Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås följande.

Den tioåriga preskriptionstiden slopas när det gäller byggnadsnämndens rätt att ingripa genom ansökan om handräckning och föreläggande om rättelse för att återställa bostadslägenheter som olovligt kontoriserats eller på aimat sätt fått sin användning väsentligt ändrad. Ändringen rör dock inte sådana omvandlingar där möjligheten att ingripa gått förlorad redan före ikraftträdandet.

Inom områden med detaljplan skall bygglov kuima vägras för väsentligt ändrat användningssätt av bostadslägenheter, även om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnaders användningssätt.

Lagen (1973: 189) med särskilda hyresbcsiämmclser för vissa oner (den s. k. bristortslagen) upphävs.

Vidare föreslås att hyresnämnden i undantagsfall skall kunna meddela beslut om särskild förvalming av en fastighet enligt bostadsförvaltningslagen (1977: 792), då en fastighetsägare underlåter att hyra ut bostadslägenheter och det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarlig att lägenheterna står tomma.

De nu redovisade nya bestämmelsema föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

I propositionen föresläs också en del ändringar som avser att förenkla förfarandet under planarbetet och i samband med olika beslut enligt plan- och bygglagen (1987: 10). En ytterligare modifiering av bygglovskravet föreslås så att bygglov inte längre skall behövas utanför detaljplan för att uppföra

1 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

Prop. 1989/90: 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,

4. var utställningen äger rimi,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut all anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

25 §

Underrättelse om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för kimgörandet i vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare,

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd att förvalta samfallighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om eit stort antal personer skall underrättas och det skulle iimebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket.

27 §

Efter utställningstiden skall kom- Efter utställningstiden skall kom
munen sammanställa de avlämnade munen sammanställa de synpunkter
synpunkterna och redovisa sina för- som senast under utställningstiden
slag med anledning av dem i ett ut- har framförts skriftligen och redovisa
låtande som skall fogas till hand- sina förslag med anledning av dem i
lingama i ärendet. ett utlåtande som skall fogas till

handlingarna i ärendet.

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fått sina synpimkter på det utställda förslaget tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas, får underrättelse i stället ske genom kungörelse på det sätt som anges i 24 §.

Om förslaget ändras väsentligt efter

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för käimedom snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av förslaget till detaljplan och brev till sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. utställningen, skall ny utställning ske.

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgfft om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i vanligt brev till

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har besvärsrätt på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket.

Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen all sända den till var

Senast dagen efter del all justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har till-käimagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra siyckelförsta meningen.

och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del sätt som anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid undenrättas enligt första stycket.

och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av beslutet och brev till sådana sakägare och sådan organisation eller förening som avses i första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alltid undertätlas enligt första stycket. Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet att anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandet och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.

31 §

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall detta kungöras i ortstidning. 1 kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §.

Snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft och senast en månad därefter skall fvå exemplar av planen, planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till följd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller 8 § underrättas. 1 underrättelsen skall också tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske genom brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till länsstyrelsen, fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas Ull myndigheterna inom två veckor från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

6 kap.

8§

Fastighetsplanen består av en Fastighetsplanen beslår av en

plankana och en särskild handling plankarta och en särskild handling
med bestämmelser eller, om inne- med bestämmelser. Planen får dock
hållet framgår tydligt, av endast en- bestå av endast endera av dessa
dera av dessa handlingar. handlingar eller av en handling som

innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår tydligt.

9§

Till fastighetsplanen skall fogas Till fastighetsplanen skall fogas

en sådan planbeskrivning som anges en sådan planbeskrivning som anges
i 12 §. i 12 §. Om fastighetsplanen består

av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

12§

Fastighetsplanen upprättas i Bestämmelserna i 5 kap. 18-28

samma ordning som gäller för de- och 30 §§ skall tillämpas närfaslig-
taljplanen. Om fastighetsplanen inte helsplanen upprättas. Om fastighets-
upprättas gemensamt med detalj- planen inte upprättas gemensamt med
planen behöver dock samråd inte ske detaljplanen behöver dock samråd
med länsstyrelsen och kommuner inte ske med länsstyrelsen och kom-
som berörs av förslaget. Inte heller muner som berörs av förslaget. Inte
behöver planförslaget sändas till heller behöver plaifförslaget sändas
dem. ull dem.

I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen som har valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.

13 §

Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar detaljplanen.

Snarast möjligt efter del att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas tillfas-tighetsregistermyrutigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydete Prop. 1989/90: 37

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterruj inom två veckor från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning som framgår av fastighetsplanen skall länsstyrelsen tillsändas handlingarna respektive underrättas om innehållet i dessa enligt andra och tredje styckerui.

24§

Om kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång efter genomförandelidens utgång lösa delar av fasligheter som tillhör lösa fasligheter eller delar av fasolika ägare och som enligt faslig- tigheter som tillhör olika ägare och helsplanen skall utgöra en faslighet. som enligt fastighetsplanen skall

utgöra en fastighet.

En kommim som är huvudman för allmäima platser får efter genomförandelidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätl föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.

36 §

Innan kommunen beslutar att kosmader för gator och andra allmäima platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen låta utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt de sammanslumingar och enskilda i övrigt som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.

Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag i fråga om betalning av Förslag i fråga om betalning av

kostnader som avses i 31 § skall kostnader som avses i 31 § skall ställas ut under minst tre veckor efter ställas ut under minst tre veckor efter del att kungörelse om detta har skett det att kungörande om detta har skett på tid och sätt som anges i 5 kap. på tid och sätt som anges i 5 kap. 24 §. Undertättelse om utställningen 24 §. Underrättelse om utställningen av förslaget skall dessutom i vanligt av förslaget skall dessutom i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

brev sändas till kända fastighetsägare brev sändas till kända fastighetsägare
vars rätt berörs av förslaget. Under- vars rätt berörs av förslaget. Under
rättelse behöver dock inte sändas till rättelse behöver dock inte sändas till
den som skriftligen har godkänt för- den som skrifUigen har godkänt för
slaget. Under utställningstiden skall slaget. Under utställningstiden skall
förslaget åtföljas av samrådsredo- förslaget åtföljas av samrådsredo
görelsen. Efter utställningstidens ut- görelsen. Efter utställningstidens ut
gång får kommunen besluta i aren- gång får kommunen besluta i ären
det, del.

Avser förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att yttra sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.

8 kap.

1 § Bygglov krävs för all

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konstmktionen av de bärande delama eller som avsevärt påverkar byggnademas planlösning,

5. i byggnader installera eller vä- 5. i byggnader installera eller vä-senUigt ändra eldstäder, rökkanaler sentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation, vattenförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller inom

tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de åtgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

som anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och
gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader
tillhör staten eller landstingskommu- eller tomter som tillhör staten eller
ner. landstingskommuner.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

14 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller ivåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

2 §2

I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att 1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplaiscr, skidbackar med liftar, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och

2Senasle lydelse 1988:955. 9

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

golfbanor,

2. anordna upplag eller malerialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergmm som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller lelemaster eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindlurbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov för all inrätta eller upp-   Bygglov för alt inrätta eller upp
föra en anläggning enligt första   föra en anläggning enligt första
stycket 4 eller 5 eller för att ändra stycket 4 eller 5 eller för att ändra
anläggningen krävs inte, om an- anläggningen krävs inte, om det är
läggningen är avsedd för endast en fråga om en mirulre anläggning av-
viss fastighets behov. Bygglov för   sedd endast för en viss fastighets
åtgärder enligt första stycket 8 be- behov. Bygglov för åtgärder enligt
hövs inte, om det på fastigheten första stycket 8 behövs inte, om det
fiims endast ett eller två enbostads-         på fasligheten finns endast ett eller
hus eller ett ivåbostadshus och par-         två enbostadshus eller ett två-
keringsplatsen är avsedd uteslutande        bostadshus och parkeringsplatsen är
för fastighetens behov eller om par-          avsedd uteslutande för fastighetens
keringsplatsen anläggs med stöd av behov eller om parkeringsplatsen
väglagen (1971:948) eller på mark anläggs med stöd av väglagen
som i detaljplan har avsatts till gata          (1971:948) eller på mark som i de-
eller väg.                            taljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 1 10 § finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för totalföriivaret.

4 §

Bestämmelsema i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om
byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning
eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär att del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och ej heller berör konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplaiser i anslutning till

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

bostadshuset, om miuen eller plankel inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter och inte suäcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplemenibyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och två- Utanför detaljplan är en- och två-

bostadshus och tillhörande komple- bostadshus och tillhörande komple
mentbyggnader som ej ingår i sam- mentbyggnader, murar och plank
lad bebyggelse undantagna från be- som ej ingår i samlad bebyggelse
stämmdsema i 1 och 2 §§ även i undantagna från bestämmelsema i 1
fråga om följande åtgärder och 2 §§ även i fråga om följande

åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare grän
sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

2. utföra sådana åtgärder som 3. utföra sådana åtgärder som
avses i 1 § första stycket 4 och 5. avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a.

Om de grannar som berörs med- Om de grannar som berörs med
ger alt åtgärder som avses i första ger att åtgärder som avses i första
stycket 4-6 och i andra stycket 1 ut- stycket 4-6 och i andra stycket 1 och
förs närmare gränsen än 4,5 meter, 2 utförs närmare gränsen än 4,5
krävs inte bygglov. meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen be-   Enligt 6 § får kommunen be
stämma att de åtgärder som avses i          stämma att de åtgärder som avses i
första stycket 3 och andra stycket I         första stycket 3 och andra stycket 1
kräver bygglov.                    och 2 kräver bygglov.

5 § Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller bestäinmelsema

1. uppföra komplemcntbygg- 1. uppföra, bygga tid eller på
nåder, annat sätt ändra komplement
byggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som 3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4 och 5, avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a,

4. ulföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,

6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, koloni-

stugor och liknande byggnader.

7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för all tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalrum i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelsema.

Bestämmelser enligt första stycket 1 -4 får inie meddelas, om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalmm i andra byggnader än mdustribygg-nader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelsema.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grarmar, om åtgärder som avses i första stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

6 §

Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma all bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder
som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och komplemenibyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för all utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2. Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestänmia att bygglov krävs för att inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller dämied jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första - tredje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

1 fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen, varvid del förhållandel att genomförandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas.

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall ulföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, och

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall ulföras

a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas alt inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för all genomföra den fastighetsindelning.

Om fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om förrätming gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som fömtsätts i fastighetsplanen.

som förutsätts i fastighetsplanen. Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om fömtsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om fömtsättningama i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestäm
melser om byggnadens användning
och ansökningen avser bostadslä
genhet som behövs för bostadsför
sörjningen, får bygglov inte lämnas
för sådana åtgärder som anges i 1 §
första stycket 3.
Bygglov får lämnas till åtgärder Bygglov får lämnas till åtgärder

som innebär mindre avvikelser från som innebär mindre avvikelser från
detaljplanen eller fastighetsplanen, detaljplanen eller fastighetsplanen,
om avvikelsema är förenliga med om avvikelsema är förenliga med
syftet med planen. syftet med planen. Ifall som avses i

22 §

Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom undertättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs saml sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestäm
melser.

1 det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning.

1 det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids tid de boende som berörs och brev till kärula sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket 2. Ärenden om lov får inte avgöras ulan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att yiua sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan alt så skett, om det är uppenbart onödigt all sökanden yttrar sig.

27 §

Sökanden och den som har beretts tillfälle alt yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Är det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även underrättas om vad han har att iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Underrättelse skall också sändas till sådan i 22 § första stycket omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i någon annan handling.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

/ det fall som avses i 5 kap. 25 § Underrättelse får ske genom del-

tredje stycket första meningen får givning. Med sökanden får delgivunderrättelse ske genom kungörelse i ning dock inte ske med tillämpning ortstidning. Sökanden skad dock av 12 eller 15 § delgivningslagen alltid underrättas enligt första (1970:428). stycket.

10 kap. 27 §

Har frågan om påf(Jljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp till överiäggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre är.

Sedan tio år har förflutit från del Sedan tio år har förflutit från det

att en åtgärd som avses i 12 § 1-3 att en åtgärd som avses i 12 § 1-3
vidtogs, får byggnadsnämnden inte vidtogs, får byggnadsnämnden inte
ansöka om handräckning eller be- ansöka om handräckning eller be
sluta om föreläggande enligt 14 § sluta om föreläggande enligt 14 §
första stycket. första stycket. Detta skad dock inte

tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagU i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

14 kap. 7§

Om ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att betala tillbaka ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom all han på grund av alt bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av särskild rätt tid fastigheten rått tid ersättning av kommunen för den skada han lider.

8 §3

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersätming av kommunen, om skada uppkommer till följd av att

Senaste lydelse 1988:955. 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

1. bygglov vägras till all ersätta 1. bygglov vägras till att ersätta
en riven eller på annat sätt än genom en riven eller genom olyckshändelse
olyckshändelse förstörd byggnad förstörd byggnad med en i huvudsak
med en i huvudsak likadan byggnad likadan byggnad och ansökan om
och ansökan om bygglov har gjorts bygglov har gjorts inom fem år från
inom fem år från del att byggnaden det att byggnaden revs eller förstör
revs eller förstördes, des,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestäinmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersätming föreligger, i fall Rätt till ersätming föreligger i fall

som avses i första stycket 1 och 2, som avses i första stycket 1, om
om skadan är betydande i för- byggnaden förstörts genom olycks-
hållande till värdet av berörd del av händelse. I övriga fad som avses i
fastigheten och, i fall som avses i första stycket 1 och ifall som avses i
första stycket 3-5, om skadan med- första stycket 2 föreligger rätt tid
för all pågående markanvändning ersättning, om skadan är betydande i
avsevärt försvåras inom berörd del förhållande till värdet av berörd del
av fastigheten. av fastigheten. / fall som avses i

första stycket 3-5 föreUgger rätt tid ersättning, om skadan medför all pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

Medför beslut som avses i första stycket att syimcrligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen (1964:822) och 19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under fömlsäiming att besluten meddelats inom tio år före del senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen (1979:429) som i särskilda fall har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till ersätming eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kosmader

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

för ersätming eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.

17 kap.

18 a §

Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstycknings-plan eller tomtiruielning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbddningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaringfår avse erutast mindre avvikelser från planen eller tomtindel-ningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Första stycket skall tillämpas också ifråga om fastighet, byggrmd eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen.

1. Deima lag träder i kraft, i fråga om det nya 8 kap. 11 § femte stycket
och 10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2. De nya bestämmelsema i 5 kap. 31 § andra och tredje styckena och 6 kap. 13 § andra - fjärde styckena tillämpas på sådana beslut som vunnit laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3. De nya bestämmelsema i 8 kap. 27 § tillämpas på beslut som meddelats den 1 april 1990 eller senare.

4. Bestämmelserna i 10 kap. 27 § i sin nya lydelse tillämpas även i de fall den åtgärd som avses i 8 kap. 1 § första stycket 3 vidtagits före ikraftträdandet, såvida inte byggnadsnämndens rätt att ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gått förlorad före ikrafllrädandet enligt äldre bestämmelser.

2 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

2 Förslag till Prop. 1989/90: 37

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964: 822)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §2

Tavla, skyll, inskrift eller därmed jämföriig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan tillstånd av regeringen eller stadig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning om på stället bedriven affärsrörelse eller aiman verksamhet och ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd och fmnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.

Bestämmelsema i denna paragraf Bestämmelsema i denna paragraf

gäller inte anordningar inom vägom- gäller inte anordningar inom vägom
råde eller för vilka bygglov krävs rade eller för vilka bygglov krävs
eller har lämnats. eller har lämnats. Bestämmelserna

gäller inte heller sådana åtgärder som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 § första stycket 7 plan- och bygglagen (1987:10).

Denna lag träder i kraft den 1 april 1990.

1 Lagen omtryckt 1974:1025. 2Senaste lydelse 1987:133.

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet som är uthyrd av faslighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Faslighet som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §.

Föreslagen lydelse

I§

Denna lag äger tillämpning på fastighet där det fiims bostadslägen-hel som är ulhyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §. När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt äger bestämmelsema i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses, när omständigheterna föranleder del, annan som innehar fastigheten.

2§ Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han att vidtaga angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten eller framgår det på annat sätt all han icke förvaltar fastigheten på ett för de boende godtagbart sätt, får hyresnämnden besluta om särskild förvalming av fastigheten.

Beslut om särskild förvaltning får också meddelas om fastighetsägaren underlåter att hyra ut lägenheter för bostadsändamål i fastigheten och det med hänsyn tid bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står tomma.

I beslut enlig första stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren att överlämna förvaltningen till särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande). Kan del antagas att sådant åläggande ej är tillräckligt för att uppnå en tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluta att ställa fastigheten under förvaltning av särskild förvaltare (ivångsförvaltning).

Om möjlighet alt i visst fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna lag firms bestämmelser i bostadssaneringslagen (1973: 531).

I beslut enligt första eller andra stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren att överlämna förvaltningen till särskild förvaltare (förvaltningsåläggande). Kan det antagas all sådant åläggande ej är tillräckligt för alt uppnå en tillfredsställande förvalming, skall nänmden i stället besluta att ställa fastigheten under förvaltning av särskild förvaltare (ivångsförvaltning).

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90: 37

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Löimqvisl

Proposition om ingripanden mot olovlig kontorisering, m. m.

1 Inledning

Läget på bostadsmarknaden är ansträngt särskilt i de större städerna. Inte minst ungdomarna har svårt all få tag i bostäder som passar deras behov och medel. Samtidigt finns det undersökningar som visar att många lägenheter inte används för permanent boende. Lägenheterna står lomma eller används endast tilffälliglvis som övemaimingsbostäder eller liknande.

I oktober 1988 tillsatte jag därför en arbetsgmpp med uppgift all utreda och lämna förslag till åtgärder för alt göra fler bostäder i bostadsbeståndet tillgängliga för dem som har behov av en permanent bostad.

Arbetsgmppen, under ledning av dåvarande statssekreteraren Bengt Owe Birgersson, har i promemorian (Ds 1989: 11) Övemattningslägenheter m. m. lagt fram förslag som syftar till att dels ställa övematmingslägenheter och andra kompletteringsbostäder liksom tomma lägenheter till bostadsmarknadens förfogande, dels förhindra att bostadslägenheter används för kontor och andra "främmande" ändamål.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Remissyttrandena finns tillgängliga i bostadsdepartementets ärende B 520/89.

j Jag kommer i del följande all med utgångspunkt i gruppens promemoria lägga fram förslag som syftar till all hindra olovlig'kontorisering m.m. av bostadslägenheter och all återföra bostadslägenheter som slår outhyrda till bostadsmarknaden. Vidare kommer jag all redovisa min bedömning i fråga om kommunemas möjligheter att inom ramen för gällande lagstifming verka för atl övemattningslägenheter ställs till bostadsförmedlingens förfogande (avsnitt 2-4).

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga fogas arbetsgmppens förslag Prop. 1989/90: 37 till lagändringar i de delar som rör åtgärder mot olovlig kontorisering m. m, och för att återföra outhyrda lägenheter, bilaga 2.

De förslag som jag avser att lägga fram rör bl. a. plan- och bygglagen (1987: 10), PBL. Denna lag, som trädde i kraft den 1 juli 1987, utgör resultatet av en genomgripande reform av byggnadslagstiftningen som påbörjades år 1968. Samtidigt med PBL trädde i krafl också lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, ESL, och lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m., NRL, samt följdändringar i ett 40-tal andra lagar.

Lagrådet påpekade i sitt yttrande över förslaget till PBL att det var nästan ogörligt atl fullständigt överblicka konsekvensema av varje bestämmelse och au man fick räkna med alt en översyn av olika detaljer kunde bli nödvändig efter en tids erfarenheter [prop. 1985/86: 1 (PBL-proposiiionen), bilaga 10 s. 208]. Inte heller riksdagen uteslöt att det kunde visa sig nödvändigt med en översyn av olika detaljer efter en tid (BoU 1986/87: 1 s. 14, rskr. 27).

Ett omfattande arbete med introduktion av del nya förfatmingskomplexei har bedrivits under ledning av en styrgmpp med representanter för bostadsdepartementet, plan- och bosladsverkei, lantmäteriverket och Svenska kommunförbundet. Ca 350 handledare har utbildats och fungerat som lärare vid de kurser som anordnats över hela landet. Handledargmppen består av praktiskt verksamma planerare, bygglovsgranskare, byggnadsinspektörer, lantmätare, jurister och andra tjänstemän i kommunema och på länsstyrelserna. De representerar ca 130 av landels kommuner och samtiiga länsstyrelser.

Hösten 1987 inleddes också ett treårigt erfarenhetsprojekt avseende tillämpningen av den nya lagstifmingen. Projektet leds av samma styrgmpp, som ansvarar för PBL-introduktionen. Inom detta projekt samlar man in de erfarenheter av den nya lagslifmingen som handledama gjort i samband med den nyssnämnda introduktionsutbildningen. Den första etappen i erfarenhetsinsamlingen avslutades i september 1988. Handledamas då redovisade erfarenheter har sedan kompletterats med statistiska uppgifter från plan- och bosladsverkei, genomgångar av rällsfall, synpunkter som kommit in till bostadsdepartementet eller verken från intresseorganisationer och andra, enkäter till länsstyrelserna m. m. Slyrgmppen har på gmndval av detta material i febmari 1989 sammanställt rapporten "Praktikernas erfarenheter av PBL, NRL och ESL". Slyrgmppen gör där också bedömningar av behovet av lagändringar, utvecklingsarbete och utbildning.

Vinlem 1989 inledde plan- och bosladsverkei och lantmäteriverket ett samarbete för att med utgångspunkt i styrgmppens rapport ta fram förslag till erforderliga lagändringar. Verken koncentrerade sig därvid på sådana ändringar som bedömdes både angelägna och möjliga att utreda och genomföra på kort lid. Övriga frågor som väckts av styrgruppen avser verken alt bearbeta senare.

1 maj 1989 överlämnade de båda verken gemensamt till mig promemorian "Förslag till ändringar i plan- och bygglagen och naturvårdslagen".

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 3.

Remissyttrandena finns tillgängliga i bostadsdepartementets ärende P 1230/89.

Erfarenhetema visar att den nya lagstifmingen i stort fungerar väl men att del finns ett antal regler som huvudsakligen är av formell karaktär och som på ett relativt enkelt sätt kan göras smidigare. Huvuddelen av verkens förslag gäller sådana regler. De omfattas av mitt nu framlagda förslag till ändringar i PBL m. m. (avsnitt 5). Promemorians lagförslag bör i de nu aktuella delama fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. När det gäller verkens övriga förslag behövs närmare överväganden innan ställning kan tas till frågan om behovet av lagändringar. Frågan om ytteriigare förslag till ändringar får därför avvakta till ett senare sammanhang.

Genom beslut den 5 oktober 1989 remitterade regermgen till lagrådet de förslag till lagändringar jag då förelade regeringen. Förslagen överensstämmer med dem jag nu lägger fram, med undantag för vissa delar i förslaget till ändring i PBL. Del förslaget bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen den 16 oktober 1989. Yttrandet bör bifogas protokollet i delta ärende som bilaga 6. Lagrådet lämnar med ett par undantag förslagen utan erinran. Jag återkommer till lagrådels yttrande i avsnitten 5.1.1 och 5.6.2.1 övrigt föreslår jag i förhållande till de remitterade förslagen vissa redaktionella ändringar.

Prop. 1989/90: 37

uppnås. Vidare görs invändningar av såväl lag- som bevisieknisk karaktär. Prop. 1989/90: 37 Också integritetsaspekter läggs på förslaget. Bland de kommuner som yttrat sig är flera positiva till en lagstifming som syftar till att övematmingslägenheter och andra komplementbostäder skall kurma ställas till bostadsmarknadens förfogande. Bl. a. Stockholms kommim är emellertid kritisk mot den lagtekniska lösning som arbetsgmppen har föreslagit.

Skälen för min bedömning: Del råder stor brist på bostadslägenheter. Del är därför angeläget att åtgärder vidtas för atl såväl öka antalet bostäder som all umyttja del redan befintliga beståndet av bostäder på ett effektivt sätt. Av arbetsgmppens promemoria framgår all många lägenheter används tillfälligt endast för övemaitningar eller på annat sätt. Givetvis är detta förhållande inte tillfredsställande.

