Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:84

Tisdagen den 13 mars

Kl. 14.30-17.03

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

1 § Ny ersättarordning för riksdagsledamöter

Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av ny ersättarordning för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit protokoll över beslut orn ny ersättarordning för rikdagsledarnöler för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna i Kopparbergs läns riksdagsvalkrels jämte bevis för de utsedda, nämligen Per-Åke Johansson, Smedjebacken, Carin Palmcrantz, Leksand, Max Prades, Garpenberg, och Carin Runeson, Smedjebacken (alla s).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit atl de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 12 mars 1990 Stig Nordlund

I Sven-Georg Grahn

2§ Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 7 mars.

3 § Ledighet

Andre vice talmannen meddelade atl ansökan om ledighet på grund av enskilda angelägenheter inkommit från Gösta Bohman (m) för tiden den 19 mars-den 19 april.

Kammaren biföll denna framställning.

Andre vice talmannen anmälde atl Mikael Odenberg (m) skulle tjänstgöra sorn ersättare för Gösta Bohman. I  Riksdagens protokoll 1989190:84

Prot. 1989/90:84        4 § Svar på frågorna 1989/90:443 och 447 om privata initiativ för
13 mars 1990       bevakning av Sveriges kuster

Svari}åfrågor             ,  pörsvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Gudrun Schyman har, med hänvisning till en artikel i Svenska Dagbladet sorn behandlar startandet av stiftelsen Västkustens för­svar, frågat mig om detta är en bra utveckling eller om jag tänker vidta några åtgärder för alt förhindra alt den svenska marinen på detta sätt kompletteras med privata initiativ.

Viola Claesson har frågat mig om regeringen anser att det är lämpligt alt den svenska västkusten försvaras rned hjälp av privatägda kusljakter.

Eftersom frågorna har samma bakgrund besvarar jag båda frågorna samti­digt.

Stiftelsen Viistkustens försvar som har bildals i Göteborg har sorn ett av målen för sin verksamhet att "stärka försvaret av Västkusten bl.a. genom samverkan rned militära och andra myndigheter". Stiftelsen avser också atl anskaffa ett fartyg lill Göteborgs marina hemvärn och sjövärnskårens ung­doms- och vuxenutbildning. Stiftelsen har inga planer pä eller någon avsikt alt ersätta något militärt förband.

Det iir givelvis inte liirnpligt att organisationer utanför försvarsmakten ut­för uppgifter som åligger denna. Försvarsmakten har de befogenheter som behövs för ingripanden rnot främmande verksamhet riktad mot Sverige. Den svenska marinen kommer inte att kompletteras med något privat initiativ. Orn marinen behöver förstärkning för försvaret av västkusten kommer del att ske på del sätt som är normalt. Ett eventuellt dellagande av Göteborgs marina hernviirn i övervakningen av västkusten regleras i de instruktioner sorn gäller för hemvärnet.

Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av frågorna.

Anf. 2 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern för svaret.

Upprinnelsen till min fråga är ett upprop som en privat stiftelse, som mycket riktigt heter Västkustens försvar, har publicerat i Göteborgstidning­arna. En av männen bakom denna privata stiftelse är sjökapten och samti­digt chef för ett marint hemvärn.

Detta västsvenska hemvärn bildades 1981, efler det all den ryska ubåten U137 hade strandat på Blekingekusten.

Ett liknande initiativ logs vid denna tid av en direktör från mörkaste Små­lands inland. Slutredovisningen av den insamlingen visade all det blev vad rnan kan kalla en lolalflopp.

En från försvarets synpunkt mer lyckosam privat manöver stod ju Sven Hedin för på sin tid i och med det omtalade bondetågets kampanj 1914. Denna fick lill resultat att pansarkryssaren Sverige överlämnades till stats­makterna. I det fallet var det fråga om elt privat initiativ med syfte att för­stärka den offentliga sektorn.

Del nu aktuella initiativet - såsom det har beskrivits hittills - liknar, Roine
2                             Carlsson, inte alls bondetåget och Sven Hedins kampanj. Såsom Roine

 

Carlsson beskriver del är del alltså fråga om ett privat initiativ rned syfte alt samla in pengar från bl. a. förelagen och sedan överlämna dessa till hemvär­net, vilket Roine Carlsson räknar till försvaret. Talet om atl man inom stiftel­sen skulle iiga en kustjakt som skulle användas är tydligen inte alls sant.

Stiftelsen Västkustens försvar, som skall köpa den aktuella bålen, säger att västkuslförsvarel är så dåligt att sådana här initiativ är nödvändiga alt la lill för alt kunna genomföra bl. a. ubåtsjakter Jag vill då fråga: Instämmer Roine Carlsson i stiftelsens kritik mot det nuvarande västkuslförsvarel? Är det ett bra initiativ som den privata stiftelsen har tagit? Vill Roine Carlsson se mer av denna typ av privata initiativ med syfte att förslärka del svenska försvaret?

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

AnL 3 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag ber alt få tacka för samma svar som Viola Claesson lackade för. Jag skall försöka fylla på med frågor.

Jag blir inte rikligt klok på om försvarsministern anser atl detta är bra eller dåligt. Det är litet kryptiskt med "å ena sidan och å andra sidan". Enligt den senaste versionen verkar det sorn om det är fråga om någon form av spons­ringsverksamhet. Del är kanske delta del handlar orn, dvs. alt företagen kan sponsra försvaret, sä att försvaret på så sätt kan komplettera med sådant som det inte kan få via försvarsbudgeten. Det är kanske det som är tanken. Jag vet inte.

Vad jag har undrat över är varför marinens egen ledning så entusiastiskt har motlagit delta initiativ. Denna ledning talar ju i artikeln i tidningen mycket entusiastiskt om hur bra detta är, och man beklagar all statsmak­terna satsar så litet på västkustens försvar Man säger atl detta visserligen inte kan ersätta något annat, men atl man ser det som ett bra tillskott.

Del har också kommit lyckönskningslelegram från höga chefer inom mari­nen, bl. a. Bengt Schuback, och man säger alt detta känns sorn ett stort stöd. Jag undrar; År del brukligt atl höga chefer inom försvarets olika grenar skickar lyckönskningstelegram och är så här entusiastiska över privata initia­tiv? Eller är delta elt sätt atl föra försvarsdebatten inom andra fora än de fora där den rätteligen borde föras? Delta skulle jag vilja få svar på.

Jag skulle också vilja fråga; Vad betyder del att stiftelsen skall få överta detta fartyg till. som chefen för marinen där nere har sagl, "ett hyfsat pris"? Det är i alla fall skattemedel det handlar om. Vad är det dä för ett "hyfsat pris" som han kan lova sä där pä ett bräde? Vem hyfsar lill del, och vilken storlek kommer del atl bli fråga orn på priset?

Anf. 4 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr talman! När det gäller en eventuell anskaffning av ett av kustbevak­ningen utrangerat fartyg har stiftelsen hos kustbevakningens regionledning i väst hört sig för om den tidsplan som existerar för utrangeringen av regio­nens fartyg. Något löfte om att stiftelsen skall få köpa ett av dessa fartyg finns inte. Del finns speciella regler för försäljning av dessa fartyg, och de är gemensamma för hela statsförvaltningen.

Låt mig avsluta med alt säga alt regeringen till riksdagen har föreslagit

 

Prot. 1989/90:84    verksamhet och ekonomiska ramar för försvaret. Dessa förslag har riksda-

13 mars 1990         gen ställt sig bakom. Jag har därmed besvarat en av Viola Claessons frågor.

Svar på frågor              ,qLa CLAESSON (vpk):

Herr talman! Ja, del här svaret kan ju tolkas sorn alt försvaret är fullgott. Men det förekommer en kainpanj, som utgår ifrån all västkuslförsvarel är alltför dåligt, iiven orn det kanske är litet överdrivet att jämföra rned den kampanj sorn Sven Hedin bedrev på sin lid.

Gudrun Schyman och jag är intresserade av att få veta om Roine Carlsson iir positiv lill delta initiativ. Då kan vi förviinta oss att få se mer av den här typen av verksamhet, sä all företag sorn får lust och har råd t.ex. kan sponsra inköp av utrangerade kusljakter och liknande.

Det är en myckel märklig utveckling, även orn Roine Carlsson inte kallar det för privatisering. Jag vill gärna ha svar på frågan om hur Roine Carlsson ser pä det här.

AnL 6 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Vi farväl la frågorna och svaren litet pö orn pö. Jag är inte heller riktigt belåten rned det svar jag fick om huruvida det här är en spons-ringsverksamhet som tilltalar försvarsministerri.

I del svar som försvarsministern gav låter del sorn atl den här regionche­fen. Peter Örlendahl. och chefen för marinen, Bengt Schuback, har varit li­tet väl lösmynta och sliipphänta när det gäller atl utlova saker som, såvitt jag förslår, inte blir möjliga atl klara. Om det iir på det sättet undrar jag om det är brukligt atl rnan låter chefer inom försvaret uttrycka sig sä här och gå ut och ge löften sorn tydligen inte kan hållas.

Overlämiriirmen var härmed avslutad.

5 § Svar på fråga 1989/90:428 om bistånd till Rumäniens aidssjuka barn

Anf. 7 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN;

Herr talman! Hugo Hegeland har frågat mig om jag är beredd atl inom ramen för disponibla resurser inom vårt bistånd avsätta medel för inköp av smärtstillande medel atl sändas lill aidssjuka barn i Rumänien.

Den svåra aidssiluationen i Rumänien, som bl.a. drabbat små barn, har först nyligen blivit känd utanför landets gränser. De rumänska hälsovårds­myndigheterna söker för närvarande i samarbete med internationella orga­nisationer som Världshälsoorganisationen. FN;s barnfond och Röda korset kartlägga behoven och sälla i gång olika insatser. Det handlar om åtgärder alltifrån all utbilda sjukvårdspersonal och alt bygga upp ett säkert svstem för blodförsörjning till alt vidta ålgiirder för att lindra plågorna för de barn sorn redan insjuknat i aids. En mängd insatser har redan gjorts av dessa organisa­tioner, sorn alla får betydande reguljära bidrag frän Sverige.

Åven svenska enskilda organisationer har i sina hjälpinsatser inkluderat läkemedel, en del av dem inom ramen för de 20 milj. kr. som regeringen

 

anslog för någon tid sedan för akuta insatser i Rumänien. Sverige har således    Prot. 1989/90:84

redan deltagit i finansiering av insatser som syftar lill atl lindra de aidssjuka 13 mars 1990 ■

barnens plågor.                                                                               '~_     [    [

Jag kommer också fortsättningsvis att hälla nära kontakt med de organisa-       I   J   b

tioner som redan är verksamma i Rumänien för atl bistå inom hälsosektorn, och då inte minst vad gäller de aidssjuka barnen.

