Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1989/90:94


 


om tillfälligt förbud mot höjning av

vinstutdelning i vissa aktiebolag                      '■op

1989/90:94

Regeringen föreslår riksdagen atl anta det förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 8 febmari 1990.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en lag om tillfälligt förbud mol höjning av vinstut­delning i vissa aktiebolag. Enligt förslaget får börsnoterade aktiebolag och s.k. OTC-bolag inte för något av verksamhetsåren 1989 och 1990 lämna vinstutdelning lill aktieägarna med större sammanlagt belopp än bolaget lämnade för del närmast föregående räkenskapsåret. Åtgärden är motive­rad av förddningspolitiska skäl och ökar möjligheterna att få lill stånd en lugn kostnadsutveckling.

Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 94


 


Förslag till                                                      Prop. 1989/90:94

Lag om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller beslämmelser om förbud mot höjning av vinst­
utdelning för verksamhetsåren 1989 och 1990.

Bestämmelserna om vinstutdelning för verksamhetsåret 1989 gäller svenska aktiebolag som har gett ul aktier, som under verksamhetsåret

1989   eller en dd av del året

1. har varit registrerade vid Stockholms fondbörs, eller

2.   har varit föremål för handel enligt ell avtal som bolaget har träffat
med en svensk fondkommissionär med skyldighet för denne alt på begäran
av envar ange kurser på aktiema och all tik dessa kurser köpa och sälja
sådana aktier.

Bestämmelserna om vinstutdelning för verksamhetsåret 1990 gäller svenska aktiebolag som har gett ul aktier, som under verksamhetsåret

1990   eller en del av det året har varit registrerade eller föremål för handel
på del sätt som anges i andra slyckei.

Med verksamhetsåret 1989 avses i denna lag det räkenskapsår som har inletts närmast efter den 1 juli 1988. Med verksamhetsåret 1990 avses del räkenskapsår som har inletts närmast efter den 1 juli 1989. Om ell verksam­hetsår har varit kortare än åtta månader, skall verksamhetsåret anses om­fatta även det följande räkenskapsåret.

2 § De aktiebolag som anges i I § får inte för något av verksamhetsåren
1989 och 1990 lämna utdelning med större sammanlagt belopp än bolaget
lämnade för det närmast föregående räkenskapsåret. Om det har skett en
fondemission eller en ändring av aktiers nominella belopp under etl verk­
samhetsår, får utdelningen på en aktie dock avmndas uppåt lill närmast
högre tiotal ören.

Om något av verksamhetsåren 1989 och 1990 inte är av samma längd som det närmast föregående räkenskapsåret, skall det belopp som får delas ul beräknas med hänsyn till detta.

3 § Utöver vad som anges i 2§ får utdelning lämnas på nyemitterade
aktier, om nyemissionen har skett i samband med en ökning av bolagets
aktiekapital som har anmälts för registrering under del verksamhetsår som
utdelningen avser. LJldelningen på en nyemitterad aktie får dock inte
översliga utdelningen på en likadan aktie under del närmast föregående
räkenskapsåret. Om nyemissionen avser etl nytt slag av aktier, får utdel­
ningen på en nyemitterad aktie inte överstiga den genomsnittliga utdel­
ningen på tidigare utgivna aktier.

Vad som nu har sagts om utdelning på nyemitterade aktier får också
tillämpas på aktier som under det verksamhetsår som utdelningen avser
har getts ut vid utbyte av konvertibla skuldebrev eller på gmnd av skulde­
brev med optionsrätt till nyteckning.
                                                     2


 


4 §   Med utdelning avses vinstutdelning lill aktieägare enligt 12 kap. ak-     Prop. 1989/90:94
tiebolagslagen (1975:1385), 9 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618) eker

12 kap. försäkringsrördsdagen (1982:713).