Arbetsgmppen har med sill förslag visat på ett alternativ för all komma till rätta med förhållandena. Förslaget innebär bl. a. alt bestående hyresförhållanden skall kunna upplösas genom tvångsåtgärder som initierats av kommunen. Mot bakgmnd av den remisskritik som uttalats mot förslaget är jag inte beredd att lägga del till gmnd för lagstiftning. I stället bör del syfte som förslaget har - all till bostadsmarknaden föra bostäder som används endast tillfälligt - kunna uppnås genom atl kommunema inom ramen för gällande lagstifming genom överenskommelser med fastighetsägarna och på annat sätt verkar för att sådana hyresförhållanden som avser övemaimingsbostäder och liknande blir upplösta. Av den genomgång som arbetsgmppen har gjort av gällande rätt i fråga om besitmingsskyddet för hyresgäster (promemorian s. 23 f.) framgår att en fastighetsägare med stöd av bestämmelsema i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) har stora möjligheter att upplösa ett hyresförhållande när hyresgästen inte bor permanent i lägenheten (se 46 § första stycket 10). Detta gäller bl. a. om fastighetsägaren som skäl för uppsägning åberopar all lägenheten skall ställas till förfogande för kommunal bostadsförmedling (jfr rällsfall från bostadsdomslolen RBD 20:81 och 29:81).

Redan i dag förekommer det att överenskommelser om s. k. kontraktssanering träffas i samband med ombyggnad (se arbetsgmppens redovisning i promemorian s. 27). Med kontraktssanering avses att kommimen och fastighetsägaren kommer överens om att de hyresgäster som inte bor permanent i huset skall sägas upp för prövning av besitmingsskyddet vid hyresnämnden enligt 46 § första stycket 4 hyreslagen. Om nämnden vid sin prövning finner att ett hyresförhållande bör upplösas på gmnd av ombyggnaden utan att hyresgästen erbjuds ersäiiningslägenhei eller återflyttning i huset, innebär överenskommelsen all lägenheten kommer all ställas till bostadsförmedlingens förfogande.

Enligt min mening bör det kimna vara möjligt för kommunema alt använda
sig av ett motsvarande system även utan samband med en ombyggnad. En
fastighetsägare har ju som jag nyss redogjort för redan i dag stora möjligheter
att med stöd av 46 § första stycket 10 hyreslagen säga upp en hyresgäst som
inte använder sin lägenhet för permanent boende. Om fastighetsägarna eller
deras organisationer frivilligt åtar sig all umyitja de möjligheter som redan .

finns alt upplösa hyresförhållanden av icke permanent karaktär, bör flera lägenheter kunna ställas till bostadsförmedlingamas förfogande. Särskilt i de kommuner där fastighetsägarna och kommunen redan har ett etablerat samarbete i fråga om kommtmal anvisningsrält till bostäder som blir lediga, bör del enligt min bedömning finnas goda utsikter all också ta upp frågan om atl friställa övemattningslägenheter. Jag vill nämna att lagen om kommunal bostadsanvisningsräll syftar till frivilliga överenskommelser mellan kommun och fastighetsägarna om anvisningsrält. Om överenskommelse inte kan träffas, kan frågan om anvisningsrält avgöras av hyresnämnden.

Kommunema torde också på aimal sätt kunna verka för att övemattningslägenheter ställs till bostadsförmedlingens förfogande. Ett exempel är atl kommunen i samband med lilldehiing till förelag och andra av lägenheter i s. k. lägenhetshoiell villkorar lilldehiingen med all andra lägenheter som inte innehas för permanent bmk ställs till bostadsförmedlingens förfogande. Deima ordning praktiseras redan idag av Stockholms kommun.

Sammanfatmingsvis anser jag alltså att kommunema genom överenskommelser med fastighetsägarna och på aimat sätt bör kunna verka för all sådana hyresförhållanden som avser övematmingslägenheter m. m. upplöses så att lägenheterna i stället kan ställas till förfogande för kommunal bostadsförmedling. Jag avser att senare ta kontakt med företrädare för bl. a. Stockholms kommun och fastighetsägamas organisationer för all närmare diskutera arbetet för atl söka nå frivilliga lösningar mellan kommunen och fastighetsägama. Jag vill tillägga alt bostadsrältsuiredningen i sitt betänkande (SOU 1988: 14) Översyn av bostadsrältslagen m. m. i enlighet med sina direktiv tagit upp frågan hur lägenhetema i en bostadsrättsförening i största möjliga utstiäckning skall komma till användning för permanent boende. Som ett led i dessa strävanden har utredningen föreslagit alt en bostadsrättsförening efter fritt skön skall kunna vägra juridiska personer inträde i föreningen. Förslaget bereds för närvarande i bostadsdepartementet. Jag har för avsikt atl senare förelägga regeringen de förslag jag i denna fråga finner lämpliga.

Prop. 1989/90: 37

tionstid inte skall tillämpas, om en ägare eller någon annan mot vilken ingrip- Prop. 1989/90: 37 ande kan ske gör sannolikt att åtgärden vidtogs tio år före lagens ikraftträdande.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig är positiva till förslaget. Fastighetsägareförbundet förordar dock att den tioåriga preskriptionstiden bör slå kvar. Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC) och Sveriges Advokatsamfund anser all förslaget kan iimebära vissa tillämpningssvårigheter vid ägarbyte. Samma synpunkter har Mäklarsamfimdet som också anser att nuvarande regler om tio års preskriptionstid överensstämmer med övriga regler i samhället, t. ex.flera av reglema i jordabalken. Även vissa andra instanser, t. ex. Örebro kommun, ifrågasätter om inte förslaget innebär viss rättsosäkerhet.

Statens institut för byggnadsforskning anser att PBL-sysiemei i viss mån är ell svårhanterligt instmment när det gäller att komma till rätta med olovliga konloriseringar men all situationen imderlättas, om den tioåriga preskriptionstiden tas bort. Länsstyrelsen i Stockholm avstyrker att tioårstiden slopas, men tillstyrker arbetsgmppens förslag alt fastighetsägaren skall ha bevisbördan för att preskription inträtt. Reglema blir då effektiva och preskriptionstiden behöver inte slopas. Svea hovrätt är däremot kritisk mot bevisbörderegeln. Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län ifrågasätter om förändringen kan ge någon effekt.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt krävs det bygglov för atl man skall få la i anspråk eller inreda en byggnad helt eller delvis för väsentligen annat ändamål än del för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats (8 kap. 1 § första stycket 3 plan- och bygglagen /1987:10/, PBL). Att en bostadslägenhet görs om till eller används som kontor är - enligt förarbetena Ull PBL (prop. 1985/86:1 s. 677 f.) - eu exempel på ell ändrat umyltjande som kräver bygglov. Om någon gör sig skyldig till en överträdelse av bestämmelsen, skall byggnadsnämnden i princip la ut en byggnadsavgift och en tilläggsavgift (10 kap. 4 och 7 §§ PBL).

Byggnadsnämnden har också möjlighet alt direkt begära handräckning vid tingsrätten för att få rättelse (10 kap. 12 och 13 §§ PBL). Nämnden kan dock välja att i stället förelägga ägaren av fastigheten att inom en viss lid vidta rättelse. Om föreläggandet inte följs, får nämnden begära handräckning (10 kap. 14 § första stycket PBL). Föreläggandet får förenas med vite eller med en föreskrift atl åtgärden - om föreläggandet inte följs - kan komma alt utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekostnad (10 kap. 18 § första stycket PBL).

Möjlighetema för en byggnadsnämnd att ingripa begränsas dock genom de
preskripiionsbesiämmelser som finns. Enligt 10 kap. 27 § första stycket PBL
får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut, om påföljdsfrågan inte lagits
upp till överläggning vid sammaniräde med nämnden inom tio år från det all
"överträdelsen begicks". Inte heller får byggnadsnämnden ansöka om hand
räckning eller besluta om föreläggande sedan tio år förflutit från det alt den
åtgärd som kräver bygglov "vidtogs". Bestämmelser om detta finns i samma
paragrafs andra stycke. ,

Del kan knappast råda delade meningar om atl en lägenhet som har byggts Prop. 1989/90: 37 för att tjäna som bostad också priinärl skall användas som en sådan. Avsteg från det avsedda umylljandei bör fömtsätta särskilt tillstånd från behörig myndighet. Del är mot denna bakgmnd otillfredsställande, om möjligheterna atl ingripa mot olovligen omvandlade bostadslägenheter i onödan begränsas genom de bestämmelser som finns om preskription. Så som riksdagen uttalat (BoU 1987/88:14 s. 13, rskr. 271) är det angeläget att reglerna är utformade så all byggnadsnämnderna ges goda möjligheter atl ingripa.

Som framgår av arbetsgmppens promemoria har man i rättspraxis - beroende på vilka bestämmelser som varit tillämpliga i del enskilda fallet -kommit fram till olika slutsatser i fråga om beräkningen av preskriptionstiden i de fall ett användningssätt olovligt ändrats (se promemorian s. 47 ff.). Vad frågan närmast gäller är om preskriptionstiden skall räknas från den dag lägenheten olovligen tagits i anspråk för ett ändrat ändamål eller om liden skall räknas från den dag det olovliga ianspråktagandet upphörde. Arbetsgmppen har kommit till den slutsatsen all övervägande skäl talar för alt den tioåriga preskriptionstiden enligt PBL bör beräknas med utgångspunkt i den tidpunkt då bostadslägenheten olovligen logs i anspråk för annat ändamål, oavsett om del är frågan om att ta ut avgifter eller alt vidta åtgärder för all få till stånd rättelse. Derma slutsats har inte satts i fråga under remissbehandlingen. Även jag utgår ifrån att de nuvarande bestämmelsema i PBL har denna innebörd.

1 likhet med arbetsgmppen anser jag att del inte finns skäl att föreslå någon ändring av preskriptionsbestämmelsema såvitt gäller avgiflspåföljdema. Avgifterna har ju sin främsta betydelse genom sin preventiva funktion. Del är därför svårt all se vilket syfte ett hot om avgifter efter så pass lång tid som tio år skulle ha mot t. ex. en olovligt tillkommen koniorsanvändning. Den tioåriga preskriptionstiden bör därför i denna del slå kvar oförändrad.

Däremot är del från bostadsförsörjningssynpunki angeläget att byggnads-nämndema utan hinder av några preskriptionsbestämmelser ges möjlighet atl på annat sätt ingripa mot att bostadslägenheter används för annat ändamål än det avsedda. Det är - som också arbetsgmppen har uttalat - naturligt att beskriva användningen av en bostadslägenhet för otillåtet ändamål som olovlig så länge användningen pågår. Under denna lid bör byggnadsnämnderna också ha möjlighet alt ingripa för all åstadkomma rättelse. Jag föreslår därför au del sägs klart ut i lagen att fireskriplionsbestämmelsen i 10 kap. 27 § andra stycket PBL inte gäller när någon utan lov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Byggnadsnämnden bör följaktligen kunna begära handräckning och utfärda föreläggande så länge en olovlig användning av en bostadslägenhet pågår.

Milt förslag innebär att jag inte är beredd all tillmäta de invändningar om
rättsosäkerhet vid ägarbyte m. m. någon avgörande tyngd vilka några
remissinstanser anfört mot ett slopande av preskripiionsbeslämmelsen. Som
arbetsgmppen funnit kan den som avser att köpa ett hus utan större svårig
heter ta reda på hur lägenhetema i huset får användas eller på annat säu gar
dera sig mot överraskningar som kan hänföras till del förhållandet alt en
lägenhet i huset olovligen används, t.ex. som kontor. _

Jag vill tillägga att miu förslag att slopa preskriptionsbestämmelsen är begränsat till fall då en bostadslägenhet olovligen har tagils i anspråk eller inretts för annat ändamål än bostadsändamål. Beträffande övriga fall som omfattas av preskriptionsbestämmelsema i 10 kap. 27 § PBL, dvs. olovligt inrättande av upplag, "svarlbyggen" m. m., föreslår jag däremot ingen ändring.

Kommunema bör ha möjlighet alt ingripa även mot sådan olovlig användning av en bostadslägenhet som påbörjats innan de nya bestämmelserna trätt i kraft. Så som arbetsgmppen föreslagit bör dock något ingripande inte kunna ske, om möjligheten aU ingripa på gmnd av preskription gåu förlorad redan före de nya bestämmelsernas ikraftträdande (se också lagrådets yttrande, bilaga 6). Däremot är jag inte beredd au följa arbetsgmppens förslag att införa särskilda bestämmelser om bevisbördans fördelning i de fall preskriptionsinviindning görs. Del bör liksom hillills vara en uppgift för rättstillämpningen att ulan någon särskild reglering pröva frågan om bevisbördans fördelning.

Prop. 1989/90: 37

Arbetsgruppens förslag stämmer överens med mitt förslag.

Remissinstanserna har i stort inte haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare sagts krävs det bygglov för atl ta i anspråk eller inreda en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostad, 8 kap. 1 § första stycket 3 PBL. Enligt 11 § samma kapitel skall en ansökan om bygglov för åtgärder inom ett område med detaljplan bifallas, om åtgärden inte strider mot planen och del inte heller finns något annat hinder mot bygglov. Av 5 kap. 7 § första stycket 3 framgår att del i en detaljplan kan meddelas bestämmelser om t.ex. au en byggnad skall användas för bostadsändamål. Om sådana bestämmelser har meddelats i en plan, skall byggnadsnämnden alltså vägra bygglov för en ändrad användning av byggnaden. En åtgärd som skall företas måste alltså stämma överens med de planbestämmelser som har meddelats.

Del är emellertid inte ovanligt all stadsplaner, som enligt övergångsbestämmelserna till PBL numera skall gälla som detaljplaner, saknar bestämmelser om hur en byggnad skall användas. Del kan också förekomma att nya detaljplaner saknar sådana bestämmelser. Om en byggnadsnämnd i ell sådant fall vill vägra bygglov för ändrad användning av bostadslägenheter, krävs det atl nya planbestämmdser om användningssättet meddelas.

3.3 Den s. k. bristortslagen upphävs

Mitt förslag: Lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter (den s. k. bristortslagen) upphävs.

Arbetsgruppens förslag stämmer överens med mitt förslag.

Remissinstanserna: De få remissinstanser som uttalat sig angående bristortslagens hävande ställer sig positiva till förslaget med undantag för några få, exempelvis Hyresgäsiemas riksförbund som inte finner någon anledning till att lagen avskaffas. Nacka kommun anser atl bristortslagen fyller eu preventivt syfie och är därför tveksam till all lagen avskaffas.

Skälen för mitt förslag: Genom lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter (den s.k. bristortslagen) infördes regler som i huvudsak innebär att man på vissa orter som regeringen bestämmer, för närvarande 43 kommuner, inte får lov au hyra ut eller annars ta i anspråk bl.a. bostadslägenheter för väsentligen annat ändamål än det avsedda, om inte hyresnämnden har lämnat tillstånd. Lagen omfattar också hotell- och pensionatsrörelse (3 §). Den som uppsåtiigen bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (6 §). Preskriptionstiden för detta brott är två år (se 35 kap. 1 § brottsbalken).

Enligt min mening är liden nu mogen alt upphäva lagen. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att del bör vara en uppgift för kommunen och inte hyresnämnden all avgöra om en bostadslägenhet skall få användas för annat ändamål än bostad. Genom plan- och bygglagen, PBL, och de ändringar som jag nu föreslagit (avsnitt 2.1 och 2.2) har kommunema också fått effektiva möjligheter att hindra att bostadslägenheter undandras bostadsmarknaden. Jag vill här särskilt erinra om all kommunema numera kan göra en planmässig prövning i ett bygglovärende, även om ett ändrat användningssätt inte kräver några inredningsåtgärder (prop. 1985/86: 1 s. 677). Vidare ger PBL möjlighet till påföljder och ingripanden som torde vara minst lika effektiva som straffansvaret enligt bristortslagen. Sammantaget föreslår jag därför att lagen upphävs.

Mitt förslag: Hyresnänmden skall i vissa undantagsfall kunna meddela beslut om särskild förvalming av en fastighet. Detta skall kunna ske om en fastighetsägare underiåter att hyra ut bostadslägenheter i en fastighet och det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt aU lägenhetema står outhyrda.

Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med miu förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig anser au de inte har anledning alt motsätta sig förslaget. Vissa remissinstanser, bl. a. bostads-domstolen samt hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, är dock tveksamma. Dessa instanser ifrågasätter behovet och riktar kritik mot au man tillgriper en sådan ingripande åtgärd som Ivångsförvaltning. Svea hovräu anser all möjligheten till en mindre ingripande åtgärd, såsom vitesföreläggande, borde övervägas. Också Fastighetsägareförbundet och Svenska arbetsgivareföreningen är negativa till förslaget. Arbetsgivareföreningen anser både au del är eu allvarligt ingrepp i äganderätten au hindra en fastighetsägare från all disponera sin egendom efter egel goufinnande och au en tvångsförvalming knappast skulle ge något resultat. Sveriges Advokatsamfund anser för sin del att bestämmelserna bör tas in i bostadsanvisningslagen (1987: 1274), som har ell mer begränsat tillämpningsområde och bl. a. inte medger ingripanden mot lägenheter i tvåfamiljsvillor. Statens institut för byggnadsforskning tillstyrker förslaget, men anser alt lagtextens formuleringar, som anger all man skall ta hänsyn till bostadsförsörjningen, medför starka variationer mellan olika kommuner. Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker men anser inte atl förslaget kommer att öka utbudet av lägenheter. Vidare fömlsäller förslaget enligt styrelsen alt man får använda sig av riv-ningskonirakt.

Skälen för mitt förslag: Många bosuidslägenheter står tomma. Ibland kan del finnas sakliga skäl för deua, t. ex. au fastighetsägaren har behov av lägenhetema som evakueringsbostäder, men del gäller långtifrån alltid. Del är t. ex. väl känt att bostadslägenheter står tomma inför en föreslående ombyggnad; ibland så länge all lägenheterna skulle kunna fylla eu tillfälligt bostadsbehov. Det förekommer också all fastigheter av spekulativa skäl töms på hyresgäster, t. ex. inför en försäljning eller ombildning till bostadsrätt och att lägenheterna därefter står outhyrda under en relativt lång tid.

Givelvis kan det uppfattas som oförsvarligt atl man i eu läge av bostadsbrist låter lägenheter stå outhyrda. Det är därför enligi min mening naturligt all överväga vilka åtgärder som kan vidtas för all göra det möjligt att ingripa mot fastighetsägare som låter bostadslägenheter stå tomma trots att de myckel väl skulle kunna fylla eu tillfälligt bostadsbehov.

Enligt nuvarande svensk lagstiftning finns del inga möjligheter all tvinga Prop. 1989/90: 37 en fastighetsägaren all upplåta en bostadsfastighet till umyltjande. Jag anser inte heller att problemen med tomma lägenheter är av den beskaffenheten alt man bör införa sådana generella ingrepp i fastighetsägarens äganderäu (jfr BoU 1987/88:4 s. 8 och BoU 1987/88: 13 s. 9). Utgångspunkten måste alltjämt vara att det är fastighetsägaren själv som har ansvaret för sill hyreshus. Det är i första hand denne som måste ta ställning till om en lägenhet skall hyras ut, när en hyresgäst skall sägas upp och som följd av detta också hur länge en lägenhet får stå tom.

Naturligtvis måste del godtas att lägenheter ibland står lomma under kortare tider, t.ex. inför en ombyggnad eller i väntan på all en ny hyresgäst skall flytta in. Så länge förhållandena är fastighetsekonomiski välmotiverade och dispositionen av lägenheterna ingår i en seriös fastighelsförvalming finns det inte någon anledning till kriiik. Det är först när fastighetsägarens handlande med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt som det bör finnas möjlighet att ingripa. Jag tänker här på fall då en fastighetsägare av spekulativa skäl eller av skäl som inte kan sägas stå i överensstämmelse med god fastighetsförvaltning tmderlåter atl hyra ut bostadslägenheter. Framför allt syftar jag på sådana fall där lägenheter under lång tid står lomma i avvaktan på ombyggnad eller rivning eller ombildning till bostadsrätt. Merparten av remissinstansema har inte heller haft erinringar mot alt del bör finnas möjlighet till ingripande i de situationer jag nu nämnt.

Arbetsgmppens förslag innebär att en fastighetsägare, som inte uppfyller de krav som samhället skäligen bör kunna ställa på honom i fråga om förvaltningen av fastigheten, med stöd av bostadsförvalmingslagen (1977: 792) skall kunna fråntas förvalmingsansvarel i de nämnda fallen. Del innebär all en särskild förvaltare tillsätts som i fortsättningen får vidta de åtgärder som fastighetsägaren borde ha gjort, dvs. hyra ut lägenhetema för bostadsändamål.

Det nuvarande syftet med bostadsförvalmingslagen är att säkerställa att de hyresgäster som finns i fastigheten kommer i åmjutande av de förmåner som följer med fastighetsägarens skyldighet atl bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten och att även i övrigt förvalta fastigheten på ett sätt som är godtagbart för de boende (jfr 2 §). Lagen syftar alltså bara till att ta till vara de boendes intressen. En fömlsäiming för aU lagen skall vara tillämplig är därför au det finns minst en lägenhet i huset som är ulhyrd som bostad. Med arbetsgmppens förslag utvidgas lagens tillämpningsområde till atl avse även lomma hus. Fömtom de boendes intressen kommer vidare allmänna bostadsförsörjningssynpunkter atl kunna åberopas för ett ingripande. Jag anser inte att det finns några principiella invändningar mot detta.

Jag vill tillägga all jag anser au det redan inom ramen för lagens nuvarande ändamål bör ges ett visst uuymme för all ingripa mot en fastighetsägare som låter sådana lägenheter som behövs på bostadsmarknaden stå tomma till men för de boende i huset. Det är ett känt fakuim att hyresgäster som bor kvar i eU hus som systematiskt töms på boende många gånger känner eu allt växande obehag; ell obehag som beror på oro inför den framtida egna boendesitua-

tionen och en allmän osäkerhetskänsla när grannar försvinner och huset blir Prop. 1989/90: 37

lockande för obehöriga personer. Givetvis måste dock hyresgäster många

gånger godta att lägenheterna i huset av olika skäl kan behöva tömmas. Men

det bör inte krävas aU hyresgästema skall behöva få sin boendemiljö påtagligt

försämrad på grund av en fastighetsägare som av spekulativa eller andra

egeimyitiga skäl låter lägenheter som är eftertraktade på bostadsmarknaden stå

tomma.

Enligt nuvarande lagstiftning är möjlighetema till ingripande mot en klandervärd fastighetsägare beroende av att han ännu inte helt lyckats avveckla samtliga hyresförhållanden. Delta kan lätt uppfattas som svårförståeligt. Lagstifmingen kan dessutom leda till all ett förvalmingsförfarande som hunnit inledas redan medan någon lägenhet ännu var uthyrd måste avbrytas, om också denna lägenhet ställs outhyrd under förfarandets gång. Redan av dessa skäl anser jag au ett ingripande bör kunna ske även om det för tillfället inte finns någon lägenhet i fastigheten som är ulhyrd. Del kan vidare tänkas au det firms fall då samtiiga lägenheter står tomma under en längre tid därför all de föregående hyresgästerna tvingats avflytta alltför tidigt. De skäl som legat till gmnd för alt hyresrätten upphört visar sig senare inte hålla eller vara direkt felaktiga. Enligt min mening bör del finnas möjlighet till ingripanden även vid försumlig faslighetsförvalming i dessa fall.

Sammanfatmingsvis anser jag alltså au lagens tillämpningsområde bör vidgas så atl del blir möjligt att ingripa mot en klandervärd fastighetsägare även i de fall ingripandel inte primärt tar sikte på atl skydda de hyresgäster som för tillfället bor i huset. Ingripande bör vara möjligt endast i sådana fall då fastighetsägarens handlande är uppenbart oförsvarligt. Jag föreslår därför atl del i 2 § bostadsförvalmingslagen införs en ny bestämmelse om aU beslut om särskild förvalming får meddelas, om en fastighetsägare underlåter alt hyra ut bostadslägenheter i en fastighet och det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt all lägenheterna står outhyrda. Jag återkommer närmare i specialmotiveringen till innebörden av miu förslag.

Jag är medveten om atl den förslagna lagändringen ger endast begränsade möjligheter till inskridanden. Jag anser dock inte att man av detta skäl bör avstå från aU använda bostadsförvalmingslagens möjligheter till ingripande, inkl. Ivångsförvaltning, för all komma till rätta med de situationer jag åsyftar. Jag vill tillägga au jag anser att ett ingripande i form av beslut om särskild förvalming är all föredra framför ett vitesföreläggande som för en oseriös fastighetsägare inte alltid fyller en avhållande funktion.

Det bör liksom hillills vara en uppgift för kommunen eller organisation av hyresgäster au initiera ett ingripande enligt lagen.