Anf. 8 HUGO HEGELAND (m);

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret. Det är på det hela tagel mycket positivt och glädjande all Sverige, liksom andra länder och olika or­ganisationer, gör berömvärda insatser Nu är min fråga litet mer speciell. Den ställdes rned anledning av en artikel i Svenska Dagbladet den 12 feb­ruari. Är biståndsministern beredd - så löd frågan - alt skyndsamt vidta åt­gärder, så att disponibla resurser av vårt utlandsbistånd används för inköp av smärtstillande medel atl sändas till aidssjuka dödsdömda barn pä sjukhus i Rumänien?

1 del svar sorn statsrådet gav sägs all Sverige således redan har deltagit i finansieringen av insatser, som syftar lill alt lindra de aidssjuka barnens plå­gor Det är ju inte niigot direkt svar på min fråga, och det säger inte heller varför man inte kan gå in i en konkret hjälpsitualion också. Del är givelvis mycket bra atl vi även är med och finansierar med hjälp av bidrag.

1 dag fanns det en myckel talande artikel i Göteborgs-Posten, skriven av tidningens utsända Margareta William-Olsson. Där kan man läsa all det finns inte mindre än 13 800 barn i åldern 0-3 år på de 65 barnhusen i Rumä­nien. Av de barn som tillhör riskgrupperna har enligt vice hälsovårdsminis-lern Radu Dop 14 00(1 HlV-testats. Men del finns 29 000 undernärda barn och över 200 000 handikappade barn, så här finns det utrymme för bety­dande insatser från olika länder och inte minst från Sverige.

En allvarlig sak som också tas upp i artikeln är att de hjälpsändningar som kommit till sjukhuset, från bl.a. Sverige, ännu ligger kvar och fyller flera rum i en byggnad på sjukhusområdet. Denna uppgift har lämnats av läkaren på sjukhuset i Bukarest. Vårdpersonalen frågar otåligt när sändningarna skall distribueras och tar svaret av ekonomidirektören att de först måsle sor­leras och listas. Känner statsrådet lill att distributionen är sä ofullkomlig?

Anf. 9 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN;

Herr talman! Statens roll i alla katastrofsituationer är huvudsakligen att
finansiera de insatser sorn de organisationer som redan finns pä plats eller
som har kontakter på plats kan genomföra. Vi har i Sverige en mängd hjälp­
organisationer som har god erfarenhet. I Rumänien har Röda korset genom
Internationella Röda kors-kommittén varit med i det mest akuta skedet. Se­
nare har del varit Erikshjälpen och Hoppets stjärna. Del finns flera organi­
sationer som är intresserade, så vi väntar ytterligare propåer från organisa­
tioner om bidrag, och jag är beredd att bistå dem med ytterligare bidrag.
Men det iir inte staten som genomför biståndsinsatserna, utan där litar vi på
de enskilda organisationerna, och detta bl.a. av del skäl som Hugo Hegeland
log upp, att man måste följa upp insatserna på ort och ställe för alt hjälp­
sändningarna inte skall bli liggande.                                                                     f

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

Det utmärkande för en katastrofsituation är ju just oordning, och del kan lätt bli så att betydande bislåndsmedel finns där ulan atl komma till använd­ning.

AnL 10 HUGO HEGELAND (m):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för dessa kompletterande upplysningar. Det är mycket glädjande, och vi hoppas verkligen att statsrådet kommer all kunna realisera dessa löften.

Överläggningen var härmed avslutad.

6§ Ajournering

På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 14.47 atl ajour­nera förhandlingarna till kl. 15.45 med anledning av att vice ordföranden i ANC Nelson Mandela skulle hålla ett anförande i andrakammarsalen.

7 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 15.45 under ledning av andre vice tal­mannen.

8 § Svar på fråga 1989/90:452 om märkning av kosmetiska preparat, som testats på djur

AnL 11 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM;

Herr talman! Martin Olsson har frågat mig när regler kommer om att kos­metiska och hygieniska preparat skall märkas med uppgift om huruvida de testats på djur

Konsumentverket utreder för närvarande på regeringens uppdrag hur ett sådant syslem som Martin Olsson efterfrågar kan utformas samt hur det för­håller sig lill Sveriges handelspolitiska förpliktelser.

Enligt vad jag har inhämtat kommer verket att redovisa sitt uppdrag lill regeringen under april månad. Frågan är alltså inte slutbehandlad.

Anf. 12 MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet Wallström för det positiva sva­ret på min fråga. Del är viktigt atl vi på olika sätt arbetar för att begränsa och efter hand helt få slut på de plågsamma djurförsöken. Som bekant sker t.ex. mycket plågsamma hud- och ögonirritalionstester på djur vid testning av kosmetiska och hygieniska preparat.

Får människor ökad kännedom om att de preparat som de ämnar köpa lillkornrnit sorn resultat av mycket plågsamma djurförsök, torde många und­vika all efterfråga den typen av preparat. Därigenom skulle alternativa test­metoder gynnas och djurförsöken minska.

 

Diirför motionerade jag första gången 1984 om att det skall anges på kos­metiska och hygieniska preparat orn de har djurtestats. År 1985 uttalade sig riksdagen för en sådan lösning. I samband med behandlingen av djurskydds­lagen våren 1988 gjorde riksdagen ett nytt tillkännagivande orn detta. Hös­ten 1988 fick jag svaret av statsrådet Wallström atl konsumentverket skulle ges i uppdrag att utreda frågan. 1 somras meddelades från konsumentverket atl det skulle införas varningstext på kosmetika, men det sades ingenting om djurtestuppgifter.

När jag nyligen började undersöka vad som skett med detta ärende fann jag något mycket anmärkningsvärt. I regeringens redogörelse för riksdagens skrivelser hösten 1988-strax efter del att svaret hade lämnats-angavs näm­ligen atl detta ärende var slutbehandlat. Så var dess bättre inte fallet.

Jag är glad över att statsrådet Wallström nu kan utlova att konsumentver­ket skall redovisa sitt uppdrag i vår Jag hoppas att statsrådet är pådrivande för att nå en positiv lösning soin alla djurvänner väntar på. Vidare hoppas jag att varken svensk eller internationell byråkrati skall hindra detta och atl statsrådet skall bidra till atl övriga länder följer vårt exempel.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar pä frågor     •

Anf. 13 Statsrådet MARGOT WALLSTRÖM:

Herr talman! Det är bra atl vi skall fä ett förslag från konsumentverket inom kort. Enligt vad jag förstår arbetar man efter riktlinjerna att man i första hand söker få fram ett frivilligt systern och ell systern som inte försvå­rar vår handel.

Jag tycker också att det är positivt att se att man använder som en konkur­rensfördel eller argument atl man inte har djurlestade preparat. Jag tror att del främst är ungdomar som driver denna fråga. Del skall vi självfallet vara positiva lill, och vi skall också se till att vi driver denna fråga framåt.

AnL 14 MARTIN OLSSON (c);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för denna kommentar som jag ser som positiv. Jag hoppas alt det inte skall stanna vid enbart ett frivilligt system med märkning utan att vi skall kunna få fram elt obligatorium samt atl inter­nationella förpliktelser inte skall vara ett hinder för oss. Som jag sade i mitt tidigare inlägg hoppas jag alt inte byråkratin, vare sig i Sverige eller i ut­landet, skall vara ett hinder för oss utan alt vi skall kunna arbeta för en ur djurskyddssynpunkt så bra lösning sorn möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1989/90:450 om den maringeologiska karterings­verksamheten

Anf. 15 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr talman! Karin Falkmer har frågat mig om jag är beredd all se till att iTiedel blir tillgängliga för drift av Sveriges geologiska undersöknings nyin­köpta undersökningsfartyg M/S Ocean Surveyor

Riksdagen ställde sig hösten 1988 bakom den av regeringen redovisade

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

planen för en snabbare maringeologisk kartering av vår konlinentalsockel. För atl kunna genomföra planen krävdes bl.a. atl Sveriges geologiska under­sökning (SGU) fick tillgång lill ett för verksamheten anpassat undersök­ningsfartyg. Efter förslag i 1989 års budgetproposition anvisade riksdagen våren 1989 .30 milj. kr för anskaffning av ett nytt undersökningsfartyg. Det nya fartyget skulle projekteras, och en beställning skulle läggas ut pä lämp­ligt varv. Enligt del underlag som låg lill grund för riksdagens beslut om nämnda anslag beräknades leveransen av ett nytt fartyg kunna ske under budgetåret 1990/91. Den snabbare karleringen skulle därför kunna starta i och med 1991 års fältarbetssäsong, dvs. till sommaren 1991.

I samband med all SGU sommaren 1989 planerade för en varvsbeställning av ett nytt fartyg framkom det att det fanns elt mycket ändamålsenligt och prisvärt begagnat fartyg till salu. SGU köpte hösten 1989 detta fartyg, M/S Ocean Surveyor, för drygt 10 milj. kr. Fartyget byggs nu om och anpassas för den utökade karleringen. Enligt den investeringsplan som SGU har redovi-satlill regeringen kommer under treårsperioden 1989/90- 1991/92 ca 20 milj. kr atl användas för förvärv och ombyggnad av fartyget och ca 10 milj. kr. atl användas för anskaffning av den utrustning som behövs ombord pä fartyget. De medel som riksdagen anslagit, dvs. 30 milj. kr, kommer således att behö­vas för inköp, ombyggnad och utrustning av fartyget. Enligt SGU:s plan kommer fartyget atl vara färdigutrustat under budgetåret 1991/92.

Jag kan mot denna bakgrund konstatera atl SGU:s maringeologiska karte­ring kommer alt befinna sig i elt uppbyggnadsskede under de närmaste åren. Regeringen har därför i 1990 års budgetproposition inte föreslagit några me­del för utökad karlering under budgetåret 1990/91. I det totala anslaget till SGU ingår dock drygt 3 milj. kr som drifismedel för maringeologisk karte­ring motsvarande dagens karleringstakl. Det bör följaktligen finnas förut­sättningar för SGU all bedriva karlering med det nya fartyget under nästa budgetår Fartyget skall därför inte behöva ligga vid kaj.

Det av regeringen till SGU föreslagna anslaget för budgetåret 1990/91 uppgår till totalt ca 99 milj. kr Till verkets förfogande står sålunda bety­dande resurser Om SGU vill utöka den marina karleringen i snabbare takt än vad som tidigare redovisats för riksdagen, bör detta kunna ske genom att verket gör omfördelningar

Enligt regeringens planer kommer frågan om den maringeologiska karle­ringens fortsatta utbyggnad att tas upp till prövning i budgetarbetet inför 1991 års budgetproposition.

