Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:121

Måndagen den 14 maj

Kl. 12.00-12.21

 


1 S Återkomst

Talmannen meddelade atl Åsa Domeij (mp) den 12 maj och Nic Grönvall (m) den 14 maj återtagit sina platser i riksdagen, varigenom tjänstgöringen som ersättare upphört för Anders Nordin och Carl Fredrik Graf,


Svar på interpella­tion


2 S Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 7 och 8 maj.

3§ Svar   på   interpellation   1989/90:163   om   Haga-Brunnsviken­området

Anf. 1  Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig dels om jag är beredd att ta initiativ till att i samverkan med Stockholms och Solna kommuner Stock­holms läns landsting och enskilda intresserade utveckla området runt Brunnsviken norr om Stockholm till en nationell kulturpark, dels om jag för att möjliggöra delta är beredd att vidta åtgärder för all skydda området från miljöstörande nybebyggelse eller annan exploatering.

Kommunerna har med plan- och bygglagen fått ell utökat ansvar för den fysiska planeringen och samhällsbyggandet.

Länsstyrelsernas roll är bl.a. att ge råd och att bidra med underlag för kommunernas planering. Länsstyrelsen skall ta till vara statens intressen vid samråd om kommunala planer Länsstyrelsen har också atl särskilt pröva om kommunala planer tillgodoser riksintressen enligt nalurresurslagen. Be­rörda statliga myndigheter skall lämna sina synpunkter till länsstyrelsen, som för statens räkning skall ge ett sammanvägt besked till kommunen.

Som bekant håller de berörda kommunerna, Stockholms kommun och Solna kommun, på med översiktsplanearbete. Länsstyrelsen i Stockholms län har i yttranden över de båda kommunernas översiktsplaner pekat på bg' hovet av en sammanhängande syn pä hur Brunnsvikenområdels kulturella och rekreativa värden och naturvårdsvärden i övrigt skall tillgodoses. En planering för Haga-Brunnsviken-området bör enligt länsstyrelsen ske i nära

1  Riksdagens protokoll 1989/90:121


Prot. 1989/90:121 14 maj 1990

Svar på interpella­tion


samarbete mellan Solna och Stockholms kommuner. Stockholm kommun har också i sin nu utställda översiktsplan föreslagit alt ett särskilt program görs i samarbete med Solna kommun för atl värna Brunnsviken och dess stränder

Delar av det aktuella området är för övrigt redan skyddade. T.ex. är Haga slott med flera byggnader statliga byggnadsminnen med elt skyddsområde omfattande hela Hagaparken.

Det finns flera förslag till förändrad markanvändning inom och i anslut­ning till Haga-Brunnsviken-området. Dessa förslags lämplighet skall prövas bl.a. mot bakgrund av bestämmelserna i naturresurslagen om skydd för na­tur- och kulturvärden av riksintresse.

Del finns ingen anlednirig all föregripa de pågående planarbetena och de samråd som nu pågår mellan olika intressenter som berörs av planeringen av Haga-Brunnsviken-området. När del gäller Pär Granstedts fråga om ålgär­der för att skydda området mot olämplig nybebyggelse, vill jag först säga alt jag inte här riksdagen kan diskutera enskilda fall eller detaljplaner som i sista hand kan komma all prövas av regeringen. Jag hyser dock stort förtroende för alt kommunerna och länsstyrelsen kommer att slå vakt om Haga-Brunnsviken-områdels natur- och kulturvärden.


Anf. 2 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Jag ber alt fä tacka för svaret på min interpellation.

Området kring Brunnsviken inkl. Hagaparken är i flera avseenden ett unikt område. Del är elt mycket fint kultur- och parklandskap, och del finns olika inslag av växtlighet och fauna, vilka är värdefulla exempel på växtlighe­ten och naturlyperna i Mälardalen.

Detta är ett fint parklandskap. Vi har Hagaparken med en rad unika bygg­nader, och det finns en rad fina byggnader i hela detta område.

Vi har också i detta område Bergianska trädgården, som åtminstone var avsedd atl vara Stockholms botaniska trädgård, även om den tyvärr inte fyl­ler särskilt högt ställda krav i det skick den nu befinner sig i.