5.1 Förfarandereglerna för detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan

Plan- och bygglagen, PBL, syftar bl. a. till en decentralisering av beslutanderätten och till eu ökat medborgarinflytande i markanvändningsfrågor av endast lokal betydelse. Lagen innehåller i detta syfte en rad delvis ganska detaljerade bestämmelser om förfarandet vid planläggning och lovgivning.

Erfarenheten har visat all förfarandereglema i vissa situationer - särskilt när del gäller enkla ärenden eller ärenden som berör endast ett fåtal personer -medför eu mer byråkratiskt förfarande och större kosmader än som är nödvändigt med hänsyn till de nämnda syftena med PBL och till rättssäkerheten. Reglerna bör därför göras mer flexibla så all förfarandet kan anpassas efter den situation i vilken de skall tillämpas.

Jag föreslår ändringar av detta slag i bestämmelserna om områdesbestämmelser, detaljplan och fastighetsplan när del gäller kungörande av utställning och av antagandebesluls laga kraft, när del gäller underrättelse till parter och andra om utställning, om ullålande över inkomna synpunkter, om antagandebeslul och om antagandebesluls laga kraft samt när del gäller expediering av beslut.

5.1.1 Kungörande om utställning

Mitt förslag: Bestämmelserna om tidpunkten för att ställa ut ett förslag till detaljplan, fastighetsplan och områdesbestämmelser ändras så att del inte finns några formella hinder mot atl påbörja utställningen redan samma dag som utställningen kungörs. Kungörandet måste dock ske minst fyra veckor före utställningstidens slut.

Nuvarande bestämmelser om kungörelsens innehåll behålls*oförändrade.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i stort med miu förslag i fråga om tidpunkten för utställning. Däremot föreslås del också i promemorian att det skall vara möjligt au i kungörelsen i ortstidning utesluta uppgiftema i 5 kap. 24 § första stycket 3 om vilken mark eller särskild räu till mark som till följd av planens antagande kan komma att las i anspråk för inlösen. Förslaget motiveras av att göra kungörandet i ortstidning billigare för kommunema och av all de berörda fastighetsägama och rättighetsinnehavama enligt gällande bestämmelser ändå underrättas i brev.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Innan eu förslag till detaljplan ställs ut skall kungörelse om utställningen anslås på kommunens anslagstavla och införas i

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 37

ortstidning minst en vecka före utställningstidens början (5 kap. 24 § första Prop. 1989/90: 37

stycket). Enligt huvudregeln skall underrättelse om innehållet i kungörelsen

senast samma dag som kungörandet sker sändas till kända sakägare och vissa

andra intressenter (5 kap. 25 § första stycket). Dessa bestämmelser gäller

också beträffande fastighetsplaner (6 kap. 12 §) och områdesbestämmelser

(5 kap. 33 §).

Enligt promemorian har regeln om tidpunkten för kungörandet iimeburit problem, eftersom besökare ofta kommer och vill ta del av planförslaget samma dag som kungörandet skett eller någon dag därefter och besökarna då måste uppmanas atl komma tillbaka senare.

Jag kan för min del inte se all del finns något hinder mot all kommunen visar eu planförslag eller områdesbestämmelser för besökare som kommer före utställningstidens början, om förslaget då är färdigt och redovisat i en allmän handling. Däremot har jag förståelse för att del kan vara en fördel, om kommunen får möjlighet au låta utställningstiden börja löpa redan från den dag kungörandet sker. Enligt nuvarande bestämmelser skall utställningstiden vara minst tre veckor (5 kap. 23 §) och kungörandet ske minst en vecka före utställningstidens början. Den minsta lid som lagen nu tillförsäkrar den enskilde för aU la del av ett planförslag eller eu förslag till områdesbestämmelser bör inte förkortas. Lagrådet har i sitt yttrande redovisat två alternativ för atl förenkla förfarandet. Som ett altemativ föreslås att bestämmelsema utformas så atl den minsta liden för utställning bestäms till fyra veckor och au kungörandet skall ske senast dagen före utställningstidens början.

Delta förslag innebär onekligen förenklingar. Jag anser dock för min del aU det inte är tillräckligt au av förenklingsskäl föriänga den minsta tiden för utställning. Förslaget medger inte heller att utställningen kan börja samma dag kungörandet sker. Jag föreslär därför att kungörandet skall ske senast den dag utställningstiden börjar och minst fyra veckor före dess slut. På så säu blir det möjligt atl låta utställningen börja redan samma dag kungörandet sker, under fömlsäiming aU utställningstiden bestäms till minst fyra veckor. Regleringen överensstämmer med lagrådets ändra alternativ.

Kungörelsen om utställning av ett deialjplaneförslag skall bl. a. innehålla uppgift om vilken mark eller särskild räu till mark som till följd av att planen antas kan komma au tas i anspråk genom inlösen (5 kap. 24 § första stycket 3). Bestämmelsen infördes vid lagens ikraftträdande på förslag av lagrådet, som ansåg del väsentligt från rällssäkerheissynpunkt au de berörda mark-ägama och rättighetsinnehavama uppmärksammades på en plans konsekvenser för dem i detta hänseende (PBL-propositionen, bil. 10 s. 259 och 269).

En uppgift av det nyssnämnda slaget kan ibland bli mycket uuymmes-krävande och leda till höga armonskostnader för kommunema. Flera önskemål har därför enligt promemorian framförts om atl det borde räcka med att man på annat sätt bevisligen undcrtättar dem som kan bli berörda av en tvängsinlösen.

För egen del kan jag ha förståelse för önskemålet att få ned kostnadema för
annonseringen. Jag är emellertid inte nu beredd alt gå så långt au föreslå ett
slopande av den uppgiflsskyldighet som infördes på lagrådets inrådan. För aU .,,

5.1.2 Underrättelser om utställningen av planförslag m. m.

Mitt förslag: Kommunema medges större frihet atl välja hur underrättelser om utställning skall sändas i brev.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med miu förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar del utan erinran, dock har postverket påpekat att ordet "brev" inte är tillräckligt tydligt, eftersom deua också kan avse t. ex. ekonomibrev som har en långsammare postbefordran.

Skälen för mitt förslag: Underrättelser i samband med utställning av planförslag skall sändas i vanligt brev till kända sakägare och vissa andra intressenter (5 kap. 25 §). Lagtexten har enligt promemorian uppfattats så att altemativ till vanligt brev inte skulle vara tillåma. Deua har givetvis inte varit meningen. Till undvikande av missförstånd föreslår jag att uttrycket "vanligt brev" ersätts med "brev" i de bestämmelser i PBL där uttrycket förekommer.

5.1.3 Alternativ till kungörande i ortstidning i vissa fall

Mitt förslag: Möjlighet införs för kommunema au i vissa fall ersätta kungörande i ortstidning med en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende och brev till sakägare och hyresgästemas organisationer eller föreningar. Denna möjlighet kan under särskilda fömtsätmingar komma till användning när kommunen skall redovisa sitt förslag efter utställningstidens slut och när kommunen antagit en plan eller områdesbestämmelser.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med milt förslag. Något förslag om kungörande på kommunens anslagstavla finns dock inte med. 1 promemorian föreslås också all den i 5 kap. 30 § föreskrivna skyldigheten au underrätta sakägare och andra särskilt angivna inuessenler som

inte fåu sina synpunkter i ärendet tillgodosedda utvidgas au generellt gälla Prop. 1989/90: 37 dessa intressenter, om det inte är uppenbart obehövligt.

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall har dock ställt sig tveksam till förslaget med motiveringen att det kan vara svårt alt nå alla berörda. Även hovrätten för Västra Sverige framför viss tvekan och anser att förslaget inrymmer betydande risker att många berörda inte får del av informationen. Justitieombudsmannen (JO) har påpekat au hyresgäsiemas organisationer och föreningar för del mesta saknar adress inom planområdet och föreslagit att också dessa skall underrättas på annat sätt. Vidare har länsstyrelsen i Jämtlands län framhållit alt en del av dem som kan beröras i vissa fall inte är permanent bosatta på orten.

Skälen för mitt förslag: Kommunen skall efter det atl ett förslag till detalj- eller fastighetsplan eller områdesbestämmelser varit utställt ställa samman de synpunkter som har avlämnats och redovisa sina förslag med anledning av de avlämnade synpunkiema i ett särskilt utlåtande. Detta utlåtande eller ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt skall snarast möjligt sändas i vanligt brev till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om det är ett stort antal personer som skall underrättas, får underrättelse i stället ske genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla och införs i ortstidning (5 kap. 27 § första och andra styckena resp. 33 § och 6 kap. 12 § första stycket). En motsvarande underrättelseskyldighet har kommunen sedan den beslutat anta planen eller områdesbestämmelsema. Kungörande i ortstidning får dock i dessa fall komma i fråga som ersätming för vanligt brev endast om del är ett stort antal personer som skall underrättas och det skulle innebära stöire kosmad och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen atl sända underrättelsen till var och en av dem. Om underrättelse sker genom kungörande i ortstidning, skall dock alltid underrättelse genom vanligt brev sändas till ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk genom inlösen enligt särskilt angivna bestämmelser (5 kap. 30 och 33 §§ samt 6 kap. 12 § första stycket).

Ett stort antal kommuner har enligt vad som uppgeils i promemorian efterlyst billigare och effektivare altemativ än kungörande i ortstidning. Man anser au kosmadema för annonsering inte står i rimlig proportion till informations-effekten.

I likhet med vad som förordas i promemorieförslagei anser jag att del bör
ges ett altemativ till underrättelse genom kungörande i ortstidning när ett stort
antal personer skall nås av informationen. Jag föreslår därför att 5 kap. 27
och 30 §§ ändras så att underrättelse - under de föruisätmingar i övrigt som
nu gäller - i stället får ske genom en kungörelse som anslås på kommunens
anslagstavla och informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende
som berörs av kommunens förslag eller antagandebeslul. I likhet med vad
som förordas i promemorieförslaget anser jag dock att sakägare i sådant fall
även i fortsättningen skall tillsändas underrättelse i brev. Vidare anser jag,
med hänvisning till vad JO anfört, atl även hyresgästemas organisationer och ,

föreningar då bör underrättas på samma sätt som sakägarna. Likaså bör de nuvarande bestämmelsema i 5 kap. 30 § stå kvar om imderrällelse till de markägare och rättighetshavare som kan komina aU få mark inlöst.

Enligt promemorieförslagei bör underrättelseskyldigheten till de i 5 kap. 30 § särskilt angivna intressenter som inte fåll sina synpunkter i ärendet tillgodosedda ändras så atl underrättelseskyldigheten generellt omfattar intressenterna "om det inte är uppenbart obehövligt". Därmed skulle det enligt promemorian bli klarare au del fmns en underrättelseskyldighet i sådana tveksamma fall där byggnadsnämnden har svårt au avgöra om de som yiual sig fått sina synpunkter tillgodosedda eller ej. För egen del är jag emellertid inte beredd alt stödja förslaget. De gällande bestämmelsema korresponderar med bestämmelsema i 13 kap. 5 § första stycket om rätten aU överklaga ett beslut av aktuellt slag. Regleringen i 5 kap. 30 § bör även i fortsätmingen vara samordnad med dessa bestämmelser. Till delta kommer att flertalet kommimer - för au undvika feltolkningar - redan i dag lorde göra en generös bedömning i fråga om vilka som skall underrättas. Jag anser att en sådan ordning är all föredra framför alt ålägga kommunema en underrättelseskyldighet som går längre än vad överklagandereglema kräver.

Prop. 1989/90: 37

5.1.4 Utlåtande efter utställning

Mitt förslag: Det utiåtande över synpunkter på ett planförslag som skall upprättas efter utställningen skall även redovisa skriftliga synpunkter som kommit in före utställningen.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med miu förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Som jag nyss nämnde (avsniu 5.1.3) skall kommunen efter utställningstiden sammanställa de avlämnade synpunkiema och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtande som skall sändas till dem som inte fåu sina synpunkter på del utställda förslaget tillgodosedda (5 kap. 27 § första och andra styckena). Eu beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan får överklagas av dem som senast under utställningstiden skriftligen framfört synpunkter (13 kap. 5 § första stycket). Även skriftliga synpunkter före utställningstidens början kan alltså gmnda en räu atl överklaga.

Enligt promemorian tolkas och tillämpas bestämmelsema i 5 kap. 27 § olika i skilda kommuner. En del redovisar även synpunkter som kommit in före utställningen, medan andra endast lar med sådana som framförts under utställningstiden. Utiåtandet skickas i sistnämnda fall inte till dem som har framfört sina synpunkter före utställningen. Det är då också risk för att de blir bortglömda när underrällclse om antagandet sänds ut enligt 30 §.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall har emellertid pekat på au del kan vara svårt atl avgöra vilka som är ersäimingsberäuigade. Vidare har länsstyrelsen i Skaraborgs län efterlyst ell klargörande av humvida en eisäimingsberäuigad markägare förlorar sin räll till ersätming efter två år om han på gmnd av brister i underrättelseförfarandei inte är medveten om sin skadesiluation. Slutligen har länsstyrelsen i Gollands län ifrågasatt om det inte finns anledning atl överväga en generell informationsskyldighet till sakägarna om att en plan vunnit laga kraft.

Skälen för mitt förslag: När eu beslut att anta en detaljplan har vunnit laga krafl skall delta kungöras i ortstidning (5 kap. 31 § första styckeO- I kungörelsen skall tas in en upplysning om bestämmelserna i 15 kap. 4 § all talan om eventuella ersätmingsanspråk skall väckas inom två år från det alt beslutet vann laga krafl. Motsvarande bestämmelser tillämpas när en fastighetsplan eller områdesbestämmelser antas (6 kap. 12 § första stycket resp. 5 kap. 33 §).

I PBL-propositionen angavs au huvudsyftet med bestämmelsen om kungörande i 5 kap. 31 § är atl de fastighetsägare, som till följd av planen kan vara berättigade till ersätming enligt 14 kap., inte skall försitta den angivna tvåårsfristen (s. 628). Bestämmelsen har dock utformats som eU generellt krav på kungörande av lagakrafivunna beslut, oavsett om någon gmnd för ersätmingsyrkande kan tänkas föreligga eller ej.

Enligt promemorian har många konmiuner ifrågasatt behovet av au i dagspressen införa dyrbara annonser om planer eller områdesbestämmelser när del inte finns någon gmnd för ersätmingsanspråk. Som skäl har de vidare anfört att de flesta planer omfattar små områden och att i de fall ersättning enligt PBL skulle kunna bli aktuell, del vore billigare för kommunen och säkrare för markägama med personliga underrättelser.

Enligt min mening kan det finnas anledning att först överväga om det fmns andra skäl för kungörande utöver del angivna huvudmotivet. Eu sådant skäl kan vara aU kommunmedlemmarna bör informeras om när större och viktigare planbeslut eller beslut om områdesbestämmelser vunnit laga kraft. Kravet pä kungörande skulle i sådant fall kvarstå för sådana beslut. 1 de allra flesta fall lorde dock information om vikliga sådana beslut ändå spridas till en större allmänhet genom bl. a. dagspressen. Jag anser därför att del inte av denna anledning finns skäl au behålla kravet på ett dyrbart kungörandeförfarande. Ytterligare en anledning till information är alt sakägama inom detaljplaneområde skall få veta att planens genomförandelid börjat löpa. Del kan emellertid hållas för visst atl den som är på detta sätt berörd av en plan själv håller sig undertältad, särskilt som han inte kan vara ovetande om planarbeiet. Mot denna bakgmnd saknas det enligt min mening anledning au på gmnd av behovet av information till sakägama och andra behålla kravet på obligatoriskt kungörande om när ett beslut au anta en plan eller områdesbestämmelser vunnit laga kraft.

Behovet av underrättelse till de ersäimingsberäuigade står dock kvar. Om bedömningen av vilka som kan tänkas vara berättigade till ersättning görs generöst, torde det enligt min mening inte finnas något att erinra mot aU kommunen som altemativ till det obligatoriska kungörandet i ortstidning får möjlighet alt genom brev underrätta dem som kan vara berättigade till ersättning.

Av bestämmelsema i 15 kap. 4 § första och tredje styckena följer aU den som inte väcker talan inom två år från del atl beslutet vann laga kraft förlorar sin räu att begära ersätming, såvida inte förhållandena är sådana alt skadan inte rimligen kunde fömtses inom denna lid. Om kommunen försummar sin underrättelseskyldighet enligt de nu föreslagna bestämmelserna i fall då skadan rimligen kunde fömtses och den ersättningsberäuigade därför försuttit tiden för att väcka talan om ersättning, får frågan om ersäimingsskyldighet för kommunen prövas enligt bestämmelserna i 3 kap. skadeståndslagen (1972: 207).

Prop. 1989/90: 37

Skälen för mitt förslag: Snarast möjligt och senast en månad efter det Prop. 1989/90: 37 atl eu beslut au anta en detaljplan har vunnit laga krafl skall kommunen sända två omgångar planhandlingar lämpliga för arkivering till länsstyrelsen [(5 kap. 31 § PBL och 13 § plan- och byggförordningen (1987: 383)]. Motsvarande bestämmelser gäller för beslut om områdesbestämmelser (5 kap. 33 §) och fastighetsplaner (6 kap. 12 §).

Länsstyrelsen skall se till au berörda statliga myndigheter och organ på lämpligt sätt får del av planen. Del ankommer således på länsstyrelsen alt förse de verkställande organen fastighetsregislermyndigheien (FRM) och fastighetsbildningsmyndigheten (FBM) med kopior av planen (PBL-propositionen, s. 628). Detta innebär i allmänhet all länsstyrelsen på egen hand får ta fram ytterligare kopior av planhandlingama, utöver de två uppsätmingar som kommunen skall sända till länsstyrelsen.

FRM och FBM har viktiga funktioner vid genomförandet av planer. De har så gott som alltid behov av en uppsäiming planhandlingar. För att underlätta handläggningen föreslår jag - uots all huvudprincipen i PBL är att länsstyrelsen svarar för kontakten med övriga statiiga myndigheter - au kommunen får skyldighet au sända en omgång handlingar direkt till dessa båda myndigheter. Således behöver endast en omgång handlingar sändas till länsstyrelsen. Det är självklart aU del i vissa situationer är obehövligt att skicka planhandlingar. Till den frågan återkommer jag i specialmouveringen.

Enligt promemorian har framför allt FRM klagat över au informationen kommer för sent och all man skulle vilja ha informationen om en plan direkt efter det atl planen har vunnit laga krafl. Fördröjningen beror bl. a. på all den tekniska produktionen av planhandlingar som är lämpliga för arkivering kan ta lång tid - ibland fiera månader. Sammanfatmingsvis konstateras, alt den nu gällande ordningen inte fungerar tillfredsställande och atl det i allmänhet finns små möjligheter för kommunema atl leva upp till PBL:s krav på aU expediera handlingama inom en månad.

I de fall där det inte är möjligt aU snabbi sända handlingar som är lämpliga för arkivering, föreslår jag att länsstyrelsen, FRM och FBM underrättas om innehållet i planhandlingama, om det inte är uppenbart obehövligt. En lämplig ordning för detta är enligt min mening, att kommunen genast efter det att en plan vunnit laga kraft sänder enklare kopior av planhandlingama. Jag anser emellertid au ett sådant förfarande inte behöver lagregleras i detalj, som föreslagits i promemorian.

Jag är medveten om atl det föreslagna förfarandet innebär vissa ökade kosmader för kommunema. Det ligger emellertid även för kommunema ett stort värde i au FRM och FBM snabbt får tillgång till den aktuella informationen.

Mitt förslag: Förfarandereglema för upprättande av fastighetsplan nyanseras och hänvisningen ull detaljplaneförfarandel preciseras.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med milt förslag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: En fastighetsplan upprättas i samma ordning som en detaljplan (6 kap. 12 §). Delta innebär bl. a. au bestämmelsema om kungörande i ortstidning skall tillämpas regelmässigt, trots au fastighetsplaner oftast är av ringa intresse för andra än de direkt inblandade fastighetsägarna. Enligt promemorian har särskilt kravet på kungörande om alt en fastighetsplan har vunnit laga krafl upplevts som onödigt, eftersom huvudsyftet med det kravet angetts vara all motverka all fastighetsägare m. fl. skall försitta den i 15 kap. 4 § angivna tvåårsfristen för atl väcka talan om ersättning och den fristen inte i något fall gmndas på när en fastighetsplan vinner laga kraft. Eftersom del inte finns något behov av undertättelse föreslår jag au förfarandereglema för upprättande av fastighetsplan ändras så att bestämmelsen i 5 kap. 31 § inte omfattas av hänvisningen till de regler som gäller för detaljplan (6 kap. 12 §). På gmnd av den nuvarande hänvisningen till reglema om detaljplan skall, även beträffande fastighetsplaner, två omgångar planhandlingar som är lämpliga för arkivering sändas till länsstyrelsen. I en handbok med allmänna råd om länsstyrelsens arbetsuppgifter enligt PBL och NRL som givits ut av länsstyrelsemas organisalionsnämnd anges att länsstyrelsen inte bör behålla någon sådan omgång utan bara sända handlingama vidare till fastighetsregislermyndigheien, FRM, och fastighelsbildningsmyndighelen, FBM. Eftersom länsstyrdsema uppenbarligen i de flesta fall saknar egel behov av dessa planhandlingar, är del enligt min mening lämpligare au kommunema sänder dessa handlingar direkt till de nämnda myndighetema, som - i enlighet med vad jag nyss har sagt i fråga om detaljplaner (avsnitt 5.1.6) - har behov av att få denna information så snabbt som möjligt. Länsstyrelsen behöver emellertid ha tillgång till sådana fastighetsplaner som innebär au en detaljplan skall anses ha den utformning som framgår av fastighetsplanen (6 kap. 5 § uedje meningen). Jag föreslår därför au reglema om expediering av fastighetsplaner ändras så au en omgång planhandlingar skall sändas till vardera FRM och FBM samt att ytterligare en omgång skall sändas till länsstyrelsen i de fall där fastighetsplanen avviker från detaljplanen.

För de fall del inte är möjligt att snabbt sända handlingar som är lämpliga för arkivering, föreslår jag au samma ordning får gälla som jag nyss föreslagit beträffande detaljplaner (avsnitt 5.1.6).

Promemorieförslaget: Överensstämmer i sak med milt förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det ulan erinran. Eu stort anuil remissinstanser har därtill föreslagit aU genomförandebeskrivningen inte skall behöva upprättas som särskild handling.

Skälen för mitt förslag: En detaljplan eller fastighetsplan skall beslå av plankarta och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar (5 kap. 9 § första stycket och 6 kap. 8 §). En planbeskrivning skall fogas till planen (5 kap. 10 § och 6 kap. 9 §). Vid upprättandel av ett förslag till detaljplan skall i en särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för eu .samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen (6 kap. 1 §). Genomförandebeskrivningen skall fogas till detaljplanen (5 kap. 10§).

Enligt promemorian las i allmänhet planbestämmelsema in på samma liandling som plankartan. Detta redovisningssätt har även rekommenderats av dåvarande statens planverk. Det anses dock inte helt klart om ett sådant förfarande är förenligt med bestämmelsen i 5 kap. 9 §.

Enligt min mening bör del inte finnas något hinder mot att ta in bestämmelsema på en gemensam handling tillsammans med plankartan, om det kan ske utan au kravet på tydlighet eftersatts. Även planbeskrivningen kan, om så befiims lämpligt, redovisas på samma handling. Jag föreslår därför au bestämmelsema utformas så att delta blir möjligt.

Med anledning av kravet på au genomförandebeskrivningen skall utgöra en särskild handling har man i promemorian diskuterat alt även genomförandebeskrivningen skall kunna redovisas på en gemensam handling. Många remissinstanser har också föreslagit au delta borde vara möjligt. Syftet med kravet på au genomförandefrågoma skulle redovisas i en särskild handling är enligt PBL-propositionen au åstadkomma en belysning av genomförandefrågoma också i sådana fall där dessa frågor tidigare inte hade bmkat beaktas i tillräcklig utsuäckning. Det påpekades också au behovet av beskrivning av genomförandeskedet generellt skulle bli störte än vad som diuills hade gällt. Kravet på en särskild genomförandebeskrivning ansågs därför fylla en viktig funktion (s. 202 f.).

