Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:94

Tisdagen den 27 mars

Kl. 14.30-16.34

 


Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.


Svar på frågor


I § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 21 mars.

2§ Avsägelse

Andre vice talmannen meddelade att planeringschefen Klas Eklund av­sagt sig uppdraget som suppleant för fullmäktige i riksbanken.

Kammaren biföll denna framställning.

3§ Ledighet

Andre vice talmannen meddelade atl Asa Domeij (mp) ansökt om ledig-hel under tiden den 11 april - den 11 maj fördellagande i miljövårdskonfe­rens i USA.

Kammaren biföll denna ansökan.

Andre vice talmannen anmälde alt Anders Nordin (mp) skulle tjänstgöra som ersättare för Åsa Domeij.

4 § Svar på fråga 1989/90:468 om personalsituationen vid polismyn­digheten i Uppsala

Anf. 1 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON:

Herr lalman! Barbro Andersson har frågat mig om jag är beredd atl med­verka till alt öka personalkadern vid polismyndigheten i Uppsala med mot­svarande anlal tjänster som myndigheten ställer till förfogande för centrala uppdrag.

1 Riksdagens protokoll 1989/90:94


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Flera myndigheler i landet - däribland polismyndigheten i Uppsala - har vakanta polistjänster. Förhållandena har sin grund bl.a. i oväntade avgångar under de senaste åren. För atl man på längre sikl skall komma till rätta med personalsituationen har intagningen till polishögskolan ökat de senaste åren. Som elt särskilt stöd till de myndigheter som har underskott på polispersonal har regeringen beslutat alt lönemedel för vakanta polistjänster får tas i an­språk för att anlita administrativ personal, såsom kontorspersonal, tekniker och arreslantvakter Dessa medel fördelas av rikspolisstyrelsen med utgångs­punkt från myndigheternas faktiska vakansläge.

Rikspolisstyrelsen fär vidare enligt sin instruktion kommendera personal från de lokala polismyndigheterna till styrelsen. Kommenderingarna avser i första hand tjänstgöring vid säkerhetspolisen och rikskriminalen. Viss perso­nal tas även i anspråk som instruktörer vid polishögskolan, för flygverksam­het och för arbete i olika utvecklingsprojekt vid styrelsen. Tjänstgöringen är tidsbegränsad och de polismän som kommenderas behåller sina grundtjäns­ter Den härordningen har sina fördelar. Bl.a. kan den kompetensutveckling som tjänstgöringen innebär komma de lokala polismyndigheterna lill del. Samtidigt innebär systemet vissa problem, inte minsl i det personalläge som råder inom polisväsendet. För del resursbortfall som uppstår till följd av kommenderingar till rikspolisstyrelsen finns nämligen för närvarande inte något kompensationssystem.

Jag är medveten om de problem delta innebär för vissa polismyndigheter Jag har själv nyligen besökt polisen i Uppsala och vet hur lägel är där I det arbete på polisväsendets förnyelse som pågår i civildepartementet övervägs -inom ramen för budgetutvecklingen - hur vi skall komma till rätta med problemen.


Anf. 2 BARBRO ANDERSSON (s);

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet för svaret.

Situationen för polisen i Uppsala är lilel speciell eflersom det är så många som är kommenderade till centrala uppdrag. Vikariaten förekommer i två olika former Man kan å ena sidan få vikariatspengar som kan användas för tjänster, vid pensionsavgångar för långtidssjuka, för personal som provar annan tjänst, osv. Polisen i Uppsala har fått pengar för delta och kan också använda dem.

Ä andra sidan återstår problemet med de tjänster som inte räknas som vakanta. Det kan, som del slår i svaret, gälla kommenderingar till centrala uppdrag vid exempelvis rikspolisstyrelsen. För dessa tjänster gäller inte kompensationssystemet, och det är också problemet i Uppsala eftersom det där är sä pass många som kommenderas.

I svaret står att man i det arbete på polisväsendets förnyelse som pågår i civildepartementet överväger hur man skall komma till rätta med dessa pro­blem. Och jag är å Uppsalas vägnar mycket glad över delta.

Överläggningen var härmed avslutad.


 


5§ Svar på fråga 1989/90:387 om vägsträckan Rosa-Söderhall

Anf. 3 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Alf Wennerfors har frågat mig vilka åtgärder jag sedan april 1989 har vidtagit för alt ge väg E 3 Rösa-Söderhall molorledsslandard.

Planeringen av invesleringar i nya vägobjekt sker i en av riksdagens beslu­tad ordning, där bl.a. regionala synpunkter spelar en stor roll.

Regeringens roll är atl lill riksdagen lämna förslag på vilka medel som bör anslås lill väginvesteringar, drift av vägar m.m. Regeringen tar normalt inte ställning till fördelningen mellan län och vägobjekt.

I det fall som Alf Wennerfors återger uppvaktades jag av Norrtälje kom­mun m.fl. angående väg E 3, och senare har jag också besökt kommunen för atl ta del av de vägfrågor som kommunen upplever som angelägna.

Vid de diskussioner jag hade med kommunen kom frågan om alternafiv finansiering av vägobjekt upp. Kommunen åtog sig att tillsammans med väg­verket undersöka om delta kunde vara en framkomlig väg för atl få bl.a. projektet rörande väg E 3 genomfört vid en tidigare lidpunkt än planerat.

Kommunen och vägverket har nyligen presenterat en delundersökning an­gående alternativ finansiering för departementet. Frågan måsle dock utre­das vidare, och jag ser med förväntan fram emot det slutliga resultatet.

Om vägverket och övriga intressenter bedömer att det finns realisliska möjligheter till alternativ finansiering, exempelvis genom avgifter, kan för­slag härom inlämnas till regeringen.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 4 ALF WENNERFORS (m):

Herr talman! Jag ber först alt få tacka kommunikationsministern för sva­ret. Det finns i svaret ell positivt anslag som jag sätter stort värde på. Att den väg jag tar upp i min fråga är skandalöst dålig, smal och krokig och har flera irafikfallor. del tror jag att kommunikationsministern håller med om. Det finns ju t.o.m. de i Norrtälje som kallar vägen för en "asfalterad koslig".

Vägen betyder oerhört mycket för de 60—70% av norrtäljeborna som pendlar, och den är naturligtvis väldigt betydelsefull för den regionala balan­sen. Där är vi överens, och vi är likaså överens när del gäller trafiken till och från Kapellskärs hamn och kanske även när det gäller den utökade handeln med Finland och Sovjet.

Del är dystert att man i planeringen inte räknar med alt bygget skall kunna påbörjas under den första delen av 90-lalet, utan möjligen under den senare delen. Tanken på en alternativ finansiering är därför positiv.

Jag sade att det i svaret fanns ett positivt anslag, och jag hoppas att anled­ningen till detta inte bara är atl kommunikationsministern vill hålla oss vid gott mod. Det vill jag inte heller tro om kommunikationsministern, ulan jag hoppas atl del verkligen skall komma någol positivt resultat av detta. Vi får väl se liden an.

Jag vill ändå ställa en fråga; När räknar kommunikationsministern med att resultatet skall lämnas till regeringen, och vad tror han sedan kan komma ul av del?


 


Prot. 1989/90:94       Anf. 5 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

27 mars 1990            Herr talman! Låt mig först säga att anledningen lill mitt posiliva anslag

I    I                inte enbart är alt hålla de berörda vid gott mod. Det är emellertid glädjande

, var pa jragor           1 uppfatta det så. Jag är faktiskt engagerad för atl man skall kunna

hitta lösningar pä del här vägproblemet. Jag har ju kunnat notera atl del

verkligen är fråga om ell sådanl.

Jag kan inte ange något datum för när en slutlig rapport kan ges frän de undersökningar och beräkningar som nu görs. Men jag hoppas att dessa un­dersökningar drivs med all den kraft och snabbhet som är möjligt.

För övrigt har jag i den nyligen avlämnade propositionen om näringspoli­tiska åtgärder ganska utförligt redovisat ambitionen att mera generellt ar­beta med den här metoden, dvs. kompletterande finansiering i form av nä-ringslivsmedverkan och brukaravgifter

AnL 6 ALF WENNERFORS (m):

Herr lalman! Ytterligare en fråga; Räknar kommunikationsministern med atl rapporten ändå skall komma i vår, eller skall den komma i höst, under det här året eller under liden fram lill 1995?

Anf. 7 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Det ligger inte i min makt alt bestämma tidpunkten. Del avgörs av dem som nu arbetar med dessa beräkningar Eftersom de själva är starkt engagerade för alt hitta lösningar, utgår jag frän att de arbetar med all den skyndsamhet som är möjlig.

AnL 8 ALF WENNERFORS (m);

Herr talman! Om jag vore kommunikationsminister skulle jag ändå säga till dem atl jag förväntade mig alt rapporten skulle komma före detta års utgång.

Överläggningen var härmed avslutad.

6§ Svar på fråga 1989/90:432 om åtgärder för att hindra nedlägg­ningar av järnvägar

Anf. 9 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr talman! Jan Hyttring har frågat miljöministern om hon år beredd att la initiativ till alt regeringen genom elt ökat ekonomiskt ansvarslagande stoppar planerna på ytterligare järnvägsnedläggelser. Frågan har överläm­nats lill mig.

Låt mig först säga alt jag delar Jan Hytlrings uppfallning att trafikens ef= fekler på miljön måste begränsas. Genom det järnvägspolitiska beslut som fattades av riksdagen under år 1988 skapades förutsättningar för en ökning av såväl gods- som persontransporter på järnväg. Detta gjordes därför alt järnvägen har fördelar som elt miljövänligt alternativ till vägtrafiken. I det trafikpolitiska beslutet ingick som en viktig del atl SJ skulle få möjlighet alt


 


utveckla formerna för sin godstrafik. Glädjande nog har resultatet redan bli­vit en ökning av den totala mängden gods som fraktas på järnväg.

Genom den infrastruklurfond som regeringen föreslagit i den näringspoli­tiska propositionen kominer ytterligare förutsättningar att skapas för ge­nomförande av angelägna järnvägsinvesteringar som bör kunna bidra till ökad järnvägstrafik.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Anf. 10 JAN HYTTRING (c):

Herr talman! Jag tackar för det positiva svaret.

Del är mänga järnvägslinjer som har förlorat sin personbefordran och som endast har godsfrakt. Dessa järnvägslinjer har elt mycket svårt ekonomiskt läge. Det fall som ligger närmast lill hands, och del som jag känner bäst lill, är NKLJ-banan, som för övrigt kommer att beröras i nästa fråga. Man tvingas där atl lägga ner godstrafiken. Det innebär all man i det fallet för över trafiken på landsväg, vilkel leder lill en ganska stor miljöbelastning.

Miljöenheten vid länsstyrelsen i Värmland har räknat pä della och kom­mit fram till atl del är fråga om 9 lon kolväten. 34 ton koloxid. 116 lon kvä­veoxider. 10 ton svaveldioxid, 9 ton partiklar och 6 700 ton koldioxid som kommer all tillföras. Om godset aldrig lastas över pä järnväg, ulan del blir fortsatt biltrafik, kommer naturiigtvis dessa tal att öka, eftersom en del gods skall fraktas läng väg.

Om man ser till vad en samhällsinvestering skulle leda till för denna typ av bana kan man som en jämförelse ta Arlanda-banan. Man räknar där med en miljövinst på 300 ton kväveoxider per år till en investeringskostnad av drygt 3 miljarder kronor Del kommer alt bli en fyra gånger större miljövinst per satsad statlig investeringskrona om man satsar 120 milj.kr., eller egentli­gen 90 milj.kr., på NKLJ-banan.

Del svar kommunikationsministern gav var positivt. Vi torde vara överens i de här frågorna. Jag ser då naturligtvis fram emot ett positivt svar på den fråga om NKLJ-banan som besvaras härnäst.

Anf. 11  Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Jag kan inte i detalj diskutera de siffror som Jan Hyttring redovisade om miljövinsterna. Jag tillåter mig dock att anmäla elt Ivivelsmål om riktigheten i den bedömning som Jan Hyttring gör när han menar atl Ar­landa-banan ger en förhållandevis mindre miljövinst än ett bibehållande av NKLJ-banan. Enligt allas bedömning är investeringar i spårbunden trafik i storstadsregionerna den insats som ger de klarl största miljövinsterna.

AnL 12 JAN HYTTRING (c);

Herr talman! Jag lycker inte alt Georg Andersson skall betvivla de här siffrorna. Jag har inte vänt mig mot investeringar i järnvägstrafik i tätor­terna. Del är naturligtvis någonting myckel bra, och det ger en god vinst. Jag tog del här exemplet för alt visa alt även relativt små investeringar på vissa håll i landet leder till dessa stora miljöeffekter.

Det är här fråga om tung lastbilstrafik! De siffror som jag räknade upp, och som del naturligtvis inte går atl ta ställning till under den korta lid som här finns lill förfogande, motsvaras av atl invånarna i Hagfors - en ganska


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


liten tätort - skulle börja åka personbil dubbelt så mycket. Då får man fram motsvarande tal i ökad miljöbelastning på denna relativt korta sträcka mel­lan Hagfors och Deje.

Överläggningen var härmed avslutad.


7 § Svar på frågorna 1989/90:433 och 437 om järnvägssträckan Deje-Hagfors

AnL 13 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Regeringen har nyligen avslagil en begäran från länsstyrel­sen i Värmlands län om ett statligt övertagande av järnvägssträckan Deje-Hagfors. Jan Hyttring har frågat mig om jag är villig atl la initiativ fill all regeringen omprövar sill ställningstagande.

Björn Samuelson har frågat industriministern om han av närings- och re­gionalpolitiska skäl är beredd att medverka lill en modernisering och fortsall trafikering av NKLJ-banan. Frågan har överlämnats till mig.

Lål mig först säga atl regeringen låtit utreda frågan om ett statligt överta­gande av NKLJ-banan mycket ingående. Banverket fick i våras i uppdrag att utreda de samhällsekonomiska förutsättningarna för fortsatt godstrafik pä banan.

Banverket förklarade sig villigt att ta över ansvaret för banan endast om en fullständig breddning kom lill stånd och om denna fill största delen bekos­tades av de lokala intressenterna. Enligt banverket var det endast under dessa förutsättningar som projektet kunde bli samhällsekonomiskt lönsamt.

Länsstyrelsen redovisade i oktober ett förslag där de lokala intressenterna var beredda att bidra med 25 milj.kr av de totalt 120 milj.kr som en bredd­ning lill normalspår skulle kosta.

Med delta har förutsättningarna för ett statligt överlagande fallit. Jag är därför inte beredd atl förorda en omprövning av regeringens ställningsta­gande.

