Motion till riksdagen
1989/90: Sk34

av Agne Hansson (c)

med anledning av prop. 1989/90:50 om
inkomstskatten för år 1990, m.m.

I denna motion yrkas avslag på propositionens förslag att införa full moms
på hotell- och restaurangtjänster. Förslaget kommer att få mycket allvarliga
konsekvenser för en fortsatt utveckling av turistnäringen främst i glesbygdsområden
och regionalpolitisk! utsatta områden som sydöstra Sverige och för
fjällturismen i Norrlands inland. Förslagets negativa inverkan på handelsbalansen
och det s k negativa turistnettot medför att förslaget blir en ren förlustaffär
för staten samtidigt som det försvagar svensk turistnärings internationella
konkurrenskraft. Dessutom är förslaget dåligt underbyggt och baseras
på ofullständigt och felaktigt underlagsmaterial.

Internationellt beroende

Svensk turistnäring inklusive hotell- och restaurangbranschen verkar under
stort internationellt beroende. De betingelser svensk turistnäring har att
verka under har stor betydelse för näringens utveckling och därmed såväl
för handelsbalansen med utlandet som den regionalpolitiska utvecklingen i
Sverige. Ftuvuddelen av turistnäringen finns i glesbygden och regionalpolitiskt
känsliga områden.

En fördubbling av hotell- och restaurangmomsen skulle allvarligt avvika
från det internationella mönster som svensk turistnäring verkar i idag. Propositionens
förslag innebär att turistnäringens tjänster i detta fall beläggs
med en momssats på 23,46 %.

Felaktig grund

Detta förhållande kommer naturligtvis att menligt påverka svensk turistnärings
möjligheter att existera och på sikt kunna utvecklas. Det bör vidare
beaktas i belysning av att förslaget är lagt mot en redovisning i mervärdeskattekommittén
där förhållandet internationellt skulle vara det motsatta.
Det är inte korrekt. Tolv av femton västeuropeiska länder har lägre momssatser
på hotell- och restaurangområdet. Den vanligaste generella momssatsen
i Västeuropa är 19 %. Vanligaste hotellmoms är 7 % och vanligaste restaurangmoms
10 %.

Den fullständiga bilden av tillämpade momssatser ser ut så här.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk33-39

Mervärdeskattesatser för hotell- och restaurangnäringen i Västeuropa

Mot. 1989/90

	Generell	Hotell
	nivå Standard	Lyx	Restaurang
Belgien	19 6	6	17
Danmark	22 22	22	22
Frankrike	18,6 5,5	18,6	18,6
Västtyskland	14 14	14	14
Grekland (för
sörjningsskatt)	18 6	6	6
Irland	25 10	10	10
Italien	18 9	19	9
Luxemburg	12 6	6	6
Nederländerna	20 7	7	7
Portugal	16 8	8	8
Spanien	12 6	12	6
Storbritannien	15 15	15	15
Österrike	20 10	10	10
Finland (för
sörjningsskatt)	19,05		16
Norge	20		20
Sverige	23,46 12,87	12,87	12,87

Medianvärden

OECD

utom Sverige 19 7 10 10

Mervärdeskattekommitténs felaktiga uppgifter har inte tillrättalagts genom
propositionen. Som motiv för hotell- och restaurangmomshöjning görs där
endast ett allmänt uttalande om att konkurrens- och konsumtionsneutralitet
bör uppnås.

Uttalande ger ingen grund för bedömning av den bakomliggande tanken.

Tillämpad hotell- och restaurangmomssats i Sverige torde ha bestämts på
samma grunder som motsvarande momssatser i andra länder. Hänsyn har
tagits till servicegrad, arbetsintensitet och därav föranledd belastning med
arbetsgivaravgifter, motsvarande reglering i andra länder.