Jag är medveten om atl genomförandebeskrivningen i vissa fall utan olägenhet skulle kunna föras in på samma handling som kartan, planbestämmelsema och planbeskrivningen. Den tid PBL varit i krafl är emellertid

5.3 Genomförande och ersättningsreglerna

Ett väsentiigt syfte med PBL-reformen var som jag nyss nämnt aU ge ökad uppmärksamhet ål plangenomförandel. Rent allmänt visar erfarenhetema hittills all genomförandefrågoma har lyfts fram i planeringsarbetet, vilket i sin tur har lett till en bättre koppling mellan planering och plangenomförande. Lagen har varit i kraft för kort tid för atl del skall vara möjligt all redan nu avgöra om syftet nåtts eller om ytterligare lagstifmingsåtgärder behövs. Jag vill emellertid i detta sammanhang ta upp en särskild fråga som gäller kommunens räu all lösa in fastigheter.

Del är även för tidigt au göra någon samlad bedömning av hur ersättningsreglema svarat mot förvänmingama. I ell avseende vill jag dock redan nu föreslå ändring, nämligen beträffande en fastighetsägares rätt till kompensation vid vägrat bygglov för en byggnad avsedd att uppföras i stället för en byggnad som förstörts genom en olyckshändelse.

5.3.1 Genomförande av en fastighetsplan

Mitt förslag: Kommunens räU till inlösen inom fastighetsplan efter genomförandetidens slut förtydligas, så atl del av lagtexten framgår aU även en hel fastighet får lösas in för atl ingå i en fastighet som skall bildas där marken tillhör olika ägare.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i sak med miu förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Om genomförandetiden för en detaljplan löpt ut och en inom planen gällande fastighetsplan inte har genomförts, har kommunen - om den är huvudman för alhnänna platser - räu au lösa delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet (6 kap. 24 § första stycket).

Formuleringen har skapat osäkerhet om humvida en hel fastighet - belägen som en del av en i en fastighetsplan föreslagen lott där övriga delar ägs av annan eller andra - kan lösas med stöd av bestämmelsen.

1 ett rättsfall har bestämmelsen tolkats så atl del inte är möjligt au lösa in en hel fastighet (Svea Hovrätts, avd. 14, dom den 18 juli 1989, DT 60; prövningstillstånd ej meddelat av högsui domstolen).

5.3.2 Rätt till Inlösen när en byggnad förstörts genom olyckshändelse

Mitt förslag: Om synnerligt men uppkommer till följd av att bygglov vägras till atl ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad, skall kommunen på ägarens begäran vara skyldig atl lösa fastigheten.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i sak med miU förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Om en byggnad rivs eller förstörs genom olyckshändelse, skall fastighetsägaren normalt kunna påräkna att få åiempp-föra en i huvudsak likadan byggnad. Ett återuppförande måste emellertid ske såväl planenligt som enligt de krav som kan ställas med stöd av 3 kap. Dessa krav kan innebära att fastighetsägaren inte får uppföra ett precis likadant hus som del tidigare. I vissa fall kanske han inte alls får åtemppföra det (PBL-propositionen s. 394).

Uppstår ekonomisk skada till följd av au åierappförande vägrats, har fastighetsägaren räu till ersätming av kommunen. Detta gäller alltid beträffande byggnad som förstörts genom olyckshändelse och i andra fall, om skadan är betydande (14 kap. 7 § uedje stycket samt 8 § första stycket 1 och andra StyckeO.

I PBL-propositionen gjordes ingen åtskillnad mellan dessa båda ersättningsfall (14 kap. 8 §). För att ersätming skulle utgå krävdes alltid aU skadan var betydande. Uppkom synnerligt men skulle kommunen vara skyldig alt lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Bostadsutskottet, vars förslag antogs av riksdagen, ansåg all någon kvalifikationsgräns för ersätmingen inte borde gälla för del fallet all en byggnad förstörts genom olyckshändelse (BoU 1986/87: 1 s. 141 f, rskr. 27). Denna del av föreskriften om ersäimingsskyldighet flyttades därför till 14 kap. 7 §. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 14 kap. 8 § tredje stycket om skyldighet au lösa fastigheten infördes dock inte.

Syftet bakom riksdagens beslut var att förbättra ersäimingsmöjligheten för den som drabbats av en olyckshändelse. Atl en fastighetsägare inte skulle kuima kräva inlösen vid synnerligt men var uppenbarligen inte avsikten.

5.4 Bygglovsplikten och dess variationsmöjligheter

PBL ger kommunen möjlighet att anpassa bygglovskravel efter de erfaren-heismässiga behoven. Erfarenhetema av reglema om lovplikten och dess variationsmöjligheter ger mig anledning att föreslå vissa ändringar. I några fall är del endast fråga om förtydliganden, t. ex. när del gäller bygglovsplikten för att inom en tomt installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp och bygglovsfriheten för cislemer, master, tom m. m., avsedda för endast en viss fastighets behov.

1 fråga om en- och tvåbostadshus innebär miu förslag all bygglovsfrihelen utanför samlad bebyggelse utvidgas till att avse även komplementbyggnader, murar och plank.

Jag anser vidare alt del bör finnas möjlighet atl införa bygglovsbefrielse för skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagl område.

5.4.1 Bygglov för va-ledningar inom tomt

Mitt förslag: Kravet på bygglov för installation och väsentiig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp på tomten utanför en byggnad förtydligas.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med miu förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Bygglov krävs för au i byggnader installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation, vattenförsörjning eller avlopp (8 kap. 1 § första stycket 5). Enligt äldre bestämmelser krävdes byggnadslov för sådan ändring som innebar au ledning för vattenförsörjning eller avlopp samt anordningar som är förbundna med sådana ledningar installerades eller väsentligt ändrades [54 § 1 mom. första stycket 3 byggnadsstadgan (1959:612)]. Det var således uppenbart au byggnadslovsplikien avsåg installationen i dess helhet. PBL:s formulering har skapat oklarhet om bygglovsplikten endast avser åtgärder i byggnaden eller även installationen på tomten.

Frågan har behandlats av riksdagen i betänkandet BoU 1987/88: 14, i vilket uttalades (s. 12) att det inte fanns tillräcklig grund all hävda au tillfogandet av orden " i byggnader" i den nu gällande bestämmelsen ges den begränsade innebörden alt bygglov inte skulle kunna krävas för sådana delar

av en va-anordning som ligger utanför en byggnad. Enligt bostadsulskottet får bygglovsplikten för va-anordningar för byggnader tvärtom anses omfatta anordningarna i deras helhet. Ulskollel anförde vidare au om anordningen skulle vara ansluten till allmän va-anläggning, bygglovsplikten kom atl omfatta den del av anordningen som i va-lagen (1970: 244) benämns va-installation och som alltså är den del av ledningssystemet som dragils för en viss fastighet fram till förbindelsepunkien. Slutligen anförde utskottet att lydelsen av den aktuella bestämmelsen kunde ge upphov till missförstånd och au formuleringsfrågan borde lösas vid kommande överväganden om PBL:s avfatming.

Moi den bakgmnden föreslår jag nu ett förtydligande så au det av bestämmelsema klart framgår au bygglovsplikten omfattar va-installationer i deras helhet, dvs. inte bara i byggnader ulan också inom tomter.

Prop. 1989/90: 37

5.4.2 Bygglov för cisterner m. m.

Mitt förslag: Endast mirulre anläggningar, avsedda för endast en viss fastighets behov, skall vara bygglovsfria.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i sak med miu förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget eller lämnar del utan erinran. En del remissinstanser anser bestämmelsen otydlig och önskar mätbara begränsningar.

Skälen för mitt förslag: Bygglov krävs för au inrätta fasla cislemer eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser samt för aU uppföra radio- eller lelemaster eller tom (8 kap. 2 § första stycket 4 och 5). Bygglov krävs också för au väsentligt ändra dessa anläggningar (punkt 10). Bygglov krävs däremot inte för au inrälta eller uppföra en sådan anläggning eller för au ändra anläggningen, om den är avsedd för endast en viss fastighets behov (andra stycket).

Enligt promemorian har det uppkommit problem vid tillämpningen av dessa bestämmelser när del gäller uttrycket "en viss fastighets behov", eftersom en fastighets behov kan avse en anläggning för att förvara stora mängder olja och bensin. Vidare påpekas all lelemaster och tom kan vara av ansenlig storlek och ändå bedömas tillgodose bara en enda fastighets behov.

Enligt den tidigare gällande byggnadsstadgan gällde byggnadslovsplikt för inrättande av en fast cisiem eller annan fast anordning för hantering eller förvaring av brännbara vätskor, om inte anordningen skulle tillgodose endast en viss fastighets husbehov (54 § 1 mom. första stycket 8). Någon lovplikt var inte föreskriven för vare sig master eller antemier. I fråga om tom var rättsläget oklart. Ibland hänfördes de till byggnader, men lika ofta skedde ingen lovprövning alls.

1 PBL-propositionen (s. 688 f) anges atl bygglovsplikten omfattar både störte oljelager och mindre behållare för bensin, olja m. m. liksom bensinpumpar o. d., under förutsäiming att de är fast anbringade i marken eller i en byggnad. Som undantagna från bygglovspliki anges däremot t. ex. anordningar som behövs för oljeeldning i bostadshus eller andra byggnader samt bensin- och oljeförråd för jordbruk eller liknande näringar liksom mindre antenner och master på husuik. Även tom, som är avsedda för endast en viss faslighels behov, undantogs från bygglovsplikten.

Från allmän synpunkt och med hänsyn till de närboende har cisternens storlek eller mastens eller tornets höjd ofta en avgörande betydelse. Anläggningens storlek är också av väsentlig betydelse för konstmktionen och den arkitektoniska utformningen. Med hänsyn härtill och till all del knappast har varit avsikten aU bygglovsbefria stora anordningar föreslår jag all bestämmelsen preciseras så alt endast mindre anläggningar, avsedda för endast en viss fastighets behov, får uppföras utan bygglov. Det torde vara en omöjlighet au på det av vissa remissinstanser önskade sättet i mätbara enheter ange vilka anläggningar som inte kräver lov. Saken måste bedömas från fall till fall med hänsyn till anläggningens påverkan på omgivningen m. m.

Prop. 1989/90: 37

5.4.3 Komplementbyggnader m.m. till en- och tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse

Mitt förslag: Utanför detaljplan skall bygglov inte behövas för att uppföra komplementbyggnader, murar eller plank i omedelbar närhet av en- och ivåfamiljshus som ej ingår i samlad bebyggelse. Om byggnaden, muren eller planket uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 m, krävs medgivande från berörd granne. Kommunen skall genom områdesbestämmelser kunna besluta all bygglov skall krävas.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran beträffande murar och plank. Däremot uppvisar remissinstansema en splittrad bild såvitt avser komplementbyggnader. Således har en del remissinstanser framfört farhågor för atl stora och olämpligt placerade komplementbyggnader kan störa landskapsbilden och kulturmiljön eller inverka menligt på t. ex. trafiksäkerheten samt atl komplementbyggnader kan användas för uthyrning till sommargäster eller som skäl för atl begära avstyckning. Statens naturvårdsverk och en del kommuner godtar i princip förslaget, men anser del vara en brist au det inte anges någon begränsning i anuil eller storlek. Naturvårdsverket har också framhållit au det är viktigt att en fastighetsägare inte kan utöka sin hemfridszon genom att bygga komplementbyggnader. Åter andra remissinstanser, däribland riksantikvarieämbetet, tillstyrker uttryckligen förslaget.

Skälen för mitt förslag: Utanför detaljplan är en- och ivåbostadshus Prop. 1989/90: 37 och tillhörande komplementbyggnader som ej ingår i samlad bebyggelse bygglovsbefriade såvitt avser mindre tillbyggnader (8 kap. 4 § andra stycket 1). Däremot krävs del bygglov för alt uppföra fristående byggnader, om det inte rör sig om s. k. friggebodar.

Med komplementbyggnader avses i PBL fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (8 kap. 4 § första stycket).

Bestämmelsen om bygglovsbefrielse för mindre tillbyggnader tillkom under riksdagsbehandlingen av PBL-propositionen. Enligt propositionen (s. 261-263) skulle kommunerna genom områdesbestämmelser kunna medge befrielse från skyldigheten au söka bygglov för mindre tillbyggnader och komplemenibyggnader. Riksdagen (BoU 1986/87: 1, s. 99 f.) ansåg det möjligt au medge ytterligare läimader när varken granneinuessen eller allmänna intressen påfordrar någon kontroll från samhällets sida. Utskottet ansåg mot bl. a. denna bakgnmd all det var möjligt atl bygglovsbefria mindre om- och tillbyggnader utanför samlad bebyggelse genom ett direkt stadgande i PBL, med en möjlighet för kommunen all införa bygglovsplikt genom områdesbestämmelser.

Denna ordning har enligt promemorian lett till aU tillbyggnader stimuleras på ell olyckligt sätt. 1 vissa fall kan uppförandet av en fristående komplemenlbyggnad stämma bättre överens med bl. a. det lokala byggnadsskicket än en tillbyggnad. Bestämmelsen kan också uppfällas så all samhället ser mera restriktivt på nya komplementbyggnader än på tillbyggnader. Delta har naturligtvis inte varit avsikten. Nya komplemenibyggnader och mindre tillbyggnader bör enligt min mening bedömas utifrån samma fömtsätmingar när det gäller rätten till bygglovsfrihel utanför detaljplan.

Byggande i glesbygden saknar naturligtvis inte allmänintresse. Bebyggelsen på landsbygden är ofta uppförd i enlighet med en lokal u-adition. Den består ofta av en gmpp hus av varierande storlek, som sammanhålls väl i en skala anpassad till omgivningen. I många fall upplevs denna typ av bebyggelse mer positivt än enstaka störte hus avskilda från andra byggnader. Jag anser au det är viktigt au kompletteringar i sådan miljö sker på ett lämpligt sätt så au dessa värden inte spolieras. Delta gäller naturligtvis även i sådana miljöer som inte direkt är all anse som särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt och som därför inte åtnjuter det skydd som tillkommer sådana miljöer.

Även om grannarna inte är många så berör kompletteringar utanför samlad bebyggelse ofta också granneinuessen. Ett enskilt granneintresse kan vara väl så starkt även om det bara finns två fastigheter på platsen.

Jag har viss förståelse för de kritiska synpunkter som vissa remissinstanser frantfört. I begreppet komplemenlbyggnad ligger au byggnaden skall fylla ett behov som komplement till huvudbyggnaden på fastigheten. Farhågorna för atl bygglovsbefrielsen skulle kunna innebära ett ohämmat byggande av diverse hus för olika ändamål finner jag därför ogrundade. För au vara bygglovsbefriade skall komplementbyggnadema enligt förslaget uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset, vilket innebär att del inte är möjligt all i

någon nämnvärd utsträckning utöka hemfridszonen genom au uppföra sådana. Bygglovsbefrielsen innebär inte aU tillståndspliki enligt annan lagstifming som tillvaratar allmänna inuessen upphör. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.

Med beaktande av vad jag nu sagt, anser jag au komplementbyggnader bör bygglovsbefrias under samma fömtsätmingar som gäller för mindre tillbyggnader. Enligt min mening är förhållandena alltför skiftande för all det skall vara lämpligt att införa några kvantifierande regler för antal eller storlek. Jag föreslår således att 8 kap. 4 § andra stycket kompletteras så att även komplementbyggnader under vissa fömtsättningar får uppföras utan lov utanför samlad bebyggelse. Del förtjänar aU här påpekas aU deua lägger ett något störte ansvar på kommunema att se till att lämpliga områdesbestämmelser utfärdas för känsliga områden.

Staket och grindar av sedvanlig beskaffenhet omfattas inte av lovplikt. För murar och plank behövs däremot bygglov (8 kap. 2 § första stycket 7). Undantagna är endast murar eller plank för anordnande av uteplaiser i anslutning till ett en- eller ivåbostadshus, om muren eller planket inte är högre än 1,8 m och inte sträcker sig mer än 3, O m ut från huset och inte heller placeras närmare gränsen än 4, 5 m (8 kap. 4 § första stycket 4). Kommunen kan dock i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta all bygglov inte krävs för sådana murar och plank som annars är bygglovspliktiga (8 kap. 5 § första stycket 4). Murar och plank påverkar inte omgivningen i högre utsträckning än cisterner och tom som ofta är undantagna från lovplikt. Det är då enligt min mening inte konsekvent all som huvudregel kräva bygglov för murar och plank.

Som ell led i en ytterligare förenkling i reglema om bygglov föreslår jag därför att även murar och plank kan bygglovsbefrias, om de uppförs i omedelbar närhet av en- och tvåbosuidshus uUinför samlad bebyggelse.

Givetvis skall del vara möjligt för kommunen au införa bygglovspliki för komplemenibyggnader, murar och plank under samma fömlsäimingar som nu gäller för mindre tillbyggnader.

Prop. 1989/90: 37

lovsbefrielse för dessa åtgärder. Enligt promemorian har del framförts Prop. 1989/90: 37 önskemål om att kommunema skall ges en möjlighet all bygglovsbefria skyltar och ljusanordningar.

Det framstår som praktiskt och i linje med PBL:s syfte till förenklingar att ge kommunen en sådan möjlighet. Jag föreslår därför att en ny bestämmelse införs som gör det möjligt för kommunen alt besluta om bygglovsbefrielse för skyltar och ljusanordningar.

En kommun får i detaljplan eller områdesbestämmelser medge vissa lättnader i den generella bygglovsplikien (8 kap. 5 § första styckeO- Kommunen kan bl. a. besluta alt bygglov inte krävs för atl på det säu som närmare anges i planen eller bestämmelserna uppföra komplemenibyggnader, göra mindre tillbyggnader eller bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader. Enligt promemorian anses kommunens rätt härvidlag vara alltför begränsad. Det har framförts önskemål om au mindre byggnader såsom förtåd och liknande samt mindre tillbyggnader inom t. ex. industri-, idrotts-, jämvägs-, hamn- och militärområden skall kunna bygglovsbefrias.

Bestämmelsen att tillbyggnader och andra ändringar av industribyggnader kan befrias från bygglovspliki har viss motsvarighet i den möjlighet som länsstyrelsen hade enligt äldre lagstifming all undanta indusuiområden från tillståndspliki (54 § 3 mom. byggnadsstadgan).

Med komplementbyggnader avses i PBL fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (8 kap. 4 § första stycket). Av uttalanden i PBL-propositionen (s. 261 f. och 700) framgår all komplementbyggnader kan bygglovsbefrias både på fastigheter med en- och ivåbostadshus och på andra fastigheter.

Med tillbyggnad avses i PBL åtgärder som syftar till all öka en byggnads volym, oavsett i vilken rikming det sker.

Enligt min mening framgår del av vad jag nu sagt au en kommun redan i dag har möjlighet all med stöd av 8 kap. 5 § första stycket 1 bygglovsbefria uppförandet av förråd o. d. inom indusuiområden och liknande områden, eftersom ett sådant tillskott ofta kan betecknas som komplementbyggnad. Det är även möjligt för kommunen au bygglovsbefria mindre tillbyggnader i sådana områden. Någon lagändring i detta avseende erfordras således inte Del ankommer på kommunen alt i planen eller områdesbestämmelsema närmare precisera bygglovsbefrielsen.

Skälen för mitt förslag:

Bygglov när den sökta åtgärden avviker från planen

Enligt gällande bestämmelser får bygglov inte ges till åtgärder som sffider mot en detaljplan annat än om åtgärden innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen och avvikelsema är förenliga med syftet med planen (8 kap. 11 § första stycket 1 och nuvarande femte stycket). Motsvarande bestämmelser gäller inom områden med områdesbestämmelser (8 kap. 12 § första stycket 3 och fjärde styckeO- För marklov gäller i deua avseende samma bestämmelser som för bygglov (8 kap. 18 § första stycket 1 och andra stycket).

Med utgångspuiikt i de erfarenheter som kommit fram sedan PBL uädde i kraft har företrädama för plan- och bosladsverkei och lanunäteriverkel i promemorian redovisat sin uppfatming om innebörden av dessa bestämmelser och behovet av en lagändring. Sammanfatmingsvis anser man att bestämmelsema inte behöver ändras.

För egen del anser jag au det är för tidigt au ta ställning till behovet av en ändring av bestämmelsema. PBL har ännu inte varit i krafl så länge att del kommit fram några principiellt viktiga domstolsavgöranden i fråga om tolkningen av begreppen "mindre avvikelser" och "förenliga med syftet med planen". Inte heller i övrigt pekar erfarenheterna hittills på att någon ändring behövs.

Jag vill tillägga att en av de bärande principema i PBL är att värna om och öka medborgarinflytandet i fråga om närmiljöns utformning. Detta har bl. a. tagit sig utuyck i all den enligt tidigare praxis vida möjligheten au ge dispens från planbestämmdser i princip avskaffades genom PBL och ersattes med en möjlighet att ändra detaljplaner genom s. k. enkelt planförfarande. Det är

enligt min mening av väsentiig betydelse au denna gmndval för PBL inte Prop. 1989/90: 37

urholkas. Enligt min mening kan en stor del av de problem som anses följa

med au dispensmöjligheten slopats lösas genom att bestämmelsema om enkelt

planförfarande tillämpas på avsett sätt. Jag avser därför att noga följa

utvecklingen både vad gäller myndighetemas tillämpning av bestämmelsema

om mindre avvikelser från plan och användningen av enkelt planförfarande.

Jag är beredd att vid behov återkomma till dessa båda frågor.

Bygglov för åtgärder på en faslighet eller byggnad som inte stämmer överens med planen

Inom områden med detaljplan får bygglov inie ges om den faslighet eller den byggnad på vilken åtgärden skall utföras avviker från detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området (8 kap. 11 § första siyckei2). För vissa inre och yttre åtgärder skall bygglov emellertid ges (tredje styckeO.

Kravet på au en fastighet eller byggnad skall vara planenlig för au bygglov skall få lämnas för mer betydelsefulla yttre åtgärder på den innebär au bl. a. tillbyggnader hindras om avvikelser från planen medgetts i samband med tidigare lov eller fastighetsbildningar.

Det kan ifrågasättas om det är rimligt att en fastighetsägare skall drabbas av ell förbud mot all vidta åtgärder på en fastighet, byggnad eller annan anläggning som avviker från detaljplanen eller fastighetsplanen i de fall avvikel sema godtagils av myndigheterna vid en tidigare bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § fastighelsbildningslagen (1970: 988) i dess nuvarande lydelse. Syftet med bestämmelsema atl fastigheten och byggnaden skall stämma överens med planen är bl. a. all tvinga fram eu genomförande av planen. Om avvikelserna har prövats och godtagits, bör fastighetsägaren därefter ha möjlighet atl umyitja den byggrätt som planen ger. Jag föreslår därför aU ansökningar om bygglov skall bifallas även om fastigheten, byggnaden eller anläggningen avviker från en plan men avvikelsen godtagits vid en bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning enligt den nuvarande lydelsen av 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen.

Byggnader som uppförts enligt äldre byggnadslagsiifming och som strider mot sådana äldre planer som enligt PBL: s övergångsbestämmelser skall gälla som detaljplaner utgör i detta sammanhang också ett problem. Även före PBL:s ikraftträdande var det möjligt att ge byggnadslov till åtgärder som var planstridiga [se t.ex. 34 § och 110 § första stycket byggnadslagen (1947: 385) och motsvarande äldre bestämmelser]. Även om den tidigare lagstiftningen inte syftade lill omfauande dispenser, blev dock sådana dispenser alluner vanliga i många kommuner. Enligt promemorian blev dispenserna särskilt vidlyftiga och talrika inför övergången till PBL.

Genom ikrafiuädandei av fastighelsbildningslagen blev det år 1972 möjligt aU bilda fastigheter uum föregående lomtindclning samt atl medge dispens från tomtindelningen eller planen. Samtidigt med ikrafllrädandet av PBL ändrades bestämmelsema i fastighelsbildningslagen så att de nu moisvarar de

bestämmelser i PBL som jag nyss redovisat om möjligheten att vid bygglov Prop. 1989/90: 37 medge avvikelser från plan [se 3 kap. 2 § tredje stycket fastighelsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987 resp. 3 kap. 2 § första stycket andra meningen samma lag i nuvarande lydelse]. Från år 1972 har enligt promemorian nästan all fastighetsbildning i äldre områden skett på dispens, bl. a. av det skälet att formella ändringar av tomiindelningen var resurskrävande och opåkallade. Enligt promemorian överensstämmer därför en stor del av faslighetema i våra täiorier inte med gällande detaljplaner och lomtinddningar, vilket i sin tur innebär atl bygglov inte kan beviljas för annat än vissa begränsade åtgärder på sådana fastigheter.