AnL 14 JAN HYTTRING (c);

Herr talman! Jag vill tacka även för detta svar, trots att det var ett mycket negativt svar Med tanke på den diskussion vi hade alldeles nyss om miljö­vinsterna vid en fortsatt transport av gods på järnväg förefaller detta svar litet märkligt.

Jag redovisade nyss de miljöförluster det innebär att lägga ned järnvägs­trafiken på NKLJ-banan. Det fraktas 170 000 ton gods på den banan. Det torde vara en av de större godsmängderna när del gäller de mindre banorna. Jag vet att man från samhällets sida har investerat i betydligt mindre järnvä­gar som har mindre godsmängd och där del funnits chans att öka godsmäng­den.

Om inte den här järnvägsslräckningen bibehålls torde delta innebära att den ifrågavarande stålindustrin blir den enda i Europa som kommer att sakna järnväg. Industrin är beredd atl fortsätta atl satsa på banan men klarar inte av hela investeringskostnaden. Av 120 milj. kr kan man räkna med atl


 


det i det här fallet återstår ungefär 90 milj. kr. Del finns naturligtvis en för­hoppning atl man från den infrastruklurfond som nämns i del förra svaret skall få ta i anspråk medel för alt bredda banan lill normalspår Delta är en smalspårig bana. vilket innebär många problem.

I svaret på den förra frågan säger kommunikationsministern också att det blivit en glädjande ökning för SJ;s godstrafik genom den nya politiken. En nedläggning av godslrafiken på sträckan kommer all innebära en minskning av godstransporter för SJ, eflersom del gods som lastas på järnväg från stål­industrin i Hagfors sedan fraktas på det övriga bannälel som drivs av SJ och banverket. Kristinehamns hamn kommer all förlora ungefär 20% av sin godsfrakl. Delta innebär alt det också blir återverkningar på Vänersjöfar-ten. Denna sjöfart vill vi verkligen slä vakt om, eftersom della är ell myckel miljörikligl sätt au frakta gods.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Anf. 15 BJÖRN SAMUELSON (vpk);

Herr lalman! Jag ber atl få lacka kommunikationsministern för svaret. Jag tycker att svaret var ledsamt. Jag hade hoppats pä ett annat förhållningssätt från regeringens sida i fråga om NKLJ-banan.

Hagfors och Munkfors är traditionella bruksorter, vilka är oerhört kon­junkturkänsliga. Nu tas en alternativ transportmöjlighet borl från stålverket i Hagfors. Vi kan länka oss vad della kan betyda för den här orten vid en konjunkturnedgång. Vi vet atl bränsle, diesel, inte kommer all bli billigare framöver Nu kommer transporterna på järnväg all bytas ut mot 60-80 lunga laslbilsfordon per dygn. Delta är också miljömässigt mycket tvivelaktigt.

Man har gjort breddningar på andra sträckor under årens lopp. 1984-1987 breddades sträckningen Vetlanda-Kvillsfors-Paulislröm till samma kostnad i fast penningvärde som breddningen av NKLJ-banan skulle uppgå till. Där ökade frakten från 10 000 nettoton till 50 000 nettolön per år dvs. en ökning med 400 %. Vi kan se ungefär samma netlotonökning på NKLJ-banan 1982-1987. Om man skall kunna utveckla stålindustrin i Värmland är det mycket viktigt atl vi får behålla den här järnvägssträckan. Kan statsrådet av regio­nal- och näringspolitiska skäl ompröva sill ställningstagande?

Jag vill citera en dikt i vilken mor på förslulrappan i Ransäler säger; "Var rädd om Tage, den pojken skall kostas på." Det vore trevligt om ni kunde ha samma synsätt på de bruksorter som fört fram så många slora statsmän i vårt land.

Anf. 16 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Jag skulle bli mycket glad om jag kunde lova all kosta på NKLJ-banan den här investeringen. Jag har gjort mycket seriösa försök alt finna en lösning. Jag har remitterat frågan till banverket för att få verkels bedömning och därefter till länsstyrelsen för att om möjligt genom dess med­verkan nå en finansiell lösning av den här frågan. Men tyvärr var medfinan-sieringen alltför blygsam för alt del skulle kunna gå all klara en samhällseko­nomiskt motiverad insats på den järnvägen.

Jan Hyttring frågade mig om infraslruklurfonden skulle kunna medverka till att lösa problemet. På den frågan konstaterar jag atl del ligger elt förslag i riksdagen om att en sådan fond skall inrättas för alt salsa på kollektivtrafik


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


och järnvägar Riksdagen har ännu inte tagit ställning till del förslaget. Så det är för tidigt all uttala sig om vilka kriterier riksdagen i övrigt vill knyta lill fonden och om någon ändring i del avseendet kommer atl göras.

Jag vill göra riksdagen uppmärksam på att finansieringen av fonden är ho­tad, om jag har förstått saken rätt, av Jan Hyttrings parti. Inrättandet av fon­den förutsätter att vi får in det belopp som behövs till statskassan. Får vi inte in pengarna - de borgerliga vill nämligen förhindra det - faller underlaget för att inrätta fonden.

Avsikten är alt fonden skall börja byggas upp fr.o.m. 1991. Det är utgångs­punkten när man arbetar med denna fråga.


AnL 17 JAN HYTTRING (c):

Herr lalman! Först vill jag säga några ord om finansieringen - om riksda­gen nu beslutar alt inrätta fonden. Fonden kan ju finansieras på olika sätt. Vad vi inte tar ställning till nu och här är öronmärkningen av medel på det säll som regeringen har föreslagit. Det finns alltså andra sätt alt med hjälp av statskassan finansiera fonden och satsningarna.

Jag är intresserad av det principiella ställningstagandet. Är regeringen vil­lig att satsa pengar ur fonden om riksdagen i sina beslut inte omgärdar detta med för många detaljregler?

Jag ställde tidigare en fråga till Birgitta Dahl som hon överlät till kommu­nikationsministern. Birgitta Dahl säger: När det gäller miljön är det bråttom. Någon frist på grund av ekonomisk kris finns inte. Det torde därför inte vara gångbart alt här hävda samhällsekonomiska hinder för att göra denna satsning. Vi har ju redovisat så väl vad del beiyder miljömässigt att föra över trafiken till landsväg.

AnL 18 BJÖRN SAMUELSON (vpk);

Herr talman! Jag vill förtydliga mig litet grand. Den Tage jag talade om var naturligtvis Tage Erlander och hans mor i Ransäler

Efler del svar jag har fått av kommunikationsministern återstår det bara alt avvakta riksdagens behandling av de förslag som ligger om en upprust­ning av NKLJ-banan. Även om 120 milj. kr verkar vara mycket pengar, har vi redan i dag en begynnande och ganska allvarlig arbetslöshet i den här de­len av Värmland.

Jag är alldeles övertygad om alt görs satsningar med hjälp av t.ex. denna nya fond, som vpk ställer upp på, skulle vi kunna möta den lågkonjunktur som vi tror att vi har runt hörnet med en högre beredskap än om NKLJ-banan läggs ned.

Överläggningen var härmed avslutad.


 


8§ Svar  på  frågorna   1989/90:438 och 441  om upprustning av     Prot. 1989/90:94
Blekinge kustbana
                                                                          27 mars 1990

Anf. 19 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;                    Svar på frågor

Herr talman! Karl-Gösta Svenson har frågat mig när regeringen kommer all infria löftet om ett vidgat länslrafikanslag ä 150 milj. kr. för upprustning av Blekinge kustbana.

Viola Claesson har, mot bakgrund av atl det i regeringens proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län (1989/90:66) sägs att en särskild satsning skall göras pä Blekinge kustbana, frågat mig om regeringen menar att de 160 miljoner som finns med i vägverkets planeringsramar för fördelning av länstrafikanslaget är en sådan satsning.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

För närvarande pågår arbetet med atl fördela länstrafikanslagel under pe­rioden 1991-2000. Som en del i detta arbete har vägverket nyligen presente­rat planeringsramar för anslaget under motsvarande period. I dessa ramar ingår ett anslag lill Blekinge pä 160 milj. kr De av vägverket beslutade ra­marna år en del i den planeringsprocess som kommer alt utmynna i faststäl­landet av länstrafikplanerna.

Beslutsordningen är sådan atl det är länsstyrelsen som, i samråd med väg­verket, skall fastställa planen för länet. Skulle dessa båda inte komma över­ens hänskjuts frågan till regeringen.

Blekinge kommer, via länstrafikanslaget, att få elt bidrag på 150 milj. kr. fördelat på fem år till upprustning av kustbanan, detta förutsatt att regionen beslutar salsa på fortsatt järnvägstrafik. Det exakta beloppet som därutöver kommer att tillfalla Blekinge för investeringar i vägar m.m. kan jag i dag inte uttala mig om. Detta får avgöras utifrån en sedvanlig samhällsekonomisk be­dömning av olika projekt.

Anf. 20 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Jag lackar kommunikationsministern för svaret.

Detta är upprörande. Regeringen, slatsminislern och kommunikationsmi­nistern står inte fast vid de löften som har givits beträffande upprustnings­bidraget till kustbanan. I samband med en interpellalionsdebatl om Ble­kinge kustbana den 11 december 1989 uttalade Georg Andersson att ett bi­drag om 150 milj. kr för upprustning av banan kommer alt lämnas om man i regionen beslutar sig för att satsa på fortsatt järnvägstrafik. Vidare uttalade Georg Andersson på direkt fråga från mig all ramen för länstrafikanslagel i Blekinge skulle vidgas. Frågeställningen kunde inte missuppfattas.

Dessa båda uttalanden kan inte uppfattas på annal sätt än att det är fråga om nya pengar Någon reducering av del normala länstrafikanslaget var det inte fråga om.

1 propositionen om det s.k. Blekingepaketel uttalade statsrådet Ingela Thalén att regeringen har ansett att en sårskild satsning skall göras på Ble­kinge kustbana. Detta innebär alt om regionen övertar trafikeringsansvarel kommer ett årligt driflbidrag alt lämnas under tio år Vidare kommer 150 milj. kr fördelat på en femårsperiod att lämnas för upprustning av banan, om regionen satsar på fortsatt järnvägsdrift.


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor

10


Alla besked, Georg Andersson, tyder på atl del är fråga om nya pengar för upprustning. Så har också länet uppfattat det. Nu kommer sanningen fram! Inga nya pengar till kustbanan. Georg Andersson borde ta konsekven­sen av sitt agerande att ha undanhållit riksdagen sanningen i den här frågan.

De av vägverket föreslagna LTA-anslagen motsvarar i dagens penning­värde vad vi har för närvarande. Man vill också begränsa det utlovade årliga driflbidragel i del samlade avtal som skall träffas för transportrådel. Man vill tillhandahålla 20 milj. kr om medel finns tillgängliga. Nu vill jag ha besked frän Georg Andersson om varför Georg Andersson inte berättade hela san­ningen för mig den 11 december Står regeringen fast vid sitt löfte om elt tioårigt driflbidrag lill kustbanan med 20 milj. kr per år?

AnL 21 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Tack för svaret!

Jag delar uppfattningen atl delta är en upprörande behandling av en be­folkning och en mycket viktig fråga, Georg Andersson. Här har vi försökt atl ställa frågor, interpellerat och diskuterat för alt få fram de rätta beskeden och för atl testa om löftena om friska pengar till Blekinge kustbana var rik­tiga och ägde sin grund. I dag meddelar Georg Andersson att det blir inga nya friska pengar

Herr talman! Jag tror att jag har svaret på varför vi har behövt möta alla dessa underliga turer I tidningen Arbetet den 10 mars finns ett TT-medde-lande apropå den nya stora regionalpolitiska proposition som Rune Molin för regeringens räkning har presenterat. Där slår alt regeringspolitiken har fått en EG-anpassning. Därför har anlalel stödområden skurits ned och alla tankar på nya områden i sydöstra Sverige lagts i papperskorgen. Rune Molin säger för atl förtydliga alt han tror alt förslaget skulle ha accepterats av EG.

Har det gått så långt, trots alla löften som har givils om nya friska pengar till Blekinge kustbana, alt EG redan intervenerar i den svenska regionalpoli­tiken så att regeringen inte vågar ge pengar till Blekinge kustbana? Desto mera upprörande är det atl regeringen redan den 18 januari i år beslutat att göra om banan, dvs. flytta över del statliga ansvaret från en slomjärnväg till en länsjärnväg. Visste regeringen redan då att detta var pä gång och alt EG skulle förbjuda nya pengar till Blekinge kustbana?

Anf. 22 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Karl-Gösta Svenson tar i så han nästan spricker Tadel lugnt, Karl-Gösta Svenson! "Upprörande, står inte fast vid sina löften", säger Karl-Gösta Svenson, och Viola Claesson instämmer naturligtvis i skallet.

Del är alldeles klarl alt vi har utlovat ett bidrag på 150 milj. kr lill Ble­kinge kustbana, fördelat på fem år. Atl det skulle ske inom ramen för läns­trafikanslaget är också alldeles klart uttalat. Del har inte skett någon ändring i detta avseende. Det totala irafikanslaget kan jag inte uttala mig om i dag vare sig för Blekinge län eller för någol annat län. Med de ramar som vägver­ket har salt upp i sin plan för samtliga län har fastslagits att det är fem län som får anslag av ungefär samma storlek som det anslag som Blekinge har tilldelats. Ett av dessa län har fått ett anslag på endast 50 milj. kr

Det är nya pengar som Blekinge får för kustbanan under förutsättning att


 


man bestämmer sig för att driva den. Det totala beloppet är inte slutligen avgjort. Regeringen kan i dag inte uttala sig om det exakta beloppet. Om saken kommer lill regeringens prövning genom överklagande får regeringen anledning alt då la ställning till della.

Jag vill bara säga atl jag självfallet utgår ifrån att 10 milj. kr för övriga insatser i Blekinge län är för litet, men jag kan inte i dag precisera vilket belopp som slutligen kan gälla vare sig för Blekinge eller för något annal län. Vi måste faktikskl, ärade frågeställare, respektera gällande besluts- och handläggningsordning i detta liksom i andra fall, även om frestelsen atl göra storpolitik av detta naturligtvis är mycket slor

AnL 23 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Det är inte fråga om alt göra politik av den här saken ulan del är fråga om all kommunikationsministern skall berätta hela sanningen när han står här i riksdagen. Vi har fått beskedel alt Blekinge län skall få 150 nya miljoner Det har statsministern sagt som svar på en direkt fråga från landshövdingen. Georg Andersson har också sagl som svar på en fråga från mig alt vi i Blekinge län skall få 150 nya miljoner och alt della skall ske inom en vidgad ram för länstrafikanslagel. Det är länstrafikanslagel som vägver­ket har beslutat om nu, och det är samma pengar som vi har för närvarande. Vi skall även fortsättningsvis ha vad vi har i dag: 15,6 miljoner i dagens pen­ningvärde. Pä tio år blir det i runda tal 160 milj. kr

Regeringen och kommunikationsministern har grundlurat Blekinge län i denna fråga. Vi är fullständigt grundlurade. Länstrafikbolaget har planerat för alt del skall få 150 nya friska miljoner för alt upprusta kustbanan. Del var en förutsättning för atl man skulle åta sig alt driva kustbanan i länstrafi­kens regi. Regeringen och kommunikationsministern spelar falskt. Vi ställer krav på att få de här pengarna.