I de två länder där hotell- och restaurangtjänster beläggs med tillämpad
normalmomssatser är momssatsen mycket lägre än den som nu föreslås i
Sverige. I hela världen finns endast ett land - Danmark - med moms på nästan
samma nivå som den föreslagna svenska. Utvecklingen går mot ökad tilllämpning
av differentierade momssatser. Sänkning av hotell- och restaurangmomssatsen
från tillämpad normalsats har sålunda under senare år gjorts i
det framgångsrika turistlandet Irland och då från nivån 23 % till 10 %. I
Frankrike har detta år för 2-, 3- och 4-stjärniga hotell sänkning gjorts från
normalmomssatsen 18,6 % till 5,5 %, vilken tidigare bara gällt för de allra
enklaste hotellen.

Momsdiskussionen inom EG borde komma att utmynna i tillämpning av
två olika momsnivåer. Även om EG-ländernas hotell- och restaurangmoms
skulle komma att inrangeras i den högre momsklassen. kommer den med
säkerhet att hamna mycket lägre än den som nu föreslås i Sverige - sannolikt
i nivån 15-17 %. Det som nu felaktigt och på ofullständig grund föreslås gälla
för svensk hotell- och restaurangnäring kommer sålunda under alla förhållanden
att kraftigt avvika från vad som internationellt gäller. Detta är med
hänsyn till att hotell- och restaurangnäringen arbetar i internationell konkur

Sk34

4

rens synnerligen allvarligt. Särskilt för de glesbygdsregioner och orter sorn i Mot. 1989/90

hög grad lever på turismen. Till dessa områden hör t ex sydöstra Sverige och Sk34

fjällvärlden i norra Sverige.

Penningbalansen med utlandet

Allvarligt är också att den kalkyl som ligger till grund för momsutredningens
förslag är ofullständig och klart missvisande. Momsutredningen har räknat
med att staten genom momshöjningen skulle få en merintäkt om 1,3 miljarder
kronor per år. I propositionen har uppräkning skett till 1,5 miljarder. Vid
beräkningarna har ett löst antagande gjorts om priselasticitet på hemmamarknaden
men däremot inte ens ett försök till beräkning av bortfallet pga
ökat utlandsresande för svenskar och minskat resande hit vid kraftig prishöjning
på den svenska marknaden.

Ett försök till beräkning av dessa effekter har däremot gjorts i Sveriges
Turistråds remissyttrande. En motsvarande beräkning har också redovisats i
remissyttrande från Sveriges Hotell- och Restaurangförbund. Enligt Turistrådets
siffror, vilka framtagits av utomstående konsult, och utförligt redovisats
och motiverats blir momhöjningens effekt på kort sikt försämring av resevalutabalansen
med cirka 4 miljarder och på längre sikt försämring med
8 å 9 miljarder kr. Sveriges Hotell- och Restaurangförbund prognoserar en
försämring med 6 miljarder kr per år.

Även om den lägsta av de angivna siffrorna tas till grund för en konsekvensanalys
blir resultatet att momshöjningen blir en ren förlustaffär för staten.
Utredningar inom riksskatteverket har visat att 55 % av turismkronan
går till samhället och då främst till staten. Den nu föreslagna skattereformen
ändrar icke i nämnvärd grad denna bild. Slutsatsen blir att skattebortfallet
för samhället kommer att bli mycket större än vad som tillförs statskassan
genom momshöjnignen. Därutöver tillkommer ett antal andra mycket negativa
konsekvenser.

Sveriges Turistråds remissyttrande innehöll en fullständig analys av skatteförslagets
förändringar med avseende på

- bytesbalans

- sysselsättning

- regionalutveckling samt

- rekreationsmöjligheter för breda folkgrupper

I samtliga angivna avseenden konstaterades kraftigt negativa effekter av
den här föreslagna åtgärden.

Turistrådets utförliga och väl dokumenterade analys har i propositionen tillsammans
med allt annat som presenterats från intressenter inom sektorn
turism-reseliv-rekreation - avfärdats med ett allmänt uttalande om invändningar
från företrädare för branschen och turistnäringen.