Del är givet att i de fall sådana dispenser medgetts enligt äldre lagstifming som går utöver vad som är möjligt au godta enligt PBL, bygglov inte bör få lämnas för nya åtgärder på en i sådan omfatming planstridig fastighet eller byggnad. En sådan ordning skulle ju motverka syftet med PBL-reformen. Om avvikelsema däremot är endast mindre och förenliga med syftet med planen bör även i de fall dispenser medgetts enligt äldre lagstifming fastighetens eller byggnadens plansuidighet inte vara något hinder mot atl bygglov ges. Jag föreslår därför att byggnadsnämnden skall få möjlighet att i dessa fall förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som utförts i strid mot en gammal plan med stöd av en dispens enligt äldre bestämmelser skall anses utgöra en sådan avvikelse som godtagils enligt bestämmelsema i PBL eller fastighelsbildningslagen. Möjligheten au meddela en sådan förklaring bör begränsas till de fall då förklaringen krävs för att bygglov skall kunna meddelas. Förklaringen bör därför få ges endast i beslut om bifall till en ansökan om bygglov och alltså utgöra en del av lovbeslutel. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen.

Ell likartat problem utgör de fastigheter, byggnader och andra anläggningar som blivit planstridiga i samband med au en plan eller tomtindelning upprättats eller ändrats. En sådan situation kan i princip ha uppkommit antingen avsiktiigi - dvs. avsikten är alt fastighetsindelningen skall ändras eller atl byggnaden eller anläggningen skall ändras eller rivas i samband med plangenomförandet - eller av vad som kan kallas planesietiska skäl. Den förra gruppen bör naturligtvis inte i efterhand kunna jämställas med mindre avvikelser enligt PBL. Med den senare gruppen förhåller det sig emellertid annorlunda. De planer som utarbetades under den äldre lagstiftningen omfattade i allmänhet störte områden än vad de flesta PBL-planer gör. Med nödvändighet blev då precisionen sämre än vad PBL-syslemet fömtsätter. Del var inte ovanligt att t. ex. en förgårdslinje på kartan drogs över en befintiig veranda eller alt ell höm av en byggnad kom au ligga på s. k. prickmark när raka gränser drogs upp på plankartan, ulan au det därför var tänkt au byggnaden eller anläggningen skulle rivas eller åtgärdas. Denna typ av mindre avvikelser bör enligt min mening betraktas på samma säU som mindre avvikelser enligt PBL. Jag föreslår därför att sådana mindre avvikelser som inte suider mot planens eller lomtindelningens syfte också skall kunna omfattas av en sådan förklaring av byggnadsnämnden som jag nyss föreslagit för vissa dispenser.

Sammanfatmingsvis föreslår jag alltså att ansökningar om bygglov för Prop. 1989/90: 37 åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas även i de fall den fastighet, byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall ulföras avviker från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema godtagits vid en bygglovsprövning enligt 8 kap. 11 § sista stycket eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighelsbildningslagen (1970:988). Bestämmelsema bör tas in i 8 kap. 11 § första stycket 2. Vidare föreslår jag alt del i 17 kap. las in en ny bestämmelse, 18 a §, i vilken föreskrivs all byggnadsnämnden får meddela en förklaring med del innehåll och på del sätt jag nyss förordat. Till frågan om den närmare innebörden av mitt förslag återkommer jag strax.

Om bygglov söks för en åtgärd som också den innebär en avvikelse från planen, bör nämnden vid sin prövning beakta både de avvikelser som tidigare godmgits och de nya avvikelsema för au bedöma om avvikelsema totalt seU kan anses "mindre" och "förenliga med syftet med planen". Jag föreslår atl ett tillägg med detta innehåll tas in i 8 kap. 11 § sista stycket. Till frågan om successiva åtgärder återkommer jag i specialmotiveringen.

Närmare om bygglov vid mirulre avvikelser från plan, m. m.

Mina förslag i del föregående innebär alt byggnadsnämnden i fortsätmingen kan komma au pröva frågan humvida en avvikelse är mindre och förenlig med en plan inte bara när en sökande vill få lov au bygga i strid mot en detaljplan eller områdesbestämmelser utan också när den fastighet, byggnad eller annan anläggning som åtgärden skall ulföras på strider mot en plan eller en lomtindelning.

Jag anser det därför lämpligt att här i korthet redovisa bakgmnden till de nuvarande bestämmelsema och innebörden av mina förslag. Redovisningen följer i stort dispositionen i promemorian s. 56 ff.

Den nuvarande möjligheten atl vid bygglov eller marklov medge mindre avvikelser har sin grund i att det i praktiken ofta inträffar att en detaljplan eller fastighetsplan inte kunnat utarbetas med ett sådant fömlseende alt del inte på någon punkt uppstår behov av en avvikelse när de olika projekt som planen avser kommer lill lovsiadiei.Vid projekteringen kommer del många gånger fram önskemål om ändrade lösningar på gmndläggnings-, tillgänglighets- och säkerhetsfrågor, tekniska anläggningar m. m. beroende på att kunskaperna i olika avseenden växer under tiden arbetet fortskrider. Därav föranledda för-skjumingar av byggnadskroppar, till- eller nybyggnader för sophaniering, trappor, hissar och Uansformatorer m. m. är ofta inte förenliga med en strikt tillämpning av planen. Komplexa och siora projekt innebär ofta större avvikelser än små projekt. Härtill kommer au den befintliga bebyggelsen kontinuerligt behöver kompletteras med nya funktioner eller kvaliteter beroende av samhällsutvecklingen. Det är bl. a. mot deima bakgrund bestämmelsen om mindre avvikelser som är förenliga med planens syfte skall ses.

Som framgåu av vad jag tidigare sagt har befogenheten aU medge avvikel- Prop. 1989/90: 37 ser från planer och områdesbestämmelser enligt PBL-propositionen sina klara gränser, vilket motiveras främst med tanke på medborgarinflytandet (s. 713 f.). Avsteg som inte ligger i linje med planens syfte får således inte medges. I sådana fall krävs del en planändring. Detsamma gäller alla avsteg som inte är aU anse som "mindre", även om de skulle vara förenliga med planens syfte. Ordet mindre har vid tillämpningen ibland uppfattals som synonymt med ordet liten i absolut mening. Delta har då lett lill en diskussion om t. ex. hur många kvadratmeter en avvikelse skall få omfatta för atl vara "mindre". Detta har givelvis inte varit avsikten vid bestämmelsens utformning. UlUyckssätlel anger ju au avvikelsen skall vara "mindre", dvs. avvikelsen skall bedömas relativt i förhållande lill omständighetema i varje enskilt fall.

När en ansökan om bygglov prövas måste man först ta ställning lill om byggnadsföretaget eller den fastighet som åtgärden skall ulföras på över huvud taget avviker från planen. Givetvis kan man då inte beakta andra förhållanden som helt planenliga än dem som avsells med planbesluiei och som framgår av handlingama. För atl man skall kunna tala om avvikelser krävs det atl byggnadsföretaget otvetydigt skiljer sig från planens innehåll. Själva rit-noggrannheten kan t. ex. ge utrymme för tolkningar när mätningar görs från plankartan. Jag delar därför den uppfaiming som kommit lill uttryck i promemorian att t. ex. en byggnadshöjd mot denna bakgmnd måste anses planenlig inom en marginal på några decimeter. Normall bör samma lolkningsmån gälla för vanliga utskjutande byggnadsdelar såsom burspråk, ventilationsanordningar och små takkupor för t. ex. ledljus till vind. Det ligger emellertid i sakens natur alt del är angeläget alt tillämpa en snäv tolkning i sådana avseenden av planen antingen del är frågan om alt pröva innehållet i en ansökan om lov eller att pröva frågan om behovet av en förklaring om planavvikelsen, eftersom ingen motpart till sökanden kommer till tals i eu ärende där den sökta åtgärden bedöms som planenlig.

Byggnadsåtgärder som inte kan anses planenliga utgör "avvikelser". Innan lov för sådana åtgärder lämnas skall kända sakägare, berörda bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt hyresgästemas organisationer eller föreningar beredas tillfälle au yttra sig innan eveniudll bygglov lämnas (8 kap. 22 §). Så som uttalats i promemorian ligger det i syftet med PBL:s regler om medborgarinflytande att ingen åtgärd bör kunna rymmas inom begreppen "mindre avvikelser" eller "förenliga med syftet med planen", om åtgärden har intresse för en bredare allmänhet eller en vidare krets än den som i enlighet med vad jag nyss nämnde skall beredas tillfälle au yiua sig. Någon numerär gräns för hur stor kretsen berörda kan få vara, kan knappast sättas men åtgärden bör vara av sådan art atl del inte uppstår svårigheter all avgränsa kretsen.

Myndigheter uppräknas inte bland dem som skall underrättas. Därför bör den sökta åtgärden inte heller beröra allmänna intressen utöver dem som bevakas vid bygglovsprövningen, t. ex. brand- och hälsoskydd samt arbetsmiljö.

Smärre avsteg - t. ex. att placera en byggnad någon meter in på s. k. Prop. 1989/90: 37 punktprickad mark - skall enligt PBL-propositionen kunna medges såsom mindre avvikelser och följaktligen också kunna motivera en förklaring om godtagen avvikelse. Detsamma gäller ett sådant överskridande av högsta tillåma byggnadshöjd som påkallats av byggnadstekniska skäl eller eu överskridande av tillåten byggnadsarea som medgetts för all en bäiue planlösning skall kunna uppnås. Däremoi bör del inte vara möjligt all godta sådana avvikelser som innebär au marken skall användas för eu i planen icke avseu ändamål.

1 sakens natur ligger att en godtagbar avvikelse endast har en så lokal påverkan atl en planändring inte fordras på saklig gnmd. Den får således inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter all framgent umyitja sin mark. Vid prövningen bör särskilt övervägas i vilken mån och på vad säU godtagandet av planavvikande åtgärder kan få prejudicerande effekter och om delta påverkar kretsen av berörda. En åtgärd som i och för sig är "mindre" på en fastighet kan t. ex. leda lill en oacceptabel miljöförändring, om åtgärden upprepas på alla fastigheter inom ell helt gmpphusområde.

Av förarbetena till PBL kan utläsas att prövningen av om en avvikelse kan medges i första hand skall göras mot syftet med planen. En tydlig planbeskrivning kan härvid underlätta bedömningen. Ett uttalat syfte med en plan måste alllid beaktas. I eu område avsett för både friytor och parkering kan man därför t. ex. inte genom bygglov låta parkfunktionen trängas ut av del förhållandel all bilplalsbehovet vuxit med åren. En sådan förändring måste beslutas som en planfråga. Syftena med en plan kan även finnas underförstådda. Detaljer, som exempelvis förgårdsområdens bredd eller andelen tomtyta som får bebyggas, bör bedömas mot bakgmnd av sedvanan vid tiden för planläggningen. Ibland kan planens syfte framgå av handlingama i en annan plan. Del kan gälla t. ex. uafikbehov och kundunderlag till en bensinstation eller en butik, som måste bedömas mot alla planer för området.

Bakom PBL-reformen ligger en önskan au göra del möjligt med lokala variationer och anpassningar. Frågan humvida avvikelser skall betraktas som mindre bör därför inte bedömas i absolut bemärkelse. Avvikelsens art och storlek måste bl. a. relateras lill skalan och karaktären hos miljön. Miljöns karaktär får inte förändras. En mindre förskjuming av en fasad i en känslig gatubild kan sålunda innebära en störte planavvikelse än en betydligt störte förskjuming av byggrätten i ett storskaligt indusui- eller hamnområde. Utpla-cering av byggnader för atl tillgodose den allmänna nyuan (t. ex. transformatorer och toaletter) eller uevnaden (i. ex. kiosker och uteserveringar), bör i många fall kunna bedömas som mindre avvikelser, såvida inte läget är så känsligt au en planändring behövs.

Frågan om en avvikelse skall godtas måste alltid bedömas från fall till fall.
Sålunda kan en större ökning av byggnadsytan godtas inom eu villaområde
med stora tomter medan en betydligt mindre ökning i ett område för fritidshus
inte är godtagbar, om den ökar möjlighetema till permanentboende inom om
rådet. Vissa verksamheter som inte är störande och som kan betraktas som
bostadskomplement kan godtas i områden för bostadsändamål. Vidare kan i-.

t. ex. en relativt stor utvidgning av handelsytan inom eu citykvarter i vissa fall betraktas som en mindre avvikelse, medan en blygsam ökning av säljyian för livsmedel i en bensinstation kan äventyra dagligvamförsörjningen i ell närbeläget bostadsområde och därför böra beslutas i plan.

Del kan vidare vara så all utbyggnaden av ell kvarter eller ell område före PBL:s ikraftuädande skett genom systematiskt medgivna dispenser av samma slag för flertalet fastigheter. Den omfauande dispensgivningen kan leda till au samma avvikelser när det gäller återstående fastigheter skall anses vara "mindre" och därför godtas, om den är förenlig med planens syfte.

Den tekniska utvecklingen och liknande omständigheter kan leda till all vissa planbestämmelser minskar i betydelse. Också delta torde kunna influera på bedömningen av hur en avvikelse skall bedömas.

Vad jag nu har sagt om prövningen av en planavvikelse bör tillämpas också i de fall del i ett ärende om lov kommer upp fråga om att godta avvikelser som gjorts vid en fastighetsbildning och vice versa, oavseu om avvikelsen medgetts enligt äldre eller nuvarande bestämmelser. Samma prövning bör göras också när lov söks för åtgärder på en fastighet, byggnad eller annan anläggning som efter en planfastställelse eller en lomtindelning avviker från planen eller tomiindelningen.

Prop. 1989/90: 37

5.6 Handläggning av ärenden om lov

Reglema för handläggning av ärenden om bygglov, rivningslov och marklov föreslås bli bättre anpassade till de behov som finns i byggprocessen.

PBL utgår från att berörda personer, t. ex. grannar, inte behöver beredas tillfälle alt yttra sig över planenliga åtgärder. Någon ändring av denna princip, föreslår jag inte. Däremot anser jag au den krets som byggnadsnämnden skall sända underrättelse lill när lov ges bör utvidgas.

5.6.1 Underrättelse innan lov lämnas

Mitt förslag: Vid underrättelser som skall ske innan lov lämnas får byggnadsnämnden möjlighet att altemaiivi använda antingen kungörande på kommunens anslagstavla och i ortstidning eller en kim-görelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen till de boende som berörs av lovansökan och brev lill kända sakägare och hyresgästorganisationer eller föreningar.

Promemorieförslaget: Överensstämmer till viss del med mitt förslag, se närmare promemorians förslag till 8 kap. 22 §, bilaga 4.

Remissinstanserna: Tillslyrker promemorieförslagei eller lämnar det utan erinran. JO har dock föreslagit all, fömtom sakägare, hyresgäsiemas organisationer och föreningar skall undertäuas särskilt genom brev.

Skälen för mitt förslag: Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden i vissa fall bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs saml hyresgästemas organisationer eller föreningar tillfälle att ytua sig över ansökningen. Del gäller om åtgärden innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller skall utföras i ell område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är kompletterings-åtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser. Om eu stort antal personer skall underrättas och det skulle innebära större kosmad och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen aU sända den till var och en av dem, får underräuelse ske genom kungörelse i ortstidning (8 kap. 22 §). PBL-propositionen utformades i denna sistnämnda del i enlighet med lagrådets förslag, vilket innebar en förenkling i förhållande till regeringens lagrådsremiss där del bl. a. föreslogs au sakägama skulle underrättas genom rekommenderade brev.

Enligt promemorian anser man från kommunalt håll att reglema ändå är alltför kategoriskt utformade och medför stora kosmader för kommunema. Au vid varje liten avvikelse från detaljplan alltid vara tvungen atl höra samtiiga boende i grannfastighetema anses som onödig byråkrati.

Enligt min mening fyller reglema om undcrtättelser en viktig funktion för au bereda de berörda möjlighet till inflytande. De möjligheter till inflytande som PBL-reformen har inneburit bör därför inte minskas.

För alt underlätta kommunemas hantering av ärenden om lov bör kommunema dock ges möjlighet till alternativa undcrtäitelseformer. Jag föreslår att kommunema även i dessa ärenden får välja mellan de altemativ som jag tidigare föreslagit beträffande underrättelser i planärenden, avsniu 5.1.3.

Prop. 1989/90: 37

Skälen för mitt förslag: Enligt 8 kap. 27 § är byggnadsnämnden Prop. 1989/90: 37 skyldig atl omedelbart undcrtätta sökanden och den som har beretts tillfälle att yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda om innehållet i beslut genom vilket eu lovärende avgörs. Om del är uppenbart att beslutet går honom emot, skall han också underrättas om vad han har alt iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening. Underrättelse får ske genom delgivning.

Om det är ett stort antal personer som skall underrättas och det skulle innebära störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen atl sända den till var och en av dem, får undertättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden får dock inte undertäuas på detta säu. 1 likhet med vad som föreslagits i promemorian och som också JO anslutit sig lill bör kommunens undertälielseskyldighel utvidgas au gälla alla de i 8 kap. 22 § angivna personema och organen, oavsett om de fått sina synpunkter i ärendet tillgodosedda eller inte. Undertättelse skall dock inte krävas, om det är uppenbart obehövligt. En redogörelse för vilka de i 22 § angivna personema och organen är finns i avsniu 5.6.1. Till frågan när del är uppenbart obehövligt atl sända underrättelser återkommer jag i specialmotiveringen.

JO har i sill remissyttrande påpekat all det med nu gällande regler kan vara svårt alt få en säker utgångspunkt för beräkning av liden för överklagande när undertättelse sker genom kungörelse, eftersom detta förfarande inte gäller som delgivning. Han har därför föreslagit att en möjlighet lill kungördsedelgivning införs.

Enligt gällande bestämmelser avgör byggnadsnämnden själv om delgivning skall ske. Denna ordning bör i princip behållas. Som JO ullalat bör kungördsedelgivning dock inte få användas för undertättelse till sökanden. I del lill lagrådet remitterade förslaget förordade jag atl kungördsedelgivning skulle begränsas till de fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen, dvs. till de fall då del är ett stort antal personor som skall underrättas och del skulle innebära störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med undcrtälielsen att sända den till var och en av dem. Lagrådet har ansett denna begränsning överflödig, eftersom den i stort sett svarar mot gällande bestämmelser i 16 § delgivningslagen (1970: 428). Vidare anser lagrådet au ett förbud bör införas mot surtogatdelgivning i fråga om sökande som är enskild person. Jag delar lagrådets uppfattning. Sammanfattningsvis föreslår jag därför all undertättelse får ske genom delgivning, men au delgivning med sökanden inte bör få ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen. Miu förslag innebär att de nuvarande bestämmelsema i 8 kap. 22 § om alt undertättelse i vissa fall får ske genom kungörelse i ortstidning utgår, eftersom de skulle sakna betydelse som ett alternativ till kungördsedelgivning. Del innebär också atl det inte finns anledning au överväga det altemativ till kungörande i ortstidning som promemorieförslaget innehåller.

6 Upprättade lagförslag Prop. 1989/90: 37

I enlighet med det anförda har del inom bostadsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10),

2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822),

3. lag om upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter och

4. lag om ändring i bostadsförvalmingslagen (1977: 792).

Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet.

7 Specialmotivering

7.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)

5 kap. 9 § Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåd ärulå framgår tydligt.

Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingama skall utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.

Första stycket har utformats så att det inte finns något hinder mot att låta detaljplanen bestå av en handling som innehåller både plankartan och bestämmelsema.

5 kap. 10 § Till detaljplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 §. Om detaljplanen består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.2.

Paragrafen har utformats så all det inte finns något hinder mot atl redovisa planbeskrivningen tillsammans med plankarian och bestämmelsema i en gemensam handling. I sådana fall är det av stor vikt atl man tydligt redovisar all endast plankartan och bestämmelsema är bindande.

5 kap. 24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en
vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och
införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställ- q

ningstiden börjar, om denna bestämts tid minst fyra veckor. Av kungörelsen Prop. 1989/90: 37 skall framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild räll till mark som lill följd av planens anlagande kan komma au tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,

4. var utställningen äger mm,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. all den som inte senast imder utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten all överklaga beslut att anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977: 654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Eu exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.1.

Tidsangivelsen i första stycket för när kungörandet skall ske har ändrats så all del blir möjligt att låta utställningen börja samma dag som kungörandet sker. Bestämmelsen har redaktionellt utformast i enlighet med ell av lagrådets altemativ.

Många kommuner har önskemål om att hålla nere kosmadema för all införa kungörelser i ortstidning. Såvitt gäller uppgiftema enligt första stycket 3 bör del många gånger vara möjligt au koncenuera uppgiftslämnandet. I ett förslag till detaljplan finns ett icke obetydligt lolkningsulrymme och många gånger kan mindre justeringar sedermera bli aktuella. Del är därför knappast möjligt atl göra deUiljerade redovisningar av vilka delar av fastigheter som kan bli aktuella för inlösen. Det tolkningsutrymme som finns i plankartan måste också återfinnas i den skriftliga informationen. Vid en gatubreddning bör det därför vara till fyllest au t. ex. använda följande typ av formulering: "Långvägen avses breddas från 6 lill 9 m. Breddningen innebär för faslighetema Almen 1, 3, 5, 7, 9 och 13 ett intrång på tomtmarken växlande mellan 1 och 3 m. Inlösen av marken kan komma i fråga."

Ett aimat godtagbart sätt kan vara att i kungörelsen endast ange vilka fastigheter som blir berörda och därvid hänvisa till plankarian, t. ex. med följande typ av formulering: "Delar av fastigheterna Almen 1, 3, 5, 7, 9 och 13, Lönnen 2,4, 6, 8, 12 och 14, Asken 17 och Boken 4 samt hela fastigheterna sig 7142 och 7143 kan komma atl bli inlösta för att genomföra planen. Se plankartan." Denna typ av formulering fömisätler alt fastighetsägare och rättighelsinnehavare, som inte har möjlighet att besöka utställningen, ändå kan få tillgång till informationen på plankarian. I många kommuner tillämpas redan det förfarandet au en kopia av plankartan skickas ut lill de berörda tillsammans med kungörelsen om utställning. Självfallet bör de berörda också på begäran kunna få närmare upplysningar av kommunens tjänstemän om planförslagels verkningar.

5 kap. 25 § Underräuelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen Prop. 1989/90: 37 för kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare,

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten lill en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fasligheten är belägen,

3. andra som har ett väsentligt inuesse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller arman utsedd atl förvalta samfallighetens angelägenheter, får undcrtättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får undertättelsen sändas till en av delägarna för atl hållas tillgänglig för alla.

Undertättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall undertäuas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med undertättelsen au sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt lill mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alllid undertäuas enligt första stycket.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.2.

första stycket har uttrycket "vanligt brev" ersatts med "brev". Kommimen har alltså möjlighet att vid behov använda t. ex. rekommenderat brev eller brev med mottagningsbevis som alternativ till ell vanligt brev. Ändringen innebär atl även ekonomibrev eller liknande försändelser med långsam postbefordran kan komma till användning. Givelvis skall en sådan postbefordran väljas alt underrättelsen når mottagaren i sådan tid au han har minst tre veckor på sig för alt ta del av ulställningsförslagel.

5 kap. 27 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de synpunkter som senast under utställningstiden har framförts skriftUgen och redovisa sina förslag med anledning av dem i ell utlåtande som skall fogas lill handlingama i ärendet.

Utiåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas lill dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall undertäuas, får undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av förslaget till detaljplan och brev till sakägare och sådan organisation eder förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning ske.

Första stycket

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.4.

Innebörden av ändringen i försut stycket och följdändringen i andra stycket
är att även synpunkter som framförts före utställningen skall behandlas i ut
låtandet och au den som inte fåu sina synpunkter tillgodosedda skall få del av
utiåtandet eller eu meddelande om var det hålls tillgängligt. Syftet är au stärka 62

rättssäkerheten för sakägama och övriga intressenter samt au de förtroende- Prop. 1989/90: 37 valda i ett enda dokument skall få en redovisning av de kvarstående synpunkter som kan leda till ett överklagande. Au synpunkterna på det utställda förslaget skall framföras skriftligt framgår av lagtexten (jämför också 13 kap. 5 § första stycket första meningen).

1 de fall synpunkiema har behandlats utförligt i samrådsredogörelsen är det naturligtvis möjligt att, som det föreslagits i promemorian, hänvisa till denna. 1 sådana fall måste emellertid redogörelsen eller utdrag ur den bifogas utlåtandet.

Andra stycket

Även i denna paragraf har föreskriften om aU "vanligt brev" skall användas ändrats, se specialmotiveringen lill 25 §.