Anf. 16 KARIN FALKMER (m):

Herr talman! Jag tackar industriministern för svaret. Jag måste tyvärr säga atl jag är förvånad över svarels innehåll, men framför allt över denna frågas handläggning. Jag hade egentligen inte alls tänkt mig alt jag skulle behöva ställa den här frågan, eftersom jag tycker all saken är sä självklar

Bakgrunden är precis som Rune Molin har sagt, ett riksdagsbeslut om en snabbare maringeologisk kartering. För alt få till stånd en snabbare kartlägg­ning av den svenska kontinentalsockeln har man anslagit 30 milj. kr lill ett nytt undersökningsfartyg ål SGU. Tanken var alt fartyget skulle byggas un­der innevarande år, men tack vare en liten portion lur och en stor portion

 

handlingskraft har SGU kunnat köpa in ett ändamålsenligt undersökningfar-lyg, som redan nu är färdigt alt ge sig ut för karteringsverksamhet.

Genom atl SGU korn över ett begagnat fartyg, som anpassats och utrus­tats lill en kostnad av ca 21 milj. kr.,har nästan 9 milj. kr. sparats åt staten. Dessutom kan det nya karleringsfarlyget las i bruk redan i sommar Alla borde vara glada och nöjda, men tyvärr har inga drifismedel anslagils. Utan pengar till driften kommer fartyget enligt SGU all ligga vid kaj under sin första karteringssäsong.

I stället för den snabbare karleringstakl som riksdagen har bestämt blir del i så fall ingen kartering alls. Den situationen är orimlig.

Undersökningsfartyget Ocean Surveyor ligger i Värtahamnen och är klart för sitt ändamål. Anser industriministern del vara klok politik atl låta ett färdigt karteringsfartyg ligga vid kaj, av den anledningen att anskaffandet av fartyget skelt fortare och mer förmånligt än beräknat?

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

AnL 17 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr talman! Regeringen har i 1990 års budgetproposition beräknat medel för maringeologisk kartering och fördel nya undersökningsfartygets kapital­kostnader, vilka uppgår lill 4,5 milj. kr. Regeringens förslag till anslag gör del möjligt för SGU att bedriva kartering med det nya undersökningsfarty­get. Del förhållandet atl regeringen inte beräknar några medel för ökade driftskostnader för budgetåret 1990/91 innebär inte att den av riksdagen god­kända planen för en snabbare maringeologisk karlering försenas. SGU kan inom ramen för sitt anslag göra omprioriteringar som medför all man kan använda del här fartyget för denna verksamhet. Någon försening av den plan som riksdagen har antagit är del inte fråga om.

Anf. 18 KARIN FALKMER (m);

Herr talman! Lät mig läsa högt ur ett brev som har avsänts av SGU lill departementet. Det heter där;

"Orn medel inte anvisas till den ökade maringeologiska verksamheten i enlighet med SGU;s framställningar" - dvs. till driftsmedlen - "innebär det all den maringeologiska fältverksamhelen läggs ned under fältarbetssäsong-erna 1990 och 1991 samt atl den maringeologiska verksamheten går in i bud­getåren 1990/91 resp. 1991/92 med ett ackumulerat negativt saldo av ca 520 kkr respektive 1.335 kkr motsvarande de kostnader som del nya fartyget för med sig oavsett fältarbete genomförs eller inte."

Del är nämligen så alt del nya karleringsfarlyget har mycket dyrare drifts­kostnader. Det krävs alltså en utökning av driftsmedlen för all det över hu­vud taget skall kunna åka ut på havel.

Kommer industriministern all ta någon kontakt med SGU för alt se till att driften kan säkras i sommar?

Anf. 19 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr talman! Jag anser alt SGU har möjligheter att göra de ompriorite­ringar som är nödvändiga för atl fullfölja den plan som riksdagen har antagit. Jag anser inte atl del finns grund för påslåendet att riksdagens plan inte skall kunna genomföras.

r Riksdagens protokoll 1989/90:84

Prot, 1989/90:84       AnL 20 KARIN FALKMER (m);

13 mars 1990            Herr talman! Orn industriministern anser all del inom ramen för SGU;s

                               normala anslag finns drifismedel lill detta fartyg, måste dessa anslag ha tagits

var pa jiagoi           jm j jjvgrkanl. och del kan inte vara en god ekonomisk politik. Jag tycker

alt det förefaller sorn orn del har gått prestige i denna fråga. Man har från regeringens sida anpassat sig till den verklighet som uppkom i och med att man köpte ett begagnat fartyg och kunde spara 9 milj. kr. I det avseendet har man anpassat sig lill verkligheten och alltså tillgodoräknat sig 9 milj. kr. ,Däremot har rnan inte anpassat sig lill den nya verkligheten vad gäller den ökade kostnaden för alt driva båten.

Anser industriministern atl del eniga riksdagsbeslutet om en snabbare ma­ringeologisk karlering, sorn nu enligt vad man kan se blir fördröjd, kan negli-

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1989/90:412 om preliminärskattetabellerna och det tillfälliga sparandet, m.m.

AnL 21  Finansminister ALLAN LARSSON:

Herr talman! Hugo Hegeland har frågat rnig om jag är beredd att vidta åtgärder sä all den enskilde medborgaren erhåller korrekt information om vad som är skatt och vad som är tillfälligt sparande. Bakgrunden är att det tillfälliga sparandet inte redovisas separat i preliminärskattetabellerna för 1990.

Det tillfälliga sparandet för 1990 är lill skillnad från 1989 års sparande knu­tet lill den slutliga skatten. Del belopp som skall sparas kan därför inte fast­ställas definitivt förrän den slutliga skatten är känd. Sparbelopp som betalas löpande under 1990 är alltså preliminära.

I preliminärskatlelabellerna har av flera skäl sparbeloppen bakals in i den preliminära skatten. Detta anges tydligt på tabellernas första sida. Där anges också hur den skatlskyldige själv kan räkna fram del preliminära sparbelop-pel. I tabellerna markeras också var gränsen går mellan sådana preliminär-skatlebelopp som omfattar och sådana som inte omfattar ett sparbelopp med hänsyn till att mindre inkomster är undantagna från sparandet.

Det slutliga utfiillel för 1990 kommer att framgå av nästa års slulskattese-del, och för den sorn då deklarerar förenklat också av taxeringsmeddelandel. Dessutom räknar jag med all riksskatteverket kommer alt lämna tydlig in-formaiton om sparandel när del är dags att deklarera nästa år. så alt den enskilde då lätt kan räkna fram det slutliga sparbeloppet.

Jag anser att de regler sorn gäller för information är godtagbara. Jag kom­mer inte alt ta initiativ till några ytterligare åtgärder

AnL 22 HUGO HEGELAND (m);

Herr talman! Jag tackar finansministern för vänligheten all komma hit och svara på min fråga. Jag vill genast uttrycka förhoppningen atl de svar som finansministern i fortsättningen kommer all ge på frågor som vi ställer här i

 

riksdagen blir litet mer positiva än detta svar. I svaret sägs all det tydligt an­ges pä tabellernas första sida hur stor skatten är och alt den skatlskyldige själv kan räkna fram det preliminära sparbeloppet. Men jag tycker all del är ganska nonchalant mot oss skattebetalare. Det är ungefär som att säga att det är den skaltskyldiges problem all räkna ut hur mycket staten tar frän den skatlskyldige. Men det är väl inte den skaltskyldiges problem, utan del är väl den som lar detta sparbelopp från den enskilde som borde vara skyldig atl tala om hur rnycket han - i detta fall staten - tar? Det tycker jag är ell minimikrav. Och det hade väl inte varit någol problem alt parallellt i en sär­skild kolumn i skattetabellerna ange hur stort sparandet är Del tycker jag myckel väl kunde ha gjorts.

Delta svar reser en annan fråga. Föregående års Ivångssparande var preli­minärt. Det är rätt intressant, eftersom riksskatteverket gick ut och sade alt man inte behövde la upp detta vid deklarationen av förmögenheten i år utan atl man kunde bortse från del. Men nästa gäng man deklarerar för 1990, skall detta tas upp. Finansministern säger att han räknar med all riksskalte-\ erket kommer att lämna tydlig information om sparandet när det är dags att deklarera nästa år, och då slipper den enskilde räkna fram beloppet. Då skall man alltså ta upp delta vid förmögenhetsbeskattningen, dvs. om man har mer än 400 000 kr, men inte i år. Det kan naturligtvis konfundera mer än en skattebetalare. Och vad säger de lokala taxeringsmyndigheterna? De kan plötsligt säga atl de bör eftertaxera någon eftersom han eller hon hade preliminärt sparande året före. Och för personer med mycket stora inkoms­ter kan det ju bli betydande belopp. År inte delta mycket inkonsekvent, herr finansminister?

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

Anf. 23 Finansminister ALLAN LARSSON:

Herr talman! Tack för välkomsthälsningen, och lack för synpunkterna på mitt svar. Det finns skäl för och emot när man väljer pä vilket sätt informa­tionen skall lämnas. Jag har gått igenom detta från mina utgångspunkter Jag tycker att vi sorn skattebetalare har möjlighet atl få en tillfredsställande information om sparandet på det preliminära stadium som det befinner sig i, och vi får del definitiva beskedet på skattsedeln för den slutliga skatten. Detta tycker jag är en tillfredsställande ordning.

AnL 24 HUGO HEGELAND (m);

Herr talman! Jag tycker att det är en mycket otillfredsställande ordning. Det är nonchalant alt man inte klart kan tala om hur mycket som tas i tillfäl­ligt sparande, eller tvångssparande, som den populära och adekvata benäm­ningen är. Jag tycker alt det är ett minimikrav atl så sker I stället hänförs det till den enskilde att själv räkna ut detta. Det är väl ändå otillfredsställande?

Jag kan tala om, atl det faktiskt finns myndigheter som har en litet annor­lunda syn och som delar min uppfattning, och det är förvånansvärt nog inte någon annan myndighet än Göteborgs kommun, eller Göteborgs stad som den nu kallas. Göteborgs stad är faktiskt så tillmötesgående all man på löne­beskedet till alla sina anställda anger hur stort Ivångssparandet är Det visar alt om den goda viljan finns är delta möjligt. Och nu när Göteborgs stad har

11

 

Prot. 1989/90:84    visat att detta är möjligt, då tycker jag atl staten kunde ta efter, eller hur,

13 mars 1990         herr finansminister?

Svar pa frågor            Anf. 25 Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr talman! Del sorn man kan ge information om är, som jag redan har sagt, de preliminära förutsättningarna. Med den utformning som skatteta­bellerna har fått kan rnan förhållandevis enkelt själv fä en bild av hur tillstån­det är Sedan kan del definitiva beskedet ges vid ett senare tillfälle.