Motverkar turism för en bred allmänhet

Den korta tid mellan beslut och genomförande som nu föreligger kommer
att förorsaka svåra omställningsproblem inom branschen som i förlängningen
kommer att drabba de breda konsumentgrupperna, framförallt lågoch
medelinkomsthushållen med kraftigt höjda priser på turisttjänster. Re- 5

ellt kan företagen inom området turism-reseliv-rekreation sättas i situatio- Mot. 1989/90

nen att med två veckors varsel efter riksdagsbeslut den 15 december möta Sk34

radikalt ändrade förutsättningar inom ett område där planeringen är årslång
eller flerårig. Flertalet hotell- och restaurangföretag har långsiktiga avtal
både på den in- och utländska marknaden.

Uppgifter från de större kedjeföretagen ger vid handen att denna bindning
kan gälla upp till 30 % av företagens utbud. Ett rimligt antagande kan vara
att ungefär hälften av branschens företag är i denna situation. Den av momshöjningen
föranledda prishöjningen blir cirka 10 %. Hotell- och restaurangmarknadens
totala omsättning är för närvarande 30 miljarder kronor. Det
angivna innebär att hotell- och restaurangföretagen totalt skulle kunna drabbas
av omedelbara förluster i storleksordningen flera hundra miljoner kronor.

Företagen kommer naturligtvis att så långt möjligt kompensera sig för sådant
bortfall. Det medför att prishöjningen mot konsumenter som icke skyddas
av långsiktiga avtalsuppgörelser kommer att bli väsentligt mer än momshöjningens
9.4 % och förmodligen i storleksordningen 15 %. Detta är en
helt oacceptabel konsekvens av ett förslag som tagits fram med så dålig framförhållning
att tillräckligt noggranna konsekvensanalyser åsidosatts.

Framgångsrik turistnäring viktig för regionalpolitiken

Turistnäringens styrka är en viktig bas för den regionala utvecklingen. De
förslag som läggs fram måste därför ha som mål att stärka turistnäringen
istället för att försvaga den.

Svensk turism och svensk hotell- och restaurangnäring har goda utvecklingsförutsättningar.
Det gäller både företagens möjligheter till afärsutveckling
och möjligheterna att bereda stimulerande arbeten för kvalificerad personal.

En omedelbar kostnadsbelastning för företagen i en storleksordning motsvarande
10 % prishöjning är i hotell- och restaurangnäringen, som har en
personalkostnadsandel motsvarande 40 - 50 %, detsamma som 20 - 25 %
lönekostnadsutrymme. Det försvårar mycket allvarligt möjligheterna att
lösa låglöneproblem som både anställda och företagen vill komma ifrån och
som endast kan lösas inom ramen för en sund och stabil lönsamhetsutveckling.

I Sveriges Hotell- och Restaurangförbunds remissyttrande redovisas ett på
marknadssatsning baserat finansieringsalternativ. Vid utlandsstudier som
gjorts som grund för detta förslag har mycket positiva effekter konstaterats
av en på Irland praktiserad samverkan på bred front mellan å ena sidan landets
turistråd och å andra sidan samverkande företag inom näringslivet.

Oavsett graden av framgång ger den sortens marknads- och utvecklingsinsatser
med säkerhet bättre resultat än den internationellt unika straffbeskattning
som nu föreslås drabba företagen inom turism-reseliv-rekreation i Sverige.

6

Hemställan Mot. 1989/90

Sk34

Med hänvisning till vad som ovan anförs hemställs

att riksdagen avslår proposition 1989/90:50 i den del som avser mervärdeskatt
på serverings- och hotelltjänster och att nuvarande särskilda
reduceringsregler skall gälla även fortsättningsvis.

Stockholm den 28 november 1989

Agne Hansson (c)

7