Ändringama i övrigt har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.3. Ändringama innebär au eu altemativ till kungörande enligt 24 § skapats som gör det möjligt att använda informationsblad när ett stort antal personer skall undertäuas. Eu sådant förfarande kan vara lämpligare än kungörande i Ortstidning, t. ex. vid en planändring i ett område med flerboslads-hus, där många boende kan ha haft synpunkter på planförslaget. 1 sådana fall kan flygblad, någon typ av massbrev eller liknande vara effektivare och även billigare än kungörande i ortstidning. Kommunen bör naturligtvis dokumentera hur undertättelse sker och vilka man avser au nå med den. Deua kan göras t. ex. genom anteckning på en karta som biläggs akten om när, på vilket säu och inom vilket område informationsbladet spritts.

1 huvudsakligt syfie all göra förfarandet vid kungörande enhetligt - men också för au underlätta för hyresgäster och bostadsrättshavare som bor på annat håll atl hålla sig undcrtättade - har det ställts upp ett krav på all kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla även när altemativet med informationsblad används.

Någon särskild tid för anslaget eller för spridningen av informationsbladet har inte föreskrivits, men givelvis bör åtgärderna vidtas snarast möjligt.

Genom bestämmelsen alt sakägare skall underrättas i brev är dessa tillförsäkrade au få underrättelse, även om de saknar adress eller brevlåda inom det område där informationsbladet spriiis. Det torde vara ovanligt att sådana hyresgästorganisationer som är likställda med sakägare har adress inom ett sådant område. Sådana organisationer skall därför underrättas på samma sätt som sakägama. Självfallet skall informationsbladet och brevet innehålla samma information som kungörelsen.

5 kap. 30 § Senast dagen efter del alt justeringen av protokollet med beslut om antagande av deUiljplanen har tillkännageus på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandel, prolokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har all iaktta sändas i brev till

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av Prop. 1989/90: 37 planen,

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftiigen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket/oVira meningen.

Om ett stort antal personer skall undertäuas enligt första stycket 2 och det skulle innebära stöne kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med undertättelsen att sända den lill var och en av dem, får undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av beslutet och brev till sådana sakägare och sådan orgarusalion eller förerung som avses i första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma atl tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alltid underrättas enligt första stycket.

Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet atl anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kimgörelsen skall framgå vad beslutet avser, lidpunkten för tillkännagivandet och vad den som vill överklaga beslutet har au iaktta.

Första stycket

Den ändring som innebär au uttrycket "vanligt brev" ersatts med "brev" motsvarar den i 25 § första stycket, se specialmotiveringen till denna paragraf. Ändringama i punkten 2 är av enbart redaktionell art.

Andra stycket

Ändringen motsvarar det som gjorts 27 § andra stycket, se specialmotiveringen till denna paragraf.

5 kap. 31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som tillföljd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller 8 § underrättas. 1 underrättelsen skall också tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske genom brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Snarast möjligt efter det au beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till \snsslyrt\5cn,fastighelsregislermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas lill myndigheterrui inom två veckor från det all planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om inneliållet i harullingarna.

Första stycket

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.5.

Ändringen innebär aU kommunen får möjlighet aU välja mellan under- Prop. 1989/90: 37 rättelse i brev till dem som kan vara berättigade till ersätming på gnmd av beslutet och kungörande på del säu som anges i 24 §. Om kommunen väljer altemativet kungörande skall således - lill skillnad från vad som nu gäller -kungörelsen också anslås. Detta förfarande har valls för all nå en större enhetlighet i förfarandet. Om kommunen väljer all underrätta genom brev, bör bedömningen av vilka sakägare som kan länkas bli berättigade till ersätming göras generöst. Normalt skall några överväganden inte ske i frågan hiuTivida kvalifikationsgränsema i 14 kap. 8 § är uppfyllda eller inte. Innehåller planen t. ex. skyddsbestämmelser eller bestämmelser om rivningsförbud, bör samtiiga sakägare som berörs undertäuas, oavsett om deras möjligheter all få ersätming bedöms som myckel ringa.

Om del är uppenbart att det inte finns några sakägare som kan tänkas vara berättigade till ersättning, behöver naturligtvis inte någon undertättelse alls lämnas.

Andra stycket

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.6.

Bestämmelsen om expediering har ändrats så atl endast en uppsäiming av planhandlingama skall sändas lill länsstyrelsen efter det all planen vunnit laga kraft. Vidare skall samtidigt en uppsättning sändas direkt till vardera fastig-helsregislermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten. Någon senaste tidpunkt för när handlingama skall sändas är knappast möjlig aU ange mot bakgmnd av au del kan ta lång tid atl producera dessa. Eftersom fastighetsregislermyndigheien och fastighelsbildningsmyndighelen har behov också av faslighetsförteckningen, har bestämmelsen kompleiierais så atl denna skall sändas med de övriga planhandlingama. Några handlingar behöver dock inte sändas, om det är uppenbart obehövligt. Härmed avses främst de fall när fastighetsregistermyndigheten och fastighelsbildningsmyndighelen är kommunala, eftersom de då har tillgång lill erforderliga handlingar hos byggnadsnämnden. Vidare är det uppenbart onödigt au skicka handlingar när den mottagande myndigheten inte har behov av dem, t. ex. därför au myndigheten har tillgång till fullgott material från en tidigare fas i planärendet. Behovet av handlingama avgör i sådant fall den mottagande myndigheten.

Tredje stycket

Stycket är nytt. Syftet med del angivna förfarandet är att tillgodose både myndighetemas krav på snabbhet och kommunens krav på rimlig lid för aU la fram planhandlingar som är lämpliga för arkivering. Au handlingama som sänds enligt andra stycket skall vara lämpliga för arkivering framgår av 13 § plan-och byggförordningen (1987: 383). Självfallet behöver underräuelse inte ske, om del är uppenbart obehövligt au sända planhandlingama. Det naturliga sättet atl fullgöra undertättelseskyldigheten är att sända enklare kopior av planhand-

5 Riksdagen 1989/90. t saml. Nr 37

lingama. Även om underrättelse sker enligt detta stycke kvarstår givetvis Prop. 1989/90: 37 skyldigheten enligt andra stycket au snarast möjligt sända planhandlingama.

6 kap. 8 § Fastighetsplanen beslår av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåd ändå framgår tydligt.

Ändringen moisvarar den som gjorts i 5 kap. 9 §, se specialmotiveringen till denna paragraf.

6 kap. 9 § Till fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 12 §. Om fastighetsplanen består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Ändringen motsvarar den som gjorts i 5 kap. 10 §, se specialmolive-ringen till denna paragraf.

6 kap. 12 § Bestämmelserna i 5 kap. 18-28 och 30 §§ skall tillämpas när fastighetsplanen upprättas. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget sändas till dem.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.7.

Ändringen innebär en precisering av vilka bestämmelser för deuiljplan som skall tillämpas även beträffande fastighetsplaner. Bl. a. har den ändringen gjorts att det inte längre krävs kungörande i ortstidning eller undertättelse i annan form om atl fastighetsplanen vunnit laga krafl. Bestämmelser om expedieringar i samband med antagande av fastighetsplaner har förts in i 6 kap. 13 §.

6 kap. 13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar detaljplanen.

Snarast möjligt efter det att beslutet atl anta fastighetsplanen har vunrut laga kraft skall ell exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas tid fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyn-diglieten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från Prop. 1989/90: 37 det att planen vunnd laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

I defaU detaljplanen enligt 5 § skad anses ha den utformning som framgår av fastighetsplanen skall länsstyrelsen tillsändas handlingarna respektive underrättas om innehållet i dessa enligt andra och tredje styckena.

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.6.

Andra stycket

Stycket är nytt. Del motsvarar 5 kap. 31 § andra stycket. De nya bestämmelsema är föranledda av ändringen i 12 §. De innebär au planhandlingama skall sändas till fastighetsregislermyndigheien och fastighelsbildningsmyndighelen i stället för lill länsstyrelsen. Det är således inte längre nödvändigt au sända fastighetsplaner till länsstyrelsen i andra fall än det som anges i det nya fjärde stycket.

Tredje stycket

Stycket är nyu. Det motsvarar 5 kap. 31 § tredje stycket, se specialmotiveringen till det stycket.

Fjärde stycket

Stycket är nytt. Bestämmelsema är föranledda av all del inie längre är obligatoriskt all sända fastighetsplaner till länsstyrelsen. Syftet med bestämmelsen är att länsstyrelsen skall få tillgång till planhandlingama när en fastighetsplan innebär all en detaljplan skall anses ha en annan utformning.

6 kap. 24 § Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandelidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrält föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan las i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får räuigheten lösas.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.3.1. Paragrafens/ö/s/a stycke har ändrats så att även en hel fastighet kan lösas under de angivna fömlsäimingarna.

6 kap. 36 § Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra
allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall
kommunen låta uUeda frågan och upprälta det förslag som utredningen för- gy

anleder. Sakägare och de bostadsräushavare, hyresgäster och boende som Prop. 1989/90: 37 berörs av förslaget samt de sammanslumingar och enskilda i övrigt som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle lill samråd.

Förslag i fråga om betalning av kosmader som avses i 31 § skall ställas ut under minst ue veckor efter del all kungörande om delta har skeu på tid och sätt som anges i 5 kap. 24 §. Underräuelse om utställningen av förslaget skall dessutom i brev sändas till kända fastighetsägare vars räu berörs av förslaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligen har godkänt förslaget. Under utställningstiden skall förslaget åtföljas av samrådsredogörelsen. Efter utställningstidens utgång får kommunen besluta i ärendet.

Avser förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle all ytua sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av sam-rådsredogörclscn.

En ändring har gjorts i tredje stycket som motsvarar den i 5 kap. 25 § första stycket, se specialmouveringen till denna paragraf.

8 kap. 1 § Bygglov krävs för au

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt påverkar byggnademas planlösning,

5. i byggnader installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation,

5 a. i byggnader eller inom tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för vattertförsörjning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de åtgärder som anges i första stycket 4, 5 och 5 a gäller inte i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller landstingskommuner.

1 fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfaiuis av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.1.

Förstastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen innebär alt den nuvarande punkten 5 delats upp i två punkter. Syftet är all det tydligare skall framgå atl bygglovskravel för va-anordningar omfattar hela va-installationen.

Andra stycket

Ändringen är en följdändring till ändringen i första stycket. Naturligtvis skall denna bestämmelse inte tillämpas på sådana fastigheter som staten eller en landstingskommun upplåtit med lomuäu.

8 kap. 2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för atl

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,
campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och
golfbanor,

2. anordna upplag eller materialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergmm som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4. inrätta fasta cislemer eller andra fasla anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller lelemaster eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov för alt inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4 eller 5 eller för alt ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast eu eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med siöd av väglagen (1971: 948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 110 § fiims särskilda bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.2.

Andra stycket

från bygglovspliki. Som exempel på sådana anläggningar kan nämnas en Prop. 1989/90: 37 oljetank till ett bostadshus, en bensin- eller oljetank på en jordbmksfastighei och en cenualanienn på eu bostadshus.

8 kap. 4 § Bestämmelsema i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och lill dem hörande fristående utiius, garage och andra mindre byggnader (komplemenibyggnader):

1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om
byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning
eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär all del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller indusui och ej heller berör konsuuktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentiigt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplaiser i anslutning till bostadshuset, om muren eller plankel inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är störte än 12,0 kvadratmeter och inte sUäcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelsema i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän
sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar när
het av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än
4,5 meter,

3. ulföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a.
Om de grannar som berörs medger atl åtgärder som avses i första stycket

4-6 och i andra stycket 1 och 2 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första stycket 3 och andra stycket 1 och 2 kräver bygglov.

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.3.

Aruira stycket 2

Punkten är ny. Den innebär au komplementbyggnader, murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset är bygglovsfria under samma förutsäu-ningar som gäller för mindre tillbyggnader. Vad som avses med komplement-

byggnader framgår av paragrafens första stycke (se också PBL-proposi- Prop. 1989/90: 37 tionen, s. 276).

Rätten att göra mindre tillbyggnader och uppföra komplemenibyggnader, murar och plank är inte oinskränkt. Genom områdesbestämmelser kan exempelvis den högsta tillåma arean för fritidshus begränsas. Områdesbestämmelser kan också ha föreskrifter om utformningen eller om krav på bygglov för t. ex. åtgärder inom värdefull miljö. Även kraven i 3 kap., t. ex. på att byggnader skall placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn lill landskapsbilden och till de natur- och kulturvärden som kan finnas på platsen, är tillämpliga. När bygglov inte krävs, kan t. ex. tillstånd enligt 45 § väglagen (1971: 948) erfordras. Vidare kan slrandskyddsdispens enligt 16 § eller tillstånd enligt 19 § naturvårdslagen (1964: 822) erfordras.

Aruira stycket 3

Punkten motsvarar punkten 2 i paragrafens tidigare lydelse. Tillägget är föranlett av ändringen i 1 § första stycket.

Tredje och fjärde styckena.

Tilläggen utgör följdändringar till första stycket.

8 kap. 5 § Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta au bygglov inte krävs för att pä del säu som närmare anges i planen eller bestämmelsema

1. uppföra, bygga till eder på anruit sätt ändra komplemenibyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a,

4. ulföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra indusuibyggnader,

6. uppföra, bygga till eller på annat säu ändra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.
Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för

au tillvarata grannars inuessen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalrum i andra byggnader än indusuibyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelsema.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket I och 2 skall ulföras utan bygglov.

Första stycket 1

Ändringen är endast redaktionell. Syftet är att förtydliga bestämmelsen så att del klart framgår alt den avser även tillbyggnader och ändringar.

Förstastyckets Prop. 1989/90: 37

Ändringen är endast redaktionell. Den är föranledd av ändringen i 1 § första stycket.

Första stycket 7

Punkten är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.4.4.

Genom införandet av denna punkt får kommunen möjlighet alt besluta att bygglov inte krävs för uppsättning och väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar. Befrielse från kravet på bygglov bör bl. a. kunna införas inom industriområden eller liknande. Kommunen skall på gmnd av ändringen i andra stycket beakta grannars och det allmännas inuessen i samband med beslutet. Det är lämpligt all man så långt möjligt i planen preciserar eventuella krav på placering, utformning och utförande.

Ändringen har medfört en följdändring i 22 § naturvårdslagen (1964: 822), se avsnitt 7.2.

Aruira stycket

Granneiniressen och allmänna inuessen kan göra sig gällande beuäffande samtliga de åtgärder som avses i första stycket. Bestämmelsen har därför ändrats så att de omständigheter som anges i första meningen i detta stycke blir tillämpliga på samtiiga punkter i första stycket.

8 kap. 6 § Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och komplemenibyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma au bygglov krävs för att utföra sådana ålgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för au inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat säit ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första - uedje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

1 fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

Andrastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen är en följdändring till den i 4 § andra stycket. Den innebär atl lovplikt kan införas för sådana komplemenibyggnader, murar och plank som är lovfria utanför samlad bebyggelse. Lovplikten kan dock aldrig införas för sådana åtgärder som avses i 4 § första stycket 4-6, dvs. för au anordna små uteplaiser och skärmtak saml för att uppföra s. k. friggebodar.

8 kap. 11 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som
gäller för området, varvid det förhållandet all genomförandeliden/ör detalj
planen inte börjat löpa utgör hinder mot all bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgär
den skall utiöras

a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fasligheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas au inom viss lid visa aU ansökan om förtäiming gjorts för all genomföra den fastig-heisindehiing, som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana yiue åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om fömtsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om föruisätmingama i första stycket är uppfyllda, får bygglov lill åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvarlersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första stycket 3.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre av\ ikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a § skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

Första stycket 1

Genom tillägget - som lår ses som eu tillrättaläggande (jfr sjätte styckeO - har det markerats au bygglov inte får ges till en åtgärd som suider mot en fastighetsplan, även om åtgärden är förenlig med detaljplanen. Detta gäller självfallet även sådana delar av planen som reglerar samfälligheter och räuigheler.

Första stycket 2 Prop. 1989/90: 37

Ändringama har i huvudsak behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.5.

I punkten har eU förtydligande gjorts som innebär alt bestämmelsen blir tillämplig också på andra anläggningar än byggnader.

Bestämmelsen i den nuvarande punkten 2 har förts in under punkten 2 a. Ändringen innebär i övrigt att en fastighet, byggnad eller anläggning inom eu detaljplanelagt område på vilken en bygglovskrävande åtgärd skall ulföras inte nödvändigtvis måste stämma överens med de planer som gäller för området för all bygglov skall kunna lämnas. Fömtsäitningama för all bygglov skall lämnas i dessa fall följer av bestämmelsema i 2 b. I fråga om sådana avvikelser som hänför sig till den tidigare byggnadslagstifmingen och den tidigare lydelsen av 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970: 988) finns bestämmelser i 17 kap. 18 a §. För aU bygglov skall lämnas måste givetvis fömlsäimingarna i övrigt enligt bestämmelsema i paragrafen vara uppfyllda.

Andra stycket

Ändringen är föranledd av den nya punkten 2 b i första stycket.

Femte stycket

Stycket är nyu. Det har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2. I 8 kap. finns bestämmelser bl. a. om vilka åtgärder som kräver bygglov och under vilka fömtsätmingar bygglov kan lämnas. Av 1 § första stycket 3 följer atl det krävs bygglov för au ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Genom det nya femte stycket blir del möjligt alt hindra alt bostadslägenheter som behövs för bostadsförsörjningen omvandlas till något sådant annat ändamål, t. ex. kontor, tfois au detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning. Saknar en detaljplan bestämmelser om användningssätt, får man alltså i dessa fall samma effekt som om planen innehöll bestämmelser om att byggnaden skall användas för bostadsändamål.

Sjätte stycket

Tillägget utgör en följdändring med anledning av den nya punkten 2 b i första stycket. Tillägget innebär all om ett bygglov tidigare har lämnais eller en fastighetsbildning har medgetts vilken inneburit mindre avvikelser från planen och en ny ansökan görs om ålgärder på samma fastighet, byggnad eller anläggning som även de innebär avvikelser från planen, byggnadsnämnden skall göra en samlad bedömning av samtliga åtgärder. Bara om åtgärderna sammantagna innebär mindre avvikelser från planen kan bygglov komma i fråga och då endast om avvikelsema är förenliga med syftet med planen. Bestämmelsema innebär alltså att successiva åtgärder som avviker från planen kan komma au godtas vid skilda prövningstillfällen, men också au den silua-

tionen kan uppkomma där man vid en samlad bedömning finner att den sökta Prop, 1989/90: 37 åtgärden med beaktande av tidigare avvikande ålgärder inie kan godtas. Prövningen kommer aU ha likheter med den prövning som äger mm vid bedömningen av vad som skall anses vara komplelteringsålgärder enligt 8 kap. 13 §. Den frågan har behandlats i PBL-propositionen, s. 721.

8 kap. 22 § Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle att ytua sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe
stämmelser.

I del fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får undertättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids tid de boende som berörs och brev till kända sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket 2.

Ärenden om lov får inte avgöras utan all sökanden underrättats om del som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom atl ytua sig över del. Byggnadsnämnden får dock avgöra ell ärende utan aU så skett, om del är uppenbart onödigt au sökanden ytuar sig.

Andra stycket

Ändringen innebär alt kommunen kan välja alicmativa former i de fall underräuelse får ske genom kungörande. Altemativen har behandlats i specialmotiveringen lill 5 kap. 27 § andra stycket, se specialmotivcringen ull denna paragraf. I båda fallen skall kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla.

8 kap. 27 § Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart undertätlas om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Urulerrättelse skall också sändas till sådan i 22 § första stycket omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i någon annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning dock inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970: 428).

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.6.2.

Förstastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen innebär all alla de som beretts tillfälle atl yttra sig och som kommit in med yiuanden skall få en undcrtäuelse sänd till sig av byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt. Uiuyckel "inte är uppenbart obehövligt" har valts för au klargöra att skyldigheten au sända undertättelse föreligger även i sådana fall då byggnadsnämnden har svårt alt avgöra om den som yttrat sig verkligen fåu sina synpunkter tillgodosedda eller då förslaget ändrats efter det au t. ex. en granne ytuat sig. Vidare har bestämmelsen om undertättelse utvidgats au omfatta också dem som motsatt sig den åtgärd som ansökan avser när byggnadsnämnden inte lämnar lov, eftersom den som motsatt sig en sådan ansökan blir motpart i de fall byggnadsnämndens beslut överklagas av sökanden. Del torde således vara uppenbart onödigt all sända undertätlelse endast till sådana som obetingat tillstyrkt den åtgärd lill vilken lov lämnats.

Bestämmelsen har vidare anpassats till 21 § förvaltningslagen (1986: 223).

Medgivandet för byggnadsnämnden aU använda delgivning, som i gällande bestämmelser finns i första stycket, har flyttats till andra stycket.

Aruira stycket

Medgivandet för byggnadsnämnden all använda delgivning vid fullgörandet av dess undertälielseskyldighel har begränsats så au kungördsedelgivning inte får användas för alt delge sökanden. Inte heller får surtogatdelgivning användas för att delge en sökande som är enskild person. Denne skall alltså alltid nås med en personlig undertättelse.

Bestämmelsen har utformast i enlighet med lagrådets förslag.

Förfarandet med kungörande i ortstidning har slopats eftersom det torde saknas behov av ett sådant förfarande som inte gäller som delgivning.

10 kap. 27 § Har frågan om påföljd för en överuädelse som avses i 4 § första stycket inte lagits upp till överläggning vid sammanuäde med byggnadsnämnden inom tio år från det alt överuädclsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Delta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan tio år har förflutit från del all en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Ändringen, som innebär au en ny mening tillagts i andra stycket, har behandlats i den allmänna motiveringen, se avsniu 3.1.

Ändringen innebär att byggnadsnämnderna utan hinder av preskription kan begära handräckning eller utfärda förelägganden så länge en olovlig användning av en bostadslägenhet pågår. 1 likhet med vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser kan handräckning enligt 10 kap. 12 § 1 komma i fråga endast gentemot den som vidtagit den olovliga åtgärden, medan före-

läggande enligt 10 kap. 14 § första stycket riktar sig mot fastighetsägaren, Prop. 1989/90: 37 oavseu om det är denne som vidtagit åtgärden eller ej. Ändringen rör endast ingripanden för all återställa omvandlade bostadslägenheter. Övriga fall som regleras i paragrafen berörs inte av den slopade preskriptionsregleringen. Av övergångsbestämmelserna till denna paragraf följer atl ingripande inte kan ske enligt de nya reglema, om möjligheten all ingripa redan före lagens ikraftuädande upphört på gmnd av preskription.

14 kap. 7 § Om ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig au betala tillbaka ersätmingen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom att han på grund av alt bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen är också skyldig atl betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersätmingen.

Ändringen innebär au au tredje stycket upphävts. Bestämmelsen i del stycket har flyttats lill 14 kap. 8 §.

14 kap. 8 § Ägare och innehavare av särskild rätt lill fastigheter har räU till ersätming av kommunen, om skada uppkommer till följd av au

1. bygglov vägras till au ersätta en riven eller genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det atl byggnaden revs eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

4. bestämmelser om vegeuuion saml markyums uti'ormning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § uedje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersätming föreligger i fall som avses i första stycket 1, om byggnaden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i första stycket 1 och ifall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. / fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt lill ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

Medför beslut som avses i första stycket all synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig aU lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och uedje styckena skall även beaktas andra
beslut som avses i första stycket saml beslut enligt 3 kap. 2 § lagen
(1988: 950) om kulturminnen m. m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen
(1964: 822) och 19 kap. 2 § vattenlagen (1983: 291), under fömlsäiming
au besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall
beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen
(1979: 429) som i särskilda fall har inirätt inom samma tid. Har talan eller 77

räu till ersätming eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats Prop. 1989/90: 37 på gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller vallenlagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot all beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för au tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987: 12) om hushållning med natunesuTser m. m., är staten skyldig all ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen. 1 fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.2.

Ändringen innebär att kommunen inte bara, liksom hittills, är skyldig all ersätta skada som uppkommer genom alt bygglov vägras för alt ersätta en byggnad som förstörts genom olyckshändelse (se nuvarande 14 kap. 7 § uedje stycket). Kommunen är också, om ägaren begär del, skyldig au lösa hela fastigheten, om synnerligt men uppkommer när åiemppförande av en sådan byggnad vägras (se uedje stycket).

17 kap. 18 a § Byggruidsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. II § första stycket

2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller
tomiindelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får
lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Första stycket skall tdlämpas också ifråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ell beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtiruielning avviker från planen eller tomtindelningen.

Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.5.