AnL 24 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr lalman! Del är inte vi som gör storpolitik av den här frågan, Georg Andersson! Om regeringen har börjat sortera direkt under EG när del gäller pengar till Blekinge kustbana och lill svenska regionala satsningar, är del re­geringen som bedriver storpolitik under övernationell domvärjo från en an­nan instans.

Jag ställde i milt tidigare inlägg en slutlig fråga som Georg Andersson inte har svarat på. Jag frågade nämligen om regeringen ansåg att de här 150-160 miljonerna ur länstrafikanslagel var en sådan särskild satsning som på sikt kan rädda Blekinge kustbana. Det är precis detta det handlar om.

Jag vet alt vägverket fick en skrivelse efter det att regeringen hade beslutat att göra om Blekinge kustbana till en länsjärnväg. Där talades det om de 150 miljonerna på ett sådant sätt atl ledamöterna i vägverkets styrelse trodde atl del var 150 nya miljoner. Alla har trott på de löften som har presenterats: all del skulle bli nya friska pengar. Georg Andersson, svara gärna på den här frågan; Vågar man inte ge Blekinge kustbana några pengar på grund av EG?

AnL 25 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON; Herr talman! Viola Claessons resonemang om EG är nalurliglvis bara struntprat, och jag berör inte detta mer


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor

11


 


Prot. 1989/90:94       Karl-Gösta Svenson dundrar här; Berätta hela sanningen! Jag har berättat

27 mars 1990         hela sanningen, precis samma sanning nu som tidigare. Regeringen har inte

[                              fatlat något annat beslut i den här frågan när det gäller pengar, än det som

var pa jragor           framgår av regeringsbeslutet av den 15 februari där det heter; Under förut-

sättning alt berörda trafikhuvudmän beslutar om forlsatl trafikering av ba­nan Krisiianslad-Karlshamn-Karlskrona, beslutar regeringen alt i pla­nerna för länstrafikanläggningar skall inrymmas totalt 150 milj. kr. för inve­sleringar i Blekinge kustbana under perioden 1991-1996. Det kan inte vara tydligare och del är samma besked som jag lämnar i dag.

Sedan vet Karl-Gösta Svenson alt jag i dag inte kan ange den totala ramen för länstrafikanslaget, dvs. för vägar och andra kolleklivtrafikanläggningar, vare sig för Blekinge län eller för något annat län. Vägverket har lagt en ram, men regeringen har inte fattat beslut om någon ram i detta avseende.

Anf. 26 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Det är i den sista delen, Georg Andersson, en dålig hante­ring från kommunikationsministerns och kommunikationsdepartementets sida alt inte kunna klara ul detta innan budgeten lagts i januari månad.

För övrigt citerar jag del Georg Andersson sade lill mig den 11 december 1989; "Svaret på Karl-Gösta Svensons fråga är all detta naturligtvis innebär att ramen för LTA, länstrafikanslagel till Blekinge, vidgas." Och det är inte vidgat med en enda krona. Vi har det anslag på 160 milj. kr. under en tioårs­period den dag som i dag är. Del finns inte en krona till elt vidgat anslag för Blekinges del. Var är sanningen? Varför sade inte Georg Andersson san­ningen när det gäller dessa pengar den 11 december 1989 på en direkt fråga från mig? Jag upprepar alt det är en dålig hantering från kommunikationsde­partementets sida.

Vad gäller del årliga driflsbidraget på 20 milj. kr. frågar jag; Står rege­ringen fast vid dessa pengar under en tioårsperiod? Det är också viktigt för länslrafikbolaget som nu väntar på besked. Delta verkar vara detsamma som ingel besked i dagens läge.

AnL 27 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! För mig är det obegripligt atl regeringen hade sä fruktans­värt bråttom med att omklassificera Blekinge kustbana när vi nu ser hur del håller på atl gå. Frågan är vad som kommer all hända nu, Georg Andersson. Det blev ingel med den här särskilda satsningen på Blekinge kustbana, efter­som man inte får mer pengar än man har i dag.

T.o.m. vägverkels ledamöter trodde all del handlade om ytterligare pengar när del kom ett specialdirekliv från regeringen i form av elt brev lill vägverkets styrelse. Vem är det som skall bära ansvaret när och om man nu ganska snabbt tvingas lägga ned banan?

Eftersom Rune Molin faktiskt sitter här i kammaren, vore det väl intres­sant om Georg Andersson och Rune Molin efler den här debatten tog elt litet samtal om huruvida del stämmer atl Rune Molin ullalat atl del förslag till regionalpolitik som regeringen har presenterat säkert skulle ha accepte­rats av EG. 12


 


Del blev inga pengar till sydöstra Sverige, och man vågar inte heller ge dessa friska pengar, som man har lovat gång på gång, till Blekinge kustbana.

Anf. 28 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Jag upprepar all de givna beskeden slår fast. Det gäller lill båda frågeställarna.

Varför så bråttom all göra om till länsjärnväg, frågar Viola Claesson. An­nars hade del inte varit någonting. Det var det enda alternativet. Banverket ansåg sig inte ha medel för atl rusta upp och transportrådel hade inte medel för atl köpa trafiken. Genom mitt agerande har del skapats förutsättningar för att utveckla trafiken pä Blekinge kustbana.

Sedan säger Viola Claesson alt vägverkels ledamöter trodde att det var 150 milj. kr extra. Visst är det så. Det är ju vägverkels förslag som ni disku-lerar Del är inie regeringens förslag lill ramar Del får vi anledning all åter­komma till om delta blir föremål för regeringens prövning efler ell överkla­gande.

Jag vill än en gång upprepa för Karl-Gösta Svenson - som tydligen inte vill förslå - att ramen vidgas, men hur myckel som skall gå till vägar kan jag i dag inte säga. Det vore hederligt av Karl-Gösta Svenson om han respekte­rade detta.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 29 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Ramen vidgas inte. Vi har de pengar lill förfogande som vi har 160 milj. kr. i länstrafikanslag. Del blir inga nya pengar lill Blekinge, trots de stora ord som uttalades angående det stora Blekingepaketel när Ingela Thalén var arbetsmarknadsminister - att det skulle anslås 150 milj. kr. lill upprustning av denna bana.

När det gäller LTA-pengarna har vägdirektören i Blekinge begärt att få tidigarelägga del viktiga arbetet med atl bygga två nya broar i Blekinge. Till detta arbete har vägdirektören begärt att få la i anspråk medel av de 160 miljonerna som nu är anslagna för atl rusta upp vägar. Det är fråga om en bro i Olofström och en över Möcklösund i östra Karlskrona. Den delen av bron kostar 40 milj. kr. och den är kolossalt viktig för alt utveckla turistnä­ringen i Karlskrona kommun och östra skärgården.

Del finns alltså inga pengar. Ramen är förbrukad. Vi vill utnyttja de medel som finns till de viktiga vägarbeten som behövs.


Anf. 30 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Georg Andersson sade alt del har getts förutsättningar ge­nom mitt agerande. Det här spelet blir mer och mer cyniskt. Alla från Ble­kinge som följt detta och som trodde på regeringens löften tog för givet all det skulle anslås så pass mycket pengar alt de t.o.m. själva skulle kunna ta hand om banan. Men regeringen fattar i slället ett beslut om att göra om banan till en länsjärnväg, lastar över ansvaret och ger varken banverket eller transportrådel de pengar som skulle kunna skapa de regionala förutsättning­arna.

Enligt de utredningar som har gjorts behövs det över 700 milj. kr för att göra Blekinge kustbana lill en lönsam, fullt utbyggd och bekväm järnväg.


13


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Det är Georg Andersson medveten om. Så kommer man dragande med 150 milj. kr - samma summa som redan finns till förfogande. Är inte detta elt cyniskt spel?

Genom Georg Anderssons och regeringens agerande har det inte tillförts några pengar till de instanser som skulle ha kunnat göra någonting ål proble­met. Vad händer nu? Vem har ansvaret?


 


14


Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1989/90:440 om det nya teoretiska körkortsprovet

Anf. 31 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Isa Halvarsson har frågat mig om jag kommer atl vidta några åtgärder för alt undanröja den påtalade olägenheten med det nya teoretiska körkortsprovet. Olägenheten beskrivs av Isa Halvarsson som att endasl en av elva elever enligt uppgift klarar det teoretiska körkortsprovet.

Det är trafiksäkerhetsverkel som ansvarar för utformningen av kursplaner och teoriprov vid körkorlsundervisningen. Som ett led i arbetet för en bättre trafiksäkerhet har verket fastställt en ny kursplan, som gäller från den 1 april 1989. Från årsskiftet tillämpas ell nytt teoriprov, som bygger på den nya kursplanen.

De problem som övergångsvis har uppstått har sannolikt sin grund i atl många elever inte undervisats enligt den nya kursplanen eller själva läst en­barl den äldre kurslitteraturen.

Den andel godkända elever som Isa Halvarsson fått uppgift om, kan na­turligtvis ha förekommit vid någol enstaka provtillfälle. Trafiksäkerhelsver-kels statistik för hela landet visar emellertid alt andelen godkända elever sta­digt ökar

Jag avser alt - liksom naturligtvis trafiksäkerhetsverkel - följa utveck­lingen noga. Några åtgärder från min sida angående det nya teoriprovet är för närvarande inte aktuella.

Anf. 32 ISA HALVARSSON (fp);

Herr talman! Tack så mycket för svaret.

Jag tror atl problemen är allvarligare än atl det bara handlar om att ele­verna inte har undervisals enligt den nya kursplanen eller att de har läst på för dåligt, läst föråldrad kurslitteratur osv.

Såvitt jag har förstått handlar det om atl man inte förslår ord och begrepp. Man förstår inte språket och frågeställningarna. Det är hell självklart att ut­bildningen skall leda fram lill bra och ansvarsfulla bilförare. Men man blir nog inte en bra bilförare bara för all man har ett så rikt ordförråd alt man förstår ord och begrepp som "reaktionsbildning", "sannolikhetsinlärning", "imitationsinlärning" och "selektiv varseblivning'" - begrepp som dessa ele­ver möter vid körkortsprovet.

Det här tenderar att bli ett socialt problem, eftersom det i vårt samhälle är så viktigt att kunna köra bil. Jag har mött ett slags hopplöshet där man


 


frågat sig om man verkligen behöver vara högskolestuderande för atl klara körkortsprovet.

Anf. 33 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Jag håller med om atl det kan finnas en del ord och begrepp som behöver ses över. Jag vet att man på trafiksäkerhetsverket är uppmärk­sammad på just denna fråga. Jag utgår ifrån atl irafiksäkerhetsverket nu noga följer ulvecklingen och gör de nödvändiga korrigeringarna, om det för­håller sig så alt del skapas onödiga svårigheter för eleverna på grund av svåra ord.

Det kan noteras atl en motsvarande situation uppstod när man förra gången, 1973, ändrade det teoretiska körkortsprovet. Också då var det, in­ledningsvis, ett högt antal elever som kuggades på grund av alt undervis­ningen inte hade anpassats tillräckligt snabbt till del nya provet. Del grund­läggande syftet med alt ändra körkortsprovet är ju all öka trafiksäkerheten.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 34 ISA HALVARSSON (fp);

Herr talman! Också jag tyckerall det är väldigt viktigt att öka trafiksäker­heten. För de pojkar som håller på alt utbilda sig till bilmekaniker och som blir hell frustrerade för att de inte förstår begrepp såsom "selektiv varsebliv­ning" är detta elt oerhört stort problem. Man får då en känsla av alt språket används som något slags maktmedel. Jag hoppas atl körkortsprovet skall ses över för att språket inte skall bli en barriär när det gäller all kunna ta kör-kori.

Överläggningen var härmed avslutad.


10 § Svar på fråga 1989/90:444 om privatägda riksvägar

Anf. 35 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Viola Claesson har frågat mig om jag anser alt regeringen kan acceptera privatägda riksvägar

Bakgrunden lill frågan är all Svenska Vägföreningen presenterat ett för­slag som går ul på atl staten skulle sälja riksväg 40 Göteborg-Jönköping till Svenska vägföreningen för en krona. Vägen skulle därefter rustas upp till motorväg och avgiftsbeläggas.

Regeringen presenterade nyligen propositionen angående vissa närings­politiska frågor (1989/90:88), där bl.a. behovet av ökade medel lill investe­ringar i infrastrukturen tas upp. De medel som kan anvisas över statsbud­geten är otillräckliga, varför del är nödvändigt atl undersöka möjligheten till kompletterande finansiering av bl.a. investeringar i vägar och järnvägar.

En förutsättning för alt införa nya former för finansiering är alt grunderna i det nuvarande planeringssystemet för invesleringar bibehålls och eventuellt förstärks genom att riksdag och regering får ett ökat inflytande på investe­ringsinriktningen.

Med en sådan konstruktion bibehålls samhällets inflytande på vägplane­ringen även vad beträffar alternativfinansierade projekt. Formerna för med-


15


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


verkan i vägprojekt och frågan om alternativ finansiering av dessa kommer atl utredas för alt få fram så bra beslutsunderlag som möjligt.

Del är emellertid inte aktuellt atl sälja ut de statliga vägarna pä del säll som Viola Claesson exemplifierar


Anf. 36 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Tack för svaret! Det låter ju trösterikt atl del i varje fall inte nu är aktuellt alt sälja ut vägarna pä det sätt som lobbyorganisationen Svenska Vägföreningen önskar

Enligt föreningens egen uppgift kommer man nu att bedriva en kraftfull kampanj i april månad, där man kominer att föra fram sitt önskemål om atl köpa riksväg 40 för en krona. Jag tror att Svenska Vägföreningen är ute i mycket god lid. Man bespelsar sig på att det så småningom skall bli möjligt alt köpa riksväg 40, även om den aldrig skulle säljas för en krona. Om denna väg skulle byggas i dag är den värd ca 5 miljarder kronor Det vore ett kap för Vägföreningen atl kunna ta över vägen och införa vägtullar

I Älvsborg, Göteborg och Norrköping är folk väldigt upprörda. Det är många som arbetspendlar mellan Borås och Göteborg och som skulle tvingas betala 50 kr till Vägföreningens vägtullar för att passera. Det är inte särskilt intressant att gå en sådan framtid till mötes, i synnerhet som alternativet i form av en väl utbyggd kollektivtrafik på det parallella järnvägsspåret inte fungerar sårskill bra.