AriL26 HUGO HEGELAND (m):

Herr talman! Jag har en tilläggsfråga. Nu när del preliminära sparandel, Ivångssparandet, blir definitivt, oroas människor för atl det i realiteten kan­ske är lika ined skatt. Människor börjar bli mer och mer oroade för alt de inte skall få tillbaka dessa tvängssparade pengar. Kan finansministern redan i dag säga att det inte råder någon som helst tvekan om alt människor skall få tillbaka dessa tvångssparade pengar den dag som tidigare har ullovals?

Anf. 27 Finansminister ALLAN LARSSON; Herr talman! Svaret är ja.

AnL 28 HUGO HEGELAND (m); Herr talman! Jag tackar för svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1989/90:434 om avdraget för räntekostnader i det nya skatteförslaget

AnL 29 Finansminister ALLAN LARSSON:

Herr talman! Knut Wachtmeisier har frågat rnig om jag, mot bakgrund av den kraftiga ränteuppgången, avser att avstå från alt föreslå en avdragsbe­gränsning för ränteutgifter eller i andra hand ta initiativ till en höjning av beloppsgränsen.

I del förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning som rege­ringen i slutet av januari i år remitterade lill lagrådet finns bestämmelser om en avdragsbegränsning för ränteutgifter i det nya inkomstslaget kapital. För­slaget går ut på atl ränteutgifter först och främst skall fä kvittas mot räntein­komster Om ränteutgifterna är större än ränteinkomsterna får skillnaden dras av i sin helhet upp till ett belopp på 100 000 kr. För barn och ungdomar under 18 år är beloppsgränsen 10 000 kr Ränteutgifter över denna gräns år avdragsgilla till 70 %. Uppkommer det elt underskott i inkomstslaget beak­tas det genom en 30-procentig skattereduktion.

En grundtanke i förslaget till nytt skattesystem är alt reglerna inte skall
främja lånefinansierad konsumtion. Reglerna skall också motverka skatte­
planering genom bl.a. upplåning. Samtidigt skall reglerna utformas så, att
boendekostnaderna inte blir alltför stora.
12                              Bakom förslaget till ränteavdragsbegränsning ligger således en avvägning

 

mellan dels önskemålet alt motverka lånefinansierad konsumtion och skal­leplanering, dels behovet atl medge skattelättnader för boendet. Jag anser alt den avvägning som gjorts är rimlig. Denna bedömning förändras inte av den senaste lidens räntehöjningar. Avdragsbegränsningen påverkar inte ett normalt boende.

Bestämmelserna om avdragsbegränsning är självfallet inte avsedda all jus­teras i takt med ränteförändringarna. Jag avser alltså inte atl föreslå någon annan utformning av reglerna.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

Anf. 30 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret och hälsar samtidigt statsrådet välkom­men i ämbetet.

I inkomslskatteutredningen anges atl avdragstaket 100 000 kr. motsvarar tvä makars gemensamma upplåning exempelvis till en egen villa på 1,8 milj. kr. vid en ränta på 11 %. Med den nuvarande räntan på ca 15 % blir del fria lånebeloppet ingalunda 1,8 milj. kr ulan litet drygt 1,3 milj. kr., alltså nära en halv miljon lägre.

Redan före ränteuppgängen påpekade boverket i sitt remissvar alt 100 000-kronorstakel borde höjas. De andra lunga remissinstanserna - riks­gäldskontoret och kammarrätterna i Stockholm och Göteborg - avstyrkte förslaget. Riksbanken ansåg atl förslaget innehöll många ölägenheter, och riksskatteverket ifrågasatte behovet på sikt av ett avdragstak, eftersom rän­teutgifternas skattemässiga värde begränsas till 30 %.

Efler remissomgången har den ändringen skett atl belopp över 100 000 kr blir avdragsgilla lill 70 % - vilket statsrådet nyss angav. Inkomslskatteutred­ningen hade inte tänkt sig någon avdragsrält alls.   .

1 lagrådsrernissen heter del;

"Det är särskilt angelägel alt avdragsbegränsningen utformas så atl ränte­utgifter för boende och liknande ändamål kan finansieras på ett rimligt sätt."

En naturlig följdfråga är dä hur högt finansministern anser atl räntan kan stiga innan ett ingrepp är motiverat.

Anf. 31  Finansminister ALLAN LARSSON:

Herr talman! Förslaget i lagrådsremissen är en modifiering av utredning­ens förslag. I det har synpunkter tillgodosetts, och det innebär, som jag sade, en avvägning mellan olika intressen. Del är viktigt att skattesystemet är ut­format på ett sådant sätt att det främjar arbete och sparande. Jag tycker alt den avvägning som har skelt är rimlig.

AnL 32 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Jag kan förslå alt man tyckte del på regeringshåll när räntan var 11 %. Nu är den väsentligt högre. Som jag sade nyss innebär del all del blir en halv miljon lägre fritt belopp för två makar som skall låna på en villa. Jag beklagar all jag inte kan få svar på hur mycket finansministern anser att räntan bör stiga, innan elt ingrepp är motiverat.

Jag vill gärna påpeka en annan nackdel med avdragstaket: det begränsar tillgången lill riskvilligt kapital i näringslivet. Det animerar inte en villaägare

13

 

Prot. 1989/90:84    att belåna sin villa för atl använda dessa pengar för investeringar. Det är en

13 mars 1990         nackdel som jag tycker att finansministern kunde kommentera.

Svar på frågor              Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr talman! Jag vill inte ge mig in i några räntespekulationer Jag tror atl Wachtmeisier har förståelse för del. När del gäller atl fä tillgång lill riskvilligt kapital iir det av största vikt atl sparandet ökar Del är min bedömning alt vi rned del nya skattesystemet får den stimulans lill arbete och sparande som är så utomordentligt viktig för alt få vår ekonomi i bättre balans.

AnL -34 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Självfallet har jag förståelse för alt finansministern inte vill gä in i en diskussion om räntespekulalioner även om det i dag i dagspressen slår angivet all finansministern inte anser alt elt högt ränteläge är bra för anpassningen av vår ekonomi. Jag tycker ändå att det hade varit bra om fi­nansministern hade kunnat trösta de många villaägare som nu kan få svårig­heter genom all säga atl finansministern är beredd att se över förslaget, om det visar sig att det får alltför orimliga konsekvenser.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1989/90:439 om vinningsrekvisitet i miljöskydds­lagen

AnL 35 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Lars Ernestam har frågat mig om det inte finns skäl att agera snabbare och redan nu ta bort vinningsrekvisitet ur miljöskyddslagen.

Utredningen orn miljövårdens organisation gjorde en grundlig genomgång av vilka sanklionsmöjligheter som finns mot rniljöbrottslighet och andra åsi-dosältanden av miljöskyddslagen. Utredningen konstaterade att de problem sorn finns inte beror pä att det råder brist på sanktionsbestämmelser i lagstift­ningen rnen förordade ändå en genomgripande översyn av den svenska miljöstraffrätten bl.a. av del skälet att bestämmelserna lappar över var­andra. Regeringen tillsatte därefter den 11 maj 1989 en utredning med syfte alt åstadkomma skärpningar av miljöskyddslagstiflningen. Av utrednings­uppdraget framgår att en av de viktigaste uppgifterna för kommittén är atl överväga hur samspelet bör vara mellan de miljörätlsliga reglerna och sank-lionsreglerna för alt insatserna mot överträdelser skall kunna göras bättre. Kommittén skall lägga fram ett principbetänkande senast den 1 februari 1991.

Mot den nu angivna bakgrunden anser jag atl ingenting står att vinna med atl forcera fram ett ställningstagande i fråga om vilka regler som skall gälla som förutsättning för påförande av miljöskyddsavgifl eller annan sanktions­avgift. Tvärtom ligger det i allas intresse att kommittén fär göra en samlad bedömning av hur de framtida reglerna bör vara för atl åstadkomma att sanktionsmöjlighelerna blir effektivare. Därigenom skapar vi också goda 14

 

förulsiittriingar för att få ett sanklionssystem sorn håller för det miljöarbete som vi har framför oss.

Anf. 36 LARS ERNESTAM (fp);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon tagit sig tid att komma och svara på dagens enda fråga på miljöområdet. Svaret var det jag var oroad för alt få, nämligen alt statsrådet hänvisar till pågående utredningar. Medan detta utredningsarbete pågår händer det ena efter det andra. Jag har i min fråga tagit upp vad sorn hänt nere i Landskrona med Scandust. Företaget går fritt trots atl företagel bevisligen släpper ut cyanid.

Från folkpartiet har vi sagt så hiir; Det går att jämföra överträdelse av mil­jöskyddslagen med fortkörning. Orn man åker bil och kör för fort, får man bota oavsett oiii man orsakar skada eller inte. Är del inte rimligt att ha samma synsätt på miljöskyddsområdet?

Nu hänvisar som sagt statsrådet lill en ny utredning. Den skall komma, och det skall bli ett principbetänkande. Sedan kommer remissförfarandet och detaljutredningar Detta tar lid. Är det ändå inte, statsrådet, rimligt atl bryta ut den här delen? Är det möjligen så all statsrådet fortfarande känner den förkärlek för vinningsrekvisitet som jag tycker mig ha märkt vid flera tidigare diskussioner kring denna fråga? Del är ju inte första gången som vi debatterar vinningsrekvisitet.

AnL 37 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! År del inte tvärtom sä atl del finns andra möjligheter som nu tillämpas just idet här fallet, Lars Ernestam? Bakgrunden är ju att natur­vårdsverket begärde hos koncessionsnämnden att Scandust skulle betala miljöskyddsavgifter, därför att företagel hade överträtt sina villkor Konces­sionsnämndens beslut grundar sig pä det faktum att det inte var Scandust utan ett annat förelag, nämligen SKF, som hade haft ekonomisk fördel av vad som hänt. Då kunde man inte med tillämpande av lagen ingripa. Del här har naturvårdsverket inte överklagat. Men - detta är det vikliga - det pågår nu en rättegång där åklagaren har yrkat alt Scandust skall betala förelagsbö­ter för sina villkorsbrott. Det här är elt relativt nytt institut som påföljd och har den stora fördelen jämfört med rniljöskyddsavgifter alt del inte behöver föreligga någon ekonomisk fördel för alt företagsböter skall kunna utdömas, dvs. just det sorn Lars Ernestam säger sig vilja uppnå.

Jag skall naturligtvis inte kommentera den pågående rättegången, men jag vill påpeka alt del alltså finns möjligheter att ingripa på ell sätt som skulle var mera effektivt. Nu är Scandustärendel väldigt komplicerat och bekym­mersamt på många sätt. Det är eft elände, om jag får använda del ordet. Det förekommer olika rättegångar därför att de gärningar som del är fråga om avser olika lider och olika ansvariga personer.