Första stycket

Bestämmelsema innebär au vissa avvikelser från äldre planer eller lomtinddningar som medgetts genom di.spens enligi den äldre byggnadslagstifmingen eller den äldre lydelsen av 3 kap. 2 § uedje stycket fastighetsbildningslagen (1970: 988) genom en förklaring av byggnadsnämnden kan likställas med mindre avvikelser som godtagits enligt 8 kap. 11 § sista stycket PBL eller

3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighelsbildningslagen. En sådan
förklaring innebär genom hänvisningen till den föreslagna bestämmelsen i
8 kap. 11 § första siyckel 2 b att avvikelsen därefter inte utgör ell hinder mot

bygglov. Den skall däremoi vägas in om också en prövning enligt den Prop. 1989/90: 37 föreslagna nya andra meningen i 8 kap. 11 § sista stycket blir aktuell.

För atl en förklaring skall kunna ges måste det vara fråga om mindre avvikelser som är förenliga med syftet med planen eller tomtindelningen. I fråga om innebörden av dessa begrepp hänvisas till avsnitt 5.5.

En förklaring kan ges endast i ett beslut i vilket bygglov lämnas. Frågan om förklaring kan alltså inte prövas särskilt. Inie heller är det möjligt att överklaga förklaringen skili från lovbeslutel. Lovbeslutet kan emellertid överklagas både av den som berörs av förklaringen och den som berörs av den åtgärd för vilken lov lämnats.

Aruira stycket

Stycket behandlar de fall där en fastighet, byggnad eller annan anläggning avviker från en äldre plan eller en lomtindelning och avvikelsen uppkommit genom ett beslut om fastställelse av planen eller tomiindelningen. Även dessa avvikelser kan genom en förklaring godtas vid en bygglovsprövning enligt PBL under samma fömtsätmingar som gäller enligt första stycket.

7.2 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

22 § Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får ej firmas varaktigt anbringad utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, föreningssammanuäden, auktioner eller dyliki. Dock får hos myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i suid mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statiig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte anordningar inom vägområde eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestämmelserrui gäller inte heller sådana åtgärder som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 § första stycket 7plan- och bygglagen (1987:10).

Tillägget \ fjärde stycket är en följdändring till 8 kap. 5 § första stycket 7. Tillägget är nödvändigt för aU inte lillslåndsplikt enligt naturvårdslagen skall

uäda i stället för den befrielse från kravet på bygglov som kan medges enligt Prop. 1989/90: 37 den nämnda punkten.

7.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977: 792)

1 § Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål än
fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet som tillhör
staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §.

När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomuält, äger bestämmelserna i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses, när omständighetema föranleder det, annan som innehar fastigheten.

Ändringen innebär att bostadsförvalmingslagens tillämpningsområde vidgas.

De nuvarande reglema innebär alt det måste finnas minst en bostadslägen-hel i huset som är ulhyrd för atl lagen skall kurma tillämpas. I första stycket första meningen har lagens tillämpningsområde utvidgats att gälla även i de fall del inte finns någon lägenhet i fastigheten som är uthyrd, dvs. när huset är tomt på hyresgäster men en uthyrning för bostadsändamål kan komma i fråga. De närmare fömtsätmingama för atl en tillämpning av lagen skall bli aktuell framgår av 2 §.

2 § Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han
au vidtaga angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom
fastigheten eller framgår del på annat sätt atl han icke förvaltar fasligheten på
eu för de boende godtagbart sätt, får hyresnämnden besluta om särskild för
valming av fastigheten.

Beslut om särskild förvaUning får också meddelas om fastighetsägaren underlåter att hyra ut lägenheter för bostadsändamål i fastigheten och det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står tomma.

I beslut enligt första eller andra stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren au överlämna förvaltningen lill särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande). Kan del antagas au sådant åläggande ej är tillräckligt för au uppnå en tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluta atl ställa fastigheten under förvalming av särskild förvalUire (tvångsförvalming).

Om möjlighet all i visst fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna lag finns bestämmelser i bosladssaneringslagen (1973: 531).

Det nya andra stycket i paragrafen har behandlats i avsniu 4.

Som framgår av den allmänna motiveringen ger paragrafen endast begränsade möjligheter till ingripanden. Bestämmelsema rikuir sig i första hand mot fastighetsägare som av spekulativa skäl låter lägenhetema stå lomma.

En nyhet är att ett ingripande enligt denna paragraf kan komma i fråga inte Prop. 1989/90: 37 bara när de kvarboendes inuessen motiverar del. Även i del fall huset inte alls är bebott kan eu ingripande ske.

Av 1 § följer att det för ett ingripande fordras all det är fråga om hyres-upplålelse som fastighetens ägare kan göra. Vid en ombildning av hyresräu lill bostadsrätt kommer fastigheten i något skede atl förvärvas av en bostadsrättsförening. Om det saknas hyresgäster är del oftast fastighetsägaren själv som tillsammans med andra personer bildar föreningen. Bosiadsförvall-ningslagen är inte primärt avsedd att omfatta fasligheter som ägs av en bostadsrättsförening. Men när föreningen hyr ut lägenheter är del dock inget som hindrar au lagen tillämpas (jfr 1 § samt prop. 1976/77: 151 s. 48 f). Med den nu vidtagna lagändringen kan lagen tillämpas också i de fall när någon lägenhet över huvud taget inte är upplåten i föreningen.

För all eu ingripande skall kunna ske krävs del all det finns oulhyrda bostadslägenheter i fastigheten. Atl bestämt ange något visst antal eller någon viss andel lägenheter har inte anseus lämpligt. Lagen sätter inte upp något krav på au lägenheterna endast tillfälligtvis är outiiyrda. Även lägenhetema i en rivningsfastighet kan alltså omfattas av lagen under fömlsäiming dock au lägenhetema är i det skick att de utan störte omgång kan ställas i ordning (se nedan).

Lagen ger möjlighet till ingripande endast i de fall då del är uppenbart oförsvarlig med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden all lägenhetema står lomma. Det krävs alltså atl del finns en efterfrågan på de lägenheter som Slår lomma och att denna efterfrågan också avser den hyrestid som kan bli aktuell (i fråga om tidsbegränsade hyreskontrakt, jfr 3 och 45 §§ hyreslagen). I praktiken kan förväntas att ingripanden blir aktuella endast i de fall lägenhetema kommer all stå lomma under någon längre lid.

Som inledningsvis sagts riktar sig bestämmelsema i första hand mot fastighetsägare som låter tömma sina lägenheter av spekulativa skäl, t. ex. inför en ombyggnad, en försäljning eller ombildning till en bostadsrättsförening. Men även om spekulativa inslag saknas kan det ibland vara uppenbart oförsvarligt om en fastighetsägare låter sina lägenheter stå tomma. Som exempel kan nämnas att planerade ombyggnadsåtgärder blivit starkt försenade eller au en rivning av huset blivit uppskjuten. Om lägenhetema är i sådant skick att de fortfarande är lämpliga som bostäder eller i vari fall kan sältas i fullt bmkbart skick utan störte insatser (jfr 12 kap. 9 § första stycket jordabalken), kan ett ingripande enligt lagen bli akuiellt.

Frågan huruvida del är oförsvarligt alt undertåta hyra ut lägenhetema blir
givetvis ytterst beroende på de skäl som fastighetsägaren har för all låta
lägenheterna stå tomma. Om del finns fullt godtagbara skäl för att inte hyra ut,
kan något ingripande naturligtvis inte ske. Del är bara i uppenbart oförsvar
bara fall som lagen får någon betydelse. Av lagen följer att skälen för fastig
hetsägarens underlåtenhet alt hyra ut måste vägas mot situationen på bostads
marknaden. Om del inte finns något intresse över huvud taget från bostads
försörjningssynpunkt att få tillgång till lägenhetema, saknar del givetvis
betydelse viUca skäl fastighetsägaren har för att låta lägenheterna stå tomma.

o i

6 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

Ett beslut enligt de nya bestämmelsema medför atl en förvaUning enligt Prop. 1989/90: 37 lagens bestämmelser kan komma lill stånd antingen efter ell särskilt förvaltningsåläggande eller genom tvångsförvalming. Den särskilde förvaltarens behörighet följer av samma bestämmelser som gäller för närvarande.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen aU anta förslagen till

1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10),

2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822),

3. lag om upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda hyres
bestämmelser för vissa orter och

4. lag om ändring i bosUidsförvalmingslagen (1977: 792).

9 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Förteckning över de remissinstanser som yttrat Prop. 1989/90: 37

sig över departementspromemorian (Ds 1989: 11) Bilaga i Övemattningslägenheter m. m.

Ytuanden har till bostadsdepartementet avgetts av följande myndigheter och organisationer.

Domstolsverket, Svea hovrätt, kammartätten i Göteborg, bostadsdomslolen, hyresnämndema i Stockholm, Göteborg och Malmö, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, riksskatteverket, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, plan- och bosladsverkei, riksrevisionsverkel, länsstyrdsema i Stockholms, Malmöhus samt Göieborgs och Bohus län, HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund. Kommunalförbundet för Stor-Slockholms bostadsförmedling. Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets byggnadsdelegation, Riksbyggen, Stockholms handelskammare, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges Bosladsräusföreningars cenual-organisation (SBC), Sveriges Fastighetsmäklarsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund saml följande kommuner: Järfälla, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Täby, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Helsingborg, Lund, Malmö, Göteborg, Mölndal, Örebro, Västerås, Bollnäs, Gävle, Östersund, Umeå och Luleå.

Dessutom har skrivelser kommit in från Medborgartällsrörelsen och en enskild person.

Följande myndigheter och organisationer har avståu från au yttra sig, nämligen justitiekanslem, Bosiadsförmedlamas yrkesförening, Bygg-enueprenörema, Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) samt följande kommuner: Nortköping, Strängnäs, Finspång, Mjölby, Söderköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Ronneby, Ystad, Varberg, Alingsås, Borås, Lidköping, Skövde, Arvika, Karlstad, Karlskoga, Hämösand och Sundsvall.

1 Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)

Härigenom föreskrivs atl 8 kap. 11 § och 10 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987: 10) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 11§

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte suider mot detaljplanen, varvid det förhållandel att genom
förandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot all bygglov länmas,

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall utföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas all inom viss lid visa atl ansökan om förrätming gjorts för au genomföra den fastighetsindelning, som fömtsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om fömtsätmingama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om fömlsäimingarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvarlersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Saknar detaljplanen bestämmelser om en byggruids användning, skall bygglov inte lämnas för åtgärd enligt 1 § första stycket 3, om åtgärden avser bostadslägenhet, som behövs för bostadsförsörjningen. Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen.

10 kap. 27§

Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp till överläggning vid sammaniräde med byggnadsnämnden inom tio år från del att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte las ut. Deua gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av ue år.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tilläggsavgift inte tas ut. Deua gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan tio år har förflutit från del att en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket.

Sedan tio år har förflutit från det atl en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket. Vad som rui har sagts skall dock inte tdlämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § 3 har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för annat ändamål än bostadsändamål.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 2

Denna lag äger tillämpning på fastighet där del finns bostadslägenhet som är ulhyrd av fastighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Om beslut om särskild förvaltning meddelas enligt 2 § aruira stycket får dock lagen tdlämpas, även om det för tillfället inte finns någon lägenhet i fastigheten som är uthyrd. Fastighet som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §. När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomuätt, äger bestämmelsema i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägare av marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses, när omständighetema föranleder det, annan som innehar fastigheten.

2§

Föreslagen lydelse

fastighetsägaren att överlämna förvalmingen till särskild förvaltare (förvaltningsåläggande). Kan det antagas atl sådant åläggande ej är tillräckligt för au uppnå en tillfredsställande förvalming, skall nämnden i stället besluta att ställa fastigheten under förvalming av särskild förvaltare (Ivångsförvaltning).

Nuvarande lydelse

ren alt överlämna förvaltningen lill särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande). Kan det antagas att sådant åläggande ej är tillräckligt för att uppnå en tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluui att ställa fastigheten under för valtning av särskild förvaltare (tvångsförvalming).

Om möjlighet att i visst fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna lag finns bestämmelser i bostadssaneringslagen (1973:531).

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 2

Förteckning över de remissinstanser som yttrat Prop. 1989/90: 37

sig över promemorian "Förslag till ändringar i plan- Bilaga 3 och bygglagen och naturvårdslagen"

Yttranden har lill bostadsdepartementet avgetts av följande myndigheter och organisationer.

Hovrätten för Väsua Sverige, kammarräuen i Sundsvall, statens räddningsverk, px)stverket, televerket, statens vägverk, statskontoret, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, cenualnämn-den för fastighetsdata, statens naturvårdsverk, riksantikvarieämbetet, riksarkivet, uuedningen (ME 1988:04) om en översyn av naturvårdslagen m. m., Lanibrukamas riksförbund. Svenska arkitekters riksförbund. Svenska föreningen för byggnadsvård. Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer. Föreningen Sveriges byggnadsnämndssekrelerare, Sveriges Skorslensfejar-mästares riksförbund, Sveriges Lanlmätareförening, Sveriges Villaägareförbund, Köpmannaförbundet, Svenska kommunförbundet, Hyresgäsiemas riksförbund, HSB:s riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars cenualorganisation (SBC), Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Byggentreprenörema, Näringslivets byggnadsdelegalion, Byggherteföreningen, Svenska sparbanksföreningen. Svenska bankföreningen, Handikappförbundens cenualkommiité. Svenska kommunaltekniska föreningen, länsstyrelserna i följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Kronoberg, Golland, Kristianstad, Malmöhus, Göieborgs och Bohus, Älvsborgs län, Skaraborg, Örebro, Västmanland, Kopparberg, Västemorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbollen, samt följande kommuner: Danderyd, Haninge, Sollentuna, Uppsala, Eskilstuna, Motala, Norrköping, Åtvidaberg, Eksjö, Oskarshamn, Gotlands, Kristianstad, Helsingborg, Malmö, Vellinge, Kungsbacka, Göteborg, Par-tille, Uddevalla, Marks, Skara, Borlänge, Mora, Sundsvall, Ömsköldsvik, Berg, Östersund, Umeå, Kimna och Luleå.

Lagförslag i promemorian Prop. 1989/90: 37

"Förslag till ändringar i plan- och bygglagen Bilaga 4

och naturvårdslagen"

1. Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987: 10)1....
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 9 §

Detaljplanen består av en plan- Detaljplanen beslår av en plan-

karta och en särskild handling med karta och bestämmelser eller, om bestämmelser eller, om innehållet innehållet framgår tydligt, av endast framgår tydligt, av endast endera av endera av dessa delar. dessa handlingar.

Av en plankarta skall framgå hur planområdei delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlmgama skall utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

5 kap. 24 §

Kimgörelse om utställningen av Kungörelse om utställningen av

planförslaget skall minst en vecka planförslaget skall minsijyra veckor före utställningstidens början anslås före utställningstidens slut anslås på på kommunens anslagstavla och kommunens anslagstavla. Av kun-itföras i ortstidning. Av kungörelsen görelsen skall framgå skall framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som lill följd av planens anlagande kan komma aU tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,

4. var uislällningen äger mm,

5. inom vilken tid, på vilket säu och till vem synpunkter på förslaget skall länmas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten au överklaga beslut aU anta planen.

Kungörelsen skall även införas i

ortstidning. Därvid behöver dock

inte information enligt första

stycket 3 tas med.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654)

om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

1 Lagen omUyckt 1987:246. 90

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

5 kap. 25 §

Undertättelse om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsord-nuig för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3. andra som har eU väsentiigt inuesse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd au förvalta samfallighetens angelägenheter, får undertättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller lill förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får undertättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.

Undertättelse enligt första stycket Undertättelse enligt första stycket

behöver inte sändas, om eu stort an- behöver inte sändas, om ett stort an-

tal personer skall underrättas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen au sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt lill mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alllid underrättas enligt första stycket.

tal personer skall underrättas och det skulle innebära störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen all sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller ifråga om den som har meddelats föreläggande enligt 28 a §.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

5 kap. 27

Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ell utiåtande som skall fogas lill handlingama i ärendet.

Utlåtandet eller ell meddelande om var utiåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i vanligt brev sändas ull dem som inte fåu sina synpunkter på det utställda förslaget tillgodosedda. Om eu stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörelse på det sätt som anges i 24 §.

Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de synpunkter som har framförts skriftligen senast under utställ-ningstiden och redovisa sina förslag med anledning av dem i eU utiåtande som skall fogas till handlingama i ärendet

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fåu sina synpunkter tillgodosedda. Om eu stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörelse på del sätt som anges i 24 § eller genom att ett meddelande sprids tid alla med adress inom det berörda området. I sist-nämndafad skad dock sakägare alltid underrättas i brev.

5 kap. 30 §

Senast dagen efter det atl justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har all iaktta sändas i brev till

Senast dagen efter det att justeringen av prolokollei med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännageus på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, prolokollsutdrag med beslutet saml uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har au iaktta sändas i vanligt brev till

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende saml sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har besvärsräu på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket.

Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och del skulle innebära störte kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ända-målet med underrättelsen att sända den lill var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del säu som anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild räll till mark som kan komma au tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alllid undertäuas enligt första stycket.

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna liden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet eller har besvärsrätt på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket och det inte är uppenbart obehövligt.

Om eu stort antal personer skall undertätlas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen all sända den till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del säu som anges i 24 § eller genom ett meddelande som sprids till alla med adress inom det berörda området. 1 sistnämnda fall skad dock sakägare underrättas enligt första stycket. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller ifråga om den som har meddelats föreläggande enligt 28 a §. Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet au anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandet och vad den som vill överklaga beslutet har au iaktta.

Nuvarande lydelse

5 kap. 31

När beslutet atl ania detaljplanen har vunnit laga krafl, skall detta kungöras i ortstidning. I kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §.

Snarast möjligt efter del alt beslutet har vunnit laga kraft och senast en månad därefter skall två exemplar av planen, plan-beskriv-ningen och genomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.

Föreslagen lyddse

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga krafl, skall upplysning härom och om innehållet i 15 kap. 4 § sändas i brev till dem som till följd av planbeslutet kan tänkas vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller 8 §.

I stället för underrättelse i brev enligt första stycket får urulerrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. I kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §.

Genast efter del att beslutet har vunnit laga krafl skad kopia av planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen med uppgift om datum för antagarule och laga kraft sändas till länsstyrelsen, fastig-helsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten. Är de översända handlingarna inte arkivbeständiga, skall arkivbeständiga handlingar snarast möjligt översändas till de nämnda myndigheterna.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

1 planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför sig till och skälen lill den utiormning av fastighetsplanen som har valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.

6 kap.8 §

Fastighetsplanen består av en plankana och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar.

6 kap. 12 §

Fastighetsplanen upprättas i samma ordning som gäller för detaljplanen. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget sändas lill dem.

Fastighetsplanen beslår av en plankarta och bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av dessa delar.

Bestämmelserna i 5 kap. 18-28 och 30 §§ skall tillämpas när fastighetsplanen upprättas. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget sändas till dem.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 4 6 kap. 13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar detaljplanen.

Genast efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunrut laga kraft skall kopia av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen med uppgift om datum för antagande och laga kraft sändas tid fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten. Är de översända handlingarna inte arkivbeständiga, skall arkivbeständiga handlingar snarast möjligt sändas till de nämnda myndigheterna.

Om fastighetsplanen medför att detaljplanen ändras enligt 5 §, skad de i aruira stycket angivna handlingarna även sändas till länsstyrelsen.

6 kap. 24 §

Om kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter efter genomförandetidens utgång genomförandetidens utgång lösa lösa delar av fastigheter som tillhör mark som tillhör olika ägare och som olika ägare och som enligt faslig- enligt fastighetsplanen skall utgöra helsplanen skall utgöra en fastighet. en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ell bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.

8 kap. 1 §

Bygglov krävs för atl

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnais,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt påverkar byggnademas planlösning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 4

5. i byggnader installera eller 5. i byggnader installera eller

väsentiigt ändra eldstäder, rökkana-     väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler
ler eller anordningar för ventilation,     eller anordningar för ventilation,
vattertförsörjning eller avlopp,   5 a. i byggnader eller inom tomt

installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de ålgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

I fråga om ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

14 och 10 §§ fmns särskilda bestämmelser för en- eller ivåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommimen besluta om tmdantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

8 kap. 2 §2

I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för alt

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,
campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och
golfbanor,

2. anordna upplag eller malerialgårdar,

3. anordna Uinnlar eller bergmm som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4. inrätta fasta cislemer eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller lelemaster eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindlurbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras pä ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov för all inrätta eller upp- Bygglov krävs inte för all inrätta,
föra en anläggning enligt första uppföra eller ändra en mindre an-
stycket 4 eller 5 eller för att ändra läggning enligt första stycket 4 eller
anläggningen krävs inte, om an- 5, om anläggningen är avsedd för
läggningen är avsedd för endast en endast en viss fastighets behov.

2Senaste lydelse 1988:955. 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 4
viss fastighets behov. Bygglov för Bygglov för åtgärder enligt första

ålgärder enligt första stycket 8 stycket 8 behövs inte, om det på

behövs inte, om del på fasligheten fastigheten finns endast ett eller två

finns endast ell eller två enbostads- enbostadshus eller ett tvåbostadshus

hus eller ett ivåbostadshus och par- och parkeringsplatsen är avsedd ute-

keringsplaisen är avsedd uteslutande slutande för fastighetens behov eller

för fastighetens behov eller om par- om parkeringsplatsen anläggs med

keringsplatsen anläggs med stöd av stöd av väglagen (1971: 948) eller

väglagen (1971: 948) eller på mark på mark som i detaljplan har avsatts

som i detaljplan har avsatts till gala till gata eller väg.
eller väg.

Enligt 5 § får kommunen medge undanlag från kravet på bygglov. 110 § finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalförsvaret.

8 kap. 4 §

Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller ivåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplemenibyggnader):

1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om
byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vallenförsörjning
eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inie innebär att del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller indusUi och ej heller berör konsuuktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplaiser i ansluming lill bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte suäcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadrauneter och inte suäcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplemcntbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte är störte än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och bygg-nadema inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplement-byggnader som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelsema i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän
sen än 4,5 meter,

2. ulföra sådana åtgärder som 2. uppföra komplementbygg-
avses i 1 § första stycket 4 och 5. nåder eller murar eller plank i ome
delbar närhet av bostadshuset, om
åtgärden inie sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter.

8 kap. 5 §

Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta atl bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller bestämmelsema 1. uppföra komplementbyggnader.

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4 och 5,

3. Ulf öra sådana ålgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a,

4. ulföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra indusuibyggnader.

6. uppföra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för au tillvarata grannars intressen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beuäffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalmm i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen saml skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbeistagama har tillstyrkt bestämmelsema.

6. uppföra, bygga tid eller på annat sätt ärulra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader.

Bestämmelser enligt första stycket 1-4 får inte meddelas, om bygglov krävs för all tillvarata grannars intressen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande ålgärder som avser arbetslokaler eller personalmm i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelsema.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket 1 och 2 skall ulföras utan bygglov.

8 kap. 6 §

Kommunen får för ell område som utgör en värdefull miljö bestämma att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 1 och 2,

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana ålgärder som avses i 3 § första stycket 1,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma atl bygglov krävs för alt utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma all bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2. Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för alt inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

8 kap. 11 §

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen, varvid del förhållandet atl

genomförandeliden inte börjat löpa utgör hinder mot all bygglov lämnas.

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall utföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer införe utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att

1. åtgärden inte strider mot de
taljplanen eller den fasdghetsplan
som gäller för området, varvid det
förhållandet att genomförandetiden
inte börjat löpa utgör hinder mot all
bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall ulföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området eller endast innebär en mirulre avvikelse från planen och avvikelsen är förenlig med planens syfte,

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. och

4. hinder inte möter enligt bestämmelserna i 33 § civilförsvarslagen (1960: 74).

Beträffande kompletteringsåtgärder som anges i 13 § skall bygglov lämnas även om fömtsätmingama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 4 genomföra den fastighetsindelning,

som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i I § första stycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om fömtsätmingama i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Bygglov får lämnas lill åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen.

8 kap. 22 §

Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom undertättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsräushavare, hyresgäster och boende som berörs saml sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle all yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe
stämmelser.

1 det fall som avses i 5 kap. 25 § 1 det fall som avses i 5 kap. 25 §

uedje stycket första meningen får uedje stycket första meningen får
underrättelse ske genom kungörelse i undertättelse ske genom kungörelse i
ortstidning. ortstidning eller genom ett med-

delande som sprids till alla med adress inom det berörda området. Sakägare skall alltid underrättas i brev. Ärenden om lov får inte avgöras utan all sökanden undertällats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att ytua sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan aU så skeu, om det är uppenbart onödigt all sökanden ytuar sig.

