
1989/90:A759 och 1989/90:A817 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Generella arbetstidsreformer (mom. 8)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A716 (v) att det krävs
beslut om sex timmars arbetsdag nu. I över tio års tid har
kvinnor och män i sina fackliga och politiska organisationer
aktivt drivit kravet om en förkortning av arbetsiden till sex
timmars arbetsdag. De har mötts med allmän välvilja men också av
varierande förklaringar varför denna reform måste skjutas upp.
I enlighet med SAFs strategi är olika arbetstidsreformer som
innebär ökad flexibilitet och konjunkturanpassade arbetstider
förestående. Utskottet anser att dessa försök att leda in
arbetstidsfrågan i en återvändsgränd bör avvisas.
Enligt utskottets uppfattning är en lösning med sex timmars
arbetsdag bra för barn och föräldrar, för jämställdhet och
sysselsättning. Den skapar en rättvis fördelning genom att
förkortningen av arbetsdagen skall ske med full lönekompensation
till låg- och mellanlönegrupperna. Givetvis skall förkortningen
av arbetstiden kombineras med en kraftig begränsning av
övertiden. Redan nu bör övertiden begränsas till högst 50 timmar
per år.
Utskottet tillstyrker därför förslagen i motion A716. Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks med hänvisning till
utskottets ovan gjorda ställningstaganden.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande generella arbetstidsreformer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A716 samt med
avslag på motionerna 1989/90:A240 yrkande 2, 1989/90:A270
yrkande 1, 1989/90:A702, 1989/90:A727, 1989/90:A743,
1989/90:A759 och 1989/90:A817 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Generella arbetstidsreformer (mom. 8)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet gör följande bedömning. En förkortad och flexibel
arbetstid är angelägen för många människor. Den skulle öka
möjligheterna till jämställdhet, ge ökad sysselsättning och
framför allt ge en bättre livskvalitet. Utskottet anser att stor
vikt bör läggas vid personliga valmöjligheter så att
arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och individers
behov och önskemål. Det långsiktiga målet är att alla skall få
en arbetstid som motsvarar sex timmars arbetsdag, fem dagars
arbetsvecka och sex veckors semester. Flexibiliteten bör få slå
igenom på så sätt att de anställda på varje arbetsplats själva i
samråd med den lokala arbetsledningen får bestämma hur
arbetstiden skall läggas ut.
Enligt utskottets uppfattning kan den successiva
arbetstidsförkortningen genomföras i takt med den ökning i
ekonomisk effektivitet som följer av tekniska framsteg och
automatisering av olika slag.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A240 (mp) och
A759 (mp). Utskottets ställningstagande tillgodoser till viss
del även förslagen i motionerna A727 (s), A743 (s) och A817 (c).
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande generella arbetstidsreformer
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A240 yrkande
2 och 1989/90:A759, med anledning av motionerna 1989/90:A727,
1989/90:A743 och 1989/90:A817 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1989/90:A270 yrkande 1, 1989/90:A702 och
1989/90:A716 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Arbetstid inom hemtjänsten (mom. 10)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Likartade yrkanden" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motion A764 (mp) betona att
arbetet inom hemtjänsten är mycket krävande. Få orkar arbeta
heltid. Frånvaron från arbetet, höga tal för belastningsskador
och hög personalomsättning talar sitt tydliga språk. Det behövs
nu konstruktiva insatser för att lösa personalkrisen inom
vården. Enligt ESO-rapport 89:59 beräknas att vård- och
omsorgssektorn fram till år 2000 behöver rekrytera 85 000
personer årligen. Inte minst mot bakgrund av den redovisning som
finns från Kiruna kommun om konsekvenserna av en sextimmarsdag
inom hemtjänsten är det rimligt att begränsa arbetstiden till 30
timmar i veckan för heltid inom äldrevården.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande arbetstid inom hemtjänsten
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A764 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Generella arbetstidsreformer (mom. 8)
Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c) anför:
Vi vill lägga stor vikt vid de personliga valmöjligheterna så
att arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och
individers behov och önskemål. Med hänsyn till att
arbetstidsfrågorna för närvarande bereds i regeringskansliet
avger vi i detta sammanhang endast ett särskilt yttrande.