Regeringens proposition 1989/90:96

om skärpt investeringsskatt för vissa

byggnadsarbeten

Prop.

1989/90:96

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 februari 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås som etl led i åtstramningen av den svenska ekonomin skärpningar av den nyligen införda regionala investeringsavgiflen på oprioriterade byggnadsarbeten. Avgiften höjs från 10 % till 30 % och utvidgas lill att omfatta även Göteborgsområdet. Lagstiftningen förlängs till att omfatta även byggnadsarbeten som påbörjas under år 1991. Vidare byts beteckningen "investeringsavgift" ut mot "investeringsskatt".

De nya bestämmelserna föreslås gälla för byggnadsarbeten som påbörjas under liden den 9 februari 1990 - den 31 december 1991.

1 Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 96

1 Förslag till Prop. 1989/90:96

Lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

dels att i 2, 3, 5, 9, 10 och 12-14 §§ ordet "investeringsavgift" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "investeringsskatt" i motsvarande form,

dels att i 5, 7,12 och 14 §§ ordet "avgift" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skatt" i motsvarande form,

dels att 13,5,7 och 12 §§ ordet "avgiftsbelagt" skall bytas ut mot "skattepliktigt",

dels att rubriken till lagen samt 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Lag om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För byggnadsarbete, som påbör- För byggnadsarbete, som påbör-

jas under tiden den 27 maj 1989-den jas under liden den 27 maj 1989-den
31 december 1990, skak investerings- 31 december 1991, skall investerings
avgift betalas till staten, om arbetet skall betalas till staten, om arbetet
utförs i annan kommun i Stockholms utförs i annan kommun i Stockholms
län än Norrtälje och Södertälje 5a/wf län än Norrtälje och Södertälje, i
i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala och Håbo kommuner i
Uppsala län och arbetet helt eller till Uppsala län, / Kungsbacka kommun
övervägande del avser i Hallands län, i Göieborgs, Här-

ryda, Kungälvs, Mölndals, Partille och Stenungsunds kommuner i Göteborgs och Bohus län samt i Ale och Lerums kommuner i Älvsborgs län och arbetet helt eller tik övervägande del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbebyggelse,

2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

3. förvaltningsbyggnad,

4. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning,

6. bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål, eller

7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsförelag som omfattar mer än ett sådant hus.

Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag inte som byggnadsarbete.

Investeringsavgifl tas ut med 10 procent av byggnadskostnaden för avgiftsbelagt arbete. Investeringsavgiflen fastställs av länsskaltemyndigheten i det län där byggnadsplatsen är belägen och betalas till denna länsskattemyndighet.

Preliminär avgift utgår med 10 procent av den beräknade byggnadskostnaden. Slutlig avgift fastställs när arbetet har slutförts.

Preliminär och slutlig avgift avrundas nedåt till helt hundratal kro-

Investeringsskatt tas ut med 30 procent av byggnadskostnaden för skattepliktigt arbete. Investerings-skatten fastställs av länsskattemyndigheten i det län där byggnadsplatsen är belägen och betalas till denna länsskattemyndighet.

Preliminär skan utgår med 30 procent av den beräknade byggnadskostnaden. Slutlig 5/caH fastställs när arbetet har slutförts.

Preliminär och slutlig skan avrundas nedåt till helt hundratal kronor

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skan på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skärt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, la-

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219)om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tikfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelnings-skärt, lagen (1984:1052) om stadig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskall för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatl, lagen (1989:471) om invesleringsskatt för vissa byggnadsarbeten.

gen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen Prop. 1989/90:96 (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1990.

Proposition om skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten

1 Inledning

Regeringen föreslog i prop. 1988/89:150 med förslag till slutkg reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen) vissa åtstramningar på det ekonomisk-politiska området. Bl.a. föreslogs en tillfällig höjning av mervärdeskatten och en lillfäkig höjning av den allmänna löneavgiften. Riksdagen godtog inte regeringens förslag i dessa delar (1988/89:FiU30, rskr. 327). En av de ålgärder som i stället beslutades var en tidsbegränsad regional investeringsavgifl om 10 % av byggnadskostnaderna på visst oprioriterat byggande.

Jag avser nu atl ta upp frågan om en skärpning av investeringsavgiflen. Av skäl som jag återkommer till används fortsättningsvis beteckningen "skatt" i stället för "avgift". Vid beredning av lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från riksskatteverket, som lämnat förslagen utan erinran.

2 De nya reglerna

Mitt förslag: Den tidsbegränsade regionala investeringsskatten på oprioriterat byggande enligt lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten höjs från 10 % till 30 %. Det geografiska tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta även Göteborgsområdet. De nya reglerna omfattar oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas efter den 8 februari 1990. Lagstiftningen förlängs lill att omfatta även byggnadsarbeten som påbörjas under år 1991. Beteckningen "investeringsavgift" byts ut mol "investeringsskatt".

Skälen för mitt förslag: I syfte att dämpa aktiviteten på byggmarknaden och vidga utrymmet för produktion av nya bosläder infördes våren 1989 en tids-

begränsad regional skatt på bl.a. nybyggnation av kontorslokaler och vissa Prop. 1989/90:96 andra oprioriterade byggnadsarbeten (1988/89:FiU36, SFS 1989:471-473). Skatten tas ut med 10 % på byggnadskostnaderna på oprioriterade byggnadsarbeten i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje och Södertälje samt i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala län. Skatteplikten gäller byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 27 maj 1989-den 31 december 1990.