Allra sist - och del vill jag understryka; Avsikten är all den lag vi kommer att få skall vara betydligt effektivare än den som vi har haft i det förflutna.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

AnL 38 LARS ERNESTAM (fp):

Herr talman! Jag delar i och för sig statsrådets uppfattning all miljölag­stiftningen över huvud taget är komplicerad och överlappande. Statsrådets

15

 

Prot. 1989/90:84    redovisning här visar hur problemen mänga gånger ligger Men jag har den

13 mars 1990         uppfallningenatt just vinningsrekvisitet är en bit som man ändå skulle kunna

__                  byta ut. Del vore rimligt här Jag tror atl väldigt många människor tycker,

P' '   °               all om ell förelag släpper ut mer än del har rätt till, skall företagel ta ansvar

för det. Det behöver man inte göra i dag. Då tycker jag faktiskt atl den här

biten, oavsett vilken lag vi kommer atl få, redan nu skulle kunna bytas ut

och redovisas som en förändring i miljöskyddslagen.

AnL .39 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Detta är inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Min beskrivning av del åtal som pågår visar alt det finns andra möjligheter att ingripa ulan alt någon skall kunna utnyttja vinningsrekvisitet. Riksdagen har ju för två år sedan pä regeringens förslag skärpt lagstiftningen och tillämp­ningen av lagen påett flertal punkter bl.a. så att man nu när det gäller allvar­liga brott måste döma till fängelse. Vi har under den lid som har förflutit sedan dess fäll uppleva all kontrollen har blivit strängare, all åtal har blivit vanligare och atl domar har blivit strängare. Men vi har en restpost frän det förflutna sorn det är väldigt besvärligt att hanlera. Del är just därför som lagstiftningen nu skall skärpas.

AnL 40 LARS ERNESTAM (fp);

Herr talman! Jag kan ändå konstatera alt av statsrådets redogörelse fram­går att del i dag är ganska komplicerat att ställa ett företag till ansvar. Hade det funnits klara och enkla regler, hade det varit mycket enklare - det är fortfarande min uppfattning.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1989/90:448 om besiktning av vilt som överlåtes av jakträttsinnehavare

Anf. 41 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Olle Östrand har frågat mig om jag är beredd att medverka lill att föreskrifterna för költkonlroll får en sådan utformning att en jakt­rättsinnehavare har möjlighet alt utan påföljd överlåta obesiktigat kött från eget jaktområde till utomstående.

Riksdagen beslöt våren 1989 att lagen om költbesiklning skall upphävas
per den 1 juli 1990. Denna ersätts med föreskrifter för költkonlroll som med­
delas med stöd av livsmedelslagen. Enligt 28 § denna lag får regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om köttbe­
siktning för kött från olika djurslag i den utsträckning som det behövs från
hälso- eller näringssynpunkt. Regeringen kommer under våren 1990 atl
lämna bemyndigande lill statens livsmedelsverk atl meddela närmare före­
skrifter om költbesiklning. Jag vill understryka alt detaljföreskrifierna. lik­
som tidigare, måste utformas så, att hälsosynpunkterna vägs mot det ingrepp
som föreskrifter kan innebära för den enskilde. Regeringen häri sin proposi-
16                           tion om livsmedelskontroll våren 1989 uttalat atl reglerna om költkonlroll

 

inte får motverka en positiv utveckling av költhanleringen i glesbygdsområ­den. Nya regler bör leda till förenklingar och inte till en ökad byråkralise-ring.

Jag har från livsmedelsverket fått vela att innehållet i de nya kötlkontroll-reglerna skall kunna tillgodose Olle Östrands önskemål. Eftersom reglerna håller på att utarbetas kan jag inte i detalj redovisa deras innehåll.

AnL 42 OLLE ÖSTRAND (s);

Herr talman! Jag ber atl få lacka statsrådet för ett myckel positivt svar

Jag framställde min fråga efter att ha erfarit att livsmedelsverket avsåg att skärpa de regler sorn gäller för hanteringen av älgkölt. Det handlar då om regler som redan i dag är helt orimliga.

Det är ju i första hand jägaren själv som tar hand om sitt älgkölt för att använda delta i det egna hushållet. Därför framstår del för den enskilde som helt orimligt - det strider mot del allmänna rättsmedvetandet - att det skulle betecknas som en straffLiar handling om man råkar sälja eller skänka bort en bit obesikligat älgkölt lill en god vän eller till släktingar. Det är ju t.ex. fullt acceptabelt all skänka bort en rådjursstek, en hare eller vad del nu kan vara. Men sådana är de regler som gäller i dag.

Däremot kan jag - jag är alltså själv älgjägare - bjuda hem vänner och släktingar på obesikligat älgkött. Dessa bestämmelser är naturligtvis helt orimliga.

Under mina 20 år som älgjägare har jag gjort mig skyldig till åtminstone en brottslig handling varje är. För mig har det nämligen varit naturligt atl exempelvis ge mina barn, min mor eller min svärmor litet älgkölt. Jag vet dock att jag är i synnerligen gott sällskap. Jag tänker då på övriga älgjägare i vårt land. Del är ju omkring 250 000 jägare som varje är sitter på pass ute i skogen. Alla får inte skjuta älg. Men del gäller i varje fall många. De flesta skänker bort ell eller flera kilo kött till goda vänner och bekanta.

Självfallet skall man ha respekt för lagstiftningen. Men samtidigt skall lag­stiftningen övervakas på elt rimligt sätt. Den möjligheten är mikroskopisk i det här fallet.

Jag - och jag tror alt jag också kan tala för övriga älgjägare i vårt land -är således mycket tillfredsställd med svaret. Jag utgår från alt reglerna i fort-siitiningen tillämpas på elt sådant sätt all man känner att man kan leva upp till dem och atl de upplevs som tillfredsställande.

Ännu en gång lackar jag för svaret.

AnL 43 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Jag har förståelse för den reaktion som Olle Östrand här har gett uttryck för Av ett inslag i radion vet jag att det är flera som har reagerat på liknande sätt. Under hand har jag tagit del av livsmedelsverkels synpunk­ter. Dessa går icke i den riktning som man skulle kunna tro efler alt ha lyss­nat till del här radioinslaget. Det skall tvärtom bli förenklingar i förhållande lill daizens situation.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

AnL 44 OLLE ÖSTRAND (s);

Herr talman! Ännu en gång vill jag uttrycka min tillfredsställelse över sva­ret. Det är få frågor som upprör så myckel, som väcker sä starka känslor.

17

 

Prot. 1989/90:84    som just frågor som gäller jakt. Del märker jag varje gång som det kommer

13 mars 1990         tillkännagivanden som retar jägare. Då går telefonen varm - så även i det

här fallet. Jag är alltså myckel lacksam för det positiva svaret. Svar på frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1989/90:449 om kompensation till mjölkproducen­ter inom stödområdet

Anf. 45 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Bengt Rosén har frågat mig om producenterna inom stöd­området kommer att få någon kompensation för den sänkning av producent­priset på mjölk inom stödområdet som har skett sedan tvåprissystemet på mjölk avskaffades.

Bengt Rosén hävdar i sinfråga atl mjölkprissänkningen inom stödområdet är ca 25 öre/liter.

Statens jordbruksnämnd följer utvecklingen av mjölkproduktionen och mjölkpriserna i landet. Detta sker i syfte att se om avskaffandet av tvåpris­systemet får negativa effekter för de mindre producenterna och producen­terna i norra Sverige och om det är nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för atl stödja dessa grupper Hittills har jordbruksnämnden inte konstaterat några anmärkningsvärda förändringar vare sig i prisutvecklingen eller när det gäller de mindre producenternas situation. Det genomsnittliga avräk-ningspriset på mjölk har under liden sista kvartalet 1988-sisla kvartalet 1989 minskat med ca 10 öre/kg i genomsnitt för hela landet. Inom mejeri­föreningarna i norra Sverige har priserna under samma period minskal med i genomsnitt 5 öre/kg.

Prissänkningarna beror bl.a. på all mejeriernas kostnadsökningar har ta­gits ut genom sänkningar av priset lill producent då de reglerade priserna på jordbruksprodukter, som en följd av GATT-överenskommelsen i april 1989, är frysta. I slutet av förra året betalades en av riksdagen beslutad kompensa­tion till jordbruket, bl.a. i form av ett bidrag per djur till mjölkproducenter I bidraget ingick även kompensation för förädlingsindustrins kostnadsök­ningar. I norra Sverige genomfördes även höjningar av del särskilda prisstö­det genom ett bidrag per djur

De båda höjningarna innebar sammanlagt all mjölkproducenlerna i norra Sverige fick ett bidrag på mellan 1 054 och 2 193 kr per mjölkko beroende på i vilken del av området som företaget fanns.

För de mindre producenterna kan denna ersättningsform dessutom inne­bära en större kompensation än vad som skulle ha blivit fallet om den hade utgått via produktpriset, eftersom avkastningen per djur i de mindre företa­gen i många fall är lägre än genomsnittet.

Sammanfattningsvis anser jag atl det för närvarande inte är nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för producenterna i norra Sverige. Statens jord­bruksnämnd följer dock utvecklingen noga för att vid behov kunna föreslå åtgärder 18

 

Anf. 46 BENGT ROSEN (fp):

Herr talman! Jag ber atl fä tacka jordbruksministern för svaret.

När jag under del senaste halvåret besökt lantbrukare inom stödområdet har jag fått uppgifter orn alt del alltsedan tvåprissystemet avskaffades rör sig om en prissänkning orn runt 25 öre/kg. Men jordbruksministern redovisar här all del i stället skulle röra sig om ungefär 5 öre. Jag vet inte om denna skillnad beror på alt jämförelsen gäller olika kvartal.

1 varje fall är jag tillfredsställd med jordbruksministerns påpekande om att statens jordbruksnämnd noga följer utvecklingen. Vi vet ju, och det gäller samtliga partier, hur oerhört betydelsefull mjölkproduktionen är inom stöd­området och hur myckel jordbruket i allmänhet betyder ur regionalpolitisk synpunkt rnen också för beredskapen och turismen i norra Sverige.

1 del belänkande frän jordbruksutskottet som låg till grund för riksdagens beslut våren 1988 - det var då som beslut fattades om avskaffandet av två­prissystemet - sägs det ätt målsättningen är att vi skall försöka uppnå de pro­duktionsvolymer som fanns inom stödområdet 1984. Vi vet ju att det sedan dess har skett en rått kraftig reduktion.