5 § Ell aktiebolag som lämnar utdelning i strid mol denna lag skall lill
statsverket betala en avgift motsvarande vad som har delats ul för mycket.
Avgiften fastställs av bankinspektionen.

Avgiften får omedelbart drivas in i den ordning som gäller för indriv­ning av skaller enligt uppbördslagen (1953:272). Någon restavgift skall dock inte tas ul.

Avgiften får efterges hell eller delvis, om ett bolag på gmnd av ell ursäktligt misstag har kommit all dela ut för högt belopp.

Avgiften är inte avdragsgill vid inkomsttaxering.

6    § Om del finns särskilda skäl, får bankinspektionen medge att utdel­ning får ske med högre belopp än som följer av bestämmelsema i 2 och 3§§.

7    § Bankinspektionens beslut enligt 5 § får överklagas hos kammarrät­ten.

Denna lag träder i krafl dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling.


 


Finansdepartementet                              Prop. 1989/90:94

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 febmari 1990

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag

1 Inledning

I den svenska ekonomin rådde under år 1989 ell högt kapacitetsutnyttjan­de. Priser och löner ökade betydligt mer än i konkurrentländema. De svenska förelagen höjde sina relativpriser och förlorade marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Företagens lönsamhet var för­hållandevis god.

Utvecklingen under de senaste månadema har inneburit en tikspelsning av den ekonomiska situationen. En försvagning har inträtt i industri-konjunkturen. Lönekoslnadema och hemmamarknadspriserna har fort­sall all öka i snabb takt. Bylesbalansunderskollel har ökat. Konflikter har förekommit på arbetsmarknaden.

2 Allmänmotivering

I finansplanen 1990 framhölls alt överhettningen i den svenska ekonomin nu gått så långt saml att pris- och löneökningslaklen länge legat så högt att en åtstramning av den ekonomiska politiken är motiverad. Innan sådana åtgärder vidtogs var regeringen emellertid beredd all överlägga med ar­betsmarknadens parter om möjlighetema att bryta den alltför höga löneök­ningslaklen och få ned inflationen.

Efler dessa överläggningar kan regeringen nu konstatera atl fömtsätt­ningar inte föreligger för atl snabbi teckna centrala avtal för åren 1990 och 1991 som innebär ell trendbrott i kostnadsutvecklingen. Del är därför angelägel all vidta ålgärder som kan verka åtstramande på ekonomin.

Det är i ett sådant läge naturligt all rikta blickarna mol de stora bolagens vinstutdelningar tik aktieägama. Näringslivet har under en följd av år redovisat stora vinster. Utdelningarna från börsbolagen och de s. k. OTC-bolagen har under åttiotalet ökat med ca 20% per år och uppgick under år 1989 lill ca femlon miljarder kronor. Aktieägama har aktså fåll inkomst-


 


ökningar som vida överstiger vad som har kommit lönlagarna lill del. Av     Prop. 1989/90:94

allt att döma kommer utdelningsökningarna de närmaste åren att bli minst

lika stora som tidigare och därmed bidra lill en ökad inflation. Bl. a. kan

skattereformen antas komma atl innebära ett tryck på bolagen alt öka sina

utdelningar.

Efler förebild av den lagstiftning som genomfördes år 1984 (prop. 1983/84:200, FiU 45, rskr. 421, SFS 1984:503) bör del därför införas eU tiiirälligt ulddningslak för börsnoterade bolag och OTC-bolag. Reglering­en bör avse utdelningen för verksamhetsåren 1989 och 1990 och gå ut på atl ell bolags sammanlagda vinstutdelning inte för något av dessa år får Överstiga den utdelning som bolaget lämnade för del närmast föregående räkenskapsåret. Regleringen träffar alltså de utdelningar som normalt sker våren 1990 resp. våren 1991. Åtgärden är motiverad av förddningspolitis­ka skäl och ökar möjligheterna alt få tik stånd en lugn kostnadsutveckling.