Jag skulle vilja atl Georg Andersson litet mera preciserade vad som menas med det här som också upprepas i den proposition som är aktuell, nämligen atl om grunderna i det nuvarande planeringssystemet för investeringar bibe­hålls skulle det ge någon typ av garanti, och den skulle också kunna förslär­kas genom all riksdag och regering får ett ökat inflytande på invesleringsin-riktningen. Om staten, regeringen, säger atl det inte finns några pengar i samhället och atl vi måste släppa in privata investerare, får de då inte gå in där de själva lycker alt del verkar mest lönsamt? Vad menar Georg Anders­son mera konkret med det här svaret?

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1989/90:445 om Sveriges ekonomiska satsningar på vissa forskningsprojekt om vägtransporter


16


Anf. 37 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Viola Claesson har frågat mig om hur mycket staten hittills totalt har satsat på Prometheus-projeklet. på dess föregångare Arise samt på EG:s Drive-program och hur myckel regeringen planerar alt satsa under 1990-talet.

Staten har under lidsperioden 1988-1990 satsat ca 90 milj. kr. på Promet­heus- och Drive-projekten varav ca 40 milj. kr. på Drive.

De framlida satsningarna är nu inte möjliga alt bedöma. Projekten när­mar sig del stadium dä fältförsök planeras. Detta gäller såväl Prometheus som Drive.


 


Transportforskningsberedningen har regeringens uppdrag att ange en samlad strategi för det svenska statliga engagemanget i Prometheus och Drive. Uppdraget omfattar också att fastställa formerna för ett svenskl för­sök för demonstration och utprovning av ny teknik inom ramen för de be­rörda projekten.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL .38 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Tack för svaret! Jag måsle dock säga, Georg Andersson, att del är ett mycket halvfärdigt svar Jag förslår inte rikligt varför, eftersom jag själv har talat med transportforskningsberedningen i dag. Jag vet all Georg Andersson och kommunikationsdepartementet på grund av min fråga har vänt sig till transportforskningsberedningen och fått en utförlig redovisning av vad man har satsat ekonomiskt. Georg Andersson väljer i stället all ta upp vad som har satsats under 1988-1990, dvs. 90 milj. kr pä dessa bilindu-striprojekl. Det är samma uppgifler som redan står alt finna i propositionen.

Min fråga gällde hur mycket man har satsat fram till i dag, och gärna också vad man kommer alt satsa i framtiden. Kan inte Georg Andersson använda det material som Irafikforskningsberedningen har överlämnat? Där måsle det finnas flera summor att ta fasla på.

Vägverket, som är ett statligt organ, sysslade med dessa frågor under en stor del av 1980-talet. Då kallades det Arise-projektel. Det var ett första­dium till det bilindustriprojekt som EG, Eureka och den svenska regeringen har satsat på.

I samband med Nordiska ministerrådets projekt - man kan i alla fall kalla del så, eflersom det har bidragil till ett projekt som har med Prometheus och Drive atl göra - har del getts ul en bulletin som talar om de elektroniska och de daloriserde bilprojeklen. Det sägs där att Prometheus är ett projekt som framför allt har lill syfte alt öka den europeiska bilindustrins konkurrens­kraft.

Jag tycker atl Georg Andersson borde förstå varför jag är så intresserad av att få reda på hur stora subventioner bilindustrin i Sverige egenlligen har fått lill den här märkliga forskningen och utvecklingen av Prometheus och Drive under åren. Det handlar inte bara om 1988 och 1990, Georg Anders­son. Det handlar om inånga fler år Hur slor är egenlligen summan?

AnL 39 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Om Viola Claesson vill göra någon tentamen med mig, får vi väl utforma dessa frågestunder på ett lilel annat sätt.

Viola Claesson gör gällande all hon har ell material här. Då kan väl Viola Claesson läsa upp vad det slår i materialet, om det är mycket viktigt all fä in del i protokollet. Jag har inget att tillägga som svar på den ställda frågan.


Anf. 40 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Georg Anderssons ironi hamnar litet fel. Jag sade inte atl jag har ett material, eflersom jag inte har hunnit få del. Men jag har talat med samma person på transporlforskningsberedningen som nyligen har överlämnat allt siffermaterial lill Georg Andersson. Jag har inte materialet, utan del är Georg Andersson som har det.


17


Riksdagens protokoll 1989/90:94


Prot. 1989/90:94       Därför tycker jag att man kan fordra av Georg Andersson atl han ålinin-

27 mars 1990         slone redovisar det materialet i ställel för all nöja sig med alt la siffror från

'             [                två enstaka år. Del är inte del som delta projekt handlar om. Del handlar

.. var pa jiägor        rnycket mer. jag vet inte exakt hur mycket.

Jag har inte ställt frågan här för att slå och "lattja" med Georg Andersson eller för atl han skall göra det med mig. ulan det är faktiskt en ganska viktig fråga. Jag tror all Georg Andersson har litet lättare alt fä lag pa material hos vissa myndigheter och organisationer än vad vi vanliga ledamöter har -åtminstone förutsätter jag det.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1989/90:446 om betydelsen för tranksäkerheten m.m. av det internationella forskningssamarbetet om vägtransporter

AnL 41 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Viola Claesson har frågat mig om regeringen har oberoende av bilindustrin gjort någon utvärdering som styrker uppfattningen atl sats­ningarna på Prometheus-projeklet och Drive-programmet ökar trafiksäker­heten och minskar miljöstörningar i vägtransporterna.

I Sverige har inte gjorts någon vetenskaplig bedömning av vilken effekt informalionsteknologiska åtgärder kan få på säkerhet och miljö. Såvitt transporlforskningsberedningen känner till har någon sådan bedömning inte heller gjorts internationellt. Däremot har en studie gjorts med Delphi-leknik som visar alt det med hjälp av myckel långt utvecklad informationsteknologi finns förutsättningar för all uppnå betydande effekter på trafiksäkerheten och miljön.

Transporlforskningsberedningen skall samordna de statliga insatserna inom ramen för det europeiska fou-samarbelel på vägtrafikområdet.

Transporlforskningsberedningen har regeringens uppdrag alt ange en samlad strategi för det svenska statliga engagemanget i Prometheus och Drive. Della bör innefatta alt en bedömning skall göras av Prometheus och Drive-programmen utifrån de riktlinjer regeringen har angetl.

AnL 42 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Jag ber atl få tacka Georg Andersson för svaret. Det är inte heller särskilt utförligt, men jag tycker atl det är myckel bra all vissa saker framkommer Man har lanserat Prometheus - och nu senast bilindustrins Drive-projekt - som något som skall ge bälire trafiksäkerhet och bättre miljö. Här framkommer det med all önskvärd tydlighet av Georg Anders­sons svar alt någon sådan utvärdering inte finns. Man bara hoppas och tror att det skall bli på del sättet.

När man pressar en del av dem som arbetar med dessa frågor på samma

sak säger de alt del här med miljön avser att det skall bli ett jämnare flyt i

trafiken. Det är emellertid också sä att del skall bli mycket mera trafik och

vägtrafik över huvud taget.

18                              Prometheus-projeklet och Drive-programmet, som bilindustrin har lanse-


 


rat för all öka sin konkurrenskraft, går ut på atl man skall få masstillverka     Prot. 1989/90:94
datoriserade bilar och att dessa skall kunna köra så tätt med hjälp av nyelek-     27 mars 1990.
Ironik all del blir som bilkonvojer pä vägarna. När det lyckas riktigt kan man
       [    [

säga atl det blir ett slags tåg på landsväg.                                               P F 8

Om vägtrafiken dubbleras och sä småningom fyrfaldigas, Georg Anders­son, blir det inte myckel kvar av de miljövinster och den trafiksäkerhet som del har talats så myckel om.

Pressar man industrins förelrädare på trafiksäkerhelsfrägan säger de alt man snarast titlar närmare på den psykologiska effekten hos resp. bilförare och pä hur myckel information, elektronisk och annan, som en bilförare kan la emot ulan all del blir farligt. Jag skulle råda Georg Andersson och rege­ringen all omedelbart avbryta delta projekt, som vpk föreslår Det låter mycket farligt att man skall satsa på så mycket information till bilförarna att man nu får göra psykologiska specialundersökningar för atl se hur mycket de tål utöver dagens information.

Anf. 43 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr lalman! Jag tror atl vi skall ha en öppenhet för vad tekniken kan ge oss i positiva bidrag. Sedan får vi politiskt värdera programmet. All bara ställa sig vid sidan om och bara säga all del görs, lycker jag inte är särskilt konstruktivt.

Som komplement lill det svar jag tidigare avgell vill jag bara betona atl i del uppdrag som lämnades lill transporlforskningsberedningen den 17 au­gusti 1989 sade vi från regeringens sida atl det särskilt bör uppmärksammas atl de svenska strävandena avses innebära alt ökad tyngd läggs vid de delar av forsknings- och utvecklingsprogrammet som är inriktade på miljöaspek­terna.

Anf. 44 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag skulle vilja rekommendera alla intresserade att skaffa informalionsbulletin nr 1 som heter Trafik och Framlid och som nordiska ministerrådet har hjälp lill alt finansiera. Den är en av de första mer officiella handlingar som lalar om vad del hela egentligen handlar om.

I den ser man för första gången kritiska frågeställningar som också Georg Andersson borde fundera över

Det handlar bl.a. om ett ökat hot mol den personliga integriteten. Bilen som frihetssymbol kommer nog alt försvinna, och del är väl ingel fel i del, men det handlar också om kontrollsystem som lycks vara ganska suspekta.

Elektroniska system medför också ökad sårbarhet. Det handlar vidare om att klyftorna mellan bilister och övriga trafikanter kommer att öka.

Och, Georg Andersson, man frågar t.o.m. det som inånga andra också har funderat på - trots atl man alltså är positiv lill projektet; Hur skall äldre bilförare klara sig i trafiken med så avancerade system?

Vi i vpk vill föra över tekniken och pengarna till järnvägs- och kollekliv-trafikforskning. Det är offensivt!

Överläggningen var härmed avslutad.

19


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


13 § Svar på fråga 1989/90:476 om reglerna om beviljande av visum

AnL 45 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr lalman! Mol bakgrund av atl rumäner som önskar besöka Sverige har problem med att få visum har Åsa Domeij frågat mig om jag avser atl vidta några åtgärder för atl se över reglerna om beviljande av visum.

Krav på visering för rumänska medborgare infördes den 1 juli 1989. Det var en kombination av skäl som ledde lill beslutet.

Beslut om visering fallas av invandrarverket. Jag har fått information om verkels praxis i fråga om rumänska medborgare. Från årsskiftet har man en mer generös praxis vid beviljande av viseringar för besök hos anförvanter i Sverige. Från alt tidigare i princip endast ha beviljat make, maka, föräldrar och barn visum har man frän mitten av januari utvidgat kretsen till atl avse även syskon och deras familjer. Sedan januari beviljas även personer som är över 60 år visum för all besöka gamla vänner som finns i Sverige.

Invandrarverket har ännu inte beviljat rumänska medborgare visum för turislbesök. Man vill avvakta utvecklingen i Rumänien.

Man får också ell ökande anlal ansökningar om visum. Under hösten var antalet omkring 40 per vecka för att successivt öka till 350 under en enda vecka i början av mars.

På Åsa Domeijs fråga vill jag svara all den fortsatta utvecklingen i Rumä­nien får avvaktas, och jag avser inte att nu vidta några åtgärder för att se över reglerna om beviljande av visum.


AnL 46 ASA DOMEU (mp);

Herr lalman! Människors största glädje kanske är jusl atl söka kunskap och atl uppleva nya saker Däri ingår atl besöka andra kulturer och träffa nya människor i andra länder

Det är myckel märkligt alt Sverige nu slänger sina gränser för människor som vill besöka oss. Vi kan ju själva besöka t.ex. Rumänien om vi vill ut och lågluffa, som del heter, om reglerna inte ändrats på den allra senaste liden.

Varför skall inte en person från Rumänien ha samma rätt all besöka Sve­rige som turist? Jag kan inte förslå det!

Visserligen kan man besöka Sverige om man har släktingar här Men skall alla de människor som inte har släktingar utanför Rumänien stängas inne i landet när de i åratal har fått lida i ett land som helt enkelt har varit elt grymt fängelse?

Varför kan inte Sverige öppna sina gränser för människor som vill besöka oss? Det handlar ju också om atl vi vill besöka andra länder och träffa männi­skor i andra kulturer.


20


AnL 47 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Del är rikligt, Åsa Domeij, atl vi också besöker andra län­der, men det finns ganska många länder som har olika syslem med viseringar för utländska besökande. Vi är alltså långt ifrån ensamma om delta.

Vi har också i stor enighet här i riksdagen beslutat atl reglera invandringen till Sverige. Utgångspunkten i viseringsreglerna är ju i första hand att en ut­länning som vill bosätta sig här måste ha beviljats tillstånd, innan han eller


 


hon reser in i landet. För atl kunna upprätthålla den regleringen tillämpar Sverige krav på visering för medborgare från elt stort antal länder, länder från vilka man också kan tänka sig att det finns ell stort eller åtminstone elt visst invandringslryck.

Nu vill jag inte uttala mig speciellt om Rumänien, eflersom det är invand­rarverket som följer utvecklingen på området. Jag har redovisat invandrar­verkets praxis när det gäller i första hand besöksviseringar

Men elt av skälen atl vi har viseringar och även i vissa fall kan vara restrik­tiva med viseringar är ju alt benägenheten att stanna kvar i Sverige efter vise-ringstidens slut har visat sig vara ganska stor för personer från vissa länder Dårför är della ell skäl som måste tas med i bedömningen av om visering skall beviljas.

Vi kan väl ändå se fram mol en ulveckling i hela Europa, alltså även i Öst­europa, där vi sä småningom kanske inte behöver några viseringar alls. Jag kan också konstatera alt del är bra atl del nu har varit möjligt alt utöka vise­ringarna frän Rumänien, så atl man kunnat vidga personkretsen. Del som har varit mest beklagligt tidigare har naturligtvis varit atl släktingar inte kun­nat besöka varandra.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Anf. 48 ASA DOMEU (mp):

Herr lalman! Det intressantaste med den här frågan är inte om människor från Rumänien kan få visum lill Sverige eller ej. Det här är en principiellt viktig frihetsfråga för alla människor i hela världen.