Jag vill passa på och fråga jordbruksministern om denna målsättning fort­farande gäller för regeringen, dvs. att vi skall tillbaka lill 1984 års nivå när det gäller mjölkproduktionen inom stödområdet.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

AnL 41 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! På den sista tilläggsfrågan svarar jag som jag tidigare har svarat; Självfallet är det regeringens målsättning alt sträva efler atl uppnå de mål som riksdagen har satt upp. Det gäller även i denna fråga. Men samtidigt understryker jag, liksom jag tidigare har gjort, att det inte gör saken enklare att det år som gällde för riksdagens produktionsmål för norra Sverige var del år då överskottet var som störst. Förvisso gör det atl det blir svårare atl uppnå det uppsatta målet. Vi arbetar ändå i den riktningen, väl medvetna orn all del inte är en lätt uppgift.

Sorn kommentar till Bengt Roséns ursprungliga fråga vill jag säga att det finns en säsongvariation på mjölkpriserna. Genom den s.k. säsongprissätt­ningen finns det ett tillägg som varierar med 37 öre - rnan kan jämställa kilo och liter; resultatet blir ungefär detsamma i det här fallet. Variationerna sä­songvis kan alltså vara upp till 37 öre. Del är möjligt atl Bengt Roséns exem­pel inkluderar en säsongvariation. Men på årsbasis blir del fråga om 5 öre i norra Sverige. I någon förening-jag tror del var i Norrbottens län - blev det l.o.rn. en ökning med 2 öre. I Norrmejerier blev det en minskning med 7 öre, i Värmlandsmejerier en minskning med 5 öre, och i genomsnitt är det alltså en minskning med 5 öre.

Som jag nämnde i svaret skall man då komma ihåg följande. Mejerierna har här kompenserat sig genom att sänka producentpriset, men bönderna har fått en utbetalning av bidrag som i sig innesluter en kompensation för just mejeriernas kostnadsökningar Man kan alltså inte bara se på prissänk­ningen.

Jag är överens med Bengt Rosén om att det finns goda skäl för jordbruks­nämnden alt som hittills noga följa utvecklingen och att vidta åtgärder, om en mer negaliv utvecklins än hittills skulle komma till stånd.

19

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

AnL 48 BENGT ROSÉN (fp);

Herr talman! Jag är också medveten om att priset när det gäller all mjölk­produktion i landet har säsongvarialioner Pä grundval av de uppgifter jag har fått har jag försökt se till att de exempel som jag gav inte inkluderade säsongvariationer Men det är möjligt att mina sagesman har överdrivit nå­got.

Jag är tacksam för svaret och över all regeringen låter jordbruksnämnden noga följa utvecklingen. Det är oerhört viktigt att vi har kvar mjölkproduk­tionen i varje fall på dagens nivå inom Norrland - annars är det risk alt meje­rierna inte får tillräckligt underlag, och då kan produktionen snabbt rasa.

Överlägeningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1989/90:454 om bedömningen av riskerna med odling av gentekniskt förändrade vä.\ter

Anf. 49 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Karin Starrin har frågat mig vilken kompetens lanlbrukssly­relsen har alt genomföra riskbedömningar beträffande tillstånd för odling av gentekniskt förändrade växter

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet bl.a. för frågor om lantbruket, trädgårdsnäringen och växtskyddel och har även hand om frågor om miljövård inom jordbruket.

Regeringen inför den 1 april i år i växtskyddsförordningen (1972:319) kra­vet att den sorn odlar gentekniskt förändrade växter i växthus eller utomhus skall ha tillstånd för verksamheten. Styrelsen har enligt förordningen att pröva dessa frågor efter samråd rned delegationen för hybrid-DNA-frågor och statens naturvårdsverk. Vid prövningen skall särskilt beaktas alt od­lingen inte får innebära risker för omgivningen eller för miljön eller risk för utarmning av den genetiska mångfalden.

Den samlade kunskapen på detta område finns i dag inte hos en enda myn­dighet. Den finns främst hos delegationen för hybrid-DNA-frågor, statens naturvårdsverk och lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsen är den myndig­het som i dag har den största kompetensen på växtodlingsområdel. Rege­ringen har därför lagt ansvaret på lanlbruksslyrelsen.

Enligt vad jag har erfarit har til! lanlbruksslyrelsen redan kommit in en ansökan om tillstånd att under 1990 i fäll pröva en växt som modifierats med hjälp av genteknik. Ansökan har, förutom till dem som styrelsen har sam­rådsskyldighet med, remitterats till ett flertal myndigheter och organisatio­ner där kompelens finns i de olika avseenden som är relevanta för en riskbe­dömning. Styrelsen kommer således alt få in ett brett beslutsunderlag, vilket bör möjliggöra en omdömesgill hantering av dessa ärenden.

20

AnL 50 KARIN STARRIN (c);

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag vill också passa på att tacka för en utsökt middag i söndags.

Det är en myckel intressant konferens som nu pågår i Sollentuna - den

 

visar verkligen bredden i de här frågorna. Jag tycker atl det är myckel ange­liiget atl vi i den här situationen verkligen markerar att Sverige tar initiativ och i vilken riktning de går. Regeringen har nu också, på grundval av bl.a. motioner, tagit initiativ.

Jag tolkar svaret så, att jordbruksministern bedömer att lantbruksstyrel­sen har kunskap på det här området - den är inte samlad just där, utan man har också kunskapen hos andra angivna myndigheter atl tillgå. Min följd­fråga så här med en gång blir då; Anser jordbruksministern att lanlbrukssly­relsen har kapaciteten och de ekonomiska möjligheterna alt leva upp till det bemyndigande man har fåll? Vilka kriterier gäller för riskbedömningen? Hur skall vi veta att vi nu kan odla de hår nya produkterna, det här nya livet sorn man skapar på växlsidan?

Jag har flera gånger tidigare fåll svar på det av jordbruksministern - han har då hänvisat till alt växtskyddslagen genom sina bestämmelser läcker det och all vi pä delta sätt kan vela alt kriterierna uppfylls. Men jag vet också att mänga hävdar atl del inte är tillräckligt utan att vi måste komplettera växtskyddslagen. Anser jordbruksministern att det behövs?

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

AnL 51 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Det här är egentligen två frågor. Den ena gäller det som Karin Starrin frågat orn, nämligen lantbruksstyrelsens möjlighet att göra en bedömning av de ansökningar som nu kommer in inom ramen för de lagar som vi i dag har. Där har jag givit svaret atl jag anser alt lantbruksstyrelsen har den möjligheten.

Lantbruksstyrelsen kan köpa kompetens, och man kan, om man anser alt del är nödvändigt, lägga ut forskningsuppdrag- nian kan använda forskare i SLU och man kan ta fram forskningskompetens genom naturvårdsverket, genom hybrid-DNA-delegationen eller på annat sätt. Möjlighet alt göra be­dömningar inom ramen för nuvarande lag finns alltså hos lanlbruksslyrelsen. Man har självfallet också ekonomiska möjligheter all genomföra detta.

Mer konkret frågar Karin Starrin om kriterierna. Det gäller den raps som man redan tidigare, vid ett försök förra året, bedömt. Där fick man två fors-karutlåtanden.

I det ena underströks alt det rörde sig om modellexperiment där man öns­kade lära sig överföringstekniken. Man bedömde all dessa försöksobjekt var helt harmlösa. De försiktighetsåtgärder som man ville vidta log inte sikte på det här speciella fallet utan hade en principiell uppläggning. Del fanns all anledning alt rekommendera att fällprovningen fick utföras när del gällde de rnodellexperimenl som det här var fråga om för alt därigenom kunna öka både växlförädlarnas och samhällets erfarenheter och rutin vid hantering av transgena växtprodukter. Så hette det i det ena utlåtandet.

I del andra utlåtandet underströks det all den planerade försöksodlingen av raps rned modifierade lagringsproteingener kunde ske utan risk under de förutsättningar som angavs i ansökan. Det är alltså de specifika kriterier som Karin Starrin frågade orn.

Karin Starrin ställde vidare frågan orn det här är ett bra system för framti­den. Nej, det är det inte. Vi kan hantera de här begränsade försöken i Sve­rige nu, rnen del är naturligtvis inte tillfredsställande att inför en utveckling

21

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

som går myckel snabbt lita lill gamla lagsystem. För att just ge möjlighet till bedömning av nya, framlida syslem har också mitt departement gjort en utredning, som nu är ute på remiss.

AnL 52 KARIN STARRIN (c);

Herr talman! Det är just den utredningen som nu ligger till grund för alt man använder sig av del bemyndigande som riksdagen har givit regeringen. Utredningen har så atl säga redan nu fått konsekvenser. Vi hoppas naturligt­vis atl vi vad del lider skall få se mer konkreta resultat av utredningen i form av en proposition.

Men jag vidhåller atl det känns som orn regeringen inte log tillräckligt kraftfulla initiativ när man inte lägger fast vilka kriterier som måste vara upp­fyllda utan bara hänvisar till praxis från vissa försök som företagils. Visst hade det väl varit en styrka alt vela atl de och de kraven måsle vara uppfyllda innan man får tillstånd. Det är del jag saknar.

AnL 53 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Jag menar atl vi får ell underlag för del när regeringen åter­kommer till riksdagen med förslag på grundval av den utredning som nu har sänts pä remiss och de remissynpunkter som vi hoppas få, in. Vi gör en myckel bred remissgenomgång av de här frågorna.

Jag menar att det i utredningen inte alls råder någon oklarhet om krite­rierna. Det är olika typer av kriterier som också kräver olika slag av hante­ring. Dels handlar det om renodlat eliska frågeställningar som gäller exem­pelvis transgena överföringar i fråga om människor, mänskligt liv, foster-diagnoslik, del mänskliga genomel, osv. Myckel av delta är renodlat etiska frågor, där beslut skall fattas och i vilka del också i parlamentarisk ordning kommer atl läggas fram förslag lill riksdagen.

Andra frågor är mer en blandning av eliska överväganden och allmänpoli­tiska mäl. Ett viktigt mål är t.ex. atl ha en genetisk mångfald i vår natur Detta är elt mål sorn också måsle komma med i bedömningen.

Min laletid håller på att gå ut, herr talman, men eftersom del är en stor fråga sorn Karin Starrin har tagit upp vill jag också nämna en tredje faktor som är viktig i sammanhanget, nämligen miljöriskbedömningar som är av litet annan karaktär

 

22

AnL 54 KARIN STARRIN (c):

Herr talman! Biotekniken totalt sett är en mycket stor och konkret fråga. Det vi så alt säga nosar på i dag är just del bemyndigande som lanlbrukssly­relsen har fått när det gäller växter.

Jag vill ändå hävda att växtskyddslagen, som man nu refererar lill, inte är komplett och alt den inte ger den säkerhet som vi ändå anser oss behöva ha för alt känna atl vi har kontroll över denna utveckling. Detta hävdas också frän naturvårdsverket. Man har från naturvårdsverket i olika yttranden sagt all man efterlyser en översyn av just växtskyddslagen och atl man bedömer en sådan vara nödvändig för att lagen skall bli komplett på växlsidan. Vi kan ju i dag koncentrera debatten på just fr;ågan om växterna.