8 kap. 27 §

Sökanden och den som har be- Sökanden skall av byggnads-
retts tillfälle att yttra sig enligt 22 § nämnden omedelbart undertätlas om
och som inte fått sina synpunkter innehållet i beslut varigenom ett
tillgodosedda skall av byggnads- ärende om lov avgörs. Sådan under-
nämnden omedelbart undertätlas om rättelse skall också sändas tid sådan i
innehållet i beslut varigenom ett 22 § första stycket omnämnd per-
ärende om lov avgörs. Är det upp- son, som yttrat sig i ärendet, om det
enbart att beslutet går honom emot, inte är uppenbart obehövligt. Om
skall han även under-rättas om vad beslutet går någon emot, skall han
han har att iaktta vid överklagande av även undertäuas om vad han har att

Nuvarande lydelse

beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Underrällclse får ske genom delgivning.

1 del fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden skall dock alllid underrättas enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får undertättelse ske genom kungörelse i Ortstidning eller genom meddelande som sprids lill alla med adress inom det berörda området. Sakägare skall alltid underrättas i brev. Sökanden skall dock alllid undertätlas enligt första stycket.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

14 kap. 7 §

Om ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig all betala tillbaka ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom all han på gmnd av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen är också skyldig all betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975: 635) från den dag fastighetsägaren betalade ersätmingen.

Om bygglov vägras lill alt ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från del au byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av särskild rätt till fastigheten räll till ersätming av kommunen för den skada han lider.

Medför beslut som avses i tredje stycket att synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Denna lag uäder i krafl den 1 januari 1990.

100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5

1. var planområdei ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens antagande kan komma au tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken lid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. au den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätlen au överklaga beslut alt anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

25 §

Undertättelse om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare,

3. andra som har ell väsentiigt inuesse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd att förvalla samfallighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägama för all hållas tillgänglig för alla.

Undertättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om eu stort antal personer skall underrättas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med undertättelsen au sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild räu lill mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket.

27 §

Efter utställningstiden skall kom- Efter utställningstiden skall kom
munen sammanställa de avlämnade munen sammanställa de synpunkter
synpunkterna och redovisa sina för- som senast under utställningstiden
slag med anledning av dem i ett harframförts skriftligen och redovisa
utiåtande som skall fogas till hand- sina förslag med anledning av dem i
lingama i ärendet. ell ullålande som skall fogas lill

handlingama i ärendet.

102

Nuvarande lydelse

Utlåtandet eller ett meddelande om var utiåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fåu sina synpimkter på det utställda förslaget tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörelse på del sätt som anges i 24 §.

Om förslaget ändras väsentiigt efter

Föreslagen lydelse

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fåll sina synpunkter tillgodosedda. Om ell stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske genom

1. kungörande på det sätt som anges i 24 §, eller

2. en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla och sprids i irtformationsblad till de boende som berörs av förslaget till detaljplan; sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall dock alltid underrättas genom att utlåtandet eller meddelandet sänds i brev till dem.

utstälhiingen, skall ny utställning ske.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, prolokollsutdrag med beslutet saml uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har alt iaktta sändas i vanligt brev till

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende saml sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har besvärsrätt på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket.

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännageus på kommunens anslags-mvla skall meddelande om tillkännagivandet, prolokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har alt iaktta sändas i brev lill

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäsler och boende saml sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket första meningen.

Nuvarande lydelse

Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära störte kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den lill var och en av dem, får undertättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på det sätt som anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid underrättas enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

Om ett stort antal personer skall undertäuas enligt första stycket 2 och del skulle innebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen au sända den till var och en av dem, får undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla och sprids i informationsblad till de boende som berörs av förslaget till detaljplan. Om underrättelse sker genom irtformationsblad, skall dock sådana sakägare och sådan organisation eder förening som avses i första stycket 2 underrättas i brev enligt första stycket. Ägare av sådan mark och iimehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma all las i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alllid underrättas enligt första stycket. Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet all anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandel och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Snarast möjligt efter del au beslutet har vunnit laga krafl och senast en månad därefter skall fvå exemplar av planen, planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.

Föreslagen lydelse

Snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till länsstyrelsen, fastighetsregister-myndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från det alt planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 13 §

Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar detaljplanen.

Snarast möjligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunrut laga kraft skad ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas tillfas-tighetsregistermyruligheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

24 §

Om kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång efter genomförandetidens utgång lösa delar av fastigheter som tillhör lösa fasligheter eller delar av fasolika ägare och som enligt fastig- tigheter som tillhör olika ägare och hetsplanen skall utgöra en fastighet. som enligt fastighetsplanen skall

utgöra en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandelidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenräu föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.

36 §

Innan kommunen besluuu att kosmader för gator och andra allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen låta uueda frågan och upprälta det förslag som utredningen föranleder. Sakägare och de bostadsräushavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget saml de sammanslutningar och enskilda i övrigt som kan ha ell väsentiigt inuesse av förslaget skall beredas tillfälle lill samråd.

Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under sam
rådet bör motiven lill förslaget, planeringsunderlag av betydelse saml de vik
tigaste följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag 106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag i fråga om betalning av Förslag i fråga om betalning av

kostnader som avses i 31 § skall kostnader som avses i 31 § skall
ställas ut under minsl Ue veckor efter ställas ul under minst ue veckor efter
det att kungörelse om delta har skeu det all kungörelse om delta har skeu
på tid och sätt som anges i 5 kap. på lid och sätt som anges i 5 kap.
24 §. Undertättelse om utställningen 24 §. Underrättelse om utställningen
av förslaget skall dessutom i vanligt av förslaget skall dessutom i brev
brev sändas till kända fastighetsägare sändas lill kända fastighetsägare vars
vars rätt berörs av förslaget. Under- räu berörs av förslaget. Undertättelse
rättelse behöver dock inte sändas till behöver dock inte sändas till den
den som skriftiigen har godkänt för- som skriftiigen har godkänt försla-
slagel. Under utställningstiden skall get. Under utställningstiden skall
förslaget åtföljas av samrådsredo- förslaget åtföljas av samrådsredo
görelsen. Efter ulställningstidens ut- görelsen. Efter utställningstidens ut
gång får kommunen besluta i aren- gång får kommunen besluta i ären
det, det.

Avser förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars räu berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle atl ytua sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.

8 kap.

1 § Bygglov krävs för au

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller lill viss del för väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt påverkar byggnademas planlösning,

5. i byggnader installera eller vä- 5. i byggnader installera eller väsentiigt ändra eldstäder, rökkanaler sentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation, vattenförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller inom

tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentiigt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de ålgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

som anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och
gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader
tillhör staten eller landstingskom- eller tomter som tillhör staten eller
muner. landstingskommuner.

1 fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 14 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och

för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen

besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

2 §2

I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,
campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och
golfbanor,

2. anordna upplag eller materialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergmm som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4. inrätta fasta cislemer eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller lelemaster eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras på eU avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov för att inrätta eller upp- Bygglov för aU inrälta eller upp
föra en anläggning enligt första   föra en anläggning enligt första
stycket 4 eller 5 eller för atl ändra stycket 4 eller 5 eller för att ändra
anläggningen krävs inte, om an- anläggningen krävs inte, om det är
läggningen är avsedd för endast en fråga om en mindre anläggning
viss fastighets behov. Bygglov för   avsedd endast för en viss fastighets
åtgärder enligt första stycket 8 be- behov. Bygglov för ålgärder enligt
hövs inte, om det på fastigheten första stycket 8 behövs inte, om del
finns endast ett eller två enbostads-        på fastigheten finns endast ett eller
hus eller ett ivåbostadshus och par-         två enbostadshus eller ett två-
keringsplatsen är avsedd uteslutande        bostadshus och parkeringsplatsen är
för fastighetens behov eller om par-          avsedd uteslutande för fastighetens
keringsplatsen anläggs med stöd av behov eller om parkeringsplatsen
väglagen (1971:948) eller på mark anläggs med stöd av väglagen
som i detaljplan har avsatts till gata          (1971:948) eller på mark som i de-
eller väg.                            taljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 110 § finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.

4 § Bestämmelsema i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna ålgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

Senaste lydelse 1988:955. 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5

1. installera eller ändra anordningar för vallenförsörjning eller avlopp, om

byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller indusui och ej heller berör konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentiigt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplaiser i ansluming till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte suäcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplaiser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller enttéer, om skärmtaket inte är störte än 12,0 kvadrauneter och inte suäcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplemenibyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte är störte än 10,0 kvadrauneter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och två- Utanför detaljplan är en- och två-

bostadshus och tillhörande komple- bostadshus och tillhörande komple
mentbyggnader som ej ingår i sam- mentbyggnader, murar och plank
lad bebyggelse undantagna från som ej ingår i samlad bebyggelse
bestämmelsema i 1 och 2 §§ även i undantagna från bestämmelsema i 1
fråga om följande ålgärder och 2 §§ även i fråga om följande

åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän
sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inie sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

2. utföra sådana åtgärder som 3. ulföra sådana åtgärder som
avses i 1 § första stycket 4 och 5. avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a.

Om de grannar som berörs med- Om de grannar som berörs med
ger au åtgärder som avses i första ger att åtgärder som avses i första
stycket 4-6 och i andra stycket 1   stycket 4-6 och i andra stycket 1 och
utförs närmare gränsen än 4,5 meter,        2 utförs närmare gränsen än 4,5 me-
krävs inte bygglov.                ter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen be-   Enligt 6 § får kommunen be
stämma au de åtgärder som avses i stämma all de åtgärder som avses i
första stycket 3 och andra stycket 1        första stycket 3 och andra stycket 1
kräver bygglov.                    och 2 kräver bygglov.

5 §

Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta au bygglov inte krävs för att på del sätt som närmare anges i planen eller bestämmelsema

109

9 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 37

Nuvarande lydelse

1. uppföra komplementbyggnader.

Föreslagen lydelse

1. uppföra, bygga tid eller på annat sätt ändra komplemenibyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4 och 5,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a.

4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat säu ändra indusuibyggnader,

6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket 1-4 får inte meddelas, om bygglov krävs för all tillvarata grannars intressen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande ålgärder som avser arbetslokaler eller personalmm i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbeistagama har tillstyrkt bestämmelserna.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket 1 och 2 skall ulföras utan bygglov.

Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för alt tillvarata grannars inuessen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalrum i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbeistagama har tillstyrkt bestämmelsema.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första - uedje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

11 § Ansökningar om bygglov för ålgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot
detaljplanen, varvid det förhållandet
alt genomförandetiden inte börjat
löpa utgör hinder mot alt bygglov
lämnas,

2. den fastighet och den byggnad
på vilken åtgärden skall ulföras
stämmer överens med detaljplanen
och med den fastighetsplan som
gäller för området, och

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid del förhållandel au genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot alt bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras

a) stämmer överens med
detaljplanen och med den fastig
hetsplan som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men
avvikelserna godtagits vid en
bygglovsprövning enligt denna lag
eller vid en fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § första stycket andra
meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988), och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas atl inom viss tid visa att ansökan om förtäiming gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.

Om fastigheten i annat fad än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas au inom viss tid visa au ansökan om förtäiming gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som förulsätis i fastighetsplanen. Beuäffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana ytue åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsältningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om föruisätmingama i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt deialjplancn utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens an-

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

111

22 §

Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsräushavare, hyresgäsler och boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle att ytua sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en komplcueringsålgärd och inte heller är reglerad i
områdesbestämmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning.

I del fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får undertättelse ske genom

1. kungörande på det sätt som
anges i 5 kap. 24 §, eller

2. en kungörelse som anslås på
kommunens anslagstavla och sprids i
informationsblad till de boeruie som
berörs; kärula sakägare och sådan
organisation eller förening som avses
i 5 kap. 25 § första stycket 2 skad
dock alltid underrättas i brev.

Ärenden om lov får inte avgöras utan atl sökanden undcrtättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom atl ytua sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ell ärende utan att så skett, om det är uppenbart onödigt alt sökanden ytuar sig.

Sökanden och den som har beretts tillfälle att yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Är det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även undertätlas om vad han har aU iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

1 det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden skall dock alltid underrättas enligt första stycket.

Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart undertätlas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Sådan underrättelse skall också sändas till sådan i 22 § första stycket omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inie är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även undertätlas om vad han har au iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Kungördsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) får dock användas endast i det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen och endast för att delge andra än sökanden.

10 kap. 27 §

Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från del all överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ul. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan tio år har förflutit från del Sedan tio år har förflutit från del

att en åtgärd som avses i 12 § 1 - 3 au en åtgärd som avses i 12 § 1 - 3

vidtogs, får byggnadsnämnden inte . ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket.

vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första stycket. Detta skad dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagU i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 genom att han på gmnd av all bygglov vägras inte kan använda fastigheten så

som fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen är också skyldig atl betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts irwm fem år från det att byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av särskild rätt tid fastigheten rätt till ersättning av kommunenför den skada han lider.

8 §3

Ägare och innehavare av särskild räll till fastigheter har räll till ersätming av kommunen, om skada uppkommer till följd av att

1. bygglov vägras till all ersälia 1. bygglov vägras till alt ersätta
en riven eller på annat sätt än genom en riven eller genom olyckshändelse
olyckshändelse förstörd byggnad förstörd byggnad med en i huvudsak
med en i huvudsak likadan byggnad likadan byggnad och ansökan om
och ansökan om bygglov har gjorts bygglov har gjorts inom fem år från
inom fem år från det att byggnaden det att byggnaden revs eller
revs eller förstördes, förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i deuiljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersätming föreligger, i fall Räll till ersätming föreligger i fall

som avses i första stycket 1 och 2, som avses i första stycket 1, om den
om skadan är betydande i byggnad som skall ersättas förstörts
förhållande till värdet av berörd del genom olyckshändelse. 1 övriga fall
av fastigheten och, i fall som avses i som avses i första stycket 1 och ifad
första stycket 3-5, om skadan som avses i första stycket 2
medför att pågående markan- föreligger rätt till ersättning, om
vändning avsevärt försvåras inom skadan är betydande i förhållande till
berörd del av fastigheten. värdet av berörd del av fastigheten. /

fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt tid ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

3senaste lydelse 1988:955. 114

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 Medför beslut som avses i första stycket au synneriigi men uppkommer

vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,

om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och uedje styckena skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen (1964:822) och 19 kap. 2 § vallenlagen (1983:291), under fömlsäiming att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen (1979:429) som i särskilda fall har inuält inom samma tid. Har talan eller räll lill ersätming eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör delta förhållande inte något hinder mot au beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för au tillgodose ell riksinuesse enligt lagen (1987:12) om hushållning med nalurtesurser m. m., är staten skyldig all ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen. 1 fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren lill den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig atl ersätta kommunen dess kosmader för ersättning eller inlösen.

17 kap.

18 a §

Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller faslighets-bildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtiruielning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomiindelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall tid ansökan om bygglov.

115

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 Första stycket skad tillämpas

också ifråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen.

1. Denna lag uäder i krafl, i fråga om del nya 8 kap. 11 § femte stycket
och 10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 31 § andra och uedje styckena och 6 kap. 13 § andra - fjärde styckena tillämpas på sådana beslut som vunnit laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3. De nya bestämmelsema i 8 kap. 27 § tillämpas på beslut som meddelats den 1 april 1990 eller senare,

4. Bestämmelsema i 10 kap. 27 § i sin nya lydelse tillämpas även i de fall den åtgärd som avses i 8 kap. 1 § första stycket 3 vidtagits före ikraftträdandet, såvida inte byggnadsnämndens rätt all ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gåu förlorad före ikraftuädandet enligt äldre bestämmelser.

116

Lagrådet Prop. 1989/90: 37

Bilaga 6

Utdrag ur protokoll vid sammanuäde 1989-10-16

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanuäde den 5 oktober 1989 har regeringen på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådels ytuande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammartäusassessom Ingrid Uggla och hovräitsassessom Henrik Lagergren.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen.

5 kap. 24 §

Innan detaljplan antas skall kommunen enligt 5 kap. 23 § ställa ut planförslaget under minsl Ue veckor. Kungörande om utställningen skall enligt den nu gällande lydelsen av 5 kap. 24 § första stycket ske minsl en vecka före ulställningstidens början. Lagrådsremissens förslag lill ändring av 5 kap. 24 § första stycket syftar enligt motiven (s. 16 och 44) till all göra del möjligt all utan förkorming av den minsta tid som lagen tillförsäkrar den enskilde för all ta del av planförslaget låta utställningen börja samma dag som kungörandet sker. En fömlsäiming härför är dock att utställningstiden bestäms till minsl fyra veckor. Lagrådet anser att bestämmelsen i 5 kap. 24 § första stycket blir mera lättillgänglig om den utformas på följande sätt:

"Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå ."

En annan och enklare utväg kan dock vara alt redan i 5 kap. 23 § slå fast att utställningstiden skall vara minst fyra veckor och bestämma atl kungörandet skall ske senast dagen före utställningstidens början. 5 kap. 24 § skulle då kunna få följande lydelse:

"Kungörelse om utställningen av planförslaget skall senast dagen före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå-".

8 kap. 27 §

Enligt remissförslaget skall byggnadsnämnden få använda delgivning vid
fullgörande av sin skyldighet all underrätta sökanden saml sådan i 22 § första
stycket omnämnd person, organisation eller förening som ytuat sig i ärendet , ,j

om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Med uiuycket del- Prop. 1989/90: 37 givning förstås all delgivningslagen skall tillämpas om inte annat föreskrivits i Bilaga o annan förfatming. Av motiven till förevarande paragraf (s. 42 och 60) framgår au kungördsedelgivning inte skall få användas för att underrätta sökanden. Denne skall alltså nås med en personlig underrättelse. Kungördsedelgivning skall enligt förslaget få användas endast om underräuelse skall ske i fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen, dvs. om ett stort antal personer skall undertäuas och det skulle innebära störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn lill ändamålet med undertättelsen att sända den till var och en av dem. Lagrådet vill påpeka alt just denna situation regleras i 16 § delgivningslagen, där del dessutom ges möjlighet au anlita kungördsedelgivning om en obestämd krets personer skall delges. Den särskilda föreskriften om tillåtiigheien av kungördsedelgivning med eU stort antal personer synes därför överflödig.

Lagrådsremissens förslag till lagtext synes inte fullt tillräcklig för att tillgodose kravet alt sökanden alllid skall delges personligen, eftersom förbud mot surrogatdelgivning enligt 12 § delgivningslagen saknas. Ett sådant förbud bör införas ifråga om sökande som är enskild person. Något förbud mot surtogatdelgivning enligt 13 § delgivningslagen för del fall att sökanden är juridisk person synes däremot inte påkallat.

Mot bakgmnd av del anförda föreslår lagrådet atl 8 kap. 27 § andra stycket

ges följande lydelse:

"Undertättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning dock inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970: 428)."

10 kap. 27 §

Enligt gällande rätt krävs det bygglov för atl man skall få ta i anspråk eller inreda en byggnad helt eller delvis för väsentiigen annat ändamål än del för vilket byggnaden senast använts eller för vilket bygglov har lämnats. Byggnadsnämnden har möjlighet alt direkt begära handräckning vid tingsrätten för att få rättelse. Nämnden kan dock välja au i stället förelägga ägaren av fastigheten au inom en viss tid vidta rättelse. Om föreläggandel inte följs, får nämnden begära handräckning. Föreläggandet får förenas med vite eller med en föreskrift au åtgärden kan komma all ulföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekosmad. Möjlighetema för byggnadsnämnden att ingripa begränsas dock genom preskriptionsbestämmelsema i 10 kap. 27 § andra stycket PBL. Sedan tio år förflutit från det all den åtgärd som kräver bygglov vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande. Detta suidgande, som i sak oförändrat fördes över till 10 kap. PBL från den tidigare gällande lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. (LPI), har ansetts innebära att preskriptionstiden börjar löpa från den dag då den olovliga konloriseringen skedde.

Del sägs i remissen alt det är otillfredsställande om möjlighetema alt
ingripa mot olovlig kontorisering av bostadslägenheter i onödan begränsas jjg

genom preskriptionsbestämmelsema. Byggnadsnämnden bör kunna begära Prop. 1989/90: 37 handräckning och utfärda föreläggande så länge en olovlig användning av en Bilaga 6 bostadslägenhet pågår. I remissen föreslås därför en begränsning i preskrip-lionsbestämmelsemas tillämpningsområde i vad gäller bostadslägenhet som utan bygglov tagils i anspråk för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Samtidigt föreslås atl preskriptionsbestämmelsema i sin nya lydelse inte skall tillämpas beuäffande åtgärder som vidtagits före ändringamas ikraftuädande, om byggnadsnämndens rätt alt ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gått förlorad före ikraftuädandet enligt äldre bestämmelser. Det innebär alt byggnadsnämndens räu au begära handräckning eller besluta om föreläggande står kvar endast i fråga om olovliga konloriseringar som skeu efter utgången av 1979. Med denna begränsning i tiden bakåt av preskriptionsregelns upphörande får förslaget i denna del anses acceptabelt.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

119

Innehåll

propositionen........................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. 1

Propositionens lagförslag............................................ 3

1 Inledning........................................................... 21

2 Övematmingslägenheter m. m............................... 23

3 Åtgärder mot olovlig kontorisering m. m................... 25

3.1 Preskriptionstiden för ansökan om handräckning m. m 25

3.2 Bygglovsprövningen vid ändrad användning av en bostadslägenhet 28

3.3 Den s. k. bristortslagen upphävs..................... 29

4 Outiiyrda bostadslägenheter................................. 30

5 Övriga ändringar i PBL.......................................... 33

5.1............................................................ Förfarandereglema för detaljplan, områdesbestämmelser och
fastighetsplan............................................. 33

5.1.1 Kungörande om utställning..................... 33

5.1.2 Underrättelser om utställningen av planförslag m. m.... 35

5.1.3 Altemativ till kungörande i ortstidning i vissa fall 35

5.1.4 Utlåtande efter utställning..................... 37

5.1.5 Kungörande av au en plan m. m. vunnit laga krafl 38

5.1.6 Kommunemas expediering av planhandlingar 39

5.1.7 Förfarandereglema för fastighetsplan....... 41

5.2 Detaljplanens och fastighetsplanens olika delar på samma handling 42

5.3 Genomförande och ersättningsreglema.............. 43

5.3.1 Genomförande av en fastighetsplan......... 43

5.3.2 Rätt lill inlösen när en byggnad förstörts genom olyckshändelse 44

5.4 Bygglovsplikten och dess variationsmöjligheter... 45

5.4.1 Bygglov för va-ledningar inom tomt......... 45

5.4.2 Bygglov för cislemer m. m...................... 46

5.4.3 Komplemenibyggnader m. m. till en- och Ivåbostadshus utanför samlad bebyggelse......................................... 47

5.4.4 Bygglovsbefrielse för skyltar och

ljusanordningar m.m.............................. 49

5.5 Bygglov vid mindre avvikelser från gällande plan.. 51

5.6 Handläggning av ärenden om lov...................... 57

5.6.1 Undertättelse innan lov lämnas............... 57

5.6.2 Undertättelse om lovbeslul..................... 58

6 Upprättade lagförslag.......................................... 60

7 Specialmolivering................................................ 60

7.1 Förslaget till lag om ändring i plan-och bygglagen (1987: 10)... 60

7.2 Förslaget till lag om ändring i naturvårslagen (1964: 822) 79

7.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsförvalmingslagen

(1977: 892)................................................ 80

120

8 Hemställan ................................................... 82

9 Beslut ....................................................... 82

Bilaga 1 Förteckning över de remissinstanser som ytuai sig över
departemenispromemorian (Ds 1989: 11)
Övemattningslägenheter m. m....................... 83

Bilaga 2 Lagförslag i promemorian (Ds 1989: 11)

Övemattningslägenheter m. m....................... 84

Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som ytUal sig över
promemorian "Förslag till ändringar i plan- och bygglagen
och naturvårslagen".................................. 89

Bilaga 4 Lagförslag i promemorian "Förslag lill ändringar i plan- och

bygglagen och naturvårdslagen".................... 90

Bilaga 5 Del till lagrådet remitterade
Förslaget till
Lag om ändring i plan-och bygglagen (1987:10). 101

Bilaga 6 Lagrådets yttrande................................. 117

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

121