Jag ställde inte heller frågan på del sättet all den skulle gälla enbarl om människor från Rumänien eller från någol annat land skall få politisk asyl i Sverige. Frågan är om de skall få visum för atl besöka Sverige precis så som vi svenskar kan få visum under en tidsbegränsad period för alt besöka andra länder

Hur skall man kunna avgöra om en person är benägen att hoppa av i Sve­rige? Det är helt omöjligt alt på förhand avgöra detta. Regeringens politik innebär helt enkelt all människor som inte har släktingar i någol annal land -tidigare har del varit svårt t.o.m. för sådana personer- inte kan lämna sitt eget land, åtminstone inte om andra länder, liksom Sverige, stänger sina gränser

Vi förhindrar på detta sätt ell kulturellt utbyte mellan olika länder År inte elt sådant utbyte något av det viktigaste om vi skall uppnå fred i tredje värl­den?


Anf. 49 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Jag tror atl vi också kommer all bibehålla och förbättra ett kulturellt utbyte med Rumänien även i fortsättningen.

Det är ju så med den här viseringen atl det är invandrarverket som gör bedömningen. Det är framför alll invandrarverkels tillämpning som utgör praxis och som innebär att del i princip är sökanden själv som skall göra det troligt atl syftet med resan till Sverige är besök och inte bosättning.

Framför alll har det varit utomordentligt viktigt - det vill jag understryka -atl del varit möjligt för människor som är nära släkt atl besöka varandra, något som de tidigare ej kunnat göra, inte på grund av Sveriges snålhet med


21


 


Prot. 1989/90:94    viseringar utan på grund av alt Rumänien inte har velat medverka till så-

27 mars 1990         dana.

Svar på frågor              3 DOMEU (mp):

Herr talman! Ministern har fortfarande inte svarat på frågan om hur man skall avgöra om den enskilda personen kan tänkas stanna kvar i Sverige eller ej. Det är ju helt enkelt omöjligt att avgöra!

Ta som exempel vilken person som helst som går in på en järnvägsstation i Rumänien och köper elt s.k. tågluffarkort. Hur skall man veta om den per­sonen kan tänkas stanna kvar i Sverige?

Den här svenska politiken innebär kanske att människor från faltiga län­der diskrimineras, och de skall alltså inte få besöka rika länder, eflersom de kan länkas stanna kvar där

I förlängningen skall man också se frågan på det sättet atl delta kan leda till atl andra länder faktiskt slänger sina gränser för oss svenskar Det är inte bara människor i andra länder som skulle ha nytta av en öppnare svensk poli­tik. Vi själva har ju också ett intresse av att besöka människor i andra länder och se deras kulturer

Jag har frågat vilka åtgärder ministern tänker vidta för all ändra lagstift­ningen i detta avseende. Det talas ju i andra sammanhang så mycket om in­ternationalisering! Denna fråga har jag inte fått svar på.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1989/90:481 om möjligheten att ansöka om asyl

AnL 51 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om Sverige på allvar håller på alt ge upp asylrätten samt om vi i Sverige kommer atl byta ut asylrätten mot arbetskraftsinvandring och blanda ihop begreppen flykting och arbels­kraflsinvandrare.

Bakgrunden till frågan är dels regeringens beslut i december om att till-lämpa regeln om särskilda skäl i utlänningslagen, dels invandrarverkets be­slut nu i mars all med omedelbar verkställighet avvisa somliga asylsökande som kommit lill Sverige via Polen.

I sin fråga påslår Ragnhild Pohanka att regeringen genom decemberbeslu-tel infört en undantagsklausul i utlänningslagen. Låt mig än en gång få klar­göra att regeringen inte har infört någon ny bestämmelse i utlänningslagen.

Regeln om särskilda skäl infördes i utlänningslagen den 1 januari 1976. Av förarbetena framgår att vid bedömningen av vad som skall anses utgöra särskilda skäl, får nödvändig hänsyn tas lill vara möjligheter att ta emot ut­länningar (prop. 1975/76:18, s. 107).

Regeringen har alltså inte genom decemberbeslulet infört någon ny regel i utlänningslagen. Genom beslutet tillämpas regeln i 3 kap. 4 § andra punk­ten i lagen.

Det är inte heller riktigt, som Ragnhild Pohanka påstår, alt asylsökande som kommer via Polen inte har fått möjhghet att söka asyl i Sverige. Innan


 


invandrarverket beslutar om avvisning med omedelbar verkställighet, har polisen gjort utredning om den sökandes asylskäl. Återsändande av asylsö­kande till Polen eller annat land sker aldrig utan en noggrann prövning av ärendet.

Genom kontakter i Polen har det kunnat konstateras att asylsökande som via Polen kommer lill Sverige i flertalet fall har uppehållstillstånd i ell tredje land och också tillstånd atl vistas i Polen. Mol bakgrund även av upplys­ningar om förhållandena i Polen har invandrarverket beslutat alt omedelbart verkställa avvisningsbeslut för återsändande lill Polen, eflersom asylsökande inte riskerar all sändas vidare till ett land där de kan komma all utsättas för förföljelse.

Ragnhild Pohankas andra fråga är om vi kommer all byta ut asylrätten mot arbetskraftsinvandring och då blanda ihop begreppen flyktingar och ar­belskraflsinvandrare.

Jag antar atl bakgrunden lill frågan är den diskussion som just inletts om alt eventuellt utvidga möjligheterna att ge arbetstillstånd.

I vissa avseenden är det nalurliglvis viktigt atl hålla isär begreppen flykting och arbelskraflsinvandrare. Men det är självfallet ingel fel alt se flyktingar som en resurs på arbetsmarknaden.

En eventuell ren arbetskraftsinvandring får naturligtvis inte ske på bekost­nad av skyddsbehövandc flyktingar


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 52 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr lalman! Jag lackar för det långa svaret, och särskilt gäller det den sista meningen i svaret, atl en arbetskraftsinvandring inte skall få ske på be­kostnad av skyddsbehövandc flyktingar Men med hänvisning till hur del går lill i dag tillåter jag mig alt tvivla på detta. Atl man skall se på flyktingar som en resurs har jag många gånger betonat, och jag är därför glad över all även invandrarministern gör denna betoning.

Tryggheten för flyktingar i Polen tvivlar jag däremot på, eftersom Polen inte har skrivit under Genévekonventionen och alltså inte har någon skyldig­het alt hålla sig till reglerna i denna. Jag har också mycket svårt att tro alt del görs noggranna undersökningar innan asylsökande skickas tillbaka till Polen, eflersom de asylsökande har skickals tillbaka lill Polen samma dag som de har anlänt till Sverige.

I dag händer det atl människor som har rätt alt söka asyl inte får en hand­läggning av sina fall som är rättsligt riktig. Detta ser vi i miljöpartiet allvarligt pä. Det första polisförhöret med en asylsökande sker på ell ganska ytligt plan och utan offentligt biträde, vilket enligt den nya lagen skall finnas med från början. All den asylsökande inte har alla handlingar framstår som ell missbruk av asylrätten. Ofta händer del även att flyktingar inte får doku­ment översatta, vilket är mycket allvarligt.

Jag anser att förhållandena på en del av flyktingförläggningarna i dag kan liknas vid slavhandel i modern tappning. Det finns människor som tjänar oerhört slora pengar på dessa flyktingförläggningar, och många av flykting­arna utvisas när de har vistats en lid på dessa förläggningar Det beiyder all flyktingar mår illa, att personalen mår illa och alt våra skattepengar används utan att de ger någon utdelning till flyktingarna.


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Sverige har under tidigare decennier kunnat la emot 50 000-70 000 ar­betskraftsinvandrare. Därför tycker jag alt del är viktigt atl vi i Sverige fort­sätter att ta emot de människor som är i behov av skydd. Vem bär ansvaret för verkställigheten när utvisningar sker lill elt land där människor riskerar att utsättas för tortyr, dödsstraff, m.m.?


 


24


Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på frågorna 1989/90:475 och 483 om de regionala utveck­lingsfonderna

Anf. 53 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr lalman! Krister Skånberg har ställl två frågor till mig om de regionala utvecklingsfonderna. Båda frågorna har ställts mot bakgrund av regeringens förslag i den näringspolitiska propositionen alt utvecklingsfonderna succes­sivt skall betala in sammanlagt 1 miljard kronor till staten och placera 600 milj. kr. i nya regionala riskkapitalbolag.

Den första frågan gäller hur indragningen av medlen kommer atl ske. Den andra frågan gäller vad jag avser all göra för all fördelarna med de regionala utvecklingsfondernas verksamhetsform inte skall gå förlorade.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Småföretagens riskkapilalförsörjning har behandlats av bl.a. finansie-ringsulredningen. I stort sett samtliga remissinstanser delar utredarens be­dömning atl det finns stora brister när det gäller tillgången på riskkapital inom småföretagssektorn. Andra utredningar har kommit till samma slut­sats. Det är bakgrunden lill regeringens förslag om nya regionala riskkapilal­bolag.

Jag anser liksom Krister Skånberg alt utvecklingsfondernas närhet till re­gionens företag och kontakt med målgruppen har stor betydelse. Jag delar däremot inte hans farhåga alt denna närhet kan gå förlorad om regeringens förslag genomförs.

Först och främst föreslår regeringen atl fonderna skall få behålla sina nu­varande finansieringsinstrument, även om verksamheten kommer alt bedri­vas i mer begränsad omfattning än hittills. Vidare framhålls att inbetalningen till staten bör ske i sådan takt atl fonderna fortlöpande kan bedriva en egen finansieringsverksamhet.

Vad gäller rådgivningsfunktionen föreslår regeringen betydande resurser för all utvecklingsfonderna skall kunna fortsätta atl på olika sätt medverka till all höja kompetensnivån bland småföretagen. Det gäller bl.a. de teknik-baserade företagen samt underleverantörerna.

Möjligheten att kombinera rådgivning och finansiering kommer således att finnas kvar

Sammantaget anser jag alltså atl det inte finns någon risk att utvecklings­fondernas verksamhetsform eller deras närhet till småföretagen skall gå för­lorade.


 


AnL 54 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret. Det är viktigt att riskkapital skaffas även lill små förelag och projekt. Det har funnits en lucka mellan finansieringen från STU, Styrelsen för teknisk utveckling, och utvecklings­fonderna till dess att bankerna upptäcker att de vågar satsa pengar Därför är det bra om denna tillgång på riskkapital kan stärkas. Vi i miljöpartiet an­såg all löntagarfonderna borde ha gjort del. Åven de olika venture capilal-företagen i Sverige som har vuxit upp borde ha kunnat göra det. Men de har valt all salsa på större och säkrare projekt. De har alltså inte i någon egentlig mening satsat på små riskprojekt.

Del föreligger stor risk för att de nya riskkapitalbolagen inte orkar med så många projekt som utvecklingsfonderna har gjort. Det innebär därför en risk alt föra över pengarna från utvecklingsfonderna till riskkapitalbolagen. Dels minskar därigenom utvecklingsfondernas möjligheter, dels kommer de förflyttade pengarna sannolikt att satsas på färre förelag än om utvecklings­fonderna hade skött satsningen. Min oro kvarstår alltså. Jag undrar om stats­rådet vill kommentera delta.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 55 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr talman! Det förslag som regeringen har överlämnat till riksdagen in­nebär atl utvecklingsfonderna kommer atl ha kvar 1 miljard kronor för den utlåningsverksamhet som de nu bedriver Det är i stort sett samma belopp som för närvarande är utlånat. Från denna synpunkt innebär detta alltså inte någon mindre kapacitet. Men genom företagens ökade möjligheter lill risk­kapital blir det samtidigt lättare för företagen att låna upp pengar på den ordinarie kapitalmarknaden, eftersom banker och andra vågar ta större ris­ker ju större riskkapitalet är Jag bedömer att detta skall innebära en för­stärkning när det gäller möjligheten att finansiera också riskprojekt i små och medelstora företag. Jag hyser inte samma farhågor som Krister Skån­berg om all della skall innebära en försvagning i fråga om dessa möjligheter, ulan del blir ivärtom en förstärkning. Om detta förslag genomförs och om det visar sig innebära problem, är jag naturligtvis beredd atl vidta åtgärder för alt lösa det problem som vi har för avsikt att lösa, nämligen atl få i gång nyföretagandet och hjälpa de mindre och medelstora förelagen atl utveck­las.


AnL 56 KRISTER SKÅNBERG (mp);

Herr talman! Det är värdefullt och det tackar jag för Erfarenheten är nämligen att bankerna är riskvilliga i mycket liten utsträckning. Åtminstone säger man från utvecklingsfonderna att del inte finns någon tendens alt ban­kerna har gått in och tagit större risker i och med atl del sketl en avreglering. Fortfarande riskerar utvecklingsfonderna sina pengar Där finns det två sa­ker atl se. Den ena är alt utvecklingsfonderna i Stockholm t.ex. har använt i princip hela sitt kapital för utlåning. Där finns ingel mera atl ta. Så drar man in pengarna därifrån, drar man in en del av verksamheten. Den andra är atl det ute i landsorlen finns fonder där man faktiskt säger; Vi måste ha pengar på banken för att med hjälp av räntorna täcka förlusterna för risksats­ningarna.


25


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor

26


Det är naturligtvis fel resonerat. Kapitalet är ju till för att användas. Men det blir ändå snett om man t.ex. låter storstäderna behålla sina riskpengar och drar in från regionerna. Det riktiga vore atl låta regionerna öka sina ris­ker på något sätt.

Anf. 57 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr lalman! Avsikten är alt vi, om förslaget antas av riksdagen, skall gå in i förhandlingar med Landstingsförbundet, olika landsfing och utvecklings­fonderna. Då skall vi diskutera takten i indragningen av de medel som skall tas in till statskassan. Jag hoppas atl vi skall kunna hitta former som gör att alla utvecklingsfonder får möjligheter alt också i fortsättningen arbeta med lånekapital. Jag tror alt de får större möjligheter att använda den ordinarie kapitalmarknaden när vi ökar riskkapitalmängden i företagen.

AnL 58 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Del är där bedömningarna skiljer sig. Det kommer erfaren­heten att visa. Det är vikfigt att man nära kan följa om bankerna faktiskt vill eller inte vill ändra sin riskvillighet. Där har staten ytterligare en möjlighet t.ex. via utvecklingsfonderna: I stället för alt själv hålla med hela riskkapita­let skulle man kunna gå in med garantier Där tror jag att utvecklingsfon­derna är väl skickade genom alt de gör både personbedömningar och före­tagsbedömningar De är skickligare i många fall, skulle jag vilja säga, än ban­kerna, därför att bankerna inte har att göra båda dessa bedömningar utan i huvudsak den ena. Där finns alltså något alt hålla ögonen på.