 

Jag menar att vi, utifrån det svar jag har fått i dag, inte kan känna att vi totalt sett har en tillfredsställande kontroll när del gäller just denna fråga.

AnL 55 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Jag är av en annan uppfattning i frågan. Detta är en mycket ny teknologi, en mycket ny forskningsinriktning. Del är fråga om elt 80-tals-fenornen.

Vi har kontroll över de mycket få fall av försök som förekommer i Sverige, och denna utredning ger också klarl besked om delta. Men det innebär inte att vi kan leva rned dessa gamla regler i en framlid där denna forskning kan expandera myckel kraftigt. Det är också av denna anledning som utred­ningen föreslår helt andra kontrollsystem för framtiden.

Jag tror alt vi är överens om alt dagens kontrollsystem och dagens kriterier inte räcker lill för framtiden. De räcker emellertid till för de begränsade för­sök som förekommer i Sverige i dag.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

AnL 56 KARIN STARRIN (c):

Herr talman! Jag kan hålla med jordbruksministern om atl vi naturligtvis mycket snart kommer att behöva den proposition som skall grunda sig på resultatet från den nu sittande utredningen.

Jag menar att vi har någorlunda kontroll över de få fall av försök på delta område som vi känner till i dag. Men del är just där diskussionen för närva­rande befinner sig. Vi vet att det här kommer alt bli fråga om en myckel snabb utveckling. Och vi efterlyser atl riksdag och regering skall ta initiativ och även ha kontroll över utvecklingen på detta område. Vi skall alltså ligga före. Detta är vårt samlade ansvar

Jag får nöja rnig med del svar jag har fått i dag, i vilket jordbruksministern säger att han bedömer atl lantbruksstyrelsen har denna kompetens och även har eller förmodligen kan komma att få, de resurser som är nödvändiga för all kunna leva upp till del bemyndigande sorn rnan har fått.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 S Svar på frågorna 1989/90:451 och 453 om regeringens ställnings­tagande till EG-kommissionens förslag om patent på liv

Anf. 57 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Gudrun Schyman och Karin Starrin har ställt frågor till stats­rådet Gradin rörande ett beslut att inte lämna ut en allmän handling.

Arbetet inom regeringen är så fördelat all del är jag som skall svara pä frågorna.

Den handling som frågorna gäller innehåller en redovisning av synpunkter under hand som EFTA-ländernas experter på bioteknikfrågor lämnat på EG-kommissionens förslag till direktiv rörande rättsskydd för biotekniska uppfinningar Handlingen innehåller alltså inte några ställningstaganden från den svenska regeringens sida. Den 14 april 1989 överlämnades hand-

23

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

lingen av EFTA:s expertgrupp till EG-kommissionen som elt led i del me­ningsutbyte som pågår mellan EFTA och EG i olika frågor.

I januari i år begärde en representant för Centerns ungdomsförbund att få ta del av yttrandet. Regeringen beslutade den 25 januari att avslå framställ­ningen. Skälet till delta var att handlingen innehåller uppgifter som omfattas av utrikessekretessen.

Till Karin Starrin vill jag tilläga atl en av rättscheferna i mitt departement har förklarat dessa förhållanden i ett brev till den företrädare för Centerns ungdomsförbund som begärde alt få del av handlingen. Denne inbjöds sam­tidigt att ta kontakt med departementets tjänstemän för upplysningar i frå­gan och för information om det pågående arbetet med rättsskydd för biotek­niska uppfinningar.

Med anledning av Gudrun Schymans fråga vill jag stryka under vad jag har sagl vid upprepade tillfällen: jag välkomnar en bred politisk diskussion om patent och bioteknik. Del förhållandel att regeringen på grund av inne­hållet i sekretesslagen har ansett sig förhindrad atl lämna ut en EFTA-hand­ling påverkar självfallet inte denna inställning. Jag vill också erinra om atl den svenska delegationen i EFTA;s parlamenlarikerkommilté har möjlighet att la del av de aktuella uppgifterna.

 

24

AnL 58 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag ber atl få tacka så mycket för svaret. Nu inställer sig ge­nast en rad nya frågor

Först vill jag påpeka att det är flera som har reagerat på dessa uppgifter i samband med att de kom fram. Själv läste jag om dem i Ny Teknik för bara någon vecka sedan. Det finns också ledamöter i parlamentarikerkommittén som har reagerat, uttryckt sin förvåning och sagt att de inte känner till detta.

Delta blottar efter vad jag förstår ett problem, nämligen atl man måste vela vilka handlingar man skall begära. Hur skaM man vela det när de frän början är hemligstämplade? Detta blir som jag ser det ett svart dilemma.

Justitieministern säger alt redovisningen bara ger "synpunkter under hand" och inte några ställningstaganden. Man undrar då vad det är för "syn­punkter under hand" som inte är ställningstaganden. Är det fråga om en redogörelse för de olika uppfattningar som finns i de olika partierna? Sådana olika uppfattningar finns ju i denna fråga i förhållande till EG-kommissio­nens förslag. Om det är detta som avses, vad är det i sä fall som är så märk­värdigt rned det? Delta är ju väl känt genom de motioner vi har väckt. Vad är alltså ställningslagande och vad är synpunkt? Det måsle ju vara en ganska svår fråga alt reda ut.

Justitieministern säger vidare i sitt svar atl hon välkomnar en bred politisk diskussion och att det förhållandet att dessa handlingar är hemligstämplade inte har någon betydelse i sammanhanget. Det är möjligt att del inte påver­kar justitieministerns privata uppfattning om detta, men det måsle ju för­svåra en bred politisk diskussion i denna fråga. Åtminstone är detta min upp­fattning. Jag vet inte om justitieministern tycker atl del hemligstämplande som pågår pä någol sätt underlättar en bred politisk diskussion.

Jag skulle gärna vilja ha litet synpunkter på de frågor som jag har ställt.

 

AnL 59 KARIN STARRIN (c):

Herr talman! Även jag vill tacka justitieministern för svaret.

Vi vet ju atl EG-kornrnissionens förslag, som man nu har inhämtat syn­punkter på, är myckel generöst. Enligt delta förslag skall man egentligen utgå från att det blir tillätet alt la patent på i stort sett allt. Cellerna definieras ulan undantag sorn mikroorganismer

Jag gör precis samma reflexioner på detta svar som dem som Gudrun Schyman precis har redovisat. Jag menar atl del är ganska märkligt att det svar sorn regeringen nu har lämnat inte alls skall ses som någon form av ställ­ningstagande. Visst uppfattas vårt svar i Bryssel ändå som att detta i stort sett är vad Sverige anser om patentfrågorna.

Jag har förstått del så atl svaret innehöll ganska passiva synpunkter, alt vi avvaktar vad andra länder säger, all vi inte har så kraftfulla invändningar Men eflersom EG-kommissionens förslag nu är så generöst som del är, för­väntade jag mig alt vi borde ha sådana invändningar

Sverige borde ha reagerat krafiigt på detta, precis som Norge och Dan­mark har gjort. Men regeringen har tydligen formulerat sitt svar på ett något passivt sätt, och det kan uppfattas som alt vi underförstått anser att EG-kom­missionens förslag eventuellt kan accepteras.

Detta är enligt min uppfattning väldigt oroväckande, och det är fel väg alt välja när nu regeringen efterlyser en bred parlamentarisk diskussion om­kring dessa vikliga frågor Del förhåller sig egentligen precis tvärtom. Jag kan definitivt inte hälla med justitieministern orn denna tolkning.

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

 

Anf. 60 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Frågorna till mig rörde ell beslut som regeringen har fattat om atl inte utlämna en viss handling till Centerns ungdomsförbund. Det är del förbundet som har begärt atl få ut handlingen, och del är detta som jag har försökt att svara pä.

Del finns ingenting märkligt i regeringens hanterande av del ärendet, ulan den har skett helt i enlighet med de regler som vi har i sekretesslagen. En helt annan sak är del arbete som pågår inom ramen för de diskussioner som förs mellan EG och EFTA. Vi har möjligheter atl under hand ge synpunkter till EG-kommissionen på olika utkast och förslag som kommer därifrån. Delta gäller bl. a. det i det här ärendet aktuella direktivet. Som ni säkert känner till pågår det förhandlingar om alt vi skall få möjligheter till ell mera reellt inflytande på det regelskapande arbete som pågår inom EG. Men just nu har vi möjligheter att via expertgrupper lämna synpunkter under hand, och del utnyttjar vi.

Därutöver finns EFTA;s parlamenlarikerkommitlé. Till den finns knuten en svensk delegation. I delegationen ingår företrädare för samtliga riksdags­partier. Avsikten med delegationen är atl riksdagspartierna skall ha möjlig­het att nära följa de kontakter som finns mellan EG och EFTA.

Gudrun Schyman har möjlighet all vända sig lill vpk:s representant Hans Petersson, och Karin Starrin kan vända sig till centerrepresentanten Per-Ola Eriksson. Såvitt jag vet har ingen av dessa i EFTA-delegationen begärt all få se EFTA-handlingarna i fråga. Skulle de begära delta skulle de givelvis få se dem. Alla frågor kan diskuteras där Men det är en sak för sig.

25

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

Jag tror atl både Gudrun Schyman och Karin Starrin anser att den vikti­gaste frågan i sammanhängt är den mera långsikliga frågan om vilken regle­ring det skall vara av gentekniken. När det gäller den frågan har jag svarat i andra sammanhang i riksdagen att del pågår elt arbete med en bred parla­mentarisk kommitté.

AnL 61 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! När jag ställde min fråga var det inte med utgångspunkt i att jag visste all en hemlig handling inte hade lämnats ut. I stället gällde det hanteringen av hela denna fråga. Jag ser då att det är en mängd frågor som rör Sveriges harmonisering till EG som har hemligstämplats och som inte kan debatteras i offentligheten. Jag tycker att det är lika upprörande varje gång.

Nu gällde del dessutom en fråga där flera riksdagsledamöter, även frän lagutskottet och EFTA-delegationen, visade stor undran och inte hade nå­gon aning om detta papper. De hade inte begärt atl få papperet eftersom de inte visste om dess existens.

Det reella inflytande som Sverige skall få efler fortsatta förhandlingar är en helt annan sak. Jag tror inte mycket på det. Men all lämna synpunkter under hand, som nu görs, i EG-harmoniseringsarbetet kan ju inte utesluta alt man talar om i det egna landet vilka synpunkter som lämnas. Det kan rimligen inte vara så. I så fall tycker jag att man skall proteslera mot det.