Detta mycket märkliga och fina område är ännu mer intressant, eftersom det ligger milt i Stockholmsregionens hjärta alldeles intill Stockholms cent­rum. Det är mycket lätl åtkomligt för människor i hela regionen och också för dem som besöker Stockholm, både från andra delar av landet och från utlandet.

Delta område skulle kunna utvecklas till elt helt fantastiskt, stort parkom­råde-en nationell kultur- och naturpark. om man så vill-som skulle kunna bli en stor attraktion för hela Stockholmsområdet. Men del kräver litet grand.

Dels krävs naturligtvis att kommunerna lar vara på och utnyttjar de möj­ligheter som planlagstiftningen ger dels krävs atl också markägarna i områ­det år beredda alt satsa lilel, att man är beredd alt göra investeringar för atl t.ex. rusta upp Hagaparken och de andra områdena runt Brunnsvikeri. Del krävs atl man är beredd att utveckla Bergianska trädgården så att den verkli­gen blir en botanisk trädgård som fyller internationella krav. Del är en kom­bination av planåtgärder och utvecklingsåtgärder som krävs om detta verkli­gen skall kuriua bli det firia område som det har potential att bli.


 


Del krävs givetvis att man också skyddar området för exploatering av an­nal slag. Här vet vi atl det finns en rad hot. Del var inte länge sedan som vi fick arbeta ganska intensivt för alt hindra vägverket atl göra stora ingrepp i Hagaparken för atl bygga en ny trafikplats vid Haga Norra. Vi vet vilka uibyggnadsplaner det finns för Bellevue osv.

Jag inser naturligtvis att bosladsministern här inte kan föregripa några en­skilda planärenden. Jag känner också lill vilka regler som gäller för den här typen av diskussioner Men det är ändå viktigt att slå fast all statens intresse och ansvar ligger på flera plan. Staten har naturligtvis elt ansvar för atl ett riksintresse bevaras. Det är naturligtvis i första hand länsstyrelsen som skall .se till detta, och jag uppfattar att länsstyrelsen också har engagerat sig för detta. Men staten har som slor markägare dessutom ell ansvar för all defta område utvecklas på del sätt som det kan utvecklas. Staten måsle helt enkelt vara beredd atl göra invesleringar och samverka med andra markägare.

Jag vill be bostadsminislern om några besked, dels om vi entydigt kan få fastslaget atl del är ett riksintresse att del här området bevaras för framtiden, dels Orii staten är beredd atl gå in tillsammans med andra intressenter och utveckla del och göra de insatser som krävs för att det här fina områdets potentiella möjligheter verkligen skall kunna las till vara.


Prot. 1989/90:121 14 maj 1990

Svar på interpella­tion


AnL 3 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp);

Herr lalman! Jag blev väldigt glad, herr statsråd, när Pär Granstedt tog upp frågan om detta område till behandling igen. Jag upplever det som ko­lossalt viktigt, inte bara som ett lokalt intresse utan också som ett rialionellt och internationellt intresse, vilket också Pär Granstedt sade.

Staten har elt otroligt ansvar i detta fall. Här ligger många av de slora ve­tenskapliga institutionerna. Här ligger Stockholms universitet och Ber­gianska trädgården, som befinner sig i ett för vårt land förolämpande dåligt skick, och delta i närheten av universitetet, där studenter skall undervisas i växlkännedom. ekologi osv. Här skulle alla strövande kunna ha en verkligt underbar möjlighet att få sin länglan tillfredsställd atl få liira sig mera om botanik. Naturligtvis skulle del också ge skönhetsvärden.

Jag skulle verkligen vilja betona alt områdel är av riksintresse. Vår grupp-motion som lades fram under den allmännna motionstiden har behandlats av kulturutskottet och fick avslag med del alltför enkla skälet att frågan bara är av lokalt intresse. Del tycker jag är väldigt dåligt. Jag hoppas atl delta nu leder till alt vi arbetar vidare med ärendet och alt staten verkligen lar sitt ansvar och erkänner atl del här utgör elt riksintresse, både vad gäller kultur och natur och ur social synvinkel.