Det är också viktigt alt riskkapitalbolagen får sådana instruktioner att de faktiskt vågar ta risker och inte bara resonerar så att de skall hålla krutet torrt.

En annan viktig punkt är: Vilkel belöningssystem har man i ett riskkapital­bolag? Belönas man såsom chef för de risker som man tar eller för de pengar som man kan visa upp att man har kvar?

AnL 59 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr lalman! När man ulformar avkastningskraven för riskkapitalbola­gen, är det väldigt viktigt atl poängtera att det är långsiktig avkastning det är fråga om, så att de vågar ta de risker som är nödvändiga för atl få fram nyföretagande och för atl utveckla de små och medelstora företagen.

AnL 60 KRISTER SKÅNBERG (mp);

Herr lalman! Jag hoppas alt vi är rädda om utvecklingsfonderna. Speciellt i glesbygden är dessa egentligen den enda riktiga långvariga hjälpen för före­tagen. Många konsultföretag har inte ansett det lönsamt atl ställa upp med rådgivningsverksamhet där. Därför är utvecklingsfondernas verksamhet mycket viktig för småföretagsamhet. Det är angeläget att deras arbetsformer och arbetsinstrument får behållas så intakta som möjligt och gärna vässas i stället för att dras in.

Det finns två indragningsmomenl; Dels pengarna till riskkapitalbolagen, dels den miljard som ligger och så att säga skvalpar och som statsrådet säger egentligen inte används. Alternativet hade varit att försöka få fonden att an-


 


vända dessa pengar Jag tror att det finns utrymme för att placera dessa pengar också.

AnL 61 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Det här förslaget innebär ju att regionerna filiförs mycket mer kapital för satsningar än vad som sker i nuvarande form. Del bör göra att del blir större möjligheter atl utveckla näringslivet.

Jag håller med Krister Skånberg om att ulveckhngsfonderna spelar en utomordentligt slor roll i alla län för att utveckla företag. Del finns naturligt­vis stora brister, men verksamheten kan förändras så att den blir bättre. Jag tror alt fonderna har en utomordentligt stor betydelse och att de får ett bälire instrument i fortsättningen genom det förslag som vi har lagt fram för riksdagen.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


AnL 62 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Jag hoppas all del blir så. Speciellt viktigt är all det finns några som fortsätter att satsa också på relativt små projekt. Med vanlig risk­kapitalverksamhet finns det en tendens alt det satsas väldigt hårt på dem som är snabbast och vackrast. Det är dock inte bara detta det gäller här, utan här gäller det framför allt för glesbygden att överleva. Det är så att säga andra kriterier ute i landet än i t.ex. Storstockholmsområdet. Jag tycker i och för sig att förelagen har sitt existensberättigande även om de inte har någon till­växt. Del gäller även Stockholmsföretag och i ännu högre grad företagen ute i landet. De har räll att finnas och la vara på nya idéer, även om de inte vuxit sig väldigt stora och så småningom blir börsföretag. Det skall inte vara kriteriet. Här finns ett speciellt bevakningsområde. Bevakning kan genom­föras t.ex. med arbetsinslruktioner och uppföljning.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på fråga 1989/90:474 om statliga krediter till Marocko och Kina


AnL 63 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN;

Herr talman! Bertil Måbrink har frågat utrikesministern om regeringen avser atl vidta åtgärder för att stoppa krediter till Marocko och Kina.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt det är jag som skall svara på frågan.

Beslut om att bevilja u-krediter fattas av beredningen för internafionellt tekniskt-ekonomiskl samarbete, BITS. Alla större insatser och projekt i nya länder underställs styrelsens prövning. I styrelsen finns sedan årsskiftet 1988-89 pariamentarisk representation. Beslutsordningen innebär att rege­ringen som regel inte har någon befattning med enskilda ärenden i BITS verksamhet. Däremot sker samråd med utrikesdepartementet vid större projekt, i samband med insatser i nya länder och om sådana ärenden som har beröring med principiella utrikespolifiska ställnigstaganden.

BITS kreditgivning fördelar sig på en relativt vid krets mottagarländer


27


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


BITS har till dags dato beviljat Marocko två u-krediter för utbyggnad av tele­kommunikationer. Enligt vad jag erfarit finns för närvarande ingen ytterli­gare begäran om någon ny kredit.

Kina har fillsammans med Indien varit den största mottagaren av u-kredi­ter från BITS. U-krediter har lämnats lill Kina för ett 40-tal olika projekt, bl.a. inom pappers- och massaindustrin, miljöskydd och lelekomunikation. Efler händelserna i juni förra sommaren avbröts all beredning av nya u-kre­diter till Kina. Leveranser under avtalade krediter fullföjdes, medan insatser som godkänts av BITS, men inte avtalats före den 4 juni,frysles. Bland dessa ingick krediter för lelekommunikationsutbyggnad om sammanlagt 870 milj.kr med ett gåvoelement på ca 300 milj.kr.

Andra OECD-länder, liksom de multilaterala utvecklingsbankerna, rea­gerade på liknande sätt. Fortfarande finns en återhållsamhet internationellt med bistånd lill Kina. Flera länder har dock fullföjt projekt som befann sig i ett sent beredningsskeende i juni 1989. Världsbanken har nyligen godkänt två projekt med humanitär inriktning.

Det svenska beslutet om frysning ligger tills vidare fast. Vi följer ulveck­lingen i Kina, liksom landets relationer med omvärlden, noga.

AnL 64 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag lackar för svaret. Lål mig hell kort säga när del gäller Marocko att jag tycker att del är litet av en skandal alt vi över huvud taget beviljar krediter bislåndsmedel, till ett land som Marocko, som bevisligen fortfarande förvägrar ell folk, det väslsahariska folket, dess rätt lill natio­nellt oberoende.

Så går jag över till Kina. Frågan är; Har någonting förändrats där sedan junimassakern förra året? Enligt min uppfattning har det inte gjort del. Det finns därför ingen anledning att över huvud taget ändra på frysningen av BITS-pengarna, u-krediter som ligger här i Sverige. Såvitt jag förstår är det enda som sketl i Kina alt man har hävt undantagstillståndet i Beijing. Men i övrigt har man inte gjort någonting ål människornas krav på demokratiska fri- och rättigheter snarare har situalionen skärpts. Det är något märkligt. I Svenska Dagbladet i dag står; "Kina-embargot bröts för att rädda stororder " Den frysning som biståndsministern talar om skall fortsätta alt gälla har man tydligen ruckat på genom att man i december har tagit loss 40 milj.kr. Jag vill fråga biståndsministern: Är detta riktigt? Del bekräftas tydligen av de­partementssekreterare Börje Mattsson på UD all man har gjort på det sät­tet.

Det skulle betyda atl de parlamentariker som sitter med i BITS styrelse har godkänt det hela. öm så är fallet förvånar det mig väldigt mycket. Det måste då vara fråga om de borgerliga partierna, som finns representerade i BITS styrelse, för vpk och miljöpartiet står utanför.


 


28


Anf. 65 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN;

Herr talman! I juni förra året godkände regeringen att Marocko skulle kunna bli föremål för u-kreditgivning. Vi tog då med i bedömningen inte bara det faktum att Marocko är ett fattigt land som mycket väl behöver ut­veckling - det är viktigt också för demokratin och de mänskliga rättighe-


 


terna - ulan också del faktum att del då hade inletts ett medlingsarbete un­der FN;s medverkan för all lösa Västra Sahara-konflikten. Det finns alltså, enligt vår mening, ingenting som direkt säger att biståndsinsatser inte skulle kunna göras i Marocko.

Vad gäller Kina har vi elt mycket stramt frysningsbeslul, och delta har gällt fullt ut - till skillnad från förhållandena beträffande en del andra länder inom OECD-kretsen. Det här frysningsbeslutet gäller fortfarande.

Del beslut om 40 milj. kr som BITS fattade i december i år beträffande telekommunikationerna rör ett projekt där man hade elt godkännande re­dan i april 1989. Anledningen till atl styrelsen beslutade alt gå vidare med ett finansieringsavtal var alt projektet annars de facto hade förfallit. BITS styrelse gjorde alltså bedömningen att man borde undvika ett förfall när det gällde denna order för avsikten var ju atl åstadkomma en frysning - och en frysning innebär att det så småningom kommer ett upptinande.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar pä frågor


AnL 66 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jo, del kan jag förstå. När man kan se tecken på en föränd­ring då del gäller inställningen lill de demokratiska fri- och rättigheterna i Kina, skall man nalurliglvis inte vidhålla frysningen. Jag menar dock att det ännu så länge inte finns några tecken på atl så skulle vara fallet. Därför är det här en signal lill makthavarna i Beijing av innebörden: Okej, nu kan vi acceptera er

Genom alt, som skedde i december, ta loss de 40 miljonerna får maktha­varna en signal som får dem att tänka; Nu är vi åter salongsfähiga.

Man får alltså bestämma sig för om man skall ha som princip att de mänsk­liga fri- och rättigheterna är väldigt viktiga, och då skall man stå fast vid den principen så länge några förändringar inte sker Man får alltså inte låta kom­mersiella hänsyn hell plötsligt komma med i bilden därför att Ericsson even­tuellt kan gå miste om en stor order Då reduceras ju detta med de mänskliga rättigheterna till att bli en andrahandsfråga, och så får det väl ändå inte gå till.

AnL 67 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr talman! Det beslut som fattades i december vad gäller den mindre ordern om 40 milj. kr - totalt sett handlar det om en mycket större order-är en teknisk tolkning av frysningsbeslutet. Det innebär inte någon policy-förändring, för en sådan har BITS inte rätt att göra. Del har man heller inte gjort. Det är ju en sak som skall göras av regeringen.

Det här projektet hade alltså godkänts redan i april 1989, dvs. före dessa händelser. Därför kunde det hela fullföljas på delta sätt.

Sedan kan man alllid diskutera vid vilken tidpunkt avfrostningen skall på­börjas. Det är rätt naturligt atl börja fundera över det när det har gått en tid. Jag är emellertid inte beredd alt i dag tala om framliden, utan ännu så länge begränsar jag mig lill att svara på den direkta fråga som Bertil Måbrink har ställt och som rör beslut som faktiskt är fattade.


Anf. 68 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr lalman! Del som Lena Hjelm-Wallén nu säger överensstämmer inte riktigt med det som står i svaret. Där slår det; "Leveranser under avtalade


29


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


krediter fullföljdes, medan insatser som godkänts av BITS, men inte avtalats
före den 4 juni, frystes. Bland dessa ingick krediter för telekommunikations-
utbyggnad ."

Men i Svenska Dagbladet står del i dag att Börje Mattsson, departements­sekreterare på UD, bekräftar följande:

"Beslutet togs före juli och var ett defensivt drag för att undvika atl någon annan tog ordern."

Det är ju vad det handlar om. Här kommer alltså helt plötsligt kommer­siella hänsyn med i bilden. Säg rent ut vad det är fråga om!

När det handlar om en så stor order som denna - jag tror atl det rör sig om 800-900 miljoner - är det klart att man måste la hänsyn till Ericsson, som ju inte vill gå miste om den här ordern. Det kan jag förslå. Men vi måsle ändå, biståndsministern och regeringen, stå fast vid principen om de mänsk­liga rättigheterna. Vi kan inte låta sådana här hänsyn komma med i bilden i en fråga som denna. Inte någonting har ju förändrats till del bälire i Kina när det gäller de mänskliga rättigheterna.


 


30


Anf; 69 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN;

Herr talman! Det är alldeles sant. Förhållandena i Kina har ju inte föränd­rats eller förbättrats såsom vi hade önskat när del gäller den isoleringspolilik som har förts.

Del var inte kommersiella hänsyn som gjorde all BITS fattade sitt beslut beträffande den mindre ordern om 40 miljoner, utan det var insikten om att just kommunikationsområdet är ell bra biståndsområde med tanke på vårt fortsatta samarbete som låg bakom detta. Atl då "bränna" de möjligheterna genom att låta projektet de facto förfalla ansågs mindre lämpligt. Det var alltså biståndshänsyn och inte kommersiella hänsyn som gällde.

AnL 70 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jag kan inte, biståndsministern, acceptera del förda resone­manget. Del är inte acceptabelt. Om man har en princip och känner moral, vidhåller man att de mänskliga fri- och rättigheterna skall garanteras. Om dessa förtrycks någonstans, skall vi reagera- och vi skall reagera, skulle jag vilja säga, stenhårt. I den situationen får sådana här hänsyn inte komma med i bilden. Ja visst, telekommunikationer etc. kan vara vikliga i elt bistånds-land. Men del kan också vara så, alt det är väldigt viktigt för en förlryckarre-gim att få fortsätta med sitt förtryck.

Jag tycker alltså inte att det finns något försvar när det gäller detta med atl rucka på frysningen och bevilja de 40 miljonerna, som skedde i december förra året.

Överläggningen var härmed avslutad.


 


17 § Svar på fråga 1989/90:431 om Vänerskolan i Vänersborg

AnL 71 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! Marianne Andersson i Vårgårda har frågat utbildningsminis­tern när regeringen avser att falla beslut angående specialskolan Vänersko­lan i Vänersborg.

Arbetet inom regeringen är så fördelat atl det är jag som skall svara på frågan.

Frågan om en lokalmässig samverkan mellan Vänerskolan, som är en stat­lig specialskola för döva och gravt hörselskadade elever, och grundskolan i Vänersborg har varit föremål för utredning och diskussion under lång tid. Anledningen är att frågor om principer för integration av döva och gravt hör­selskadade i allmänna skolväsendet och lokalisering av specialskolans under­visning i västra Sverige aktualiserats i sammanhanget.

Mol bakgrund av de negativa synpunkter som har framförts i första hand av de dövas och hörselskadades riksorganisationer avser jag att inom korl föreslå regeringen att säga nej lill en samlokalisering av Vänerskolan och grundskolan i Vänersborg.


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Anf. 72 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c);

Herr lalman! Jag vill lacka statsrådet för svaret på min fråga. Del är natur­ligtvis myckel bättre alt få elt svar än atl behöva leva i ovisshet, som man har fäll göra i Vänersborg i tio år Del är alltså på liden all vi får ett svar Men jag måsle säga alt det här svaret kommer atl mötas av väldigt slor besvikelse i Vänersborg. Där har man nämligen trott på det här projektet, som egenlli­gen inte innebär någon fullständig integrering utan endasl en sam-använd-ning av vissa utrymmen.