3 Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät­tats ett förslag till lag om tillfälligt förbud mol höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag.

4 Specialmotivering

Bortsett från all det nu framlagda lagförslaget avser två verksamhetsår överensstämmer förslaget i allt väsentligt med 1984 års lag i samma ämne. Förarbetena lill den lagen kan därför vara lill ledning också för tillämp­ningen av den nya lagen (se prop. 1983/84:200). Vissa punkter i lagförsla­get bör dock uppmärksammas.

Av hänvisningen till "del närmast föregående räkenskapsåret" får anses följa all bestämmelserna inte gäller för bolag som har bildats efler den 1 juli 1988 resp. efler den 1 juli 1989 (jfr prop. 1983/84:200 s. 26). Ett bolag som har bildals under verksamhetsåret 1989 men som inte har lämnat någon utdelning lill aktieägarna för del verksamhetsåret träffas däremoi av regleringen på del sättet all bolaget enligt förevarande paragraf inte får lämna någon utdelning för verksamhetsåret 1990. Del bör emellertid ob­serveras alt dispensregeln i 6 § är avsedd all kunna användas i bl. a. sådana fall.

Om ett bolag har fåll dispens enligt 6§ för verksamhetsåret 1989, skak den genom dispensbeslutd fastställda utdelningen gälla som ulddningslak för verksamhetsåret 1990.


 


                                                                             Prop. 1989/90:94

I 1984 års lag hade ulddningsbegreppel begränsats lill all avse utbetalning av pengar till aktieägama. Denna begränsning har inte lagils med i den nya lagen. Del blir allt vanligare all aktiebolag lämnar utdelning lill sina aktieägare i form av värdepapper, främst aktier i andra bolag, och det finns inte anledning att behandla olika former av utdelning på olika säll.

För all lagen skall få den avsedda effekten är det nödvändigt all bankin­spektionen är återhållsam med alt ge dispens för större utdelningar än som följer av lagens huvudregler.

Liksom enligt 1984 års lag skall dt aktiebolag som lämnar för stor utdel­ning betala en avgift lill statsverket. Avgiften fastställs av bankinspektio­nen. Inspektionens beslut om avgift får överklagas lill kammarrätten. Enligt 7 § första stycket 1984 års lag fick ett sådant beslut av kammarrätten inte överklagas. Del saknas emellertid anledning att inte tillåta sådana överklaganden, och denna bestämmelse har därför inte lagils med i den nya lagen. Del innebär atl talan mot kammarrättens beslut får föras hos regeringsrätten (33 § förvaltningsprocesslagen).

I 7 § andra stycket 1984 års lag fanns en bestämmelse om all bankinspek­tionens beslut enligt 6§ om höjning av utdelning fick överklagas tik rege­ringen. Någon sådan regel har inte tagits med i den nya lagen. Alt denna möjlighet lill överklagande finns framgår av 30 § verksförordningen (1987:1100).

5 Lagrådets hörande

Med hänsyn lill att lagförslaget i allt väsentligt överensstämmer med 1984 års lag, som hade granskals och godtagits av lagrådet, anser jag all lagrå­dels hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta det upprättade lagförslaget.

Med hänsyn lill intresset av all den föreslagna lagen träder i krafl så snart som möjligt bör motionstiden förkortas lill fem dagar.


 


7  Beslut                                                                                      Prop. 1989/90:94

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Innehåll                                                                       Prop. 1989/90:94

Propositionens huvudsakliga innehåk ....................... .. 1

Lagförslag..........................................................    2

Utdrag ur regeringsprotokollet den 8 februari 1990......    4

1    Inledning.........................................................    4

2    Akmän motivering ............................................. .. 4

3    Upprättat lagförslag ..........................................    5

4    Specialmotivering.............................................. .. 5

5    Lagrådels hörande.............................................    6

6    Hemställan.......................................................    6

7    Beslut   .......................................................... .. 7

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990