Anf. 4 Bostadsminister ULF LÖNNÖVIST;

Herr talman! När det gäller frågan om Haga-Brunnsviken-området kan vi vara helt överens om att delta är elt område som är av riksintresse. Del har också riksantikvarieämbetet sagt. Det har förtecknat de områden som anses vara av riksintresse för kulturmiljövården, och till dessa områden hör bl.a. Ulriksdal. Haga och Brunnsviken.

Riksantikvarieämbetet har beträffande Bergianska trädgårderi sagl atl "riytillskoltel riied riya växthus på Bergiariska fältet låter ana en reaktivering


 


Prot. 1989/90:121       av hela Brunnsvikerimiljön som rekreationsområde och måste hälsas med

14 maj 1990           tillfredsställelse". Det alldeles självklart atl dessa viktiga ting bör beaktas i

~                    de kommande planarbelena. dvs. riksinlresseperspektivet. Jag utgår ifrån

tion

bvar pa tn erpe a-    berörda kommunala instanserna och länsstyrelsen beaktar detta i sitt

arbete. Jag tror inte atl det råder någon skiljaktig mening mellan oss i denna

fråga.

När del sedan gäller Pär Granstedts fråga om satsning i form av olika ål­gärder i övrigt i områdel är det ju en sak som man får anslå med atl bedöma, tills man är klar med markanvändningen och med bedömningen av hur om­rådet på lämpligaste möjliga säll skall kunna användas för atl tillgodose de övergripande riksintressen som här har framhållits.

Anf. 5 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr talman! Jag tycker atl del är bra atl bostadsminislern tydligt marke­rar det riksintresse som föreligger här. Det har ett värde för den framtida hanteringen av t. ex. de planärenden som rör delta område.

Däremot lycker jag alt det är beklagligt alt man nu inte är beredd atl gå in på ett mer positivt sått för alt utveckla områdel. I och för sig får man väl lolka bosladsministerns svar så. alt det kan finnas möjligheter även i framli­den för ett statligt engagemang för atl få lill stånd en utveckling av området. Men jag tror all det hade varit värdefullt om staten hade visat ett tydligt in­tresse att, tillsammans med andra intressenter, satsa för atl ta lill vara de utvecklingsmöjligheter som finns. Del är viktigt att betona alt det inte bara handlar om atl bevara det som finns, därför att Haga-Brunnsviken-området, hur vackert del än är är inte i dag i det skick som man skulle önska. Del handlar om atl utveckla möjligheter och atl vidta upprustningsåtgärder, t.ex. att utveckla Bergianska trädgården till en botanisk trädgård av iriternationell klass. Det räcker inte med några nya växthus.

Det handlar även om all utveckla en del andra områden runt Brunnsviken som i dag inte har så stor altraklionskraft men som med några få åtgärder skulle kunna få detta. Del gäller naturligtvis också insatser för atl göra det här området ännu mer lättillgängligt för allmänheten.

Jag tror alt ett uttalat intresse från staten skulle kunna fä andra intressen­ter atl också ställa upp och visa elt engagemang. Jag lycker därför att det är tråkigt alt det inte har framkommit ett sådant intresse i den här debatten. Chansen finns dock fortfarande för bostadsminislern atl uttala en positiv vilja från statens sida aft medverka till alt detta område kan utvecklas.

AnL 6 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Jag tycker alt det är rimligt alt man först genomför det pla­narbete som skall till, och att man talar om på vilkel sätt marken skall använ­das utifrån del perspektiv som vi är tämligen ense om. Först därefter finns det anledning alt gå in på frågan om hur området skall utvecklas och vilka insatser som kan behövas. Det är detta som jag har velal stryka under Nu är det planprocessen som skall genomföras. Där skall de olika intressenterna lägga fram sina synpunkter. Därefter får vi ta ställning till vilka insatser av olika slag som skall ske i områdel.


 


Anf. 7 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp);                                           Prot. 1989/90:121

Herr talman! Jag skulle iin en gäng vilja betona alt det är myckel bråttom      14 maj 1990 nied att se till att inte utbyggnaden utvecklas på ett olyckligt säll på grund av att kommunerna har ekonomiska intressen. Jag bor sjiilv i Solna och ser hur       var pa interpe a-man planerar atl förtäta och hårdgöra ytor utan hänsyn till att man t.ex. i      ""' regionalpolitiken i dag siiger att trycket på Stockholm skall minskas. Det är klart att det iir en stor frestelse för kommunerna atl skynda sig för atl få sina ekonomiska intressen tillgodosedda.