Del finns ett lokalt stöd för projektet. Jag länker då på olika föräldraorga­nisationer och på de dövas organisationer i Göteborg. Jag vet alt det här är en svår fråga. Jag har således inte kompelens alt bedöma vilkel beslut som skulle vara absolut bäst. Det finns många delade meningar om detta.

Vad som lalar för del här projektet är att del kan ge de hörande elever som går i den aktuella skolan möjlighet alt lära sig teckenspråket - en fråga som ju behandlas väldigt ofta i utbildningssammanhang. Då skulle de kunna tala teckenspråket med sina hörselskadade kamrater Del skulle också kunna underlälla rekryteringen av dövlärare, vilket är ett stort problem in­för framliden.

Jag skulle med anledning av svaret vilja fråga statsrådet vilka kontakter som har tagils med specialskolan Vänerskolan i Vänersborg, med föräld­rarna lill de barn som nu går i skolan och med dem som kan väntas bli be­rörda samt med de lokala handikapporganisationerna. Min nästa fråga blir då hur och när regeringen avser all medverka lill en lösning av lokalproble­men för specialskolan Vänerskolan i Vänersborg, då de problemen är akuta.


Anf. 73 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! När det gäller vilka kontakter regeringen har tagit med de lokala organisationerna, är det en fråga som har varit aktuell mycket länge, som Marianne Andersson själv säger Den lokala opinionen, som har fram-


31


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


fört synpunkter till regeringskansliet i fråga om vårt ställningstagande, är inte okänd. En annan opinion är riksorganisationerna. Sedan är del kommu­nen, som har en ambition alt snabbi fä till stånd ell skolbygge. Vi känner lill det där sedan många år tillbaka, och det är nu dags all ge ett besked, precis som Marianne Andersson säger. Nu ger vi det beskedet, och det är förankrat hos delar av opinionen. Jag är på det klara med all alla inte blir nöjda, men det är bättre, som utbildningsutskottet också har sagt, att komma till en punkt där klarhet skapas. Vi kan inte bortse från all det finns olika uppfatt­ningar, och då måste vi våga ta slällning. Det gör jag i detta svar, där jag säger att jag avser alt föreslå regeringen all fatta elt beslut. Det behövs nog inte särskilt mycket mer kontakter och ytterligare beredningsarbete. Vad som saknas är ett ställningstagande, och det kommer nu.

Den lokalfråga som Vänerskolan har att hantera är ytterst besvärande. Det är en av de faktorer som har legat lill grund för atl diskussionen har kommit upp. När regeringen nu säger nej till en samlokalisering av skolorna måsle diskussionen om Vänerskolans lokaler återigen tas upp, och det får göras pä vanligt sätt.


AnL 74 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c);

Herr talman! Jag hoppas i så fall atl frågan tas upp omgående, så att den snabbi får en lösning, eflersom man har väntat i tio år Statsrådet säger atl del är kommunens ambition att snabbi få till stånd ett skolbygge. Ja, det har del varit i tio år, så del är inte särskilt snabbt. Under dessa år har man väntat på ett beslut, och det gör att kommunens situation är mycket besvärande när del gäller skolan i Vänersborg. Jag är nalurliglvis medveten om att det egentligen år en annan fråga.

Det vikliga är vad som är bäst för dessa barn, och det är där som den lokala opinionen går emot opinionen inom de centrala organisationerna. Jag är inte så övertygad om att del beslut som kommer att fattas är bäst för barnen. Miljön för dem kommer säkert alt vara inspirerande - det är inte hell säkert att de mår bra av atl vara skyddade från en hörande miljö under hela sin skoltid.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på fråga 1989/90:469 om rekryteringen av konsulenter för synskadade elever i Stockholmsområdet


32


AnL 75 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr talman! Eva Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd atl vidta för att säkerställa rekryteringen av konsulenter för synskadade elever i Stockholmsområdet.

Jag vill först nämna att regional verksamhet för pedagogiskt stöd till han­dikappade elever infördes i sin nuvarande utformning den 1 juli 1984, då landet indelades i fem planeringsregioner. Kommunerna har ansvar för pla­neringen av de handikappade barnens skolgång utifrån barnens behov. Sta­ten skall däremot erbjuda sådan sakkunskap som del inte går atl begära att


 


de enskilda kominunerna kan skaffa sig där elevunderlaget inte är så stort. Syftet med inrättandet av planeringsregioner är att samordna insatser inom större regioner för atl pä bästa möjliga sätt utnyttja de resurser det kun­nande m.m. som finns.

Verksamheten är knuten till länsskolnämnderna. Vid varje länsskol-nämnd finns således ett anlal tjänster som konsulent för synskadade försko­lebarn, synskadade elever, hörselskadade resp. synskadade utvecklings­störda elever och rörelsehindrade elever Till länsskolnåmnden i Stockholms län är således knutna 20 tjänster, varav 5,5 för synskadade förskolebarn och 5 för synskadade elever. Enligt underhandsuppgift är en av tjänsterna va-kant, och en innehavare är sjukskriven på halvtid. Olika aktiva åtgärder vid­tas för att rekrytera ersättare.

När del sedan gäller att rent generellt säkerställa rekryteringsunderlaget vill jag erinra om att riksdagen vid 1988/89 års riksmöte beslöt, med anled­ning av förslag i proposition om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4), atl en påbyggnadslinje, specialpedagogisk påbyggnadsutbild­ning, skall inrättas den 1 juli i är.

Riksdagen beslöt därför atl begränsa antagningen till den nuvarande spe­ciallärarutbildningen för innevarande läsår för att frigöra resurser för ell om­fattande förberedelsearbete för'den nya utbildningen. Dessa resurser an­vänds nu för planerings- och utvecklingsarbete samt för fortbildning och kompetensutveckling av lärarutbildare för den nya utbildningen.

Den nya utbildningen kommer all bidra till att trygga försörjningen av personal med specialkompetens till stöd för integrerade synskadade elever


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


 


AnL 76 EVA JOHANSSON (s):

Herr talman! Jag vill först tacka Göran Persson för svaret.

Om grundskolan skall kunna leva upp till målsättningen att vara en skola för alla behöver den kunna ge ett rejält och sakunnigl stöd till elever med olika handikapp. Situationen i Stockholms län i dag är sådan atl länskolnäm-dens organisation med konsulter för handikappade elever riskerar alt bryta ihop, enligt länsskolnämndens egna ord. Många av de 20 tjänsterna är va­kanta, och det finns uppenbara risker för atl flera personer slutar

Del är svårt, nästan omöjligt, enligt de rapporter som jag har fått, all re­krytera nya konsulenter Det synes bero dels på atl lönerelationerna lill van­liga lärartjänster har förändrats så alt de här lönerna nu ligger förhållandevis lågt, dels på alt utbildningen av konsulenter under en tid har legat på en för låg nivå.

Det är angeläget all det snabbt vidtas åtgärder för atl garantera de syn-och hörselskadade barnen och de rörelsehindrade barnen det stöd som gör att de kan gå kvar i de vanliga skolorna och kan leva ett så normalt liv som möjligt. Risken är annars - det pekar också länsskolnåmnden på - att de gamla specialskolorna tvingas återuppstå, del vill ingen av oss.

De åtgärder som Göran Persson har redovisat för all på sikl få fram fler utbildade konsulenter är bra, men jag är rädd för alt de inte räcker lill för all avhjälpa den akuta brist på konsulenter som hotar dessa barns skolgång i Stockholms län.

Därför vill jag fråga om Göran Persson är beredd att snabbt vidta åtgärder.


33


3 Riksdagens protokoll 1989/90:94


Prot. 1989/90:94        om det skulle visa sig omöjligt atl på annal sätt få personal lill de vakanta
27 mars 1990
       tjänsterna, för alt trygga dessa handikappade elevers skolgång.

Svar på frågor        AnL 77 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Det är naturligtvis länsskolnämndens sak atl inom ramen för anvisade anslag bedöma vilka andra åtgärder som skall vidtas. Om det skulle visa sig att regeringsinsatser på ett eller annat säll skulle väsentligt underlätta situationen, är jag beredd att diskutera delta med länsskolnåmnden, inte bara i Stockholm utan också i landet i övrigt.

Jag tror inte att del i första hand är fråga om resurser, utan del är fråga om alt hitta kompetent personal. Del råder brist på den här typen av människor, som både behärskar den profession som behövs för att stötta integreringen av eleverna och har den kompetens som de måste ha som bakgrund i skolan. Regeringens naturliga långsiktiga insats är då att dimensionera utbildningen på ell sådant säll att dessa tjänster förses med sökande.

Jag är alltid öppen för samtal med länsskolnämnderna, särskilt mot bak­grund av atl detta är en myckel angelägen målgrupp. Sedan är det naturligt­vis först och främst länsskolnämndens sak alt försöka lösa problemen inom de ramar man har. Skulle det visa sig att det finns behov av fortsatta samtal ställer jag självfallet upp. Därmed ger jag inte något löfte, men jag säger atl jag är öppen för samtal.

AnL 78 EVA JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag är glad över det beskedet, och jag tror att det borgar för all denna verksamhet kan bedrivas på ett sådant sätt alt det garanterar de handikappade barnen möjligheter all fortsätta sin skolgång i de vanliga grundskolorna tillsammans med sina kamrater där

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1989/90:471 om studiestödet till studerande vid Forums konstskolor

Anf. 79 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! Ingrid Sundberg har frågat utbildningsministern om de stu­derande vid Forums konstskolor kan räkna med att, liksom studerande vid konsthögskolorna, vara berättigade till studiestöd under hela studietiden, och om han är beredd alt medverka till att nödvändig dispens beviljas. Arbe­tet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Utbildningen vid Forumskolorna i Malmö är en ämneskurs vid Östra Gre-
vie folkhögskola. I likhet med vad som gäller för övriga utbildningar på gym­
nasial nivå beviljas studiemedel således för sammanlagt högst sex terminers
studier Enligt vad jag har inhämtat under hand ger emellerfid studiemedels­
nämnden dispens så att de studerande normalt kan få stöd för att genomgå
hela utbildningen under förutsättning atl de inte har uppburit studiemedel
under alltför många terminer före utbildningens påbörjande.
34
                         Östra Grevie folkhögskola har inkommit lill regeringen med en ansökan


 


om alt Forumskolorna i Malmö i studiemedelshänseende skall jämställas       Prot. 1989/90:94

med utbildning på högskolenivå.  Därmed skulle studiemedel generellt      27 mars 1990
kunna beviljas för tolv terminers studier Innan beredningen av detta ärende
      [    '

är avslutad är jag inte beredd all medverka till någon förändring av bestäm-       P  1   S

melserna.

AnL 80 INGRID SUNDBERG (m);

Herr lalman! Tack, statsrådet Göran Persson, för svaret, som jag tycker fordrar åtskilligt fler frågor av mig för atl klarhet skall skapas.

Jag börjar med det allra viktigaste. Det är det som slår sist: "Innan bered­
ningen av delta ärende är avslutad     ." När kommer den atl vara avslu­
tad?

Frågan väcker jag därför att det inte bara är de 60 eleverna som är intresse­rade av svaret och intresserade av möjligheterna alt fullfölja sina konstnär­liga studier vid Forumskolorna, utan här gäller det faktiskt hela konstlivet i södra Sverige och i det fallet inte minsl skolorna, som självklart är beroende av atl ha elever Jag är medveten om all delta är en hell unik situation. Här är inte platsen all slå och förklara bakgrunden till Forumskolorna, den kom­munala andelen och den statliga samt atl del i dag är Östra Grevie som är huvudman. Men det som ges här är en femårig högre konstnärlig utbildning, fullt jämförlig med konsthögskolornas, även om den på papperet av statsrå­det Persson kan kallas för en ämneskurs vid Östra Grevie folkhögskola.

Det som jämställer eleverna här med eleverna på konsthögskolorna i öv­rigt är att de ofta har en tvåårig förberedande och grundläggande utbildning, precis som man har innan man kommer in på konsthögskolan i Stockholm eller på Valand. Del ger en sammanlagd studietid av 6-7 år

I dag finns elever som inte har möjlighel atl fullfölja sina studier Skolan befinner sig i en situation där man måste vela hur det blir Min viktigaste fråga lill Göran Persson är; När kommer regeringen att ha berett delta ärende? Det är unikt, det får inga prejudikat och det är av slor belydelse att elever och skola får klarhet. Della är min första fråga.

AnL 81 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! När beslutet skall fallas kan jag inte svara på i dag, för vi väntar på remissynpunkter från UHÄ, skolöverstyrelsen, CSN och folkhög-skolekommillén. De har alla fått denna ansökan på remiss. Jag räknar med atl de skall använda en viss tid för atl bearbeta materialet, sedan får vi till­baka deras synpunkter och därefter fattar vi beslut. Normall bör ell sådanl ställningstagande kunna göras under våren.

Anf. 82 INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Det tycker jag var en glädjande upplysning.

Statsrådet säger: "Enligt vad jag har inhämtat under hand ger emellertid studiemedelsnämnden dispens så atl de studerande normalt kan få stöd för

att genomgå hela utbildningen            ." Det är inte riktigt så. De som går den

här långa utbildningen är i en besvärlig situation. Man hade dispensmöjlig­
heter, ja, tills reformen av studiemedelssystemet kom. Det är de dispensmöj­
ligheterna som har försvunnit. Jag vill fråga Göran Persson om man kan lyda
     35


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


della uttalande som en vädjan;. Snälla studiemedelsnämnden, bevilja dessa elever dispens tills de har klarat upp problemen!

AnL 83 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr lalman! Ingrid Sundberg vet lika väl som jag atl del inte är särskilt lämpligt atl ge direktiv lill statliga myndigheler från riksdagens talarstol, sär­skilt inte av ell statsråd. Där får vi nog passa oss litet.

Del jag har svarat på frågan är alt den just nu bereds i regeringskansliet. Därutöver har jag ingen ylleriigare kommentar

AnL 84 INGRID SUNDBERG (m);

Herr talman! Då har jag bara en sista fråga; Vad menar statsrådet med "under alltför många terminer före utbildningens påbörjande"? Del rör sig normalt om 2-i terminer År del alltför många terminer? Del skulle jag gärna vilja ha svar på.

Vilkel råd ger statsrådet Göran Persson de elever som nu till hösten inte ser några möjligheter att fullfölja sina studier - om statsrådet ger några råd till eleverna förslås?   .

AnL 85 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Den sista frågan är av del slaget atl den naturligtvis också skall besvaras mot bakgrund av det jag har sagl, atl vi jusl nu bereder frågan i regeringskansliet. Eleverna bör nalurliglvis avvakta den beredningen. Allt angivande av i vilken riktning den beredningen skall gå vore naturligtvis att föregripa den. Det inser också Ingrid Sundberg.