Jag känner till denna delegation. Jag skall själv inta mitt partis plats där Jag får väl då möjlighet alt återkomma i frågan. Men jag tycker alt den är mycket illa hanterad av regeringen.

AnL 62 KARIN STARRIN (c):

Herr talman! Del första man borde ha fått veta inför denna begäran om synpunkter kring EG-kommissionens förslag är vad som gäller i Sverige i dag, dvs. atl vi följer 1967 års patentlag som inte tillåter patent på liv. De frågetecken som kan uppstå är att man inte vet hur lagen skall tillämpas och tolkas när det gäller alstring av liv.

Jag går inte in närmare på lagtexten nu. Frågan är vilken uppfattning omvärlden skall få av Sverige. Naturligtvis måste det ges klara besked-inte elt sådant som har lämnats nu.

Har den svenska regeringen inte möjligheter att under hand lämna syn­punkter?

Har den svenska regeringen inte fått denna fråga som man passivt har be­svarat?

26

AnL 63 Justitieminister LAILA FREI VALDS:

Herr talman! Gudrun Schyman! Det finns ingen anledning att sätta lik­hetstecken mellan förhållandet all en viss handling på grund av sekretessla­gens innehåll inte kan utlämnas till en viss begärande och att det skulle omöj­liggöra en allmänpolitisk debatt kring dessa frågor Det är helt olika saker

Karin Starrin! Vi har anledning alt fortsätta att diskutera sakfrågorna. Det är också en helt annan sak än förhållandet att ett visst dokument inte kan utlämnas till offentligheten.

 

Svar på frågor

Jag tror att man måste ha som en självklar utgångspunkt när dessa gigan-     Prot. 1989/90:84 tiska uppgifter hanteras i sak och form, att diskussioner pågår i dag mellan     13 mars 1990 expertgrupper där många tjänstemän pä olika nivåer är inblandade och att det innebär att regeringen inte har tagit ställning till varje fråga.

Anf. 64 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Justitieministern för en något kryptisk argumentation. Det är inte fråga om att stoppa den allmänpolitiska debatten i denna mycket vik­liga fråga där papper hemligstämplas så att det inte går atl få veta vad den svenska regeringen ger för underhandsbesked angående EG-kommisionens förslag. Det är inte heller fråga öm det som Karin Starrin tog upp. Det är alltså inte fråga om vare sig del ena eller det andra. Vad är det då fråga om? Vad tjänar del till med detta hemligstämplande? Varför förs del inte en öp­pen debatt i dessa frågor? Vad är det fråga om när arbetet med anpassningen till EG pågår just på detta sätt? För vem är delta en fråga att diskutera?

Anf. 65 KARIN STARRIN (c):

Herr talman! Jag vill verkligen välkomna denna breda diskussion. Jag vill koppla funderingarna till hur arbetet framskrider i EFTA-kommillen inom riksdagen. Justitieministern hänvisade till att vi kan la kontakt med våra resp. riksdagsledamöter. Men hur skall de kunna tillföra synpunkter då de inte vet att vissa frågor har ställts lill regeringen och alt regeringen i sin tur har lämnat svar under hand? Den debatten begriper inte jag. Varför kan man inte öppet deklarera Sveriges ståndpunkt nier tydligt och kraftfullt i just denna viktiga fråga?

I hela EG-diskussionen och -iritregalionen vill Sverige ha ell reellt infly­tande. År del fråga om alt köpa eller sälja?

Anf. 66 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Låt mig erinra om alt den handjing som vi nu diskuterar gäl­ler EFTA-ländernas experters underhandssynpunkter på ett utkast'från EG-kommissionen. Det är icke fråga om ett ställningstagande från den svenska regeringen. Låt mig återigen understryka delta. Jag tror att Karin Starrin har bättre möjligheter alt utröna den svenska delegationens arbetsformer själv än atl jag försöker besvara den frågan här

AnL 67 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! "EFTA-ländernas experters underhandssynpunkter" Vad kan det vara för något, om del inte är en redovisning av de politiska opinio­nerna i dessa frågor? I Sverige är denna fråga föremål för politisk diskussion. Del finns inte något enigt uppträdande i denna fråga. Vi är flera partier som är mycket kritiska lill EG-kommissionens förslag. Del finns andra partier som är mera positiva. Del är ju en splittrad bild. Är det den bilden som ex­perterna visar? Eller har de egna tolkningar pä experlnivå som inte har nå­gon politisk förankring?

AnL 68 KARIN STARRIN (c);

Herr talmani Åven jag gör denna koppling när justitiministern betonar att hon vill erinra om alt detta är ett besked bara till EFTA-ländernas experter

27

 

Prot. 1989/90:84 13 mars 1990

Svar på frågor

Behöver inte de fä veta Sveriges grunduppfattning i just denna vikliga fråga om patent på liv? Är det inte del som skall vara överskriften på ett sådant brev? Kan vi få höra från justitieministern ett klarläggande om detta utan alt hon för den skull bryter mot sekretessprincipen?

AnL 69 Justitieminister LAILA FREI VALDS:

Herr talman! När den särskilda kommission som jag har aviserat har ge­nomfört sitt arbete kommer Sverige all la ställning, grundad på en bred par­lamentarisk bedömning.

AnL 70 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag har förstått alt det blir en parlamentarisk kommission, som kommer alt avge ett yttrande. Jag undrar bara vad del är man sagl hit­tills.

Jag läser i den här artikeln i Ny Teknik t.ex. alt en handläggare på justitie­departementet, Fredrik von Arnold, först säger alt det inte finns någon sam­lad svensk synpunkt men sedan modererar sitt uttalande till att man i och för sig är enig men ännu inte helt har resonerat ihop sig inom de olika departe­menten. Har då de olika departementen i dessa frågor en apolilisk insläll­ning, som står under, över eller vid sidan av partipolitiken? Vi i det här huset tror väl ändå alt det är de politiska bedömningarna som skall vara vägle­dande för hur Sverige skall la ställning i dessa frågor i förhållandet till EG;s förslag.

AnL 71 KARIN STARRIN (c);

Herr talman! Jag vill bara upprepa hur jag uppfattar en sådan här skriv­ning och hur jag uppfattar det hemligstämplade beskedet. Jag tycker be­stämt all del är Sveriges grunduppfattning som skall framgå av ett sådant här brev. Naturligtvis är del synpunkter i den riktningen som även experter bör fä del av.

De olika förklaringar vi fått i dag kan inte vara tillfredsställande, men jag förstår atl vi inte kommer längre i debatten nu. Jag tror inte att de här stora frågorna skall hanteras pä detta sätt i fortsättningen.

AnL 72 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr talman! Jag tycker atl jag mycket noggrant har besvarat den fråga som ställts till mig och som gällde varför en viss handling inte lämnades ut lill Centerns ungdomsförbund. Jag har ingenting mer att tillägga i den här frågan.

AnL 73 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag kan förstå att justitieministern inte har något mer att till-lägga, om hon har uppfattal frågan på det sättet. Jag ställde frågan till Anita Gradin, eftersom jag tyckte att del gällde även innehållet, dvs. hanteringen av diskussionerna mellan EFTA och EG och hela konstruktionen av denna anpassningspolitik. Jag har förståelse för att justitieministern inte kan gå

28

 

längre än så hiir och jag beklagar då alt Anita Gradin inte kunde svara pä     Prot. 1989/90:84
frågorna.                                                                                        13 mars 1990

Överläuininuen var härmed avslutad.                                                     P  I   b

17 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Utrikesutskoltels belänkande I989/90;UU18 Arbelsmarknadsutskotlels betänkanden 1989/90:AU17 och AU19 Bostadsulskollels betänkanden 1989/90;BoU10 och BoUll

18 j; Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1989/90; 104 Undersökning av olyckor

1989/90:115   Reviderade  anslagsberäkningar för budgetåret  1990/91  av­seende vissa departement, rn.rn.

19S Kammaren åtskildes kl. 17.03.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren

29

 

Prot. 1989/90:84

13 mars 1990        Innehållsförteckning

Tisdagen den 13 mars

1 S Ny ersättarordning för riksdagsledamöter................................................ ....... 1

2 S Justering av protokoll....................................................... :.......................         1

3 § Ledighet                      1

4§ Svar pä frågorna 1989/90:443 och 447 om privata initiativ för be­
vakning av Sveriges kuster....................................................................         2

Försvarsminister Roine Carlsson

Viola Claesson (vpk)

Gudrun Schyman (vpk) 5 § Svar på fråga 1989/90:428 om bistånd till Rumäniens aidssjuka

barn................................................................................................................         4

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén

Hugo Hegeland (m)

6§ Ajournering . . :..........................................................................................         6

7 S Återupptagna förhandlingar.....................................................................         6

8§ Svar på fråga 1989/90:452 om märkning av kosmetiska preparat,

som testats på djur........................................................................................         6

Statsrådet Margot Wallström

Martin Olsson (c)
9S Svar på fråga 1989/90:450 om den maringeologiska karterings­
verksamheten ................................................................................................         7

Industriminister Rune Molin

Karin Falkmer (m)

10                              § Svar på fråga 1989/90:412 om preliminärskattetabellerna och det

tillfälliga sparandel, m.m.................................................................................        10

Finansminister Allan Larsson Hugo Hegeland (m)

11                              § Svar pä fråga 1989/90:434 om avdraget för räntekostnader i det

nya skatteförslagel.........................................................................................       12

Finansminister Allan Larsson Knut Wachtmeisier (m)

12                              § Svar på fråga 1989/90:439 om vinningsrekvisitet i miljöskydds-

lagen ..............................................................................................................       14

Miljöminister Birgitta Dahl Lars Ernestam (fp)

13                              § Svar på fråga 1989/90:448 om besiktning av vilt som överiåtes av

jakträttsinnehavare........................................................................................       16

Jordbruksminister Mats Hellström Olle Östrand (s)

30

 

14                                                                                                  § Svar på fråga 1989/90:449 om kompensation lill mjölkproducen-                                                                              Prot. 1989/90:84

ler inom stödområdet......................................................        18     13 mars 1990

Jordbruksminister Mats Hellström Bengt Rosén (fp)

15        S Svar på fråga 1989/90:454 om bedömningen av riskerna med od-

ling av gentekniskt förändrade växter.............................       20

Jordbruksminister Mats Hellström Karin Starrin (c)

16        § Svar på frågorna 1989/90:451 och 453 om regeringens ställnings-

tagande till EG-kornmissionens förslag om patent på liv.        23

Justitieminister Laila Freivalds Gudrun Schyman (vpk) Karin Starrin (c)

17 S Förnyad bordläggning...............................................       29

18 S Bordläggning.............................................................       29

31

 

gotab   96267, Stockholm 1990