Som oprioriterade byggnadsarbeten räknas bl.a. arbeten på bensinstationer, bilverkstäder, butiks-, kontors-, bank-, hotell- och restauranglokaler, sporthallar, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader samt samlings- och nöjeslokaler. Skatten utgår endast om byggnadskostnaden överstiger 5 milj. kr. Undanlag görs också bl.a. för byggnadsarbeten som föranleds av vissa tvångssituationer.

Den svenska ekonomin kännetecknades under år 1989 av högt kapacitetsutnyttjande. Pris- och kostnadsökningarna har varit väsentligt högre än i omvärlden. Överhettningen har gjort sig gällande i så gott som hela landet och har varit särskilt uttalad inom byggsektorn, framför allt i Stockholms- och Uppsalaområdet samt efter hand även i Göteborgsområdet.

Under de senaste månaderna har problemen accentuerats. Induslrikon-junkturen har försvagats. Samtidigt har lönekostnaderna och priserna på hemmamarknaden fortsatt att öka i snabb takt. Konkurrenskraften har därmed försämrats ytterligare och exportutvecklingen har dämpats. Underskottet i bytesbalansen har ökat.

1 årets finansplan slogs fast att inflationen är del centrala stabiliseringspolitiska problemet (prop. 1989/90:100, bil. 1). Det framhölls alt överhettningen i den svenska ekonomin nu gått sä långt och alt pris- och löneökningstakten länge legat så högt att en ytterligare åtstramning av den ekonomiska politiken är motiverad. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att -innan sådana åtgärder vidtogs - överlägga med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att bryta den alltför höga löneökningstakten och få ned inflationen.

När dessa överläggningar nu avslutals kan konstateras att förutsättningar inte föreligger för att snabbi teckna centrala löneavtal för 1990/91 som skulle innebära ett trendbrott i kostnadsutvecklingen. Den ekonomiska politiken bör därför stramas ål ytterligare. En åtgärd är att skärpa investeringsskatten.

Den nuvarande investeringsskalten på 10 % har inte lett lill åsyftat resultat. Det finns därför skäl atl höja skattesatsen och ge lagstiftningen en vidgad tillämpning. En enligt min mening lämplig skattesats är 30 %. Geografiskt bör tillämpningsområdet utsträckas till att omfatta även Göteborgsområdet. Vidare bör lagstiftningen förlängas till att avse byggnadsarbeten som påbörjas även under år 1991.

När det gäller den närmare avgränsningen av Göteborgsområdet bör detta
sammanfalla med Göteborgs A-region. Undantag bör dock göras för Tjörns
och Öckerö kommuner i Göteborgs och Bohus län samt för Alingsås och
Vårgårda kommuner i Älvsborgs län. Göteborgsområdet kommer då att om
fatta Kungsbacka kommun i Hallands län, Göteborgs, Härryda, Kungälvs,
Mölndals, Partille och Stenungsunds kommuner i Göteborgs och Bohus län
samt Ale och Lerums kommuner i Älvsborgs län. '

Med hänsyn till lagstiftningens karaktär och syfte föreligger särskilda skäl Prop. 1989/90:96 att låta de nya reglerna gälla omgående (jfr 1988/89:FiU36 s. 4, SFS 1989:471). Riksdagen bör därför med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen besluta att de nya reglerna skall tilllämpas i fråga om byggnadsarbeten som påbörjas fr.o.m. dagen efter propositionens avlämnade, dvs. den 9 februari 1990.

Vid lagstiftningens införande uttalade finansutskottet att det borde övervägas om inte intäkterna senare kunde återföras till regionen för bl.a. produktion av nya bostäder Det.borde ankomma på regeringen att närmare överväga frågan och till riksdagen återkomma med förslag. Enligt min mening är det med hänsyn till den höga aktiviteten i de aktuella regionerna inte lämpligt att nu återföra några medel. Delta gäller även för ett så angeläget ändamål som bostadsbyggande. Ett ställningstagande i ämnet bör därför anstå ytterligare. Till bilden hör också atl de budgelmässiga effekterna av investeringsskatten är svårkalkylerade.

Jag har genomgående använt beteckningen investeringsskatt i stället för investeringsavgift. En avgift i statsrättslig mening föreligger i de fall det utgår etl specificerat vederlag för den erlagda penningprestationen. En avgift föreligger även för det fall penningprestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler Exempel på sådana avgifter är prisregleringsavgifter inom jordbruket och fisket. Övriga penningprestationer till det allmänna är med undantag för viten, böter och andra straffrättsliga pålagor att anse som skatter Något vederlag skall inte tillfalla de byggherrar som betalar den aktuella pålagan. Även om intäkterna skulle komma att återföras till regionerna i fråga innebär det inte att pålagan kan betraktas som en näringsreglerande avgift. Inte heller föranleder dess prohibitiva karaktär till annan bedömning. Pålagan är därför statsrättsligt att beteckna som skatt. Något skäl att likväl beteckna den som en avgift föreligger inte. Jag vill också tillägga att riksdagen vid sin behandling av lagstiftningsärendet angående miljöskatt på inrikes flygtrafik avslagit motioner om att den pålagan borde betecknas som avgift (prop. 1988/89:39, SkUlO, SFS 1988:1567).

Mitt förslag föranleder materiella ändringar i 1 och 4 §§ lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Övriga ändringar i lagen föranleds av den terminologiska förändringen. En följdändring görs i skattebrottslagen (1971:69).

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

De föreslagna lagändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.