Del finns en praxis utvecklad i sludiemedelsnämnden som handlar om alt man inte vill medverka lill all studerande drar på sig alltför höga studieskul­der. Det har funnits en sådan tendens. Mol den bakgrunden har man hittat en nivå som innebär all de som har två terminers studiemedelsskulder innan de börjar denna typ av utbildning får signaler om atl de inte kan räkna med atl få hela utbildningen täckt av studiemedel. Så har praxis varit. Del är vad jag har inhämtat från sludiemedelsnämnden i Lund.

Anf. 86 INGRID SUNDBERG (m);

Herr lalman! Jag vet all många elever arbetar för all försöka fortsätta dessa studier, som för dem med konstnärlig begåvning är så utomordentligt vikliga. Jag hoppas all de förhoppningar som statsrådet Göran Persson här har uttryckt skall realiseras och atl vi skall kunna få elt klarl besked, som jag hoppas kommer atl bli glädjande för skolan, för konsllivel och inte minsl för eleverna.

Överläggningen var härmed avslutad.


20 § Svar på fråga 1989/90:473 om Waldorfskolorna


36


Anf. 87 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr lalman! Claes Roxbergh har frågat utbildningsministern hur rege­ringen avser atl lösa den svåra ekonomiska situalionen för Waldorfskolorna.


 


Arbetet inom regeringen är så fördelat alt det är jag som skall svara på frågan.

Nuvarande syslem för statsbidrag till fristående skolor grundas på ett riks­dagsbeslut från hösten 1982. Beslutet innebär atl regeringen kan förklara en godkänd frislående skola berättigad till statsbidrag. Sedan år 1983 har rege­ringen förklarat sammanlagt 35 skolor berättigade lill statsbidrag.

Bidrag lämnas med ett visst belopp per elev och stadium. Regeringen fast­ställer för varje redovisningsår vilka belopp som skall gälla. Grunden är där­vid den besparing som med säkerhet kan beräknas pä statens bidrag till kom­munerna för driften av grundskolor Höjning av beloppen är enligt riksda­gens beslut kopplad till ulvecklingen av kostnaderna för lärare i grundsko­lan.

Regeringen kommer i juni månad alt falla beslut om bidragsbeloppen för innevarande läsår Jag räknar därvid med en väsentlig uppräkning av belop­pen.

Inom utbildningsdepartementet sker en översyn av nuvarande stats­bidragssystem till del offentliga skolväsendet. I samband därmed behöver även statsbidraget till fristående skolor las upp.

När del gäller de tre aktuella Waldorfskolorna har från utbildningsdepar­tementets sida vid direkta kontakter hänvisats lill all de akuta ekonomiska problemen i första hand måste lösas i samråd med berörda kommuner


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


 


AnL 88 CLAES ROXBERGH (mp);

Herr talman! Jag får tacka för svaret.

Del nuvarande systemet innebär faktiskt en långsam strypning och en kvävningsdöd för de här skolorna. I stort sett alla skolorna har slora ekono­miska problem. Del belopp som staten betalar är helt enkelt alltför lågt salt. De beräkningar föreningen har gjort visar atl de här 15 Waldorfskolorna skulle ha haft i slorleksordningen 50 milj.kr. mer, för alt ha fått fulll statsbi­drag, alltså ett statsbidrag som motsvarar det som de kommunala skolorna får

Beräkningen är naturligtvis sådan att den gäller kommunens rörliga kost­nader och den vinst kommunen gör i och med all den rörliga kostnaden minskar dä man blir av med en elev.

Frågan är; Hur i hela fridens namn skall man kunna driva en skola på denna basis? De skolor som det gäller har hi.ltills drivits på det sättet alt.lä­rarna har fått i stort sett halva den lön som man får i skolväsendet i övrigt. En genomsnittlig lärare i en Waldorfskola har7 000 kr. per månad i lön. Man kan inte erbjuda eleverna skollunch - del räcker pengarna inte till för

Jag vill fråga statsrådet: Är det meningen atl vi skall ha några frislående skolor med Waldorfpedagogik i vårt land? Vill vi ha det, måste vi göra något åt den ekonomiska situationen.

Jag tycker vidare all del är lilel oförskämt mot kommunerna atl begära all dessa skall inskrida för all rädda skolorna när dessas situation i första hand beror på atl staten har betalat för litet pengar Också kommunerna har betalat för litet pengar, men den allvarliga bristen föreligger framför allt på den statliga sidan.


37


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990

Svar på frågor


Anf. 89 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr lalman! Lål mig la upp det sista först.

Det finns en betydande differens kommuner emellan i vad gäller stödet till frislående skolor. Några av de Waldorfskolor som har bekymmer har mycket låga kommunala stöd. Det är alltså inte så enkelt som Claes Roxbergh vill göra gällande, att del är brister endast i det statliga bidraget som här på något säll skulle vara orsaken till dessa skolors bekymmer

Del finns också från några kommuner i direkt kontakt med åtminstone några av de Waldorfskolor som har haft problem erbjudanden till dessa att de skall få ingå i del kommunala skolväsendet och där få exakt samma stöd som övriga grundskolor i kommunen har, dock med rättighet att bibehålla sin pedagogiska särart och sin övriga karaktär

Del har alltså inte saknats offensiva, kreativa och konstruktiva resone­mang mellan Waldorfskolorna och kommunerna ute i landet. Mot den bak­grunden tycker jag all man skall nyansera sin kritik.

Jag har vidare i mill svar sagt att vi avser alt se över statsbidraget i sam­band med all vi går igenom statsbidraget till skolväsendet i övrigt. Detta be­slut år i sin lur fotat på det riksdagsbeslut som vi fattade när vi i vintras ge­nomförde kominunaliseringen av lärartjänsterna. Jag tror ätt Roxbergh kan erinra sig den diskussionen.

Det sker årligen en uppräkning av veckotimprisel, och den uppräkningen kommer atl ske nu precis som vanligt vid halvårsskiftet. I år blir dét en krafti­gare uppräkning, eftersom också de här lärarna naturligtvis skall få del av den uppräkning som har skett till följd av de lönehöjningar som lärarna har fått i skolväsendet i övrigt. På grund av den konstruktion som gäller avspeg­lar sig ju dessa höjningar i veckotimprisel.

. Jag kan också erinra mig all del var en ganska bred majoritet som i Sveri­ges riksdag 1982 lade fast principerna för det gällande statsbidragssystemet.


 


38


AnL 90 CLAES ROXBERGH (mp);

Herr talman! Förutom atl bidraget naturligtvis skall räknas upp måste också principen för hur man räknar ut bidraget ändras.

Jag vill också säga alt erbjudandet lill Waldorfskolor att gå in i kommu­nens verksamhet är förenat med problem. I Göteborg har man på ett ställe försökt i åtta år atl få lill stånd eri sådan verksamhet men den har ännu inte kommit i gång ordentligt.

. Jag har suttit med i kommunallagskommittén, och enligt den finns det inte någon möjlighet atl inrätta brukarorgan. Det betyder att styrelsen för skolan inte kommer att ha formell beslutsrätt. Den möjligheten finns inte i kommu­nallagen och kommer inte heller alt finnas i den nya kommunallagen, om inte vår reservation går igenom.

Jag vill till sist peka på all det i Norrköping är ett direkt katastrofläge. Där kan man efter påsk inte ens betala löner till lärarna. Också för skolorna i Örebro, Göteborg och Umeå blir det direkt ekonomisk katastrof under vå­ren, om ingenting görs.

Överläggningen var härmed avslutad.


 


21 § Hänvisning av ärenden till utskott                              Prot. 1989/90:94

27 mars 1990 Föredrogs och hänvisades Propositionerna

1989/90:78 till konstitulionsutskotlel 1989/90:113 till socialutskottet 1989/90:119 till jusfitieutskottet

Motion

1989/90:U14 till ulrikesulskoltet

22 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Skatleutskottets betänkande 1989/90:SkU25 Trafikutskottets betänkanden 1989/90;TU18 och TU 19

23 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:116 Ägande i banker och andra kreditinstitut m.m.

Trafikutskottets betänkanden 1989/90;TU17 Köp av persontrafik på järnväg 1989/90:TU20 Statens lelenämnd 1989/90:TU21 Trafiksäkerhet

Bostadsutskottets betänkanden

1989/90:BoUI3 Vissa anslag lill bostadsförsörjningen

1989/90:BoU14 Anslag fill allmänna samlingslokaler

24 § Meddelande om interpellation

Meddelades all följande interpellation framställts

den 27 mars

1989/90:153 av Sten Andersson i Malmö (m) lill finansministern om interna­tionella kasinon i Sverige;

I hela Europa är kasinoverksamheten, baserad på gemensamma regler, ett
alltmer etablerat faktum. Internationella kasinoregler och tillåtande av spel­
automater gäller överallt, utom i Sverige, Albanien och Rumänien. Med
tanke på utvecklingen i sistnämnda land kan del befaras att det även där sker
  39


 


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990


en förändring i en europeisk riktning, varvid vi framstår som alltmer isole­rade. Tillsammans med Albanien!

Även Island och Irland saknar internationella kasinon, men tillåter där­emot automalspel och är inte med i ovan nämnda puritanska församling.

Med lanke på den moral eller, rättare sagt, brist pä moral, som innebär att vi accepterar del statligt arrangerade spelet borde internationella kasinon tillålas i Sverige. Myndiga personer och inte staten borde få avgöra om de vill spela på Triss, V65, stryklips, penninglotter och kasinon enligt interna­tionella regler och t.o.m. - hemska lanke - "enarmade banditer".

Är statsrådet, med tanke på alt kasinon enligt internationella regler allt­mer etableras i hela Europa, beredd medverka till att så blir fallet även i Sverige?


 


40


25      § Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fråga framställts

den 27 mars

1989/90:484 av Lars Leijonborg (fp) til slatsminislern om elevers och föräld­rars rätt all välja skola:

Skolminister Göran Persson har enligt pressuppgifler tagit avstånd från ett ställningstagande i propositionen om skolans ulveckling och styrning (1989/90:4) från juni 1988. Det gäller en vidgad rätt för elever och föräldrar att välja skola. Regeringens förslag godkändes av riksdagen. Endasl vpk motsatte sig alt valfriheten vidgades. Del statsråd som lade fram propositio­nen sitter alltjämt i regeringen och är Göran Perssons departementschef. Till stöd för sitt ställnignsiagande åberopar Göran Persson den socialdemokra­tiska s.k. 90-talsgruppen, vars förslag ännu inte har behandlats av partikon­gressen. Del är därför angelägel alt statsministern besvarar följande fråga;

Vilken är den samlade regerinens ståndpunkt i fråga om elevers och för­äldrars rätt all välja skola?

26        S Kammaren åtskildes kl 16.34.
In fidem

TOM T;SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren


 


Innehållsförteckning


Prot. 1989/90:94 27 mars 1990


Tisdagen den 27 mars


1  § Justering av protokoll............................ , • • • .........         1

2  § Avsägelse....................................................................         1

3  § Ledighet......................................................................         1

4  § Svar på fråga 1989/90:468 om personalsituationen vid polismyndig-

heten i Uppsala ...............................................................         1

Civilminister Bengt K Å Johansson Barbro Andersson (s)

5                                                                                        S Svar på fråga 1989/90:387 om vägsträckan Rösa-Söderhall          3

Kommunikationsminister Georg Andersson Alf Wennerfors (m)

6          § Svar pä fråga 1989/90:432 om åtgärder för att hindra nedläggningar

av järnvägar.....................................................................         4

Kommunikationsminister Georg Andersson Jan Hyttring (c)

7  § Svar på frågorna  1989/90:433 och 437 om järnvägssträckan

Deje-Hagfors................................................... ..............         6

Kommunikationsminister Georg Andersson Jan Hyttring (c) Björn Samuelson (vpk)

8 § Svar pä frågorna 1989/90:438 och 441 om upprustning av Blekinge

kustbana........................................................................ ........ 9

Kommunikationsminister Georg Andersson Karl-Gösta Svenson (m) Viola Claesson (vpk)

9 § Svar på fråga 1989/90:440 om del nya teoretiska körkortsprovet .       14

Kommunikationsminister Georg Andersson Isa Halvarsson (fp)

10.................................................................................... § Svar på fråga 1989/90:444 om privatägda riksvägar             15

Kommunikationsminister Georg Andersson Viola Claesson (vpk)

11        § Svar på fråga 1989/90:445 om Sveriges ekonomiska satsningar på

vissa forskningsprojekt om vägtransporter.....................        16

Kommunikationsminister Georg Andersson Viola Claesson (vpk)

12        § Svar på fråga 1989/90:446 om betydelsen för trafiksäkerheten

m.m. av del inlernationella forskningssamarbetet om vägtrans­
porter ..............................................................................       18

Kommunikationsminister Georg Andersson Viola Claesson (vpk)

13        § Svar på fråga 1989/90:476 om reglerna om beviljande av visum .       20

Statsrådet Maj-Lis Lööw Åsa Domeij (mp)


41


 


Prot. 1989/90:94  14 § Svar på fråga 1989/90:481 om möjligheten att ansöka om asyl . .       22

27 mars 1990              Statsrådet Maj-Lis Lööw

Ragnhild Pohanka (mp)

15                         § Svar på frågorna 1989/90:475 och 483 om de regionala utveck-

lingsfonderna .............................................................................       24

Industriminister Rune Molin Krister Skånberg (mp)

16                         § Svar på fråga 1989/90:474 om statliga krediter till Marocko och

Kina..........................................................................................       27

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén Bertil Måbrink (vpk)

17                         § Svar på fråga 1989/90:431 om Vänerskolan i Vänersborg                 31

Statsrådet Göran Persson Marianne Andersson i Vårgårda (c)

18                         § Svar på fråga 1989/90:469 om rekryteringen'av konsulenter för

synskadade elever i Stockholmsområdet..........................................        32

Statsrådet Göran Persson Eva Johansson (s)

19                         § Svar på fråga 1989/90:471 om studiestödet till studerande vid

Forums konstskolor......................................................................       34

Statsrådet Göran Persson Ingrid Sundberg (m)

20                         § Svar på fråga 1989/90:473 om Waldorfskolorna..        36

Statsrådet Göran Persson Claes Roxbergh (mp)

21  § Hänvisning av ärenden lill utskott..............................................        39

22  § Förnyad bordläggning..............................................................       39

23  § Bordläggning            39

24  § Meddelande om interpellation

1989/90:153 av Sten Andersson i Malmö (m) om internationella

kasinon i Sverige.........................................................................       39

25                         § Meddelande om fråga

1989/90:484 av Lars Leijonborg (fp) om elevers och föräldrars

rätt alt välja skola.......................................................................       40

42