Det saknas en del saker i den översiktsplan som har kommit ut. t.ex. vil­ken utveckling vi tror oss kunna förutse och vad den kräver av områdel som vi redan nu kan ta med i planeringen. Hur kan vi påverka utvecklingen, så att den leder i önskvärd riktning? Har olika myndigheters och kommuners planer sammanvägls i översiktsplanen? Det är sädana frågor som vi redan nu skulle kunna titta på och försöka påverka, eftersom områdel är av nationellt intresse och, skulle jag också vilja säga, av internationellt intresse.

Anf. 8 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Till det sistnämnda vill jag bara säga alt den planprocess som pågår måste få ha sin gång. Det är på det sättet plan- och bygglagen föreskri­ver att arbetet skall bedrivas, och man kan alltså inte hoppa in i processen under arbetets gäng. Sedan de som har alt göra översiktsplanen har sagl sitt skall länsstyrelsen gä in, och först därefter kan ärendet bli föremål för rege­ringens prövning. Planprocessen enligt de riktlinjer som riksdagen har fast­lagt måste ta ha sin gång.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 i; Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hiinvisades Motionerna

1989/90;Fö.% och Fö37 till försvarsutskottet l989/90:Ju39-Ju46 till justitieutskottet 1989/90;N77 till närinusutskottet

S § Förnyad bordläggning

Föredrogs med bordlades äter Finansutskottets betänkande 1989/9():FiU26 Justitieutskottets belänkande l989/90;JuU36 Lagutskottets betänkanden 1989/90;LU.32, LU.33. LU.39 och LU41 Utbildningsutskottets betänkande l989/90:UbU26 Naringsutskottets betänkanden 1989/90:NU41-NU43


 


Prot. 1989/90:121      68 Bordläggning

14 maj 1990

Anmäldes och bordlades Mofionerna

med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken 1989/90;Jo99 av Mona Saint Cyr och Ingrid Hemmingsson (båda m)

med anledriirig av prop. 1989/90:150 Förslag till slutlig regleririg av statsbud­geten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition) 1989/90:Fi64 av Bengt Kindbom (c) 1989/90;Fi65 av Lars Werner m.fl. (vpk) l989/90:Fi66 av Cari Bildt m.fl. (m) l989/90:Fi67 av Sonja Rembo m.fl. (m) l989/90:Fi68 av Elver Jonssori m.fl. (fp) 1989/90:Fi69 av Aririe Wibble m.fl. (fp) 1989/90;Fi70 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) 1989/90;Fi71 av Bengl Westerberg m.fl. (fp) 1989/90:Fi72 av Grethe Lundblad m.fl. (s) 1989/90:Fi73 av Börje Hörnlund m.fl. (c) 1989/90;Fi74 av Olof Johansson m.fl. (c) 1989/90;Skl27 av Bo Lundgren m.fl. (m) 1989/90;Skl28 av Cari-Johan Wilson (fp) 1989/90;Skl29 av Bengt Kindbom (c) 1989/90;SkL30 av Kjell Johansson m.fl. (fp) 1989/90;Skl31 av Olof Johansson m.fl. (c) 1989/90:Sf74 av Gullan Lindblad m.fl. (m) 1989/90:805 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Konstilulionsulskottets belänkande

1989/90;KU30 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regerings­ärendenas handläggning

7§ Kammaren åtskildes kl. 12.21. In fidem

TOM T;SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren


 


Prot. 1989/90:121

Innehållsförteckning                               i4 maj 1990

Måndagen den 14 maj

1 8 Återkomst.....................................................         1

2 8 Justering av protokoll......................................         1

38 Svar på interpellation 1989/90:163 om Haga-Brunnsviken­
området ....................................................         1

Bostadsminister Ulf Lönnqvist

Pär Granstedt (c)

Anna Horn af Rantzien (mp)

4  8 Hänvisning av ärenden till utskott......................         5

5  8 Förnyad bordläggning......................................         5

68 Bordläggriirig..................................................         6


 


gotab  96827, Stockholm 1990